Examensarbete Naturvård och artmångfald 180 hp Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti 2017. Ekologi 15 hp 2019-02-10 Adam Mård
Abstract Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti 2017. Adam Mård Intensification of agriculture and forestry during the last century has led to loss of grasslands and meadows, both important habitats for butterflies. Several studies show that different biotopes in the swedish forest also can be suitable habitats for butterflies, and that is what I am focusing on in my study. This study was conducted in the area of Bergslagen, Sweden. The area is dominated by production forests, mainly consisting of pine and spruce, along with clear cuts, peatland, lakes and agricultural areas. The aim of the study was to investigate if and in which way species, species diversity and number of individuals of butterflies are affected by fragmentation in the surrounding landscape. I was focusing on habitat area and number of patches. Landscape composition in an area of 1500 m in radius around each of the 12 transects were studied. Nine species in total was found. Gonepteryx rhamni increased in number of individuals with increasing area of peatland and higher number of peatland patches, they also increased in individuals with higher number of water patches. Pieris napi decreased in individuals with increasing area of water. Plebejus idas and Plebejus argus decreased in number of individuals with higher number of forest patches, clear cut patches and patches of open land, they also decreased in individuals with increasing number of patches in total. Species diversity also decreased with increasing number of forest patches. Responses to fragmentation seem to be very species specific, some species responded positively to habitat area and number of patches while some responded negatively and some did not respond at all. My results show that some butterfly species in Bergslagen are affected by fragmentation and it is important to take on a landscape approach in conservation of butterflies. Inledning Under de senaste århundradena har människans utnyttjande av marken orsakat stora förändringar och störningar på jorden. Av all isfri yta på jorden har cirka 75 procent förändrats av människan. De flesta av världens naturliga ekosystem har blivit förändrade som en följd av mänsklig påverkan och vissa typer av habitat har försvunnit, vilket lett till minskad biodiversitet (Chapin, III et al., 2011; Sadava et al., 2011). Detta är ett problem som berör mängder av organismgrupper, bland annat den polyfyletiska gruppen dagfjärilar, Rhopalocera, i stor grad. I Norden är majoriteten av dagfjärilarna beroende av öppna landskapstyper, de förekommer i nästan alla trädfria miljöer där solens strålar kan värma dem. I Sverige finns ungefär 2700 olika arter av ordningen fjärilar, Lepidoptera. Cirka 120 av dessa räknas som dagfjärilar. Dagfjärilar är ofta mer färggranna än andra fjärilar och kan 1
kännas igen på att deras antenner är klubbformade samt att deras vingar oftast är ihopslagna över ryggen när de sitter still (Eliasson et al., 2005). I Sverige klassificeras 4273 arter som rödlistade i den svenska rödlistan och 33 av dessa är dagfjärilar (ArtDatabanken, 2015). Exempel på viktiga biotoper för dagfjärilar som minskat mycket i omfattning under 1900-talet är ängs- och betesmarker. Den förändring som skett inom jordbruket under 1900-talet till storskaligt jordbruk har gjort att väldigt mycket ängsmarker försvunnit (Dahlström et al., 2008). Sedan man började slå höet innan många växtarter hunnit blomma har ett stort antal dagfjärilsarter som tidigare var vanliga minskat stort i förekomst eftersom de är i behov av blommande växter som födokälla. Mängder av ängar och åkrar har också planterats igen med barrträd (Eliasson et al., 2005). När dessa livsmiljöer försvinner måste dagfjärilar hitta andra lämpliga habitat, olika biotoper i den svenska produktionsskogen har visat sig hysa goda förutsättningar för fjärilar; kraftledningsgator, skogsvägar och kalhyggen (Berg et al., 2016; Jonason et al. 2009; Viljur & Teder, 2016; Berg et al., 2011; Söderström et al., 2007). Sverige består av 28 miljoner hektar skogsmark varav 23,5 miljoner hektar bedöms vara produktiv skogsmark (ca 58 % av landarealen) och 82 % av produktionsskogen är barrträd, främst gran Picea abies och tall Pinus sylvestris (SLU, 2017). Några exempel på dagfjärilsarter som förekommer i skogsmiljöer i Sverige är skogsnätfjäril som trivs på hyggesmarker och vars larv lever på olika kovallarter. Silverstreckad pärlemorfjäril och ängspärlemorfjäril trivs båda i olika slags biotoper kopplat till skog och deras larver lever på olika arter av violer. Också olika arter av blåvingar trivs i skogsmiljöer (SLU, 2006). Min inventering äger rum i Bergslagen. Bergslagen domineras av barrskog, av olika gran- och tallplantager samt kalhyggen. Även inslag av blandskog, myrmark och öppen mark (betesmark och åkermark) förekommer (Lantmäteriet, 2018). Fragmentering och habitatförluster som leder till reducerad area av för olika arter viktiga habitat, samt isolering av habitat påverkar arters förmåga att överleva negativt. Därför är fragmentering och habitatförluster ett av de största globala hoten för biodiversitet (Ewers & Didham, 2006; Fischer & Lindenmayer, 2007). Fjärilar är kända för att vara känsliga mot fragmentering (Öckinger et al., 2010). I denna studie fann man att artdiversiteten ökade med större habitatfläckar och konnektivitet mellan habitatfläckar. Med mindre habitatfläckar domineras artsammansättningen av mer mobila generalistarter. Arters respons på fragmentering hänger ihop med metapopulationsteorin. Metapopulationer är populationer av samma art som är rumsligt åtskilda i habitatfläckar av för arten lämpligt habitat, dessa fläckar är omgivna av en s.k. matris av olämplig miljö. Det huvudsakliga antagandet i metapopulationteorin är att chansen för högre artdiversitet och individantal ökar med större habitatfläckar av för arten gynnande habitat, och hur tätt det är mellan dessa habitatfläckar påverkar också artdiversitet och individantal (Hanski, 1999). 2
Syfte Projektet går ut på att genomföra en inventering av dagfjärilar längs skogsvägar i norra Bergslagen, på ett flertal olika lokaler utspridda inom ett begränsat geografiskt område. Detta för att sedan jämföra antal arter och individantal med på vilket sätt det omgivande landskapet är fragmenterat, för att se om antalet arter och individantal ökar eller minskar beroende på vilket slags biotop som dominerar området kring inventeringslokalen samt se hur antalet arter och individantal förhåller sig till hur många habitatfläckar området kring varje lokal består av. Material och metoder Inventering Inventeringen utfördes under första halvan av augusti månad 2017 på 12 lokaler längs skogsvägar i norra Västmanland och södra Dalarna (Figur 1). Min målsättning var att hinna med att inventera 10-15 lokaler och det landade till sist på 12 lokaler. Lokalerna valdes ut mer eller mindre slumpmässigt där det var skog på båda sidorna av skogsvägen jag inventerade. Tidsperioden för inventering valdes utifrån gynnande väderförhållanden och möjlighet till att avsätta tid. Inventeringen utfördes genom att gå en slinga på 300 m på varje lokal, lokalerna inventerades en gång. Slingorna sträckte sig längs den aktuella skogsvägens högra sida i gångriktningen längs dikeskanten och jag noterade fjärilar 5 m framför mig, 5 m upp i luften, 1 m till vänster och 4 m till höger om mig. Gånghastigheten var 2 min/ 100 m, alltså 6 min/ 300 m på varje lokal. Inventeringen genomfördes med viss modifikation enligt SLU:s fältinstruktion för fjärilar och humlor i ängs- och betesmarker (SLU, 2016). Modifikationen jag gjorde var att mina slingor sträckte sig 4 m åt höger sida och 1 m åt vänster sida istället för 2,5 m åt var sida, detta gjordes för att undvika den ointressanta vägbanan. Instruktionen följdes gällande rekommendationer om gånghastighet, tidpunkt på dagen och väderförhållanden, inklusive temperatur, vindstyrka och klart väder. Dvs. vid alla inventeringstillfällen var temperaturen över 17, vindstyrka överskred inte frisk vind (8,0-13,8 m/s), det var uppehållsväder och klockan var mellan 09.00-16.30. Dagfjärilarna infångades med insektshåv och bestämdes i första hand och i största möjliga mån till artnivå men om osäkerhet rådde till släktnivå. Jag använde mig av bestämningslitteratur för att underlätta artbestämning i fält, SLU:s fältnyckel för dagfjärilar (SLU, 2006). 3
Figur 1. De 12 inventerade lokalernas lokalisering. Lokalnummer ses som ljusgrön siffra intill varje lokal. Cirklarna innehåller polygoner som representerar habitatfläckar, de färgsattes utifrån vilket slags biotop de var: vatten (blå färg), öppen mark (gul färg; inkluderar ängsmark, åkermark, betesmark, gårdsplaner, trädgårdar) kalhygge (orange färg), skog av olika ålder (grön färg) och myrmark (rosa färg; inkluderar mosse, kärr, sumpskog). Google earth V 7.3.2.5491. (2017-08-11). Västmanlands län och Dalarnas län, Sverige. 60 00 01.37 N, 15 58 32.17 Ö (kartans mitt, se rött kryss), visningshöjd 62,28 km. 2019 Lantmäteriet/ Metria, 2018 Google. Tillgänglig: https://www.google.com/maps/@60.0417,15.9456,44152m/data=!3m1!1e3 [2019-01-21]. Beräkningar på fragmentering För att beräkna fragmentering i respektive lokal använde jag Google Earth där jag drog en cirkel på 3 km i diameter runt varje inventerad lokal. Jag ritade sedan polygoner i Google Earth inom cirkeln som färgsattes utifrån vilket slags biotop de var, dessa polygoner representerar habitatfläckar (se Appendix för mer ingående förklaring på biotop och habitatfläckar). De 5 olika slags biotoperna jag räknade på var vatten (blå färg), öppen mark (gul färg; inkluderar ängsmark, åkermark, betesmark, gårdsplaner, trädgårdar) kalhygge (orange färg), skog av olika ålder (grön färg) och myrmark (rosa färg; inkluderar mosse, kärr, sumpskog). Se kartbilder som visar lokal 9 innan (Figur 2) och efter jag ritat polygoner (Figur 3). Se även cirklarnas och polygonernas placering i landskapet (Figur 1). När det var gjort räknades den totala procentandelen ihop utifrån vilket slags biotop det var kring varje lokal (t.ex. total procentandel öppen mark). Hur många habitatfläckar varje biotop bestod av 4
räknades också ut och lades ihop till totala antalet habitatfläckar av alla biotoper kring varje lokal. (Google Earth Pro, 2018). Statistiska beräkningar Till att räkna ut olika möjliga samband mellan fragmentering och antal arter och individantal användes programmet SPSS Statistics (IBM SPSS Statistics, version: 24), jag använde mig av Spearman Rank Correlation och Pearson Rank Correlation. Jag sökte möjliga korrelationer mellan procentandel av de olika biotoperna i cirkeln och förekomst av individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Som ett exempel sökte jag efter korrelationer mellan biotopen myr och: individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Detta gjordes på samma sätt för alla 5 biotoper (myr, skog, kalhygge, öppen mark och vatten). Jag sökte också korrelationer mellan totala antalet habitatfläckar (alla habitatfläckar av alla biotoper inom cirkeln) och: individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Samt att jag sökte efter korrelationer mellan antal habitatfläckar skog, kalhygge, vatten, myr, öppen mark och: individuella arter, totalt antal arter och totalt antal individer. Jag valde att ta med 4 taxa i de statistiska beräkningarna: citronfjäril, hedblåvinge & ljungblåvinge, rapsfjäril och skogsgräsfjäril. Då arterna hedblåvinge och ljungblåvinge inte kunde separeras från varandra valde jag att betrakta dem som ett enskilt taxa. Övriga funna arter (mindre tåtelsmygare, silverstreckad pärlemorfjäril, skogsnätfjäril och ängspärlemorfjäril) och individer bedömdes ha för liten datamängd för att få tillförlitliga resultat. 5
Figur 2. Cirkel på 3 km i diameter runt lokal 9 innan indelning i polygoner. Google earth V 7.3.2.5491. (2017-07-15). Västmanlands län, Sverige. 59 51 06.93 N, 15 59 18.94 Ö, visningshöjd 4,98 km. Landsat / Copernicus, 2018 Google. Tillgänglig: https://goo.gl/maps/j78mtnfqpek [2018-11-27]. Figur 3. Cirkel på 3 km i diameter på lokal 9 efter indelning i polygoner. Cirkeln innehåller polygoner (färgade områden) som representerar habitatfläckar, de färgsattes utifrån vilket slags biotop de tillhörde: vatten (blå färg), öppen mark (gul färg; inkluderar ängsmark, åkermark, betesmark, gårdsplaner, trädgårdar) kalhygge (orange färg), skog av olika ålder (grön färg) och myrmark (rosa färg; inkluderar mosse, kärr, sumpskog) Google earth V 7.3.2.5491. (2017-07-15). Västmanlands län, Sverige. 59 51 06.93 N, 15 59 18.94 Ö, visningshöjd 5,81 km. Landsat / Copernicus, 2018 Google. Tillgänglig: https://goo.gl/maps/j78mtnfqpek [2018-11-27]. 6
Resultat Resultat av inventering På de 12 inventerade lokalerna fann jag totalt 8 taxa (varav 4 användes i statistiska beräkningar). Jag fann: citronfjäril Gonepteryx rhamni, hedblåvinge Plebejus idas, ljungblåvinge Plebejus argus, mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola, rapsfjäril Pieris napi, silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia, skogsgräsfjäril Erebia ligae, skogsnätfjäril Melitaea athalia och ängspärlemorfjäril Argynnis aglaja. Antal arter och individer av varje art var fördelade på lokalerna som figuren nedan visar (Figur 4). Figur 4. Arter och individer funna vid inventering på var lokal Korrelationer med procentandel av biotoper Jag fann ingen signifikant korrelation mellan biotopen skog och: skogsgräsfjäril, hedblåvinge & ljungblåvinge, rapsfjäril, citronfjäril, totalt antal arter och totalt antal individer (p>0,05). Vidare fann jag heller ingen signifikant korrelation mellan biotoperna kalhygge och öppen mark med samma variabler som ovan (p>0,05). Jag fann en signifikant positiv korrelation mellan biotopen myr och citronfjäril (r=0,622, p=0,031) men inte mellan myr och de övriga variablerna (p>0,05). Jag fann också en signifikant negativ korrelation mellan biotopen vatten och rapsfjäril (r=-0,605, p=0,037) men inte mellan vatten och övriga variabler (p>0,05). Korrelationer med habitatfläckar av biotoper 7
Jag fann en signifikant negativ korrelation mellan totalt antal habitatfläckar och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,688, p=0,013) men inte mellan totalt antal habitatfläckar och de övriga variablerna (p>0,05). Jag fann en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar skog och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,599, p=0,040) men inte mellan antal habitatfläckar skog och de övriga arterna samt totalt antal individer (p>0,05), däremot en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar skog och totalt antal arter (r=-0,634, p=0,027). Vidare fann jag en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar kalhygge och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,673, p=0,016) men inte en korrelation med övriga variabler (p>0,05). Jag fann en signifikant positiv korrelation mellan antal habitatfläckar myr och citronfjäril (r=0,761, p=0,04) men inte med övriga variabler (p>0,05). Antal habitatfläckar vatten korrelerade också positivt med citronfjäril (r=0,605, p=0,037), och med totalt antal individer (r=0,797, p=0,002), men inte med resten av variablerna (p>0,05). Till sist fick jag en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar öppen mark och hedblåvinge & ljungblåvinge (r=-0,614, p=0,034), men ingen korrelation med övriga variabler (p>0,05). Diskussion Mina resultat visar på flertalet olika samband mellan dagfjärilar och fragmentering i bergslagens landskap präglat av produktionsskog. Andra som studerat olika landskapseffekter på dagfjärilar och fjärilar har också sett att de påverkas av det omgivande landskapet. En svensk studie kunde påvisa en svagt positiv effekt på antal individer fjärilar i landskapet med ökande andel betesmark men inte ett samband med antal arter (Berg et al., 2011). I en annan studie undersökte man också hur antal arter och individantal förhöll sig till det omgivande landskapet. De fann att andelen täckningsgrad av träd spelade mest roll på artdiversitet än andra biotopvariabler. Ju mindre täckningsgrad desto fler arter (Jonason et al., 2010). En studie kunde påvisa att många fjärilsarter påverkas av hur det omgivande landskapet är utformat. De studerade hur stor andel lövskog och gräsmark som fanns inom en cirkel på 5000 m i radie kring den inventerade lokalen. De fann att artantalet ökade med större mängd lövskog och gräsmark (Bergman et al., 2004). Med andra ord finns det många olika faktorer som samverkar och reglerar fjärilars förekomst. Mina resultat visar på att antal individer citronfjärilar ökar med fler habitatfläckar myr, större procentandel myr och fler habitatfläckar vatten i det omgivande landskapet, samt att totalt antal individer av de andra arterna också ökar med fler habitatfläckar vatten. I en svensk studie fann de en negativ effekt på artdiversiteten av mängden vatten i det omgivande landskapet (Bergman et al., 2018). Jag fann i motsats till dem ingen effekt alls på artdiversiteten av mängden vatten men en negativ effekt på arten rapsfjäril med ökande areal vatten. Bergman et al. (2018) fann också i samma studie att landskapseffekter är väldigt artspecifika, att olika arter kan förväntas reagera olika på olika landskapseffekter, och just pga den anledningen kan mina resultat förklaras. Att just citronfjäril korrelerade positivt med både antal habitatfläckar myr, procentandel myr och antal habitatfläckar vatten tror jag kan ha 8
att göra med artens ekologi. Den har växten brakved som värdväxt och den förekommer i kärr, vid vattendrag och vid sjöstränder (ArtDatabanken, 2018). Att totalt antal individer ökar med fler antal habitatfläckar vatten tänker jag kan ha att göra med de senaste somrarnas torra klimat med mindre nederbörd än normalt, att det är troligt att det förekommer mer nektarbärande blommande växter i fuktigare marker där de inte vissnar lika lätt. Juli månad 2017 hade 50 % mindre nederbörd än normalt i den inventerade regionen (SMHI, 2018). Jag hade förväntat mig fler korrelationer mellan total procentandel skog, kalhygge, öppen mark och dagfjärilar, i synnerhet kalhyggen som visat sig vara ett bra habitat för fjärilar (Berg et al., 2011; Jonason et al., 2010; Viljur & Teder, 2016). Jag fann ingen korrelation mellan individuella arter, totalt antal individer och totalt antal arter med hur stor mängd skog, kalhygge och öppen mark det var inom cirklarna. I andra studier har de funnit samband med mängden skog och dagfjärilar, att artdiversiteten ökade för fjärilar kopplade till skog med områden med större mängd skog (Soga et al., 2015; Bergman et al., 2018; Soga & Koike, 2012). I flera studier fann de att landskapseffekter bara sågs eller sågs mer när man tittade på större skala. I en studie sågs bara landskapseffekter på fjärilar inom cirklar med 5000 m i radie, en annan studie likaså bara på skalan 5000 m. I en tredje (som dock handlade om humlor) sågs effekter på en radie av 3000 m (Bergman et al., 2004; Bergman et al., 2008; Steffan-Dewenter et al., 2002). Med detta i åtanke är det troligt att jag skulle funnit fler samband på landskapseffekter om mina cirklar haft en större radie än 1500 m. Det kan också vara väldigt artspecifikt vad olika arter har för respons på landskapseffekter, vissa arter reagerar på liten skala och andra på mycket större skala (Bergman et al. 2018). Jag fann endast 8 eller 9 arter under inventeringen, och vidare kunde jag bara göra statistiska beräkningar på 4 av dem, jag tror att chansen att se landskapseffekter hade ökat om jag funnit fler arter och individer. Då olika arter också har olika flygtid hade jag sannolikt fått en högre artdiversitet med flera inventeringar fördelade över säsongen. Jag fann fler korrelationer mellan arters förekomst och antalet habitatfläckar än på procentandel av biotop. Hedblåvinge & ljungblåvinge svarar alltså negativt på totalt antal habitatfläckar, antal habitatfläckar skog, antal habitatfläckar kalhygge samt antal habitatfläckar öppen mark. De ökar i förekomst med färre habitatfläckar. En studie kunde påvisa att artdiversiteten ökade för fjärilar kopplade till skog med större habitatfläckar (Yamaura et al., 2008). I linje med en annan studie där de också fann att artdiversiteten ökade för fjärilar kopplade till skog med områden med större mängd skog, och där habitatfläckarna var stora dvs hade liten areal kantzoner, artdiversiteten sjönk med skogsområden bestående av många mindre habitatfläckar med högre andel areal kantzoner (Soga et al., 2015). Jag fann även en signifikant negativ korrelation mellan antal habitatfläckar skog och antal arter och det kan vara av samma orsaker. Mina resultat visar att olika arters respons på fragmentering är väldigt artspecifika. En studie kunde påvisa att artdiversiteten av fjärilar ökade med större habitatfläckar, men att effekterna på olika arter av storlek på habitatfläckar påverkade mindre mobila arter mer än mobila arter 9
(Öckinger et al., 2009). Att effekter av olika arters respons på fragmentering och isolering beror på hur mobila de är (Öckinger et al., 2009; Berg et al., 2011). I en annan studie fann de att specialistarter ökade signifikant i antal med större habitatfläckar och var mer beroende av storlek på habitat än generalistarter (Krauus et al., 2003). Detta ligger också i linje med resultat av en annan studie som visade att fjärilssamhällen domineras av generalistarter ju mindre habitatfläckarna är, att specialistarter är mer beroende av större habitatfläckar än generalistarter pga av att de inte kan söka föda i matrisen (Öckinger et al., 2010). Fjärilars morfologiska egenskaper har också en roll i hur väl de kan spridas i landskapet, t.ex. vingstorlek (Stevens et al., 2013). Jag räknade på procentandel av olika biotoper och antal habitatfläckar, men det finns också andra aspekter på fragmentering som kan påverka olika arter, som isolering, korridorer och konnektivitet. En studie påvisade att arter av fjärilar och malar har större populationer i väl sammankopplade nätverk av gräsmark där de inte blir lika isolerade (Pöyry et al., 2009). I en annan att vägar kan fungera som spridningskorridorer och öka konnektiviteten, och dessutom att skogsvägar i sig kan utgöra ett bra habitat för fjärilar (Söderström et al., 2007). Med detta i åtanke finns det som sagt fler aspekter man kan ta hänsyn till hur arter svarar på fragmentering, och jag tror att jag hade funnit fler samband om jag också räknat på isolering och konnektivitet. Lokala faktorer såsom habitatkvalitet kan också tänkas överskugga ev. effekter av fragmentering. I en studie såg de att lokal habitatkvalitet påverkade artdiversiteten och kompositionen av populationer mer än area och isolering (van Halder et al., 2015). Och i linje med den en annan studie som påvisade att olika kvalitéer på det lokala habitatet hade stor betydelse för artdiversiteten, t.ex. mängden blommande växter (Bergman et al., 2008). Kraftledningsgator, kalhyggen, skogsvägar kan var för sig utgöra bra habitat (Berg et al., 2016; Jonason et al. 2009; Viljur & Teder, 2016; Berg et al., 2011; Söderström et al., 2007) och kan dessutom hysa lika stor artdiversitet och vara lika individrika som naturbetesmarker (Berg et al., 2011). Dessa habitat utgör stora arealer i Sverige: vägkanter 250 000 hektar (Gerell, 1997), kalhyggen 1 500 000 hektar (Sveriges officiella statistik, 2010) och kraftledningsgator 300 000 hektar (Grusell & Miliander, 2004). Detta och att dessa utgör bra habitat gör dem viktiga för fjärilar ur bevarandesynpunkt. En helhetssyn behövs, både på landskapsnivå och lokal nivå. Skapa mer gynnande habitat på lokal nivå genom att t.ex. inte röja dikeskanter innan växterna gått i blom och fröat av sig, och på landskapsnivå genom att kartlägga hur olika arter svarar på olika aspekter av fragmentering, kanske då främst rödlistade arter, samt att skapa korridorer för att öka konnektiviteten. Slutsatser Mina resultat visar att 4 taxa av dagfjärilar i skogsdominerande landskap i norra Bergslagen påverkas av fragmentering, men att det är väldigt artspecifikt på hur dessa arter och individantal svarar på procentandel av biotoper och antal habitatfläckar. Vissa arter och individantal påverkas av procentandel på biotoper, andra på antal habitatfläckar och vissa av 10
bådadera. Därför är svårt att dra generella riktlinjer gällande naturvårdsåtgärder på dagfjärilar som grupp ur ett fragmenteringsperspektiv enbart. Framtida studier i samma region bör syfta till att inventera vid flertalet tillfällen över säsongen för att täcka in fler arter och individer och täcka in rödlistade arter. Att också ta hänsyn till fler aspekter på fragmentering; isolering och konnektivitet kan vara av vikt. Referenser ArtDatabanken (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala. ArtdataBanken (2018). Artfakta citronfjäril. Tillgänglig: https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/201051 [2018-12-17]. Berg, Å., Ahrné, K., Öckinger, E., Svensson, R., Söderström, B. (2011). Butterfly distribution and abundance is affected by variation in the Swedish forest-farmland landscape. Biological Conservation 144, 2819 2831 Berg, Å., Bergman, K.O., Wissman, J., Żmihorski, M., Öckinger, E. (2016). Power-line corridors as source habitat for butterflies in forest landscapes Biological Conservation 201, 320 326 Bergman, K-O., Askling, J., Ekberg, O., Ignell, H., Wahlman, H., Milberg, P. (2004) Landscape effects on butterfly assemblages in an agricultural region ECOGRAPHY 27: 619/628, Bergman, K-O., Ask, L., Askling, J., Ignell, H., Wahlman, H., Milberg, P. (2008). Importance of boreal grasslands in Sweden for butterfly diversity and effects of local and landscape habitat factors Biodivers Conserv 17:139 153 Bergman, K-O., Ferreira, J., Milberg, P., Öckinger, E., Lars Westerberg. (2018) Butterflies in Swedish grasslands benefit from forest and respond to landscape composition at different spatial scales. Landscape Ecol 33:2189 2204 Chapin, F.S.,III, Matson, P.A., Vitousek, P.M. (2011). Principles of terrestrial ecosystem ecology. Second edition. Springer, New York. Dahlström, A., Lennartsson, T., Wissman, J., Frycklund, I. (2008). Biodiversity and traditional land-use in south central Sweden: the significance of management timing. Environment and History 14, 385 403. 11
Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Gärdenfors, U., Holmer, M. (2005). Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna : Hesperiidae - Nymphalidae. Fjärilar: dagfjärilar. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Ewers, R., Didham, R. (2006) Confounding factors in the detection of species responses to habitat fragmentation. Biol Rev 81:117 142 Fischer, J., Lindenmayer, D. (2007). Landscape modification and habitat fragmentation: a synthesis. Glob Ecol. Biogeogr. 16:265 280 Gerell, R., (1997). Skötseln av vägkanter och dess inverkan på tätheten och artdiversiteten hos dagfjärilsfaunan i sydöstra Skåne. Entomologisk Tidskrift 118, 171 176. Google Earth Pro. (2018). Google Earth Pro 7.3.1.4507 (64-bit). Grusell, E., Miliander, S., (2004). GIS-baserad identifiering av artrika kraftledningsgator inom stamnätet. Rapport Svenska kraftnät nr 1960900, Vällingby. Hanski, I. (1999) Metapopulation ecology. Oxford University Press, Oxford Jonason, D., Milberg, P., Bergman, K. (2010) Monitoring of butterflies within a landscape context in south-eastern Sweden. JOURNAL FOR NATURE CONSERVATION, (18), 1, 22-33. Krauss, J., Steffan-Dewenter, I., Tscharntke, T. (2003). How does landscape context contribute to effects of habitat fragmentation on diversity and population density of butterflies? Journal of Biogeography, 30, 889 900 Lantmäteriet (2018). Kartsök och ortnamn. Tillgänglig: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/# [2019-01-08]. Pöyry, J., Paukkunen, J., Heliölä, J., Kuussaari, M. (2009). Relative contributions of local and regional factors to species richness and total density of butterflies and moths in semi-natural grasslands Oecologia 160: 577 587 12
Sadava, D., Hillis, D.M., Heller, H.C., Berenbaum, M.R. (2011). Life: the science of biology. Ninth edition. Sinauer Associates Inc., Sunderland, U.S.A. SLU. (2016). Fältinstruktion för fjärilar och humlor i ängs- och betesmarker. Sveriges lantbruksuniversitet, NILS. SLU. (2006) Fältnyckeln dagfjärilar. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. SMHI (2018). Månadens väder och vatten i Sverige. Tillgänglig: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/manadens-vader-och-vatten-sverige [2018-12-17]. Soga, M., Koike, S. (2012) Relative importance of quantity, quality and isolation of patches for butterfly diversity in fragmented urban forests Ecol Res 27: 265 271 Soga, M., Kawahara, T., Fukuyama, K., Sayama, K., Kato, T., Shimomura, M., Itoh, T., Yoshida, T., Ozaki, K. (2015) Landscape versus local factors shaping butterfly communities in fragmented landscapes: Does host plant diversity matter J Insect Conserv 19: 781 790 Steffan-Dewenter, I., Munzenberg, U., Burger, C., Thies, C., Tscharntke, T. (2002). Scaledependent effects of landscape context on three pollinator guilds Ecology, 83(5) pp. 1421 1432 Stevens, V.M., Trochet, A., Blanchet, S., Moulherat, S., Clobert, J., Baguette, M. (2013). Dispersal syndromes and the use of life-histories to predict dispersal. Evol. Appl. 6, 630 642. Sveriges Lantbruksuniversitet. (2017). Skogsdata 2017 (Riksskogstaxeringens årliga rapport). Umeå: SLU. Tillgänglig: https://pub.epsilon.slu.se/14487/27/skogsdata_2017_170905.pdf [2018-12-20] Sveriges officiella statistik (2010). Skogsdata 2010. Institutionen för skoglig resurshusshållning, SLU, Umeå. Söderström, B., Hedblom, M. (2007). Comparing movement of four butterfly species in experimental grassland strips. Journal of Insect Conservation 11, 333 342. 13
van Halder, I., Barnagaud, J-Y., Jactel, H., Barbaro, L. (2015) Woodland habitat quality prevails over fragmentation for shaping butterfly diversity in deciduous forest remnants Forest Ecology and Management 357, 171 180 Viljur, M-L., Teder, T. (2016). Butterflies take advantage of contemporary forestry: Clear-cuts as temporary grasslands Forest Ecology and Management 376, 118 125 Yamauray, Y., Kawahara, T., Iida, S., Ozaki, K. (2008). Relative Importance of the Area and Shape of Patchesto the Diversity of Multiple Taxa Conservation Biology, Volume 22, No. 6, 1513 1522 Öckinger, E., Franze n, M., Rundlöf, M. & Smith, H. (2009). Mobility-dependent effects on species richness in fragmented landscapes Basic and Applied Ecology 10, 573 578 Öckinger, E., Schweiger, O., Crist, T.O., Debinski, D.M., Krauss, J., Kuussaari, M., Petersen, J.D., Pöyry, J., Settele, J., Summerville, K.S., Bommarco, R. (2010). Life-history traits predict species responses to habitat area and isolation: a crosscontinental synthesis. Ecol. Lett. 13, 969 979 14
Appendix Förklaring och skillnad på biotop och habitatfläckar i rapporten Biotop Förklaring: Jag delade in mina cirklar i 5 naturtyper (biotoper); öppen mark, vatten, kalhygge, myrmark och skog. När jag sökte korrelationer på individuella arter, totalt antal arter, totalt antal individer med procentandel av biotop menas det att jag undersökte hur de ovan nämnda variablerna svarar på hur stor procentandel av varje biotop cirkeln bestod av. Som ett exempel skulle en cirkel kunna bestå av: 50 % skog, 10 % öppen mark, 10 % vatten, 20 % myrmark och 10 % kalhygge. Habitatfläck Förklaring: Jag ritade polygoner inom cirkeln som representerar habitatfläckar, dessa habitatfläckar färgsattes utifrån vilket slags biotop de tillhörde. Varje biotop består av ett antal habitatfläckar inom varje cirkel. När jag sökte korrelationer på individuella arter, totalt antal arter, totalt antal individer med antal habitatfläckar menas det att jag undersökte hur ovan nämna variabler svarar på hur många habitatfläckar varje biotop bestod av. Jag sökte också korrelationer på individuella arter, totalt antal arter, totalt antal individer med totalt antal habitatfläckar av alla biotoper inom cirkeln. Som ett exempel består biotopen myrmark (rosa färg) i lokal 9 av 11 habitatfläckar (se Figur 3). 1
Adam Mård Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-mail: registrator@hh.se www.hh.se