KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET? En undersökning av hur väl kolpulver framkallar åldrade fingeravryck avsaa på en ickeporös ya. E specialarbee uför under kriminaleknisk grundubildning vid Saens Kriminalekniska Laboraorium 5-6 av Polismyndigheen i Väserboens län Handledare Kriminalekniker Chriser Sellsröm Tekniska Roeln i Umeå

SAMMANFATTNING Syfe med dea arbee var a undersöka kolpulvres förmåga a framkalla gamla avryck. Går de möjligen a hia någon högsa ålder för fingeravryck där kolpulver ine är lämplig a använda? Jag begränsade mi arbee ill endas e maerial, en indusriell vimålad furulis. All maerial kapades ill oal 8 klossar som sedan parades ihop. Toal avsaes fingeravryck på maeriale. Halva avrycke, 1 kloss per par, penslades med kolpulver inom 6,5 imme. Jag penslade sedan avrycken i inervaller upp ill de jugoredje dygne efer avsäande. Klossarna med de avsaa fingeravrycken låg hela iden i e konorsrum där emperaur och luffukighe mäes koninuerlig. En skala för bedömningen skapades och jag ugick från papillarlinjernas synlighe och konurskärpa. Jag har redovisa resulaen i diagram för var och e av framkallningsillfällena sam en jämförande sammansällning av de olika kaegorierna fingeravryck. De visade sig a avrycken försämras i en relaiv jämn ak men undanag finns. Överlag var dock de flesa avrycken krafig försvagade redan efer 5 dygn. Efer 11 dygn var försämringen påaglig. Jag har olka resulae som a de är angeläge a uföra fingeravrycksundersökning med kolpulver så snar som möjlig efer avsäande. Möjligheen ill go resula minskar snabb och efer 5-8 dygn är sörre andel avryck krafig försämrade.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...1. SYFTE... 3. METOD... 3.1 Maerial och hjälpmedel... 3.1.1 Avrycksya... 3.1. Pensel, pulver och ejp...3 3.1.3 Mäurusning...3 3. Lokal... 3.3 Tillvägagångssä... 3.3.1 Avsäning av avryck... 3.3. Framkallning av avryckens referensdel...5 3.3.3 Framkallning av de åldrade avrycken...5 3. Tänkbara felkällor...6. RESULTAT...6.1 Gradering...6.1.1 Fingeravrycke...6.1. Om bedömningen...7.1.3 Skala för gradering av avrycken...7. Bedömning...9..1 Tolkning av graderingsskalan...9.3 Resula av min granskning...1 5. ANALYS OCH DISKUSSION...1 6. SLUTSATS...15 7. KÄLLFÖRTECKNING...16 7.1 Munliga källor...16 7. Skrifliga källor...16

FÖRORD Efer mycke ankemöda och ruvande om vilke ämne jag skulle välja a göra specialarbee om, dök idén ill dea arbee upp hel sponan, från en burk med kolpulver kan man näsan säga. Ämne är någo som angår de mes grundläggande i samband med fingeravrycksundersökningar. Mina undersökningarna inom specialarbee är absolu ine hi-ech uan närmas de mosaa finns de någo som heer low-ech kanske? Hursomhels är de e ämne som berör vardagen för mig och för de flesa kriminalekniker och poliser på fäle. Tack Bella för klingande hjälp och ack Erik med flera, för hjälpen i de vardagliga arbee under min id med dea specialarbee och boravaro för ubildningen. Tack också ill alla som släppe ill aminosyror, fe, saler mm (en del frikosig och en del mycke sparsam). E särskil ack ill Word-ekvilibrisen Chrisina. Oj, höll på a glömma den vikigase, min handledare Chriser, ack för idéer, din sorering bland mina ankevurpor och den idsödande granskningen av fingeravryck i massor, sam övrig engagemang, mm.

1. BAKGRUND På min arbesplas, polisen i Skellefeå, saknas illgång ill fingeravryckslaboraorium. Den fingeravrycksframkallning som görs på oren är därför endas den vanliga penslingen med magnepulver och kolpulver. Närmase fingeravryckslaboraorium finns vid länes ekniska roel i Umeå, ca 13 mil bor. Vid undersökning av de enklare vardagsbroen, uför jag fingeravrycksundersökningen av illvaraage maerial med någon av pulvermeoderna. De krävs försås a förusäningarna i övrig är gynnsamma för pensling med pulver. Fakorer som påverkar vale av framkallningsmeod är ill exempel maerialyans karakär, om maeriale har vari usa för väa och hur länge sedan avrycken avsaes. Framkallning av fingeravryck som är någo äldre sker med kemiska meoder på ekniska roeln. Godse sänds med pos eller ransporeras av polispersonal som i jänsen har ärende i Umeå, med all vad dea innebär beräffande pakeering och hanering för a undvika a försöra evenuella avryck. Bland anna uifrån de förusäningar som finns på min arbesplas, skulle de vara värdefull a få bäre kunskap om hur gamla avryck man kan behandla med kolpulvre. Kan jag kanske sräcka mig ill a pensla även äldre avryck, eller är kanske förusäningarna a lyckas beydlig försämrade redan e par dagar efer avsäande? Även vid undersökning i samband med grova bro används pulver, vanligvis kolpulver, på fasa föremål. Alernaive är ibland a såga loss, eller på anna sä demonera, sora eller fasa föremål för a kunna undersöka i laboraorium. Även i sådana siuaioner anser jag de vikig a känna ill kolpulvres egenskaper beräffande gamla avryck. Jag har fråga såväl kriminalekniker som personal i fingeravrycksgruppen vid SKL 1, om de finns några undersökningar och faka kring kolpulvres egenskaper på gamla avryck. Ingen av dessa kände ill om dea undersöks. Jag har ine heller hia någon undersökning som ger svar på frågan. I boken: Idenifieringslärans grunder, Eriksson - Rispling, sid. 16f. behandlas ämne någo. Där sår bl. a: e fleral fakorer som avgör hur lång id efer avsäande, som de (fingeravrycke) är framkallningsbar. De vikigase av dessa fakorer är grundyans beskaffenhe, yan och den omgivande lufens emperaur och fukighesgrad sam kvanieen av de olika usöndringsprodukerna på de fingrar, som lämna avrycken. Någo speciell om kolpulvres egenskaper på gamla avryck sår ine. Jag har fråga mig om de går a hia en fingeravrycksålder som borre gräns för kolpulverframkallning. Är kanske en åldersgräns på 5-7 dagar rimlig? 1 Saens Kriminalekniska Laboraorium 1

. SYFTE Arbee syfar ill a undersöka om: de är meningsfull a försöka framkalla veckogamla, laena, fingeravryck med kolpulver. de går a hia en lämplig idsgräns borom vilken man ine bör försöka framkalla fingeravryck med kolpulver. 3. METOD 3.1 Maerial och hjälpmedel 3.1.1 Avrycksya Jag valde a begränsa mig ill e maerial a avsäa fingeravryck på. Vimålad furulis inköpes på Coop Bygg-Trädgård i Skellefeå. Liserna var målade av föreage Burseryd Lis AB. Vissa delar av lisen visade sig eferhand ha en någo avvikande ya som förklarades av Burseryd Lis AB med änkbara skillnader i räes orrhe och därmed sugförmåga. De har även haf vissa problem i målningen som kan ha ge denna effek på yan. Dessa biar har soreras bor vid bedömningen 1. Färgen är vaenbaserad och illverkad av Tikkurila Coaing AB och har beeckning 5-Y, glansvärde 5. Uppgifer om liserna lämnades av VD Jan Claesson, Burseryd Lis AB. Liserna klövs en gång på längden och därefer kapades delarna ill små klossar. 1 Boragna biar markerade med X i abellen bilaga A

Klossarna sorerade och märka 3.1. Pensel, pulver och ejp Till framkallning av fingeravrycken har jag använ en zephyrpensel, dvs. en pensel med glasfibersrån som roeras/vrids på föremåle som söks av. Fingeravryckspulvre heer Soblandning men kallas ofas kolpulver. Jag har i denna skrif val a uesluande använda mig av benämningen kolpulver när Soblandning menas. Pulvre besår av poaismjöl och kimrök 1 enlig uppgif från KTM. Framkallade avryck äckes med ejp 3 från KTM. Till all pensling i denna undersökning användes samma pensel och pulver från en och samma burk. 3.1.3 Mäurusning Temperaurmäning och mäning av luffukigheen i rumme som de undersöka liserna förvaras i, ufördes med en ermohygrograf av fabrika Thies. Insrumene riar veckovisa kurvblad över såväl lufemperaur som luffukighe. Mäning har pågå hela provperioden. Referensmäning av lufemperaur och luffukighe gjordes med e kalibrera mäinsrumen, en slungsynkromeer. Denna mäning ufördes av personal från kommunhälsan. Parallell mäes emperauren med en vanlig digial konsumenermomeer. Korrigeringar uifrån referensmäningar är agna i alla angivna mävärden i denna redovisning (se bilaga B). 1 Kimrök är kol i finfördelad form erhållen genom ofullsändig förbränning av organiska ämnen (Naionalencyklopedin) Kriminaleknisk Maeriel AB, Bålsa. 3 Klar ejp på skyddspapper, KTM ar.nr 111 3

3. Lokal Träklossar som fingeravrycken avsas på har förvaras i e särskil konorsrum från -6,5 immar efer avsäande, fram ill dess a sisa penslingen gjordes, 3 dagar senare. Rumme har vari illsäng och ine använs ill anna än denna undersökning. I rumme finns vå fönser som veer mo öser. E av dessa har hållis fördrage men dagsljus har kommi in genom de andra. Någo direk solsken har ine vid någon idpunk nå provmaeriale. Under dagid på vardagarna har lysrörsbelysning i ake vari änd. Dea innebär a provmaeriale som penslas sis vari belys av denna belysning i ca 15 immar. 3.3 Tillvägagångssä 3.3.1 Avsäning av avryck Fingeravryck avsaes av 3 personer, 1 kvinnor och 16 män, i ålder mellan 3 och 6 år. Provmaeriale, de små räklossarna, lades ihop parvis och märkes. Därefer orkades de av med en fukad rasa. Inge rengöringsmedel användes. För varje avsäande person lades åa par klossar upp. Någon infening eller annan preparering av provagarnas fingrar gjordes ine. Jag anser a e sådan förfarande skulle skapa en illräalagd och onaurlig förusäning. Personerna hade ine väa händerna inom en halvimme före avrycksavsäningen. De insruerades a rycka sina fingrar i ur och ordning, över skarven mellan klossarna. Jag visade på deras hand hur hår jag ville a de skulle rycka. Varje finger ryckes på provmaeriale i cirka 5 sekunder. För a i möjlig mån undvika allför små avryck, saes inga avryck med lillfingrar. Genom a avsäarna bara sae varje finger en gång, undvek jag a upprepad avsäning med samma finger skapade svagare och svagare avryck. Alla avryck avsaes inom immar. Toal lämnade de 3 avsäarna avryck (3x8) på 8 räklossar.

E fingeravryck avsäs på maeriale 3.3. Framkallning av avryckens referensdel Inom 6,5 immar efer avsäande penslade jag ena delen, vänser halva, av alla avsaa fingeravryck med zephyrpensel och kolpulver. På så sä fick jag e referensmaerial ill jämförelse med den högra avryckshalvan som framkallades senare under provperioden. Efer framkallningen ejpades avrycken över och lades i samma rum som de oframkallade avrycken. Några försök a lyfa avrycken med ejpen gjordes ine. 3.3.3 Framkallning av de åldrade avrycken Jag hade någo mindre än veckor a uföra mina försök på och fördelade därför framkallningsdagarna enlig följande: försa framkallningen efer dagar, ca 8 immar. andra framkallningen efer 5 dagar, ca 1 immar. redje framkallningen efer 8 dagar, ca 19 immar. fjärde framkallningen efer 11 dagar, ca 6 immar. Och så vidare gjordes framkallning var redje dag fram ill dag 3. Vid framkallning doppades penseln i kolpulvre och överflödig pulver avlägsnades genom a snurra penseln vid sidan av provbien. Inför varje ny provbi som skulle penslas, illförde jag lie kolpulver på penseln och avlägsnade överflöd. 5

Likadan som med referensdelen av avrycken, ejpades dessa avryck över och fick ligga kvar i provrumme. Förs när alla avryck framkallas efer de jugoredje dygne, påbörjades bedömningen. För a konrollera olkningssäkerheen av graderingsskalan, granskades och bedömdes avrycken av både mig och av min handledare, var för sig (se abell sid 9). 3. Tänkbara felkällor De går ine a avväga exak mängd pulver som används på penseln och som därigenom illförs på avrycke. För mycke pulver kan svära igen avrycke efersom en viss vidhäfning finns på provyan ros a den var avorkad. Dea kan orsaka vissa svårigheer vid bedömningen och graderingen av avrycken. Någo rengöringsmedel användes ine vid avorkningen och de kan ine uesluas a viss svårlöslig smus fanns kvar på provyan. Jag jämförde med ensaka klossar som orkades av med diskmedelsblanda vaen och fann ingen avgörande skillnad i bakgrundsinfärgningen. Graderingen bygger på en subjekiv bedömning. En relaiv sor mängd avryck, som i denna undersökning, borde dock öka säkerheen i bedömningen och därmed säkerheen i ufalle.. RESULTAT.1 Gradering.1.1 Fingeravrycke Fingeravryck är e avryck av linjer, papillarlinjerna, från fingrar. Ämnen som finns på huden, av hudens usöndringar och ibland även från ämnen som personen få från föroreningar i omgivningen, bildar avrycke. Usöndringsprodukerna från huden är bland anna aminosyror, fesyror, socker och vaen 1. Fingeravryck som är laena, osynliga, är vanligas. Dessa måse framkallas för a kunna säkras. Framkallning sker med kemiska meoder på laboraorium eller med olika pulver. Olika kemiska framkallningsmeoder reagerar, eller fasnar, på olika ämnen i avrycke. E anagande från min sida är a kolpulvre hel enkel fasnar i fuken och fee i avrycke. Några faka om exak hur pulvre fungerar har jag ine kunna hia. 1 Definiion och förklaring kring fingeravrycke från kompendie Fingeravrycksframkallning, fingergruppen, SKL 1997 6

.1. Om bedömningen Jag har vid granskning av fingeravrycken bedöm dem efer en skala som jag skapa (se nedan). Jag har ine gjor någon bedömning om avrycken är sökbara eller idenifieringsbara. Isälle har jag bedöm hur papillarlinjernas synligheen och konurskärpa ändras med iden. Anal dealjer i avrycke har jag borse ifrån. Avsiken med dea bedömningsä är a undvika e undersökningsresula, som bygger på den slumpmässighe de innebär med. ex. avryck som är sne avsaa. Sådana avryck kan vara för små för a eckna illräcklig anal dealjer. Likadan med för hår avsaa avryck där papillarlinjemönsre pressas ihop och därmed blivi mindre dealjrika..1.3 Skala för gradering av avrycken Gradering, eller kaegorisering, av avrycken är indelade i olika grupper, -3. Kaegori X och Y bedömdes ine. Inga papillarlinjer kvar, eller endas fragmenariska/mycke svaga. 1 Krafig försvagade papillarlinjer. Oförändrade papillarlinjer, eller endas lie försvagade. 3 Förbärade, ydligare papillarlinjer. X Y Ine bedömd på grund av avvikelse i provbiens yskik. Bedömning ine möjlig på grund av a papillarlinjer saknas i referensavrycke och a åldra avryck saknas eller är mycke fragmenarisk. Exempel på kaegori 7

Exempel på kaegori 1 Exempel på kaegori Exempel på kaegori 3 Referensavryckens kvalie eller syrka redovisas ine. Jag har endas bedöm förändringen i avryckes syrka mellan referensavrycke och del av avrycke som penslas fram under provperioden. Dea innebär. ex. a en :a kan vara mycke svag i synligheen men a referensdelen av dea avryck även är mycke svag förändringen eller försvagningen är obefinlig eller mycke lien. 8

. Bedömning..1 Tolkning av graderingsskalan För a konrollera olkningssäkerheen av graderingsskalan, granskades och bedömdes avrycken av både mig och av min handledare, var för sig. Av de granskade 17 avrycken bedömde vi 55 sycken olika. Vanligas förekommande avvikelsen var där en av oss bedöm e avryck ill en :a (oförändrade eller lie försvagade) och den andre gjor bedömningen ill en 1:a (krafig försvagade). Sörs avvikelse mellan min och min handledares bedömning fanns bland de avryck som framkallas efer 5 dagar. Där skildes bedömningen å på 11 av avrycken. Bland övriga skilde mellan och 8 avryck per åldersgrupp. Sammansällning av hur avrycken bedömdes av mig konra min handledare. Granskade avryck dygn efer avsäande 73% 5 dygn efer avsäande 59% 8 dygn efer avsäande 79% 11 dygn efer avsäande 69% 1 dygn efer avsäande 86% 17 dygn efer avsäande 81% dygn efer avsäande 75% 3 dygn efer avsäande 7% Samliga 75% Andelen överenssämmande bedömning 9

.3 Resula av min granskning Dygn, anal per kaegori A n a l 15 1 5 15 7 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Övervägande delen avryck,15 s, bedömda som oförändrade. Redan efer dygn är dock 7 avryck krafig försvagade. Sex avryck, X och Y, bedömdes ine. Dygn 5, anal per kaegori A n a l 15 1 5 13 7 3 3 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Övervägande delen avryck, 13 s, bedömda som krafig försvagade. Forfarande är dock 7 avryck oförändrade. Fyra avryck, X, bedömdes ine. 1

Dygn 8, anal per kaegori A n a l 1 1 1 8 6 13 8 1 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Övervägande delen, 13 s, är krafig försvagade. Förändring från feme dygne högs marginell. Tre avryck, X och Y, bedömdes ine. Dygn 11, anal per kaegori A n a l 1 1 8 6 1 8 3 1 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Huvuddelen avryck är här krafig försvagade eller obefinliga, kaegori 1 och. Endas fyra avryck är bedömda som oförändrade, kaegori. Sju avryck, X och Y, bedömdes ine. Dygn 1, anal per kaegori A n a l 1 1 1 8 6 1 11 1 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Öka anal försämrade avryck. Fyra avryck, X och Y, bedömdes ine. 11

15 1 Dygn 17, anal per kaegori A n a l 1 5 8 1 1 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Fler än hälfen, 1 s, av bedömda avryck, 5 s, bedömda som obefinliga. Forfarande bedöms e avryck som oförändra A n a l 15 1 5 Dygn, anal per kaegori 1 11 3 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Samliga 5 bedömda avryck är obefinliga eller krafig försvagade, kaegori och 1. Dygn 3, anal per kaegori A n a l 15 1 5 17 3 1 3 X Y Avryckskaegori enlig skalan Kommenar: Anale obefinliga, kaegori, har öka yerligare. 1

Jämförande diagram över hela providen Kaegori Kaegori 1 Kaegori 18 16 A n a l 1 1 1 8 6 Dygn Dygn 5 Dygn 8 Dygn 11 Dygn 1 Dygn 17 Dygn Dygn 3 Framkallningsillfälle 13

5. ANALYS OCH DISKUSSION Syfe med dea arbee var a undersöka hur snabb efer avsäande fingeravryck försvagas, och därigenom blir olämplig a framkalla med kolpulver. Jag hade ine förväna mig a få e hel enydig resula med e absolu anal dygn som gräns. E grov mönser framräder när man suderar diagrammen över hur avrycken försvagas. Redan efer dygn har 7 av de bedömda avryck försvagas krafig. Efer 5 dygn är 16 av de 6 bedömda avrycken obefinliga eller krafig försvagade. En ganska regelbunden försvagningsak märks på de all äldre fingeravrycken. Efer 11 dygn är dock forfarande av de 3 bedömda, oförändrade eller bara lie försvagade i en jämförelse med referensavrycken. Jag lade märke ill a vissa referensavryck som var mycke ydliga, ine nödvändigvis var de som bevaras längs. E anal mycke svaga avryck kunde framkallas flera dygn eferå uan a de försvagas särskil mycke. Kan dea förklaras med a avrycksämnenas sammansäning varierar mellan olika personer? Jag kan även änka mig a de finns skillnader mellan en persons fingrar, som kan vara förorenade i olika grad. Dessa olikheer i avryckens försämringsak har jag ine granska närmare uan bara generell noera vid granskningen. När jag påbörja granskningen framsod de ganska snar a skalan saknade en gradering. De fanns e anal avryck som blivi ydligare med iden. Därför lade jag ill kaegori 3 (förbärade, ydligare papillarlinjer). Huvudsakligen gällde de avryck där referensdelen var hel igensa och papillarlinjer knapp, eller ine alls, kunde skönjas. I ak med avdunsningen föreföll bakgrundssvärningen försvagas mellan papillarlinjerna, så a dessa framrädde bäre. Någon närmare olkning av avvikelsen i bedömning mellan min och min handledares bedömning har jag ine gjor. Dessa siffror får olkas av var och en men de bör beakas som en felkälla. Vi har bedöm var fjärde avryck olika. 1

6. SLUTSATS En exak id för när man borde använda sig av andra meoder än kolpulverpensling, går ine a fassälla. De är sannolik många fakorer som spelar in. Redan dygn efer avsäande är e anal avryck (9%) så försämrade a idenifiering roligvis är försvårad. Dea ska dock ine överolkas med anke på a en eller flera felkällor kan ha inverka. Efer 5-8 dygn är flerale avryck krafig försämrade eller obefinliga, och en klar endens i försämringsaken framräder. Uifrån mina undersökningar drar jag slusasen a andra meoder roligvis är a föredra när man sår inför a söka och framkalla fingeravryck som anas vara 5 dygn gamla eller äldre. Undersökningen har dock visa a de ine är hel ueslue a man kan lyckas med ensaka avryck även bland de äldre. 15

7. KÄLLFÖRTECKNING 7.1 Munliga källor Jan Claesson, verksällande direkör, Burseryd Lis AB. Via elefon. Mikael Marjamäki, Kriminaleknisk Maeriel AB, Bålsa. Via elefon. Folke Hedensröm, Kommunhälsan, Skellefeå Kommun. Via elefon. 7. Skrifliga källor Eriksson, Sven Arne och Rispling, Olle, Idenifieringslärans grunder, 196, redje upplagan. Naionalencyklopedin, band 11, Bokförlage Bra Böcker, Höganäs 1993. Saens Kriminalekniska Laboraorium, ubildningskompendium Fingeravrycksframkallning, februari 1997. 16

Avsäande person Kolpulver på gamla fingeravryck Bilaga A HT HP HL HR VT VP VL VR dygn 5 dygn 8 dygn 11 dygn A 1 1 B 1 1 1 1 1 C 1 1 1 1 1 1 x D X 1 1 1 E 3 3 1 F 1 1 1 1 1 G 3 3 3 X 3 3 1 H 1 1 1 1 1 1 1 I 1 Y X 1 1 J X 1 X Y X K X 1 1 1 L 1 X 1 1 Y Y M 1 1 1 N X X 1 1 X O Y X P 1 1 1 X Q 1 1 1 Y R 1 X X X S 1 1 1 T Y 1 Y X Y U X 3 Y Y Y V 1 Y 1 W 1 3 1 3 X 1 1 Y 1 1 Y 1 3 Z 1 1 1 Å 1 1 Ä 1 1 1 1 1 Ö X X Y Y X Y Ü Y 3 1 X 1 3 Förklaring ill abellen: Boksäver i kolumnen ill vänser anger de olika avrycksavsäarna. Boksavskombinaioner övers i den vågräa raden anger finger; HT = höger umme, HP = höger pekfinger o. s. v. Tecknen i de färgade fälen anger hur avrycke bedöms enlig gradering på sidan 7. 1 dygn 17 dygn dygn 3 dygn Gul kolumn: Höger umavryck, framkalla efer dygn (ca 8 immar). Ljusgrön kolumn: Höger pekfingeravryck, framkalla efer 5 dygn (ca 1 im). Mörkblå kolumn: Höger långfinger, framkalla efer 8 dygn (ca 19 im). Röd kolumn: Höger ringfinger, framkalla efer 11 dygn. Vi kolumn: Vänser umme, framkalla efer 1 dygn. Turkos kolumn: Vänser pekfinger, framkalla efer 17 dygn Olivgrön kolumn: Vänser långfinger, framkalla efer dygn Blå kolumn: Vänser ringfinger, framkalla efer 3 dygn.

Bilaga B Redovisning av luffukighe och emperaur i den lokal som fingeravrycken förvarades i under undersökningen. Temperauren i rumme höll sig konsan på C, + - 1, under hela undersökningsiden. L u f f u k i g h e 6, 5,, 3,, 1, Relaiv luffukighe i procen 8, 5,5 53,8,7,7 1,, 3,8,95,5 7, 3 3,1 36,8 35,1, dagar 5 dagar 8 dagar 11 dagar 1 dagar 17 dagar dagar 3 dagar Genomsni från dag 1 8, 5,5,7,7 1,, 3,8,9 Genomsni från föregående framkallningsillfälle 3, 3,1 36,8 35,1 7, 53,8 5,5 Genomsni från dag 1 Genomsni från föregående framkallningsillfälle Kommenar: Genomsnie erhålle genom avläsning av ermohygrografens diagramkurva var åonde imme. Luffukigheen inomhus bedömd som normal för årsiden (okober-november) i norra Sveriges kusområde, enlig Kommunhälsan, Skellefeå Kommun. Under provperioden, 13 okober 5-5 november 5, låg uomhusemperauren i huvudsak på några plusgrader.