Verksamhets- och lokaleffektivisering Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde BESLUTSUNDERLAG till tjänsteskrivelse 090203 Dnr 2009/19

Verksamhets- och lokaleffektivisering Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde BESLUTSUNDERLAG till tjänsteskrivelse 090203 Dnr 2009/19 090210underlag

1 Bakgrund... 2 1.1 Ärendets beredning...2 1.2 Avgränsning...3 1.3 Födelsetal...4 2 Nuvarande organisation... 4 3 Möjliga skolstrukturer... 5 3.1 Alternativ A...6 3.1.1 A - Förskoleklass och skola...6 3.1.2 A - Fritidshem...6 3.1.3 A Förskola...6 3.2 Alternativ B...6 3.2.1 B Förskoleklass och skola...6 3.2.2 B - Fritidshem...7 3.2.3 B Förskola...7 3.3 Alternativ C...7 3.3.1 C - Förskoleklass och skola...7 3.3.2 C - Fritidshem...7 3.3.3 C Förskola...8 3.4 Är friskolor på ytterområdena ett alternativ?...8 3.5 Byskolor för och nackdelar...9 3.6 Dyra ytterskolor, eller.?...10 3.7 Lokaler...11 3.7.1 Besparing på lokalkostnader enligt alternativ A-C...12 3.7.2 Principer för lokalutnyttjande...13 3.8 Transporter...13 3.8.1 Kostnader för ytterskolornas transporter F-6 år 2008...13 3.8.2 Beräknad transportkostnad enligt alternativ A-C...14 3.9 Nyckeltal för personaltilldelning och övrigt...14 4 Konsekvenser... 15 1

1 Bakgrund Denna rapport är underlag till beslut om verksamhets- och lokaleffektivisering inom Barn- och utbildningsnämndens område och är bilaga till tjänsteskrivelse daterad 090203. En lokalanpassning är nödvändig för Vingåkers kommuns skol- och barnomsorgsverksamhet. Idag har vi för stor lokalyta i förhållande till antal barn och elever i verksamheten. Invånarantalet i kommunen har minskat, vilket märks inte minst i barnafödande åldrar. Födelsetalet i kommunen har varit 75 st de två senaste åren, 101 st år 2003 och mellan 180 och 190 st när barnkullarna var som störst på 90-talet. Vi kan se att det är nödvändigt att samordna våra personalresurser och vi måste skapa en flexibel organisation för att hantera de varierande barnkullarna över tid. I dagsläget är barnantalet ökande på söder i tätorten, relativt konstant i Baggetorp och Marmorbyn och vikande på norr i tätorten, i Högsjö och Österåker. Av kommunfullmäktiges nuvarande uppdrag till barn- och utbildningsnämnden framgår bland annat att alla ytterskolor ska behållas med årskurs 1-6 och att där ska finnas barnomsorg. Det har tidigare funnits politisk enighet om att alla skolor ska behållas och att inga ytterskolor ska läggas ner. Den ekonomiska situationen och det vikande elevunderlaget gör dock att frågan måste tas upp till förnyad prövning. Kommunens ekonomi är ansträngd och kommunfullmäktige har i flerårsbudgeten tagit beslutet att kostnaderna för BoU:s verksamhetslokaler ska ha minskat med 3 miljoner år 2011. Komrev har betonat vikten av att kommunen vågar ta obekväma beslut för att kostnaderna inte ska skena iväg. Officiell statistik visar att Vingåkers förskoleverksamhet har låga kostnader, däremot inte grundskolan. I klartext innebär beslutet i flerårsbudgeten att åtminstone två, kanske tre, ytterskolors skolverksamhet bör läggas ner. Att lägga ner en av de tre stora skolorna i tätorten framstår inte som lämpligt, varken ekonomiskt, pedagogiskt eller organisatoriskt. Vi är övertygade om att de flesta kommuninvånarna delar denna uppfattning. Det är mycket viktigt att tänka i ett längre perspektiv och behålla möjligheter att åter förändra verksamheten när de yttre förutsättningarna förändras. 1.1 Ärendets beredning Kommunfullmäktige beslutade i november 2007 vid fastställande av budgetdirektiven för åren 2009-2011: 2

Vingåkers kommun ska verka för bättre och effektivare lokalanvändning och att den totala lokalytan minskar. Nämnderna och förvaltningarna får i uppdrag att göra inventeringar och analyser över den nuvarande lokalanvändningen. Vilka lokaler finns, hur stor är den totala lokalytan, till vad, när och av vem används lokalerna? Barn- och utbildningsnämnden har under hösten 2008 anordnat dialogmöten för att allmänheten skulle få möjlighet att lämna förslag och synpunkter avseende framtidens barnomsorg och skola. Möten har hållits i Baggetorp, på Hansjö, i Högsjö, i Marmorbyn, på Sävsta, på Vidåker och i Österåker. Förvaltningen har redovisat prognoser för barn- och elevantal, aktuell statistik och annat faktamaterial. Förslag har även kunnat lämnas via post eller på kommunens hemsida, där all dokumentation och inkomna synpunkter redovisats. Barn- och utbildningsnämnden har före nyår haft två arbetsmöten, där man gruppvis lämnat förslag på tänkbara alternativ, med utgångspunkt från inkomna synpunkter och ett omfattande bakgrundsmaterial från förvaltningen. Arbetsmaterialet har därefter vidarebearbetats av förvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade 081124 i budgeten för planperioden 2009-2011: 2009 ska en besparing göras på 500 tkr på av BoU nyttjade lokaler 2010 ska besparingen vara 1,5 miljon 2011 ska besparingen vara 3,0 miljon. Tre alternativa förslag till verksamhetsförändringar presenterades den 2 februari av nämndordföranden och förvaltningschefen vid ett informationsmöte för nämndens ledamöter. Därefter fick förvaltningen ordförandens uppdrag att utarbeta beslutsunderlag inför nämndens ställningstagande, utifrån de tre redovisade alternativen. 1.2 Avgränsning Barn- och utbildningsnämndens roll är att ta ställning utifrån vår verksamhets perspektiv. Därför inriktar vi oss på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska bedömningar inom vår nämnds ram. Vår uppgift är att dra ner lokalkostnaderna med 3 miljoner, inte få ökade skolskjutskostnader som spräcker budgeten och att följa befintliga styrdokument. Prognos över elevantal i skolorna (förskoleklass åk 9) Skola 2009/10 2011/12 Som mest i skolan Baggetorp 66 66 82 Hansjö 215 192 308 Högsjö 53 49 96 3

Marmorbyn 83 77 112 Sävsta 237 261 321 Vidåker 371 326 440 Österåker 47 41 94 Totalt 1 072 1 012 1 453 1.3 Födelsetal Både år 2007 och år 2008 har det fötts 75 barn i kommunen. Att jämföra med år 2003 då 101 barn föddes eller början av 90-talet då födelsetalet var 180-190 barn per år. I tätorten föds de flesta barnen på söder. I Högsjö och Österåker skulle det behöva födas fler barn för att den service vi önskar erbjuda avseende förskola och fritidshem ska kunna säkerställas i ett längre perspektiv. 2 Nuvarande organisation Verksamheten är indelad i tre rektorsområden. Områdena leds av en områdeschef. Områdeschefen på Vidåker, ro 1, har hjälp av ytterligare en rektor. Områdeschefen på ro 2, Hansjö, barnomsorg norr, Baggetorp och Marmorbyn har två rektorer till sin hjälp. Detsamma gäller för områdeschefen på ro 3, där Sävsta, barnomsorg söder, Högsjö och Österåker ingår. Verksamhet i tätorten Grändens förskola. 4 avdelningar för barn 1-5 år. Källstugan. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år. Kärnhuset. Förskola, 1 avdelning + reservsystem för familjedaghem. Sävsta. Fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6, förberedelseklass och särskola. Myrstackens förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år. Ålands förskola, 3 avdelningar för barn 1-5 år. Knattebo förskola, 1 avdelning för barn 1-5 år + reservsystem för familjedaghem. Familjedaghem. Hansjö. Fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6 och musikskola. Vidåker, grundskola år 7-9, gymnasieskolans IV program, ungdomsuppföljning och lokalintegrerad särskola. Verksamhet i ytterområdena Baggetorp. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6. Högsjö. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år, fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6. 4

Marmorbyn. Förskola, 2 avdelningar för barn 1-5 år, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola år 1-6. Österåker. Förskola, 1 avdelning för barn 1-5 år, fritidshem, förskoleklass och grundskola år 1-6. Övrigt Möjlighet till individintegrerad särskola finns i samtliga våra grundskolor. Från och med år 2009 lämnas följande strukturbidrag: Förskola med endast en avdelning 30 tkr Förskola med endast två avdelningar 15 tkr Ytterskola 135 tkr Varje ytterskola får 23 000 kr extra till tele- och datakommunikation, då kommunens växel och nät inte kan nyttjas. Anledningen till strukturbidraget är främst att små arbetsplatser inte har samma möjlighet till personalsamordning som större. Alla förskolor i kommunen har öppet mellan 06.00 och 18.00 på vardagar. Förskolor med 3-5 avdelningar uppfattas som effektiva personalmässigt. 3 Möjliga skolstrukturer Här redovisas tre alternativa förslag för barn- och utbildningsnämndens lokaleffektivisering. Förslag C kommer från beredningsarbetet bland nämndens politiker, förslag A och B har inkommit som förslag på hemsidan i samband med medborgardialogen. Överväganden Nämndens politiker har även under beredningsarbetet föreslagit att förändringarna ska inskränka sig till avveckling av Knattebo samt avyttring av förskolelokalerna i Högsjö och Österåker. Detta skulle dock endast, i bästa fall, ge en besparing på 722 tkr, varför det ej tagits med som alternativ. Även tanken att vända skolskjutsar för att öka elevunderlaget i Österåker och Högsjö har funnits. Responsen från föräldrar som skulle kunna bli berörda har varit negativ både i Läppe och mot Högsjösidan. Möjligen kan de som själva arbetar i Högsjö tänka sig denna lösning. Det behövs 13 elever för att generera en lärartjänst. Nettoutbytet förväntas bli så litet att vi avstått från att ta med detta i något av de tre alternativen. 5

3.1 Alternativ A Nuvarande rektorsområden behålls frånsett att årskurs 6 tillhör ro 1 (Vidåker). 3.1.1 A - Förskoleklass och skola Ytterskolorna behåller förskoleklass årskurs 3. Hansjö och Sävsta har förskoleklass - årskurs 5. Vidåker har årskurs 6-9. Lokaler: BoU upphör att nyttja skolbyggnaden i Österåker, all verksamhet flyttas till förskolebyggnaden. 3.1.2 A - Fritidshem Fritidshemsverksamhet behålls i alla ytterområden, på Hansjöskolan och på Sävstaskolan. Eleverna erbjuds fri skolskjuts mellan anvisad skola och det fritidshem som är närmast hemmet. Lokaler: Fritidshemsverksamheten i Högsjö flyttar in i skolan. I Österåker flyttar den in i förskolebyggnaden. 3.1.3 A Förskola Förskoleverksamhet behålls i alla ytterområden. Förskolelokalen på Storgatan Knattebo sägs upp. Lokaler: Verksamheten i Högsjö flyttar till fritidshemmets lokaler. I övrigt oförändrade lokaler i ytterområdena. Barnen från Knattebo flyttas till Åland och Myrstacken. I övrigt ingen förändring i tätorten. 3.2 Alternativ B Nuvarande rektorsområden behålls. 3.2.1 B Förskoleklass och skola Ytterskolorna behåller förskoleklass årskurs 3. Sävsta har förskoleklass - årskurs 3. Hansjö har årskurs 4 årskurs 6 Vidåker har årskurs 7-9. Lokaler: BoU upphör att nyttja skolbyggnaden i Österåker, all verksamhet där flyttas till förskolebyggnaden. 6

3.2.2 B - Fritidshem Fritidshemsverksamhet behålls i alla ytterområden, på Hansjöskolan (fritidsklubb) och på Sävstaskolan. Eleverna erbjuds fri skolskjuts mellan anvisad skola och det fritidshem som är närmast hemmet. Lokaler: Fritidshemsverksamheten i Högsjö flyttar in i skolan. I Österåker flyttar den in i förskolebyggnaden. 3.2.3 B Förskola Förskoleverksamhet behålls i alla ytterområden. Knattebo upphör. Lokaler: Verksamheten i Högsjö flyttar till fritidshemmets lokaler. Barnen från Knattebo (HSB) flyttas till Åland och Myrstacken. I övrigt ingen förändring i tätorten. 3.3 Alternativ C Oförändrade rektorsområden. 3.3.1 C - Förskoleklass och skola Hansjö har förskoleklass årskurs 6 Högsjö har förskoleklass årskurs 6 Marmorbyn har förskoleklass årskurs 6 Sävsta har förskoleklass årskurs 6 Vidåker har årskurs 7-9. Baggetorpseleverna erbjuds skolgång på Hansjöskolan. Österåkerseleverna erbjuds skolgång på Sävstaskolan. Lokaler: BoU upphör att nyttja skolbyggnaderna i Österåker och Baggetorp, all verksamhet där flyttas till förskolebyggnaderna. 3.3.2 C - Fritidshem Fritidshemsverksamhet behålls i alla ytterområden, på Hansjöskolan och på Sävstaskolan. Eleverna erbjuds fri skolskjuts mellan anvisad skola och det fritidshem som är närmast hemmet. Lokaler: Fritidshemsverksamheten i Högsjö flyttar in i skolan. I Österåker och Baggetorp flyttar den in i förskolebyggnaden. 7

3.3.3 C Förskola Förskoleverksamhet behålls i alla ytterområden. Förskolelokalen på Storgatan Knattebo sägs upp. Lokaler: Verksamheten i Högsjö flyttar till fritidshemmets lokaler. Barnen från Knattebo flyttas till Åland och Myrstacken. I övrigt ingen förändring i tätorten. Övrigt I tätorten finns även fortsättningsvis gymnasieskolans IV-program, ungdomsuppföljning, musikskola/kulturskola, särskola och ev nyinrättat lärlingsprogram. Förslagsvis blir placeringen en verksamhetsfråga för förvaltningen när övriga pusselbitar fallit på plats. Samtliga förslag A-C medför en komprimering av verksamheten, vilket bör medföra att ekonomibiträdes/städtjänster kan samordnas. Beräknad besparing med föreslagna förändringar, Knattebo och ytterskolor 1,7 tjänst eller 550 tkr. 3.4 Är friskolor på ytterområdena ett alternativ? Enligt Skollagen 9 kap 2 ska en fristående skola vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper som grundskolan, särskolan respektive specialskolan ska förmedla godkännas om den - även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för skolväsendet - är öppen för alla som har rätt till utbildning - har minst 20 elever - ger elever i särskola och specialskola den omsorg som de behöver - uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver. Enligt Skollagen 9 kap 6 ska en godkänd fristående skola förklaras berättigad till bidrag. Förklaring ska dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. En bidragsberättigad friskola har rätt till samma ersättning per elev som genomsnittskostnaden i den kommunala skolan. Eleverna har inte rätt till av kommunen betald skolskjuts. Om ytterområden genom kreativa och kostnadseffektiva lösningar klarar att behålla en skola i egen regi, som annars skulle läggas ner, kan det vara positivt för bygden och kommunen som helhet. 8

3.5 Byskolor för och nackdelar Byskolans symbolvärde för sin bygd är stort. Skolan är livsviktig för bygden är det oftast framförda argumentet för att behålla ytterskolor. Det är inte ekonomiskt försvarbart att ha skolan kvar är det dominerande motivet för en nedläggning. Våra motiv är dels att de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna undermineras vid litet elevantal om inte ekonomiska extraresurser tillsätts, dels att både ekonomiska besparingar i hela kommunen och anpassning ekonomiskt till krympande kostym inom vårt verksamhetsområde måste göras. Vad är en byskola? Enligt SCB:s definition är det en skola på landsbygden med högst 50 elever som är mellan 6 och 13 år. Högsjös och Österåkers skola passar in på den definitionen. Baggetorp och Marmorbyn har något fler elever. Byskolorna sägs vara utrotningshotade. Kommuners ekonomiska problem brukar vara den utlösande faktorn när frågan om nedläggning väcks. Våra kalkyler, såväl som många andra kommuners, visar att en elev i en byskola kostar mer än genomsnittseleven i kommunen. Detta beror främst på att elevgrupperna är mindre, men även på färre elever i lokalerna. I debatten om de hotade skolorna ingår ofta en diskussion om likvärdigheten. Kan en liten skola uppfylla de krav som läroplanen och skollagen ställer på en svensk skola? Skolan har kanske ingen godkänd gymnastiksal eller slöjdsal och saknar kanske behöriga lärare för undervisning i andra språk. Det kan vara svårt att få behöriga lärare till praktisk-estetiska ämnen. Byskolornas försvarare hävdar att den lilla skolenheten, med små undervisningsgrupper, har särskilda kvaliteter, trygghet, mer individanpassad undervisning och närhet till det omgivande samhället. Andra hävdar att en alltför liten skola har svårt att ge eleverna en utbildning och en social fostran som är likvärdig den större enheten med större resurser. De vetenskapliga undersökningar som finns publicerade i ämnet finns sammanfattade i Skolverkets skrift Likvärdighet ett delat ansvar (Skolverket 1996). De svenska och utländska studier som skriften refererar till pekar alla i samma riktning: Skolans storlek har ingen betydelse för undervisningsresultatet. Skolverkets egen studie Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv (Skolverket 1996) visar att det inte fanns några påtagliga skillnader i elevernas baskunskaper i stora och små skolor. Elever som behövde särskilt stöd i undervisningen fick hjälp i både små och stora skolor, även om formerna för stödet såg olika ut. Avsaknad av speciallärare/specialpedagog på de riktigt små skolorna kompenserades av att de arbetade i mindre grupper, där alla fick mycket hjälp. Den enda egentliga skillnaden mellan stora och små grundskolors undervisning var utbudet av valfria ämnen. De stora skolorna kunde erbjuda fler ämnen, men å andra sidan var utbudet av ämnen i små skolor mer förankrat i den egna bygden. 9

Den lilla skolan är sårbar. De små skolorna i Skolverkets undersökning har dock utvecklat en kreativitet när det gäller att hitta egna lösningar. Hur var det då med trivseln, skolans sociala miljö och mobbning? Inte heller här förekom några drastiska skillnader. Miljön i de mindre skolorna hade visserligen större förutsättningar att skapa trygghet och undvika anonymitet. Särskilt för de mindre barnen är den trygga miljön viktig. Äldre elever kan uppskatta större skolor, främst av sociala skäl. Mobbning förekom i båda skoltyperna, men var lättare att upptäcka i de små skolorna. I de stora skolorna var man medveten om anonymitetens problem och arbetade aktivt med detta. Både i de små och i de stora skolorna förekom såväl långsiktigt arbete mot mobbning som akuta insatser vid behov. Enstaka allvarliga problem kan dock få större konsekvenser i en liten skola där inte en stor personalgrupp kan stötta varandra. Även här finns det dock exempel som visar motsatsen, små skolor kan lösa svåra problem och stora skolor misslyckas. Likvärdighet, vad är det? Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. (1 kap 2 Skollagen). Likvärdighet betyder inte likformighet. En liten skola har sina speciella problem och speciella lösningar, liksom en stor skola har sina. Enligt en undersökning om attityder till skolan som Skolverket gjorde 1993/94 ansåg sig föräldrar till barn i glesbygd i högre grad än föräldrar till barn i storstad kunna påverka undervisningen för det egna barnet. I det lilla samhället underlättas kontakterna mellan lärare och förälder. Ofta är skolan mötesplats och samlingsplats även för bygdens vuxna. Skolan har ett symbolvärde som bevis för att byn lever och blomstrar. 3.6 Dyra ytterskolor, eller.? Vid första anblicken är svaret ja. Den lilla enheten kostar mer per elev än den stora. Lärartätheten per elev är högre, lokalytan per elev är större. Skolmaten blir dyrare, endera på grund av transporter eller för att få portioner tillagas. Vad händer med helheten? Om vi ser byskolan som en del av samhällsekonomin kan den ekonomiska bilden bli en annan. Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att inom ramen för befintliga styrdokument och tilldelad budget uppnå en kvalitativt bra och effektiv verksamhet. En tom skolbyggnad kanske fortsätter att kosta pengar för andra delar av den kommunala verksamheten. Kanske blir det utflytt istället för inflytt av barnfamiljer. Underlaget för annan samhällsservice kan urholkas och ökat resande är både en kostnad och en belastning för miljön. Vi har i vår kalkyl räknat med att alla nuvarande kostnader försvinner för de fastigheter som BoU nu bedriver verksamhet i och som föreslås avyttras. Detta är 10

från kommunperspektiv förmodligen inte det mest sannolika utfallet. Om skolans hyreskostnad för lokalerna sparas in, men kommunens verkliga utgifter för fastigheten är oförändrade, har ju ingenting sparats. Om skolhuset säljs till en förening till en symbolisk summa har kommunen kvar sina kapitalkostnader för fastigheten. Om den förening som övertar skolhuset får kommunala bidrag för verksamheten försvinner en del av besparingen. Detta är en fråga där utfallet för olika intressenter måste vägas samman. BoU och Tekniska serviceförvaltningen har tillsammans diskuterat frågan och under avsnitt 3.7 finns Tekniska serviceförvaltningens och ekonomiavdelningens beräkningar. Det är viktigt att vid kommunfullmäktiges beslut se kommunen, med dess olika funktioner som en helhet, att tänka långsiktigt och inte ta bort förutsättningarna för flexibilitet för att kunna möta framtida förändringar. Att göra en sammanvägd bedömning utifrån kommunalt helhetsperspektiv ligger dock utanför Barn- och utbildningsnämndens uppdrag. Vi avgränsar oss till vårt verksamhetsområde, där vi ser organisatoriska och pedagogiska problem med små verksamhetsenheter och med nuvarande barn- och elevutveckling. Resultatet om inga åtgärder vidtas förväntas bli bristande kostnadseffektivitet och som följd av detta svårigheter att upprätthålla kvaliteten i verksamheten. 3.7 Lokaler Ekonomi Tekniska serviceförvaltningen har i samråd med ekonomiavdelningen gjort följande sammanställning av beräknade kostnadsminskningar om BoU inte längre nyttjar nedanstående lokaler. Objekt Säljes Kvar men tom Lokalyta tkr tkr m 2 Österåker Skolan 1 500 700 1859 Idrottshallen kvar i drift - 100 Högsjö Förskolan 330 75 302 Fritidshemmet 50 30 300 Idrottshallen 380 190 1106 Skolan 970 500 2022 Idrottshallen kvar i drift -100 Marmorbyn Förskolan 465 200 296 11

Baggetorp Förskolan 360 80 301 Skolan 830 500 905 De redovisade siffrorna avser helårseffekt. Vilka kostnadsminskningar som kan uppnås under 2009 och följande är beroende av ett antal svårbedömda faktorer. Maximal kostnadsminskning beräknas uppnås vid försäljning. I kvar men tom -alternativet lämnar BoU lokalerna, men kommunen har fastigheterna kvar. Då bortfaller ca 75% av kostnaderna för drift och underhåll och hela kostnaden för lokalvård, medan kapitalkostnaderna blir kvar. I ett mellanläge kan ekonomin förbättras genom externa hyresintäkter, men utfallet kan svårligen bedömas i detta skede. Idrottshallarna hyrs även ut till föreningar, varför de inte automatiskt kan tomställas, även om BoU lämnar dem. Varje idrottshall som fortsätter att vara i drift, innebär att den tidigare angivna besparingen minskar med 100 tkr. Hyresintäkterna är marginella med hänsyn tagen till gällande rabatterade taxa. Anpassningskostnader tillkommer som en engångskostnad. Med hänsyn till kommunernas normala avskrivningstider bedöms dock att investeringarna inte blir så stora att de inverkar på kalkylerna. Genom att sluta hyra Knattebo av HSB, 333 m 2, minskar våra hyreskostnader med 150 tkr/år plus elkostnad. 3.7.1 Besparing på lokalkostnader enligt alternativ A-C A B C Baggetorp 360 tkr 360 tkr 830 tkr Högsjö 330 tkr 330 tkr 330 tkr Österåker 1 500 tkr 1 500 tkr 1 500 tkr Knattebo (HSB) 150 tkr 150 tkr 150 tkr 2 340 tkr 2 340 tkr 2 810 tkr Ovanstående beräkning förutsätter att kommunen lyckas sälja fastigheterna och inte har kvarstående kapitalkostnader. (I alternativ A-B kan besparingen öka med 465 tkr om förskoleverksamheten i Marmorbyns förskola kan flytta till skolans lokaler och förskolebyggnaden säljas. Detta är osäkert och har inte tagits med i kalkylen.) 12

3.7.2 Principer för lokalutnyttjande Externa lokaler avyttras om möjligt. De tre stora skolorna i tätorten förväntas behövas för skolverksamhet. En förskoleplacering där skulle kunna blockera en del av grundskolans nuvarande eller kommande lokalbehov. Myrstackens och Kärnhusets lokaler uppfattas som mindre funktionella och avyttras om det finns plats för barnen i andra förskolor i tätorten. Kulturskola, gymnasieskolans IV-program och ett eventuellt lärlingsprogram placeras i någon av tätortens skolor. I sammanhanget kan nämnas att Baggetorps skola är den ytterskola som uppfattas vara i sämst skick lokalmässigt. Den saknar matsal, slöjdsal och gymnastiksal för de äldre eleverna. 3.8 Transporter Alla tre alternativen, som är underlag för Barn- och utbildningsnämns ställningstagande medför ökade transportkostnader. Om eleverna kan få plats i befintlig linjebuss till tätorten blir kostnaden drygt 8 tkr/elev och år. Måste vi däremot köpa en extra busstur ligger kostnaden per tur och läsår på mellan 600 och 700 tkr. Det är svårkalkylerat hur mycket av nuvarande taxikostnader som kommer att kvarstå för att få fram elever till linjebuss. I alternativ A och B måste man räkna med att taxi måste köra oförändrade turer till oförändrad kostnad till ytterskolorna även om det blir färre elever i bilarna. Taxiavtalet gäller till sommaren 2012. Båda parter har rätt till omförhandling om det blir en volymförändring på 10% eller mer. Nytt avtal med Länstrafiken är aktuellt år 2010 enligt uppgift. 3.8.1 Kostnader för ytterskolornas transporter F-6 år 2008 Baggetorp 199 716 kr (taxi) Högsjö 101 460 kr (taxi) Marmorbyn 393 100 kr (buss + taxi) Österåker 387 195 kr (buss + taxi) Slöjdresor Baggetorp Marmorbyn 59 000 kr Badresor 28 000 kr per ytterskola 112 000 kr Totalt: 1 252 500 kr 13

3.8.2 Beräknad transportkostnad enligt alternativ A-C 1 Den högre siffran i kolumnerna är aktuell om extra busstur måste köpas in. Vi räknar med att det blir nödvändigt från Österåker på morgonen. Genom schemaändringar och minskat elevantal ska detta kunna undvikas för övriga. Beräkningen förutsätter även att nuvarande bussturer finns kvar. A tkr B tkr C tkr Baggetorp 360 (739) Baggetorp 360 (739) Baggetorp 491 (611) Högsjö 295 (691) Högsjö 295 (691) Högsjö 101 Marmorbyn 582 Marmorbyn 582 Marmorbyn 393 Österåker (550) 768 Österåker (550) 768 Österåker 977 (369) Tätortslinje 675 Totalt: 2 005 Totalt 2 680 Totalt 1 962 Nuv - 1 252 tkr Nuv - 1 252 Nuv - 1 252 Ökning 753 tkr Ökning 1 424 Ökning 710 Ökade transportkostnader med 753 tkr väntas för alternativ A, med 1 424 tkr för alteranativ B och med 710 tkr för alteranativ C. Om alla årskurs 6-elever åker till Vidåker i alternativ C tillkommer en kostnad med drygt 8 tkr/elev för dem som kommer från Högsjö och Marmorbyn (23 elever läsåret 2009/2010). 3.9 Nyckeltal för personaltilldelning och övrigt Förskola. 200 barnschematimmar per vecka genererar en heltidstjänst. Dagbarnvårdare. 190 barnschematimmar per vecka genererar en heltidstjänst i budgeten, men dagbarnvårdarna har 40 timmars arbetsvecka. Fritidshem. 18 barn per heltidstjänst, 18,5 från och med 2011. Förskoleklass. 14 barn per heltidstjänst. Grundskolan år 1-6. 0,083 lärarresurs per elev, 0,0815 år 2010 och 0,079 år 2011. Grundskolan år 7-9. 0,084 lärarresurs per elev. Från och med budget 2009 får varje ytterskola 135 tkr extra i strukturbidrag. Förskolor med bara en avdelning får 30 tkr extra och förskolor med bara två avdelningar 15 tkr extra. Anledningen till detta är att större enheter lättare kan samordna verksamhet 1 Den högre siffran i tabellen vid varje ort gäller om extra busstur behöver köpas in. Siffran med fet stil är den vi räknat med. Summeringen visar först total beräknad transportkostnad, raden under gör avdrag för nuvarande kostnad och sista raden visar den beräknade ökade transportkostnaden. 14

4 Konsekvenser Ekonomi Alternativ A förväntas ge en nettobesparing på 1 587 tkr (lokal minus transport) Alternativ B förväntas ge en nettobesparing på 912 tkr (lokal minus transport) Alternativ C förväntas ge en nettobesparing på 2 100 tkr (lokal minus transport) Ovanstående beräkning förutsätter att lokaler kan säljas och att inga kapitalkostnader kvarstår. Dessutom förutsätts att endast en extra busstur behöver köpas in i alternativ A och C, två turer i alternativ B. Ytterligare förväntad besparing: personalreducering, 1,7 tjänst ekonomibiträde/städ i alla tre förslagen ca 550 tkr. I alternativ C bortfaller behov av strukturbidrag på 2 x 135 tkr. Vi måste tyvärr poängtera att det ekonomiska utfallet både avseende lokaler och transporter är mycket svårbedömt, eftersom många variabler spelar in och det handlar om stora belopp. Konsekvenserna är beroende av vilket förslag som går vidare. Alla tre förslagen medför en ansenlig reducering av lokalyta och samtliga förväntas ge en kostnadsreducering. Endast alternativ C kan anses komma upp till de åligganden som i flerårsbudgeten ligger på reducering av barn- och utbildningsnämndens lokalkostnader. Om förskolebarnen i Marmorbyn kan flytta in i en skolbyggnad och förskolefastigheten säljas kan en ytterligare besparing med 465 tkr göras i alternativ A och B. Detta gör besparingen lokalmässigt jämförbar i alternativ A och C. Förändringarna i tätorten förväntas bli marginella. Förskoleverksamheten och avlösningssystemet för familjedaghem vid Storgatan, Knattebo upphör. Barnen flyttas till Åland och Myrstacken, med extra personalstöd under en övergångsperiod, sedan enligt nyckeltal. Denna förändring bedöms som fullt genomförbar pedagogiskt och organisatoriskt. För Sävstaskolans och Hansjöskolans del skulle alternativ B medföra stora förändringar. Vi uppfattar dock det alternativet som ointressant av kostnadsskäl och ser även nackdelar organisatoriskt och pedagogiskt. Därför kommenterar vi det inte ytterligare. Ytterområdena får minskad lokalyta. Endast Marmorbyn berörs ej i det avseendet. i huvudförslagen. I alternativ A och B blir det en minskad verksamhet på samtliga ytterskolor Alternativ C påverkar naturligtvis Baggetorp och Österåker i hög grad. Förskoleklass och grundskola försvinner därifrån. Å andra sidan är det inga stora 15

avstånd mellan skolor i kommunen och orterna behåller både förskola och fritidshem. Alternativ A. Förvaltningens bedömning är att det från barnperspektiv är ett bra förslag. De yngre eleverna i ytterområdena får sin undervisning i en miljö nära hemmet. Det finns förskola och fritidshem där och när barnen blir lite större får de åka till en skola i tätorten. Förslaget medför ökade organisatoriska och pedagogiska svårigheter. Om ytterskolorna ska behållas anser vi att så mycket verksamhet som möjligt bör vara kvar där. Redan nu är verksamheten sårbar och svår att planera. Förslaget att alla årskurs 6 elever ska gå på Vidåker är intressant ur pedagogiskt perspektiv och språkundervisningen skulle underlättas. Vidåker är dessutom den skola som tappar flest elever de närmaste åren. En liten enhet har svårt att klara alla uppdrag och ansvarsområden på grund av för få att fördela på. Det är svårt att få ett effektivt samarbete inom rektorsområdet när verksamheten är geografiskt spridd och ledningsarbetet försvåras. Från ekonomiskt synpunkt är A inte det lämpligaste alternativet. Ekonomiskt är transportkostnaden, som tidigare nämnts, svårbedömd. De minst effektiva transporterna sker om turer måste gå både till ytterskolan och till en tätortsskola. Alternativ B. Vår bedömning är att detta, liksom föregående förslag, från barnperspektiv är ett bra förslag. De yngre eleverna i ytterområdena får sin undervisning i en miljö nära hemmet. Det finns förskola och fritidshem där och när barnen blir lite större får de åka till en skola i tätorten. I tätorten blir det en ökad specialisering på skolorna. Sävsta för de små, Hansjö för mellanåldern och Vidåker för de äldre. Även detta förslag medför organisatoriska och pedagogiska svårigheter. Dessutom befaras i tätorten ett dike mellan årskurs 3 och årskurs 4. Förslaget medför behov av en extra busstur i tätorten för 675 tkr. Förvaltningens bedömning är att detta är det minst lämpliga av alternativen. Alternativ C. Även detta förslag uppfattas som lämpligt ur barnperspektivet. Kanske medför förslaget en viss nackdel för de yngre eleverna i de skolor som läggs ner. Vår förhoppning är att detta i stort sett kompenseras av att förskola och fritidshem finns kvar i ytterområdet och att skolskjuts erbjuds mellan skola i tätort och skolbarnsomsorg nära hemmet. Det är heller inga stora avstånd inom kommunen. Alla barn tjänar på ett effektivt resursutnyttjande som gör att bra kvalitet i verksamheten kan bibehållas. Förslaget uppfattas som fullt genomförbart. Frågan lämnas öppen om det även borde infatta att Högsjös elever åker till tätorten. Å andra sidan är Högsjö den kransort som fortfarande har industriverksamhet, affär och bibliotek. Skolan är en av flera verksamheter som gör en by levande. En nedläggning av ytterskolor enligt förslaget underlättar för de stödfunktioner som nu arbetar på flera skolor, t ex skolsköterskor, kuratorer, skolbibliotekarie, 16

vaktmästare samt för rektorerna. Vi anser att det bör övervägas om kommunens årskurs 6 elever bör placeras på Vidåkersskolan, nu eller i framtiden av pedagogiska skäl. Ekonomiskt är förslag C intressantast, men för att nå ända fram till en besparing på 3 miljoner på BoU:s verksamhetslokaler bör Marmorbyn vara enda kvarvarande ytterskola. Förvaltningens förhoppning är dock att Kommunfullmäktige ska uppfatta den beräknade besparingen om skolverksamheten i Baggetorp och Österåker läggs ner som tillräcklig. Föräldrar har alltid möjlighet att välja den skola man tror passar bäst till sina barn, förutsatt att det finns plats i den skolan. Skolskjuts beviljas dock endast till den skola kommunen anvisat. Kommunen betalar lika mycket i interkommunal ersättning till annan kommun, eller till friskola, när förälder väljer de alternativen som den egna genomsnittskostnaden för en elev i motsvarande åldersgrupp. Möjligheten för föräldrar att välja kommer från och med 1 juli 2009 även att gälla fritidshem och förskoleplats (barnomsorgspeng). Vi vill naturligtvis helst behålla våra barn och elever inom kommunen, men ekonomiskt är lämplig klass/gruppstorlek och att de lokaler som används i verksamheten nyttjas effektivt viktigast. Skulle det bli många elever som väljer bort de kommunala skolorna i vår kommun måste även då den kvarvarande kostymen anpassas till kvarvarande elever. Det kan bli aktuellt att lägga enstaka klassrum i tätorten i malpåse, eller hyra ut dem till annan verksamhet, förutsatt att de enkelt åter kan användas som klassrum när behov uppstår. Då det är nödvändigt att kostnadseffektivisera och anpassa lokal- och personalvolym till minskat barn/elevunderlag är vår bedömning att förväntade positiva konsekvenser överväger i alternativ C. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Furén Förvaltningschef Agneta Lundström Utredare/planerare 17