Reglerteknik AK, FRT010

Relevanta dokument
Reglerteknik AK, FRTF05

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

Reglerteknik AK, FRT010

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Signal- och bildbehandling TSBB14

Reglerteknik AK, FRTF05

Differentialekvationssystem

Reglerteknik AK Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Laboration 3: Växelström och komponenter

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

5. Tillståndsåterkoppling

5. Tillståndsåterkoppling

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Demodulering av digitalt modulerade signaler

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Signal- och bildbehandling TSBB14

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Kretsformning och känslighet

Lösningar till Matematisk analys IV,

Specifikationer i frekvensplanet ( )

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Föreläsning 19: Fria svängningar I

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMENSSKRIVNING ENDIMENSIONELL ANALYS DELKURS B2/A , arctan x x 2 +1

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

KONTROLLSKRIVNING 3. Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

TISDAGEN DEN 20 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 9

Kurs: HF1012 Matematisk statistik Lärare: Armin Halilovic

Formelsamling i Reglerteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

Datorlaborationer i matematiska metoder E2, fk, del B (TMA980), ht05

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

Tentamensskrivning i Matematik IV, 5B1210.

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Reglerteknik AK Laboration 2 Modellbygge och beräkning av PID-regulatorn. Praktiska saker. 1. Inledning

Övningar i Reglerteknik

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

= (x, y) : x 2 +y 2 4, x 0, y (4r2 +1) 3 2

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan den 27:e augusti.

TENTAMEN Datum: 12 mars 07. Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000, 6L3000, 6A2111 TEN 2 (Matematisk statistik )

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal

Transkript:

Insiuionen för REGLERTEKNIK, FRT Tenamen 5 mars 27 kl 8 3 Poängberäkning och beygssäning Lösningar och svar ill alla uppgifer skall vara klar moiverade. Tenamen omfaar oal 25 poäng. Poängberäkningen finns markerad vid varje uppgif. Beyg 3: lägs 2 poäng 4: lägs 7 poäng 5: lägs 22 poäng Tillåna hjälpmedel Maemaiska abeller (TEFYMA eller mosvarande), formelsamling i reglereknik sam icke förprogrammerade räknare. Tenamensresula Resulae meddelas via LADOK.

R E U Y + G r G p Figur Enkel åerkoppla sysem i problem 2.. Beraka syseme Y (s) = G(s)U(s) där (4 p) G(s) = s s 2 + 2s + a. Beräkna sysemes poler och nollsällen sam saionär försärkning. Är syseme asympoisk sabil? b. Finn en differenialekvaion som relaerar u() och c. Beräkna segsvare ill G(s). (Ledråd: Segsvare ill syseme G = /(s+) 2 är y () = ( + )e ) a. Dubbelpol s =, nollsälle s =. Saionär försärkning G() =. Syseme är asympoisk sabil. b. y () + 2y () + = u() u () c. Efersom G(s) = ( s)g (s) är Y (s) = ( s)y (s), dvs = y () y () = ( + )e e = ( + 2)e 2. En process ges av (3 p) G p (s) = s + 2. Processen åerkopplas enkel enlig Figur med en PI-regulaor som ges av G r (s) = 2 + 3 s. a. Besäm sluna sysemes poler, och avgör om sluna syseme är asympoisk sabil. b. Beräkna saionär fel lim e() då referensen är e seg, r() =, >. c. Beräkna saionär fel lim e() då referensen är en ramp, r() =, >. 2

a. Sluna syseme ges av G p G r + G p G r = s+2 (2 + 3 s ) + s+2 (2 + 3 s ) = 2s + 3 s 2 + 4s + 3. Sluna sysemes poler besäms av karakerisiska ekvaionen s 2 + 4s + 3 =, vilke ger s = och s = 3. Efersom polerna ligger i vänser halvplan är sluna syseme asympoisk sabil. b. Vi får med R(s) = /s s(s + 2) se(s) = s R(s) = + G p (s)g r (s) s 2 + 4s + 3 Efersom röerna ligger i VHPL kan sluvärdeseoreme användas. Dea ger Dvs segsvar ger inge saionär fel. lim e() = lim se(s) = s c. Liknande räkning ger med R(s) = /s 2 a se(s) = vilke ger saionär fel för rampsvar s + 2 s 2 + 4s + 3 lim e() = lim se(s) = 2 s 3. 3. Beskriv probleme med inegraor windup i en PID regulaor. Illusrera med e exempel från verkliga live. Beskriv också hur probleme kan undvikas. (2 p) Se kompendie. 4. E sysem på illsåndsform ges av ekvaionerna (3 p) ẋ ẋ 2 = x + u a x 2 b y = c x a. Vad blir sysemes överföringsfunkion G(s)? Vad är villkoren på paramerarna a, b, c för a syseme skall vara b. sabil x 2 3

c. asympoisk sabil d. syrbar e. observerbar a. Vi får G(s) = C(sI A) B = C s + B a s = s 2 c s + s + a a s + b bc = s 2 + s + a. b. Polerna beror bara på parameern a. För a > ligger polerna srik i vänser halvplan, för a = har man en enkelpol i s = och den andra polen i s =. Syseme är sabil för a c. a >, se oven d. Vi får syrbarhesmaris ( ) b W s = ( B AB ) = b vilken är invererbar omm b. Syseme är allså syrbar då b e. Vi får observerbarhesmaris ( ) ( ) C c W = = CA c c som är invererbar omm c. Syseme är allså observerbar då c. 5. I figur 2 visas Bode-diagramme för (6 p) G p (s) = e s s(s + 2). a. Besäm ampliud och fasmarginal om syseme åerkopplas enkel, dvs med U(s) = R(s) Y (s). b. Skissa Nyquis-diagramme för G p (s). c. Designa en fas-avancerande regulaor G r (s) = K k N s+b s+bn så a sluna syseme (enlig figur ) får skärfrekvens ω c = och fasmarginal φ m = 6 grader. d. Noggrannare undersökning av processen G p visar a idsfördröjningen är 2 sekunder i sälle för sekund såsom idigare anagis. Kommer sluna syseme bli sabil med regulaorn G r i förra deluppgifen? 4

Figur 2 Bode-diagram för G p(s) i uppgif 5 a. Avläsning ur Bode-diagramme ger A m 2.5 och ϕ m 5 grader. b. Se figur c. Med ω c = fås arg G p (iω c ) = ω c π/2 arcan (ω c /2) = π/2.4636 = 3.3 radianer = 74 grader. (Dea värde kan även avläsas ur diagramme direk.) Vi behöver allså förbära fasen 6 + 74 8 = 54 grader. Avläsning ur diagram i formelsamlingen ger N =. Från villkore ω c = b N får vi b = / =.32. Ur sambande K k N Gp (iω c ) = och avläsning G p (iω c ).45 fås K k = /(.45 ) =.7. (Anmärkning: Även om fasmarginalen är god så visar sig ampliudmarginalen för denna design vara låg, A m =.33, man bör därför sänka skärfrekvensen för a få en bäre design.). d. Med yerligare sekunds idsfördröjning kommer fasen vid frekvensen ω = försämras med radian = 57 grader. Efersom fasmarginalen var 6 grader så kommer sluna loopen a förblir sabil (men väldig nära insabilie, fasmarginalen är nu bara 3 grader). 6. I Figur 3 och 4 visas sex sycken Bode-diagram respekive segsvar. Fem av Bodediagrammen hör ihop med varsi segsvar (i öppen loop, dvs ingen reglerloop slus kring sysemen). Avgör vilka som hör ihop. De blir allså e Bodediagram och e segsvar över. Noera a diagrammen har olika skalor på axlarna. Moivera di svar. (2.5 p) 5

Figur 3 Nyquisdiagram för G p(s) i uppgif 5 Bode innehåller en inegraor, och måse således illhöra Segsvar B. Både Bode 2 och Bode 3 mosvarar försa ordnigngens sysem med saisk försärkning, men Bode 3 bryer ned senare och mosvarar således e snabbare sysem. Allså illhör Bode 2 Segsvar C och Bode 3 Segsvar F. Bode 6 är e försa ordningens sysem med saisk försärkning, vilke svarar mo Segsvar A. Bode 4 mosvarar syseme G(s) = vars segsvar är e seg, någon sådan figur finns dock ine. Kvar finns nu enbar Bode 5. Segsvar E har sluvärde och kan därför ine mosvara Bode 5. Bode 5 hör därför ihop med D. Bode 5 bryer förs upp, vilke innebär a syseme har e nollsälle. Segsvar D går å fel håll, vilke är karakerisisk för sysem med nollsälle i höger halvplan. Dea söder yerligare kombinaionen 5-D. Svar: -B, 2-C, 3-F, 5-D, 6-A. (4 och E saknar mosvarighe) 6

2 Bode 2 2 2 2 2 2 2 Bode 3 Bode 5 2 2 3 2 Bode 2 2 2 2 2 Bode 4 2 2 2 2 Bode 6 2 2 2 Figur 4 Bodediagram ill Problem 6. 7. En förenklad modell av höjddynamiken för en mindre leksakshelikoper ges av [ ] ẋ = x + y = [ ] x. där u är insignalen ill moorn och y höjden. Designa en illsåndsåerkoppling u = Lx som ger karakerisisk polynom s 2 + 2ζωs + ω 2 för sluna syseme. Vad finns de för fördelar och nackdelar med a öka parameern ω? (2.5 p) [ ] u Lå L = [ l l 2 ], då blir [ s si A + BL = l s + l 2 ]. Designekvaionen de(si A + BL) = s(s + l 2 ) + l = s 2 + 2ζωs + ω 2 ger L = [ ω 2 2ζω ]. 7

Segsvar A 3 Segsvar B 2.5 2 4 6 8 2 3 Segsvar C Segsvar D 5 2 2 4 6 8 3 2 4 6 Segsvar E Segsvar F 5 5 5 2.5.5 2 Figur 5 Segsvar ill Problem 6. E sörre värde på ω ger e snabbare slue sysem, dvs ighare höjdreglering. Nackdelen är a de krävs sörre syrsignaler och a man därför kan drabbas av syrsignalmäning eller bli mer känslig för evenuella mäsörningar. 8. Överföringsfunkionen för en PD-regulaor med filer ges av G r (s) = K + st d + st f, T d >, T f >. Avgör om följande påsående är sanna eller falska. Moivera! (2 p) a. Villkore för a G r (s) ska vara en fasavancerande länk är a T d > T f. b. Om T f ökar så ger G r mer fasavancering vid alla frekvenser. 8

c. Om T d = och T f = ger G r ungefär 55 graders fasavancering som mes. d. Maximal fasavancering inräffar vid frekvensen ω = T d T f rad/s Om vi jämför med formelsamlingens uryck för fasavancerande länk + s/b G(s) = K k + s/(bn) ser vi a b = /T d och bn = /T f, dvs N = T d /T f. a. San, dea är villkore N > b. Falsk. Fasen ges av argg r (iω) = arcan ωt d arcan ωt f. Vi ser a fasen minskar om T f ökar. c. San. Vi har N = T d /T f =, avläsning i diagram ger 55 grader. d. Falsk. Rä svar är ω = Td T f fel dimension.) rad/s. (Urycke i uppgifen har ill och med 9