Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 3 4

VA-översikt Flen

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 3 4 5 6 7 8 Målsättning med den kommunala VA-planen... 5 Organisation... 5 Konsekvenser... 5 4.1 Sociala... 5 4.2 Ekonomiska... 6 4.3 Ekologiska... 6 Vattenförekomster... 6 Omvärldsfaktorer... 9 6.1 Myndigheter... 9 6.2 Lagar... 9 6.3 Svenska miljömål... 9 6.4 Förvaltningen av svenska vatten... 10 6.5 Kommunens ansvar... 10 6.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området... 10 6.7 Huvudmannaskap... 10 6.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning... 10 Befintliga planer och policys.... 11 7.1 Översiktsplan... 11 7.2 Miljöpolicy för Flens kommun... 11 7.3 Miljömålsprogram och Vision och mål för klimat- och energiarbetet... 11 7.4 Fördjupad översiktsplan... 12 7.5 Detaljplaner... 12 7.6 Lokala miljömål... 12 Förutsättningar - Nuläge... 12 8.1 Flens kommun... 12 8.2 Den kommunala VA-organisationen... 12 8.2.1 8.2.2 Flen Vatten och Avfall AB... 13 Sörmland Vatten och Avfall AB... 13 8.3 Befintliga verksamhetsområden... 13 8.4 Vattenförsörjning... 13 8.4.1 8.4.2 8.4.3 8.4.4 8.4.5 Grundvatten... 14 Ytvatten... 14 Klimatpåverkan... 14 Kommunala vattentäkter... 14 Enskilda vattentäkter... 14

8.5 Avloppsförsörjning... 14 8.5.1 Kommunala avloppsreningsverk... 14 8.5.2 Områden/fastigheter med kommunal anslutning utanför verksamhetsområde... 15 8.5.3 Enskilda anläggningar... 15 9 Framtida utveckling... 15 9.1 Områden för tätortsutveckling... 15 9.2 Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden)... 15 10 Behov... 15 10.1 Grundvattenskydd...16 10.2 Ytvattenskydd...16 10.3 Hållbar utveckling...16 10.4 Krisberedskap... 17 10.5 Klimatpåverkan... 17 10.6 Behov inom befintliga verksamhetsområden... 17 10.6.1 Avrinning till Mälaren... 17 10.6.2 Avrinning till Nyköpingsån via Båven... 17 10.6.3 Avrinning till Nyköpingsån via Hedenlundaån... 18 10.6.4 Avrinning till Nyköpingsån via Yngaren... 19 10.7 Behov utanför befintliga verksamhetsområden...19 10.7.1 Avrinning till Mälaren... 19 10.7.2 Avrinning till Nyköpingsån via Båven... 20 10.7.3 Avrinning till Nyköpingsån via Hedenlundaån... 21 10.7.4 Avrinning till Nyköpingsån via Yngaren... 21

Begreppsförklaring: ABVA: Allmänna bestämmelser för användandet av kommunens allmänna vattenoch avloppsanläggning. En lokal föreskrift som reglerar ansvar för anslutning till och användning av den allmänna VA-anläggningen. Allmän VA-anläggning: En VA-anläggning där kommunen tillhandahåller vattentjänster enligt vattentjänstlagen. VA-anläggningen består till exempel av vattenverk, reningsverk och ledningar före fastighetens förbindelsepunkt. Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning. Avloppsvatten: Samlingsbegrepp för spill- och dagvatten. Avrinningsområde: det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Bräddning: Bräddpunkt är ett utlopp från avloppssystemet där vatten kan brädda (släppas ut) vid tillfälle när systemets kapacitet inte räcker till eller vid driftstopp. Bräddning kan ske direkt till recipient. Duplikatsystem: Separat system, där spillvattnet och dagvattnet leds i olika ledningssystem separerade från varandra. Enskild anläggning: en VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning. Förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation. Huvudman: den som äger en allmän VA-anläggning. Kombinerat system: Avloppssystem där både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning. Miljökvalitetsnorm: Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är ett miljömål med mycket starkt bindande juridiskt status som syftar till att tydliggöra målet för vattenvårdsarbetet. MKN är normalt god kemisk respektive god ekologisk status, vilket är identiskt med motsvarande statusklasser. Omvandlingsområde: Bebyggelse där det sker en succesiv omvandling, vanligen från fritidsområde till permanentboende. Personekvivalent (PE): Begreppet används för att på ett enhetligt sätt uttrycka storleken på vattenförbrukning eller föroreningsbelastning oberoende av om den orsakas av hushåll, industrier eller andra verksamheter. Recipient: Vattendrag, sjö eller kustavsnitt som tar emot (avlopps) vatten från en verksamhet. Statusklassning: Enligt ramdirektivet ska samtliga vattenförekomster klassas med avseende på kemisk och ekologisk status, grundvatten ska även klassas med avseende på kvantitativ status. Övergödning är en delparameter vid bedömning av ekologisk status. Vattentjänster: Juridisk term för de tjänster som VA-huvudmannen tillhandahåller (vattenförsörjning och avlopp). VA-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse.

VA-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän VA-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän VA-anläggning. Verksamhetsområde: det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Övergödning: Det största miljöproblemet i svenska vattendrag. Näringsämnen (kväve och fosfor) från jordbruk, djurhållning, enskilda och allmänna avloppsanläggningar samt dagvatten bidrar till att rubba de naturliga förhållandena. En ökad växtlighet leder till ändrade biologiska förhållanden och artsammansättningar, algblomning, nedbrytning av döda växtdelar leder till syrebrist.

1 Inledning Detta dokument är tänkt att utgöra en översikt som klargör behovet av arbetet med en kommunal VA-policy och VA-plan. VA-översikten ska ge kommunen en grundläggande planeringsberedskap och ska belysa; vad är känt, vilka behov finns, på vilket sätt och på vilken nivå i kommunen ska arbetet med VA-planeringen ska ske samt vilka deltagare som ska driva utvecklingsarbetet. 2 Målsättning med den kommunala VA-planen Målet med VA-planen är att genom strategiska vägval, prioriteringsgrunder och upprättandet av riktlinjer klargöra vilka åtgärder som behövs för att skydda människors hälsa och miljön och hur det på ett effektivt sätt skall kunna åstadkommas. VA-planen skall även leda fram till en sådan långsiktigt hållbar utveckling så att kommunen för framtida generationer säkrar tillgången på såväl ytvatten som grundvatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet. En kommunal VAplan skall omfatta såväl de allmänna som de enskilda VA-lösningar som finns inom kommunens hela geografiska område. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. 3 Organisation Arbetet med att ta fram en kommunal VA-plan sker i ett kommunöverskridande projekt där Flens kommun, Katrineholms kommun och Vingåkers kommun tillsammans med det trepartsägda driftbolaget Sörmland Vatten och Avfall AB och en extern projektledare ingår. Styrgruppen för projektet utgörs av 1 representant vardera från styrelserna i Flen Vatten och Avfall AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och Vingåker Vatten och Avfall AB samt 1 representant från vardera kommunstyrelsen i Flen, Katrineholm och Vingåker. VD i Sörmland Vatten samt projektledaren ingår också i styrgruppen. Arbetsgruppen i Flens kommun består av miljöchef och utvecklingssekreterare. 4 Konsekvenser Så väl genomförandet av åtgärder enligt en VA-plan som att avstå från att genomföra åtgärder kommer att medföra sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser. 4.1 Sociala VA-försörjning är en utvecklingsfråga. Utan dricksvatten och fungerande avloppsanläggningar är det inte möjligt att etablera bebyggelse och verksamheter. Tillgång till fungerande VA-försörjning bör finnas oavsett om man är bosatt eller bedriver verksamhet inom eller utanför det kommunala verksamhetsområdet. Utan hållbar vattenförsörjning hotas livskvalitén i kommunen exempelvis via framtida otjänligt dricksvatten. Utan hållbar avloppsrening blir sjöar och övriga vatten mindre attraktiva för bad och rekreation.

4.2 Ekonomiska Om inte framtida behov av vattenförsörjning och avloppsrening planeras idag kan nödvändiga förändringar och åtgärder bli mycket kostsamma för samhället och enskilda fastighetsägare. En hållbar VA-försörjning är en förutsättning för utveckling. Om utveckling av nya verksamheter och bostäder hämmas på grund av bristen på lämpliga VA-lösningar minskar kommunens skatteintäkter. Görs inte anpassningar till förväntade klimatförändringar kan exempelvis översvämningar ge stora skador och kostnader för kommunen, försäkringsbolag och enskilda. 4.3 Ekologiska En långsiktigt hållbar VA-försörjning är helt nödvändig för att skapa en långsiktigt hållbar närmiljö. Det är inte hållbart att ta ut mer vatten än vattenreserverna medger. Avloppshantering utgör en väsentlig del av bidraget till näringsbelastningen till våra sjöar och vattendrag och utan satsningar inom området kommer ekologisk status i vattnen inte kunna uppnås. Fosfor är en ändlig resurs som måste tillbaka in i kretsloppet. Här är fosfor från människan via avloppshanteringen en viktig pusselbit. De scenarier som presenterats för framtida klimatförändringar får stora konsekvenser för vattenförsörjningen bland annat genom att mer avancerad rening kan behövas och det kan bli svårt att hitta bra råvatten. Även avloppshanteringen bedöms försvåras med mer extrema väderväxlingar vilket kan ge ett utökat näringsläckage och risk för smittspridning. 5 Vattenförekomster Avrinningsområden Norra Östersjöns vattendistrikt är indelat i delområden baserade på avrinning. Flens kommun karaktäriseras av ett mycket stort antal sjöar och vattendrag varav de allra flesta ligger inom Nyköpingsåns avrinningsområde. Endast en mindre del i norr ingår i Eskilstunaåns avrinningsområde som i sin tur ingår i Norrströms avrinningsområde som utmynnar i Östersjön via Mälaren i Stockholm och Södertälje. Områdena som ingår i Nyköpingsåns vattensystem kan indelas i tre större områden, avrinning till Båven, Hedenlundaån och Nyköpingsån. Till VA-planen hör ett antal kartor som redovisar vattenförekomster och deras status. Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har kartlagt och avgränsat vattenförekomsterna i vårt område, och därefter bedömt deras status baserat på flera olika parametrar. Klassificering sker för ekologisk status samt för kemisk status när det gäller sjöar och ytvatten medan för grundvatten gäller kvantitativ status och kemisk status. Därefter har miljökvalitetsnormer (MKN) beslutats för varje vattenförekomst, som anger den kvalitet respektive vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormer fastställs för samma statustyper, och är i princip alltid god ekologisk status och god kemisk status samt god kvantitativ status. Tidpunkten för när beslutade MKN ska vara uppnådda är i för ekologisk status 2015 eller 2021, vissa undantag till 2027 förekommer. För kemisk status och kvantitativ status är det 2015, men även här finns det tidsundantag.

Beslutad 2009 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Arbetet som sker inom den svenska vattenförvaltningen är omfattande och kan inte beskrivas kortfattat. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är en databas med samlad information om alla vattenförekomster. Det finns en web-sida med samma namn där data är tillgängligt (bland annat via en kartsökfunktion) tillsammans med utförlig information om vattenförvaltningsarbetet, liksom hur provtagning sker, statusbedömningar görs, miljökvalitetsnormer etc. För ytterligare information hänvisas därför till http://www.viss.lansstyrelsen.se/. De statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer som gäller just nu (februari 2015) beslutades 2009. Nya preliminära klassificeringar har framtagits inför beslut under december 2015. Nya MKN kommer att gälla till december 2021. Statusklassningar beslutade 2009 för vattenförekomster i Flens kommun redovisas i kartbilagor. I nedanstående tabeller redovisas de statusklassificeringar som beslutats 2009 tillsammans med de preliminära klassificeringarna som presenterats 2015. De nyare klassificeringarna bygger på mer data vilket resulterat i delvis ändrade bedömningar. En förändrad klassificering betyder därför inte nödvändigtvis att förhållandena förändrats, utan mer sannolikt på ett bättre bedömningsunderlag. Tabell x. Ytvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Sjöar Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Långhalsen-Norra O O U U U G M M J J Mäskaren M O U G U - M O J J Yngaren O M U G U - O O J J Lidsjön M G U G U - M G J N Långhalsen O O U G U - - O J J Båven M G U G U - G H J N Vadsbrosjön O O U G U - D D J J Hedenlundasjön M M U G U - O O J J Uren O M U G U - M O J J Veckeln M M U G U - O O J J Valdemaren M M U G U - G M J J Orrhammaren M M U G U - O M J J Nedingen O O U G U - M M J J Harpsundssjön M M U G U - M M J J Mellösasjön M M U G U - O M J J Dunkern M M U G U - M G J J Hosjön G U - - N Östersjön G U - - N Skundern O O U G U - D D J J Östra Magsjön G G U G U - H H N N Eklången D O U G U - O M J J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status

Beslutad 2009 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Beslutad 2009 I tabellerna för sjöar och vattendrag redovisas även näringsämnesstatus och bedömning om övergödning utgör ett problem vattenförekomsten. Övergödning är det enskilt största vattenmiljöproblemet i Sverige, de främsta orsakerna till övergödning utgörs av jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsreningsverk, enskilda avlopp och trafik. Näringsämnen är den viktigaste miljöpåverkan från avloppsutsläpp. Näringsämnesstatus är en av de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för bedömning av ekologisk status. Bedömd näringsämnesstatus 2009 redovisas även i kartbilaga. Bedömning har också gjorts om övergödning kan anses vara ett miljöproblem (av åtta utvalda miljöproblem) som kan utgöra ett hinder för att uppnå MKN. Bedömningen utgår huvudsakligen från bedömd näringsämnesstatus. Tabell x. Ytvattenförekomster, vattendrag. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Vattendrag Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Skräddartorpsån M M U G U - G M N J Nyköpingsån M U G M J Täljareån M M U G U - - D J J Åkforsån M M U G U - M M J J Värnaån M U - D J Värnaån M U G M J Värnaån M U G M J Hedelundaån från Vadsbrosjön till Värnaån M M U G U - M D J J Vattendraget från Båven till Lidsjön (Sibro) G M U G U - G H N N Hedelundaån från Hedelundasjön till Vadsbrosjön M M U G U - M D J J Hedelundaån från Veckeln till Hedelundasjön M M U G U - M O J J Forsaån O M U G U - G O J J Kvarngraven G M U G U - G O N J Flensån G M U G U - G M N J Skebokvarnsån från Nedingen till Båven M M U G U - M O J J Åtorpsån M M U G U - M O J J Stocketorpsån M M U G U - M O J J Solbergaån från Ösjön till Ricksjön M M U G U - G M N N Skebokvarnsån från Holmsjön till Nedingen G M U G U - G M N J Vattendraget från Hosjön till Malmaån G U - - N Järnaån M U - M J Hälleforsnäsån M M U G U - G M N J Malmaån M M U G U - M M J J Vadsbroån M M U G U - O D J J Moraån G G U G U - G G N N Slytån M M U G U - G M N J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status

Beslutad 2009 Beslutad 2009 Tabell x. Grundvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Källa: VISS. Vattenförekomst Grundvatten Kvantitativ status Kemisk status Namn SE652924-154289 G G G G SE653064-154225 G G G G SE653094-155183 G G G G SE653176-155075 G G G G SE653317-153588 G G G G Pormagasin, Dalby G G G G SE653618-156197 G G G G SE653677-155121 G G G G Pormagasin, Sibrofältet-Baggetorp G G G G SE653813-155445 G G G G Pormagasin, Katrineborg G G G G SE653975-155233 G G G G SE654143-155965 G G G G SE654219-603773 G G SE654257-591007 G G SE654540-605645 G G SE655302-155693 G G G G Strömsholmsåsen, Sundbyområdet G G G G SE655789-156280 G G G G Strömsholmsåsen, Sundbyområdet G G G G SE656223-156155 G G G G SE656355-154755 G G G G SE656494-156372 G G G G SE656647-154530 G G G G SE656719-155496 G G G G SE656901-155244 G G G G Kvantitativ status Kemisk status G God status G God status U Otillfredsställande status O Otillfredsställande status 6 Omvärldsfaktorer Det är många som bestämmer över och har ansvar för frågor som rör vattenkvalitet och vattenmiljö. De grova riktlinjerna dras upp av EU genom vattendirektivet. På nationell nivå är riksdag och regering ytterst ansvariga för att Sverige, i likhet med övriga EU-länder, arbetar för bättre vattenkvalitet. 6.1 Myndigheter I Sverige är ansvaret för vattenkvalitet och vattenmiljö uppdelat på fler olika myndigheter. Naturvårdsverket har av regering och riksdag tilldelats det övergripande administrativta och sammanhållande ansvaret för den nationella miljöövervakningen, till exempel när det gäller övergripande metoder och kvalitetsarbete. 6.2 Lagar Det finns även en stor mängd lagar som har inverkan på vattenmiljön och vattenkvaliten i Sverige. De mest övergripande är Miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. 6.3 Svenska miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i

samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. 6.4 Förvaltningen av svenska vatten I slutet av december 2009 tog Sverige ett viktigt steg framåt på vägen mot bättre vatten. Då fastställdes förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Sveriges fem vattendistrikt. Dessa tre dokument ligger till grund för det fortsatta arbetet med att förvalta och förbättra tillståndet i landets sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Flens kommun tillhör Norra Östersjöns Vattendistrikt. 6.5 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för att olika samhällsviktiga verksamheter som till exempel vatten- och avloppsförsörjning. Sådana viktiga samhällsfunktioner måste fungera även under en svår kris. En extraordinär händelse innebär således inte att kommunens lagstadgade skyldigheter att hålla igång samhällsviktig verksamhet försvinner. 6.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området Kommunen är en tillsynsmyndighet som ansvarar för att verksamheter som faller under bland annat miljöbalken och livsmedelslagstiftningen uppfyller de lagkrav som ställs på dem. Sådana verksamheter är till exempel avloppsreningsverk, enskilda avlopp och vattenverk. 6.7 Huvudmannaskap Enligt lagen om allmänna vattentjänster definieras huvudman som den som äger en allmän va-anläggning. I Flens kommun är Flen Vatten och avfall AB huvudman för den kommunala VA-anläggningen och Sörmland Vatten och Avfall AB är driftsbolaget. 6.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning Ett verksamhetsområde för allmän VA-försörjning är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom kommunala VA-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller, Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VAhuvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl VAhuvudman som fastighetsägare har rättigheter och skyldigheter. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och det ska tydligt framgå vilka fastigheter som ingår

7 Befintliga planer och policys. I Flens kommun finns i dagsläget ingen VA-plan. En VA-policy är beslutad av Kommunfullmäktige 2014-05-27. Kommunen har inte antagit någon dagvattenpolicy. 7.1 Översiktsplan Flens kommuns kommuntäckande översiktsplan antogs 14 juni 2007. De viktigaste planeringsfrågorna, utöver de föreskrivna, är enligt planen Ta tillvara möjligheterna till bebyggelseutveckling för att kommunen ska kunna öka sin befolkning och för att skapa mångfald och kvalitet i boendet Förbättra infrastruktur och kommunikationer för att kommunen bättre ska kunna ta del av pågående regionförstoring och för att förbättra transportmöjligheterna för näringslivet Bibehålla vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och grundvatten Slå vakt om det vackra och värdefulla natur- och kulturlandskapet Ge förutsättningar för positiv utveckling i näringslivet och ökad tillgång på arbetsplatser. Ett arbete med revidering av översiktsplanen kommer att inledas under 2015. 7.2 Miljöpolicy för Flens kommun Kommunfullmäktige i Flen antog 26 april 2001 en miljöpolicy för kommunen. Policyn ska fungera som en ledstjärna och utgöra grunden för Flens kommuns miljöarbete. Den ska integreras i nämndernas, förvaltningarnas och bolagens dagliga arbete och ställningstaganden samt ligga till grund vid upprättande av miljömål. Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt ansvar tar inte slut vid kommungränsen. Vi ska hushålla med naturresurser och åstadkomma fungerande kretslopp. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle. Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö 7.3 Miljömålsprogram och Vision och mål för klimat- och energiarbetet Flens kommunfullmäktige antog 25 augusti 2005 miljömålsprogram och handlingsplan för tiden fram till 2010. Programmet omfattar lokala miljömål utifrån de nationella miljömålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet samt Myllrande våtmarker. Programmet gäller kommunen som geografiskt område och framför allt kommunen som organisation i sina olika roller som planerare, verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Kommunfullmäktige har den 27 januari 2011 antagit Vision och mål för klimat- och energiarbetet i Flens kommun. Visionen och målen gäller kommunen som organisation inklusive kommunala bolag.

I kommunens strategiska plan för 2013-2016 är ett av de strategiska målen. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden Som en framgångsfaktor för detta mål anges bl a Sjöar med vattenkvalitet som uppfyller EU:s vattendirektiv 7.4 Fördjupad översiktsplan I Flens kommun pågår arbete dels med att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) och dels fördjupning av översiktsplanen för Flens centralort. Planerna kommer att antas som fördjupningar av och tematiska tillägg till översiktsplanen från 2007. Arbetet med VA-planen berör båda dessa pågående planarbeten. 7.5 Detaljplaner I kommunen finns ett stort antal områden som tidigare planlagts för fritidsbebyggelse med begränsad VA-standard. 22 fritidsområden har inventerats och resultaten redovistats i rapporter 2007 och 2008. Rapporterna visar att avloppsreningen är bristfällig i många fall. Därefter har beslut om verksamhetsområde fattats för tre områden. Utredning pågår om förutsättningarna för anslutning av de tre områdena. Ett antal äldre detaljplaner har föråldrade bestämmelser om avlopp. 7.6 Lokala miljömål Kommunfullmäktige antog i december 2014 lokala miljömål. De valda målen är sådana som är särskilt viktiga för kommunen och där kommunen har påverkansmöjlighet genom sina olika roller som verksamhetsutövare, fastighetsägare, myndighet med mera. 8 Förutsättningar - Nuläge I arbetet med att ta fram en VA-plan finns ett stort antal avvägningar att göra. För att på ett såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbart sätt kunna ta fram en fungerande VA-plan måste kommunens specifika förutsättningar klargöras. Följande förutsättningar har särskilt beaktats i detta arbete. 8.1 Flens kommun Enligt SCB:s prognos förväntas invånarantalet öka något de närmaste åren. Den 30 november 2014 var invånarantalet 16 232 personer. I kommunen finns ett förhållandevis stort antal fritidshus. Fritidshusägarna bidrar till att upprätthålla service i form av butiker mm. En av kommunens tillgångar är det stora antalet sjöar, ca 160 stycken med en yta över 1 ha. Därför är kommunen mycket angelägen om att värna vattenkvaliteten. 8.2 Den kommunala VA-organisationen Det är det kommungemensamma bolaget Sörmland Vatten och Avfall AB, som ägs av Vingåkers, Katrineholms och Flens kommuner, som ansvara för drift och underhållet av det kommunala vattnet och avloppet.

8.2.1 Flen Vatten och Avfall AB Flen Vatten och Avfall AB är kommunens organ för den kommunala verksamheten rörande ägandet av den kommunala vatten- och avloppsanläggningarna samt avfallsanläggningarna. Bolagets ändamål är att tillsammans med Katrineholms kommun och Vingåkers kommun med bolag säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Ägardirektiven för Flen Vatten och Avfall AB antogs den 5 november 2009 och en revidering av direktiven är på väg till beslut. 8.2.2 Sörmland Vatten och Avfall AB 2003 började en samverkan mellan Flen, Katrineholm samt Vingåkers kommun om en gemensam VA-plan. Under åren 2004-2006 diskuterades möjligheterna för samverkan i en gemensam organisation. Hösten 2007 var utredningen klar och det togs politiska beslut att bilda Sörmland Vatten och Avfall AB. Bolaget var i full drift 1 januari 2009. Bolaget bildades för att klara framtidens ökade krav på ekonomi, kompetens och uthållighet. 8.3 Befintliga verksamhetsområden I Flens kommun finns verksamhetsområden på följande platser: Flens tätort, Malmköping, Hälleforsnäs, Mellösa, Sparreholm, Skebokvarn, Bettna, Vadsbro. Fållökna, Malmsjöberg och Fornbo är beslutade men ännu ej anslutna. Flens kommun har cirka 3100 abonnenter anslutna till det kommunala VA-nätet. 8.4 Vattenförsörjning Kommunen har för att kunna uppnå generationsmålet ett övergripande ansvar för att se till att de framtida generationerna har tillgång till såväl grundvatten som ytvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Under nedanstående rubrik finns en översikt som visar vilket utgångsläge kommunen har och vilka svårigheter och utmaningar som finns.

8.4.1 Grundvatten I Flens kommun finns endast en större åsbildning, Malmaåsen, som även är grundvattenmagasin. Tillgången till grundvatten är begränsad, särskilt i ytligare lager, varför djupborrade brunnar är vanliga. 8.4.2 Ytvatten Flens kommun har ca 160 sjöar större yta än 1 ha. De största sjöarna är Båven, Yngaren, Dunkern, Långhalsen, Uren och Nedingen. Båven är ytvattentäkt för Flens vattenverk, Yngaren för Nyköpings kommun och Nedingen för Fornbo fritidshusområde. Även enskilda ytvattentäkter kan förekomma. 8.4.3 Klimatpåverkan En förväntad effekt av klimatförändringarna är ökade nederbördsmängder och stigande temperaturer. Detta kan medföra ökade grundvattenflöden och förkortade infiltrationstider av dagvatten ned till grundvattnet. Detta ökar risken för förorening av grundvatten samt att en höjning av temperaturen ger en bättre tillväxt miljö för bakterier och parasiter. 8.4.4 Kommunala vattentäkter Kommunen har fyra vattentäkter, en ytvattentäkt i Båven, som förser Flens vattenverk med råvatten, samt grundvattentäkter i Malmköping, Bettna och Vadsbro. Kommunfullmäktige har 25 oktober 2012 godkänt ett avtal mellan Flen Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB om leverans av dricksvatten från Katrineholms vattenverk till Flen. 8.4.5 Enskilda vattentäkter Sedan 1976 har brunnsborrare skyldighet att rapportera till SGU om var en brunn borras, hur djupt den borras, hur långt foderrör den har och vad brunnen ska användas till. Det finns inget krav på att anmäla till kommunen att man borrar för vatten och därför har kommunen ingen exakt siffra på hur många enskilda brunnar för dricksvatten det finns. 8.5 Avloppsförsörjning Begreppet avlopp innefattar i detta sammanhang två olika beståndsdelar. Det ena är spillvatten, det vill säga det vatten som uppstår som en restprodukt när vatten används i ett hus. Det andra är dagvatten. Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Inom ett kommunalt verksamhetsområde kan man välja att anordna vatten- och avloppsförsörjning eller vatten- och spillvattenförsörjning. 8.5.1 Kommunala avloppsreningsverk I kommunen finns fem kommunala anläggningar för omhändertagande av avloppsvatten. Kommunens största reningsverk ligger i Flen och behandlar avloppsvatten från Flens tätort, Mellösa, Hälleforsnäs, Skebokvarn samt för två områden utanför det kommunala verksamhetsområdet, Orrhammar och Yxtaholms slott. Malmköping, Sparreholm, Bettna och Vadsbros reningsverk behandlar avlopp från respektive ort. Reningsverket i Malmköping kommer att byggas om i samband med att ett flertal omvandlingsområden kommer att anslutas till verket.

För både Flens- och Malmköpingsverket gäller att krav på kväverening kan komma ifråga. 8.5.2 Områden/fastigheter med kommunal anslutning utanför verksamhetsområde Orrhammarområdet och Yxtaholms konferensanläggning är anslutna till kommunalt vatten och avlopp genom förbindelsepunkt, men ligger utanför verksamhetsområdet. Yxtaholms fritidsområde, som också ligger utanför verksamhetsområde, är anslutet till kommunalt vatten. Anslutningar som sker utanför verksamhetsområde ska regleras med separata avtal. 8.5.3 Enskilda anläggningar I Flens kommun finns ett tiotal enskilda (eller gemensamma) avloppsanläggningar dimensionerade för mer än 25 men högst 100 personekvivalenter. I fritidsområden finns ca 1 100 enskilda avloppsanläggningar och utanför ca 2 500-3 000 anläggningar. Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen har inventerat äldre anläggningar utanför fritidsområden 1992-94 och i fritidsområden 2006 och 2007. Resultatet av inventeringarna utanför fritidsområdena, visade att flertalet anläggningar var bristfälliga och uppfyllde inte kravet på länger gående rening än slamavskiljning för wc-avlopp. Ett omfattande arbete har därefter bedrivits (information och rådgivning, föreläggande mm) för att uppnå förbättringar. Ännu återstår en del att göra. Bristerna i fritidsområdena gäller framför allt BDT-avlopp. 9 Framtida utveckling För att främja ett ökat invånarantal eftersträvar kommunen att tillskapa attraktiva boendemiljöer. 9.1 Områden för tätortsutveckling I kommunens översiktsplan anges att tätortsutveckling kan ske i och kring Flen, i och kring Malmköping samt i och kring Sparreholm. Fritidsområdena Fornbo, Fållökna, Malmsjöberg är beslutade som verksamhetsområden men inte ansluta ännu. 9.2 Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) kommer att pekas ut i den reviderade översiktsplanen. 10 Behov VA-planen behövs för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den kommunala VAanläggningen. Då kommunen kan ha andra intresseområden än det trepartsägda utförarbolaget behövs även VA-planen för att tydligöra och fastställa dessa områden. VA-planen bör dock inte vara så upplagd att kommunens och utförarbolagets målsättningar strider mot varandra då bådas mål är att förbättra, effektivisera och

säkra de kommunala vatten- och avloppsanläggningarna. Förhoppningen är att detta ska leda till ett enklare, tydligare och demokratisk process kring inrättandet av kommunala verksamhetsområden. Va-planen bör också klargöra kommunens ståndpunkt rörande vatten- och avloppshantering för de om råden där kommunal utbyggnad inte är möjlig eller lämplig. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. 10.1 Grundvattenskydd För kommunens tre grundvattentäkter (Malmköping, Bettna, Vadsbro) finns skyddsområde och skyddsföreskrifter. Både avgränsningen av områdena och skyddsföreskrifterna bedöms vara inaktuella och behöver ses över. Flen Vatten och Avfall AB har fått i uppdrag att revidera skyddsområdena och skyddsföreskrifterna för de allmänna grundvattentäkterna. Flera fritidsområden har gemensamma grundvattentäkter. I några fall finns skyddsområde och skyddsföreskrifter, samtliga av äldre datum. Dessutom finns ett antal grundvattentäkter vid tex kursgårdar. Ingen av anläggningarna är så stor att den betjänar fler än 50 personer eller levererar mer än 10 kbm per dygn. Flertalet enskilda anläggningar utanför verksamhetsområdena utgörs av grundvattentäkter, grävda brunnar, rörbrunnar eller borrade brunnar. Tillgången till större grundvattenmagasin är begränsad till Malmaåsen (identifierat av SGU). En framtida vattenförsörjning får därför sökas i ytvatten men innebär också att de grundvattentillgångar som ändock finns, är mycket skyddsvärda. 10.2 Ytvattenskydd Ytvattentäkten i Båven saknar skyddsområde och skyddsbestämmelser. Kommunen har dock godkänt ett avtal mellan Flen Vatten och Avfall AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB om leverensans av vatten från Forssjö till Flen, varför ytvattentäkten i Båven på sikt kommer att tas ur bruk. Övriga ytvattentäkter saknar skyddsområde och skyddsföreskrifter. 10.3 Hållbar utveckling För att uppfylla det så kallade generationsmålet måste kommunen hushålla med naturresurserna och lösa de miljöproblem som uppstår inom en generation. Hushållning med grundvatten kan dels ske genom att skydda grundvattenförande åsbildningar mot kemiska föroreningar men även genom att skydda dem mot mekaniska ingrepp. Detta kan få följd effekter som inverkar negativt på andra delar av den kommunala utvecklingen. Genom att begränsa eller helt upphöra med uttag av naturgrus och sand ur rullstensåsar kommer genrationsmålet om hushållning att kunna uppfyllas men samtidigt kommer kommunen eventuellt mista arbetstillfällen då företag berörs som tar sina råvaror ur dessa åsar. Att hushålla med mark- och vattentillgångar, utöver det som nämns under ytvatten, kan i övrigt kan exempelvis innebära att inte tillåta exploatering vid sjöar med redan idag högt bebyggelsetryck eller att inte tillåta exploatering vid sjöar med dålig status enligt Viss. Detta kan i viss mån påverka utvecklingen av bostadsbyggande och befolkningsutveckling inom kommunen.

10.4 Krisberedskap Kommunen har en krisberedskapsorganisation som tillsammans med driftsbolaget agerar för att säkerställa att kommuninnevånarna även under extraordinära förhållanden ska ha tillgång till en säker vatten- och avloppsförsörjning. Denna organisation beskrivs i kommunens Kris-och beredskapsplan. 10.5 Klimatpåverkan Vingåkers kommun står inför ett antal utmaningar som beror på förväntade klimatförändringar. Bland dessa kan nämnas förväntade högre grundvattenflöden och förväntade höjningar av sjöar och åars ytvattennivåer. Dessa flöden kan tillexempel leda till översvämningar där lågt belägna avloppsanläggningar påverkas med bräddningsproblem som följdeffekter. Ökade grundvattennivåer kan leda till förkortade infiltrationstider för ytvatten ned till grundvatten vilket i sin tur kan leda till sämre kemisk grundvatten kvalitet. Ökade medeltemperaturer kan leda till gynnsammare tillväxtförhållanden för organismer och bakterier vilket i sin tur kan leda till försämrad biologisk status hos grundvattenförekomster. Kommunen behöver utöka kunskaperna om de risker som ett förändrat klimat kan medföra för vatten- och avloppsförsörjning. Detta kan tillexempel ske genom ett utökat samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) samt genom att följa upp såväl SGU:s som SMHI:s karteringar över grundvattenflöden och översvämningsrisker. 10.6 Behov inom befintliga verksamhetsområden Nedan redovisas de behov/brister som finns inom de kommunala verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden enligt rubrik 4. 10.6.1 Avrinning till Mälaren Verksamhetsområden saknas i denna del av Flens kommun 10.6.2 Avrinning till Nyköpingsån via Båven Befintligt ledningsnät/pumpstationer Vatten och avloppsnätet i Malmköping är drygt 20 km och har två större pumpstationer på nätet. Ledningsnätet är till största delen byggt på 60- till 70-talet. Vid nederbörd får reningsverket ta emot stora inflöden vilket tyder på att stora mängder dagvatten är kopplat till spillvattennätet. Ledningsnätet i Spareholm är knappt 20 km långt och stora delar av ledningsnätet är lagt på 70 talet. På spillvattennätet finns 4 större pumpstationer. Flens vattenverk står för vattenförsörjningen för Sparreholm och Skebokvarn via överföringsledning. På dricksvattennätet i Sparreholm finns en högreservoar. Spillvattnet från Skebokvarn pumpas över till Flens reningsverk för vidare behandling. Ledningsnätet i samhället är av äldre och har två pumpstationer för vidarepumpning av avloppsvatten.

Avlopps-/vattenverk Malmköpings avloppsreningsverk. Recipient. Malmaån (måttlig ekologisk status) Verket är gammalt och slitet och en ombyggnation är planerad i samband med att Fornebo, Fållökna och Malmsjöberg ska anslutas till det allmänna vatten- och spillvattennätet. Sparreholms avloppsreningsverk. Recipient Båven Skarvnäsviken (måttlig ekologisk status) Verket är i gott skick. Malmköpings vattenverk är ett grundvattenverk och byggdes nytt i början av 2000- talet efter det har reservoaren som är belägen på åsen i anslutning till Plevnahöjden byggts om. Dagvatten I Sparreholm finns ett till större delen utbyggt dagvattensystem. Men vid nederbörd ökar mängden avloppsvatten in till reningsverket, vilket tyder på att ett behov finns att undersöka om eventuella felkopplingar finns då stuprör mm är kopplade till spillvattnet istället för till dagvattennätet. I Malmköping är stora delar utbyggda med dagvattennät, men lika här så befaras att en del fastigheter är felkopplade gällande stuprör och dräneringar. 10.6.3 Avrinning till Nyköpingsån via Hedenlundaån Hedenlundaån från Bruksdammen till Långhalsens utlopp i Nyköpingsån. Ekologisk status varierande, Valdemaren och Hedenlundasjön måttlig, Långhalsen otillfredsställande. Befintligt ledningsnät/pumpstationer Totalt i Flens kommun är spillvattennätet 165 km långt. Större delen av avloppsvattnet pumpas till reningsverket eftersom kransorterna är anslutna med överföringsledningar. Reningsverket får vid nederbörd och snösmältning ta emot stora mängder ovidkommande vatten. En åtgärdsplan med vilka åtgärder som behöver vidtagas för att komma till rätta med att sanera ledningsnätet behöver tas fram. Detta för att komma till rätta med inläckage och felkopplat takvatten och dräneringar från fastigheter. Felanslutningar av rännstensbrunnar från gator och allmän platsmark måste saneras bort från spillvattennätet. Avlopps-/vattenverk Flens avloppsreningsverk är dimensionerat för att kunna ta emot avloppsvatten för 19 900 personekvivalenter. En upprustning av intagsdelen och mottagningsstation för externslam byggdes 2009. Övriga delar av verket är i behov av upprustning samt att verket byggs ut med kväverening. Åtgärder är planerade inom den kommande femårsperioden. Vattenförsörjningen för Flen sker via Flens vattenverk som är ett ytvattenverk som tar sitt råvatten från Båven. Vattenverket är slitet och kvalitén på råvattnet är inte sommartid till fylles. Beslut är fattade att Flens vattenverk ska läggas ner och vattenförsörjningen ska ske med överföringsledningar från Katrineholm. Arbetet är påbörjat och beräknas vara klart våren 2017.

Vadsbro reningsverk är ett mindre reningsverk för 100 personekvivalenter. Verket har problem med att vid nederbörd så är det stora inläckage. Vattenförsörjning består av grundvatten och ett mindre litet vattenverk finns placerat mitt i Vadsbro samhälle. Bettna reningsverk är ett mindre reningsverk som är dimensionerat för 1000 personekvivalenter som behandlar avloppsvatten från Bettna samhälle. Vid nederbörd och snösmältning är det stora variationer på inflödet till reningsverket. Vattenförsörjningen till Bettna samhälle består av ett grundvatten verk som är beläget norr om samhället. Dagvatten För tätorten Flen så är dagvattennätet till stora delar utbyggt. De centrala delarna av Flen samlas ihop och leds ner till Hammarvallen där en dagvattenpumpstation ska lyfta dagvattnet ut till Gårdsjön. Till stationen leds även en större mängd dagvatten från ett angränsande skogsområde utanför verksamhetsområdet till samma punkt vilket gör att systemet blir överbelastat. Problem vid större nederbörd när stora mängder dagvatten ska pumpas och dagvattennätet inte hinner med. Avvattningen från skogen skulle istället ledas i egen ledning till recipient och inte till det allmänna ledningsnätet. Problemet idag är att de lägre områdena vid Sveaparken och kring Volvo på Drottninggatan blir drabbade av översvämningar vid större nederbördsmängder. Någon form av åtgärder behöver vidtas för att få bort problemet. 10.6.4 Avrinning till Nyköpingsån via Yngaren Verksamhetsområden saknas i denna del av Flens kommun 10.7 Behov utanför befintliga verksamhetsområden Nedan redovisas de behov/brister som finns utanför de kommunala verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden enligt rubrik 4. Enskilda avloppsanläggningar utanför fritidsområden har inventerats under åren 1992-94. Fritidshusområdenas avlopp har inventerats dels 2006 och dels 2007/2008. Inventeringarna 1992-94 resulterade i ett stort antal uppmaningar och förelägganden om att åtgärda bristfälliga avlopp med wc anslutet. Ett 100-tal anläggningar med brister återstår. Resultaten av inventeringarna 2006-2008 finns i två rapporter från Bygg-, miljö- och räddningsförvaltningen. För tre fritidshusområden (Fornbo, Fållökna och Malmsjöberg) pågår utredning om anslutning till kommunalt VA. 10.7.1 Avrinning till Mälaren Sjön Eklången har dålig ekologisk status 2009. Till Eklången avrinner Vårsjön (uppgift om status saknas) Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Avloppsanläggningar (gemensamma eller större enskilda) Björndammen (till Vårsjön)

Enskilda avlopp Stålboga (till Eklången). Permanent.- och fritidsbebyggelse (ej planlagt) Inventerat 1992/1994 Fagernäs (till Eklången) Fritidsbebyggelse (områdesplan) Inventerat 2006/2007 Södra Norlång (till Tandlaån, uppgift om status saknas) Fritidsbebyggelse (detaljplan) Inventerat 2006/2007 Spridd bebyggelse, ej planlagd Inventerat 1992/1994 Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning. 10.7.2 Avrinning till Nyköpingsån via Båven Till Båven avrinner bla Malmaån med måttlig ekologisk status och sjön Nedingen med otillfredsställande ekologisk status. Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Avloppsanläggningar (gemensamma eller större enskilda) (Dunkers skola) (infiltration) Dunkers station. Permanentbebyggelse. Till Händösjön. Sandbacken Vängården Follökna (till Nedingen) Sparreholms slott (till Båven Skarvnäsviken) Gilwellstugan (till Båven Rockelstafjärden) Rockelsta slott (till Båven Rockelstafjärden) Aspö (till Båven Aspöfjärden) Vattenanläggningar (gemensamma eller större) Fornbo, ytvatten (Nedingen) Enskilda avlopp Rävhagen/Altnäs. Till Dunkern ( måttlig ekologisk status) Fritidsbebyggelse. Detaljplanelagt. Inventerat 2007/2008 Strömshammar. Till Kvarnsjön. Fritidsbebyggelse. Detaljplanelagt. Inventerat 2007/2008 Fornbo, Fållökna, Malmsjöberg. Till Nedingen (otillfredsställande ekologisk status) Fritidsbebyggelse. Detaljplanelagt. Inventerat 2006 Kiviken,Fejbol/Lövåsen, Hagen, Hasselön, Hassön, Hammartorp, Ängsstugan. Till Båven. Fritidsbebyggelse. Detaljplanelagt. Inventerat 2006 samt 2007/2008 Spridd bebyggelse, ej planlagd Inventerat 1992/1994 Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning.

10.7.3 Avrinning till Nyköpingsån via Hedenlundaån Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Avloppsanläggningar (gemensamma eller större enskilda) Hedenlunda slott. Kurs- och konferensanläggning. Enskilda avlopp Yxtaholm, Hägerbo. Fritidsbebyggelse. Detaljplanelagt. Inventerat 2006 samt 2007/2008. Hedenlunda. Fritidsbebyggelse. Detaljplanelagt. Endast delvis bebyggt. Spridd bebyggelse, ej planlagd Inventerat 1992/1994 Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning. 10.7.4 Avrinning till Nyköpingsån via Yngaren Yngaren har otillfredsställande ekologisk status. Dessutom utgör sjön råvattentäkt för Nyköpings kommun. Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Avloppsanläggningar (gemensamma eller större enskilda) Åkerö (två anläggningar) Enskilda avlopp Bo Hage. Fritidsbebyggelse. Detaljplanelagt. Inventerat 2007/2008 Spridd bebyggelse, ej planlagd Inventerat 1992/1994 Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning