Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker. Matematisk statistik slumpens matematik. Tillämpningar för matematisk statistik.

Relevanta dokument
Föreläsning 1, Matematisk statistik Π + E

Matematisk statistik fo r B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Beskriva Data Florence Nightingale.

Matematisk statistik 9 hp för I, Pi, C, D och fysiker Föreläsning 1: Introduktion och Sannolikhet

Föreläsning 1, Matematisk statistik för M

Matematisk statistik 9hp för: C,D,I, Pi

Matematisk statistik for B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Beskriva Data Florence Nightingale. Forel.

Matematisk statistik - Slumpens matematik

FMS012/MASB03: Matematisk statistik 9.0 hp för F+fysiker Föreläsning 1: Sannolikhet

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, BETINGAD SANNOLIKHETER, OBEROENDE. Tatjana Pavlenko.

Grundläggande matematisk statistik

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, STATISTIK BETINGADE SANNOLIKHETER, OBEROENDE. Tatjana Pavlenko.

Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Sannolikhet och statistik. Utfall, Utfallsrummet, Händelse. Utfall, Utfallsrummet, Händelse

Statistik. Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

Matematisk Statistik och Disktret Matematik, MVE051/MSG810, VT19

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR D, I OCH PI, FMSF45 & MASB03

Kolmogorovs Axiomsystem Kolmogorovs Axiomsystem Varje händelse A tilldelas ett tal : slh att A inträar Sannolikheten måste uppfylla vissa krav: Kolmog

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, KORT OM BESKRIVANDE STATISTIK. Tatjana Pavlenko.

Sannolikhetsteori. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 23/ /14

Introduktion till sannolikhetslära. Människor talar om sannolikheter :

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 1 Mängdlära Grundläggande sannolikhetsteori Kombinatorik Deskriptiv statistik

Kap 2: Några grundläggande begrepp

1 Föreläsning I, Vecka I: 5/11-11/11 MatStat: Kap 1, avsnitt , 2.5

Sannolikhetsbegreppet

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

TAMS79: Föreläsning 1 Grundläggande begrepp

Föreläsning 1. Grundläggande begrepp

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

händelsen som alltid inträffar. Den tomma mängden representerar händelsen som aldrig inträffar.

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 1

Sannolikhetslära och statistik, grundkurs

SF1914/SF1916: SANNOLIKHETSTEORI OCH GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, STATISTIK KORT OM BESKRIVANDE STATISTIK. Tatjana Pavlenko.

TMS136. Föreläsning 2

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT )

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

Exempel: Väljarbarometern. Föreläsning 1: Introduktion. Om Väljarbarometern. Statistikens uppgift

Sannolikhetslära. 1 Enkel sannolikhet. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Sannolikhet och relativ frekvens. Marco Kuhlmann

1 Föreläsning I, Mängdlära och elementär sannolikhetsteori,

Satsen om total sannolikhet och Bayes sats

Introföreläsning i S0001M, Matematisk statistik LP3 VT18

Föreläsning 1: Introduktion

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

KURSPROGRAM HT-10 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDI, FMS 012

S0007M Statistik2: Slumpmodeller och inferens. Inge Söderkvist

Introföreläsning i S0001M Matematisk statistik Läsperiod 2, HT 2018

TMS136. Föreläsning 1

KURSPROGRAM HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER, FMSF70 & MASB02

Statistikens grunder HT, dagtid Statistiska institutionen

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSTEORI, STATISTIK KORT OM BESKRIVANDE STATISTIK. Tatjana Pavlenko.

Kombinatorik och sannolikhetslära

Föreläsning 1: Introduktion

Reliability analysis in engineering applications

3 Grundläggande sannolikhetsteori

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 1: Introduktion

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

TMS136. Föreläsning 2

Grundläggande matematisk statistik

Föreläsning G70 Statistik A

Sannolikhetslära. 1 Grundläggande begrepp. 2 Likformiga sannolikhetsfördelningar. Marco Kuhlmann

Statistisk slutledning (statistisk inferens): Sannolikhetslära: GRUNDLÄGGANDE SANNOLIKHETSLÄRA. Med utgångspunkt från ett stickprov

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 2 HT07

Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 (Marco Kuhlmann 2013, tillägg och redaktion Mats Dahllöf 2014).

ÄMAD04, Matematik 4, 30 högskolepoäng Mathematics 4, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Matematisk statistik

TMS136. Föreläsning 1

SF1911: Statistik för bioteknik

7-1 Sannolikhet. Namn:.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH BI HT 2015, DELKURS B1, 8 HP

LUNDS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Magnus Aspenberg ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR I OCH L HT 2012, DELKURS B1, 8 HP

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C, D OCH N HT 2014, DELKURS A1, 5 HP

Sannolikhet och statistik 1MS005

15.1 Mer om betingad sannolikhet

Finansiell statistik, vt-05. Sannolikhetslära. Mängder En mängd är en samling element (objekt) 1, 2,, F2 Sannolikhetsteori. koppling till verkligheten

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

F3 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT ) För komplementhändelsen A till händelsen A gäller att

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Betingad sannolikhet och oberoende händelser

Välkommen till Matematik 3 för lärare!

STOKASTIK Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

F2 Introduktion. Sannolikheter Standardavvikelse Normalapproximation Sammanfattning Minitab. F2 Introduktion

Föreläsning 7: Punktskattningar

ENDIMENSIONELL ANALYS FÖR C OCH D HT 2016, DELKURS B1, 8 HP

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 1, OCH ÖVNING 2, SAMT INFÖR ÖVNING 3

Några extra övningsuppgifter i Statistisk teori

MATEMATIK ARBETSOMRÅDET LIKABEHANDLING Kränkande handlingar, nätmobbning, rasism och genus

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Transkript:

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker Föreläsning 1 Johan Lindström 4 september 2018 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 2/29 Matematisk statistik slumpens matematik Sannolikhetsteori: Hur beskriver man slumpen? Statistikteori: Vilka slutsatser kan man dra av ett datamaterial? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 3/29 Tillämpningar för matematisk statistik www.etc.se/inrikes/stopp-forsakringar-i-klimatkansliga-omraden Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 4/29

Kostnad stormskador Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 5/29 Översvämningar Södra Nederländerna 1953 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 6/29 OMXS30 aktieindex OMXS30 1400 1200 1000 800 600 400 200 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 7/29

EKG och R-R variation Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 8/29 Careercast The Best Jobs of 2017 & 2018 2017 1. Statistician 2. Medical Services Manager 3. Operations Research Analyst 5. Data Scientist 7. Mathematician 2018 1. Genetic Counselor 2. Mathematician 3. University Professor 5. Statistician 7. Data Scientist 9. Operations Research Analyst 10. Actuary Mathematicians and Data Scientists both can find lucrative opportunities in the tech space parsing and analyzing collected data. Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 9/29 Exjobb LUP Student Papers VT-18 (ett urval) Machine Learning: Artificial Neural Network Modelling of Intensive Care Mortality Evaluation of Data Augmentation of MR Images for Deep Learning Finans & risk: Pricing fixed price electricity contracts in the Nordic region Modelling Probability of Default in the Nordics Signalbehandling: Classification of bird syllables in noisy environments using multitapers Efficient Estimation of Decaying Sinusoids with Application in NMR Spectroscopy Modellering: Road modelling using LiDAR-data Spatio-Temporal Modelling of Air Pollution in Malta Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 10/29

Praktiska detaljer Färdighetstest Kursen går över 2 läsperioder 1+ föreläsning i veckan (2 i vecka 2 & 5). 1 räkneövning i veckan Mycket självstudietid (>10 h per vecka). Examination: 3 Godkända färdighetstest (2 i LP2, 1 i LP3). 4 Godkända datorövningar (2 i LP1, 2 i LP2). Tentamin 2019-01-17 Kurshemsida: www.maths.lth.se/matstat/kurser/fms012/pie/ Föreläsare: Johan Lindström, MH319 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 12/29 Förkunskapskrav Färdighetstest För att få läsa kursen måste man ha klarat 12 högskolepoäng inom: Linjär algebra (FMA420, FMAA20 Endimensionell analys (FMAA01, FMAA05) Flerdimensionell analys (FMA430, FMA435) innan kursen startar. Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 13/29 Färdighetstest Färdighetstest & Datorövningar Färdighetstest i Mozquizto http://quizms.maths.lth.se/ Logga in med StiL-identitet Testen skall klaras (6 av 10) senast: 2018-09-24, Måndag lv 4 2018-10-15, Måndag lv 7 2018-12-10, Måndag lv 6 Handledning på övningarna och i datorsal. Redovisningen sker i Mozquizto senast 2018-10-03, Onsdag lv 5 2018-10-24, Onsdag lv 8 2018-12-05, Onsdag lv 5 2018-12-19, Onsdag lv 7 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 14/29

Kursinnehåll En översikt Läsperiod 1 Sannolikhetsteori Grundläggande begrepp Modeller för slumpmässiga händelser Räkneregler för slumpmässiga händelser Läsperiod 2 Statistik Hur anpassar vi modeller till data? Hur bra är anpassningen? Vad kan vi dra för slutsatser från data? Finns det samband mellan olika datamaterial? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 15/29 Ex Kolmogorov Frekvens Grundläggande begrepp (Kap. 2.2) Utfall resultatet av ett slumpmässigt försök. Bet. ω 1, ω 2,... Händelse en samling av ett eller flera utfall. Bet. A, B,... Utfallsrum mängden av möjliga utfall. Bet Ω Exempel: Tärningskast Utfallsrum Ω {1:a, 2:a, 3:a, 4:a, 5:a, 6:a} Utfall ω 1 1:a Händelse A Minst 4:a = {4:a, 5:a, 6:a} Utfallsrum vid kast av två tärningar? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 16/29 Ex Kolmogorov Frekvens Exempel Kasta en tärning och definera händelserna A : Minst 4:a = {4:a, 5:a, 6:a} B : Högst 5:a = {1:a, 2:a, 3:a, 4:a, 5:a} C : 3:a = {3:a} Vad är: 1. A B? 2. A B? 3. A C? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 17/29

Sannolikhet Bet. P(A) Ex Kolmogorov Frekvens Kolmogorovs axiomsystem (Kap. 2.3) 0 P(A) 1 En sannolikhet är ett tal mellan 0 och 1 P(Ω) = 1 Sannolikheten att något skall hända är 1 P(A B) = P(A) + P(B) Om och endast om A och B är oförenliga Komplementsatsen: P(A ) = 1 P(A). Additionssatsen: P(A B) = P(A) + P(B) P(A B) Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 18/29 Ex Kolmogorov Frekvens Klassiska sannolikhetsdefinitionen (Kap. 2.4) Om alla utfall är lika sannolika (likformigt sannolikhetsmått) är sannolikheten för en händelse A kvoten mellan antalet gynsamma fall, g, och antalet möjliga fall, m: P(A) = g ( = A ) m Ω Exempel: Dra två kort ur en kortlek. Vad är sannolikheten att båda är hjärter? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 19/29 Ex Kolmogorov Frekvens Frekvenstolkning av sannolikhet (Kap. 2.4) Upprepa ett slumpmässigt försök n gånger Antal ggr A inträffar n P(A), då n 1 Relativa frekvensen av antal treor Relativ frekvens 0.8 0.6 0.4 0.2 0 10 0 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 Antal tärningskast 1/6? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 20/29

Betingad sannolikhet (Def. 2.6) Sannolikheten att B inträffar givet att vi observerat A är P(B A) = P(A B) P(A) Exempel: Sannolikheten att en slumpmässigt vald student är längre än 185 cm? manlig student är längre än 185 cm? Exempel: Dra två kort ur en kortlek. Vad är sannolikheten att båda är hjärter? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 21/29 Satsen om total sannolikhet (Sats 2.9) Om vi har n st händelser H 1,..., H n som är Parvis oförenliga, H i H j =, i j Tillsammans täcker utfallsrummet, gäller för varje händelse A att P(A) = n H i = Ω n P(A H i )P(H i ) Bayes sats (Sats 2.10) P(H i A) = P(H i A) P(A) = P(A H i )P(H i ) n P(A H i)p(h i ) Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 22/29 Exemple: Bayes sats Om vi träffar en kvinnlig teknolog i årskurs 2, vilken sektion är det mest troligt att hon tillhör? Sektion F E M V K D W I P(Sek kvinna) Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 23/29

Data från LTHs antagningssystem Sektion P(kvinna Sek) Studenter F 24.3 181 E 38.2 123 M 30.5 158 V 42.6 155 K 58.0 112 D 23.7 156 W 64.4 59 I 36.0 100 tot 1044 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 24/29 Lagen om total sannolikhet Sektion P(kvinna Sek) P(Sek) F 24.3 17.3 E 38.2 11.8 M 30.5 15.1 V 42.6 14.8 K 58.0 10.7 D 23.7 14.9 W 64.4 5.7 I 36.0 9.6 tot 36.5 P(kvinna) = i P(kvinna Sek i ) P(Sek i ) Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 25/29 Sektion P( Sek) P(Sek) P(Sek ) P(Sek ) F 24.3 17.3 11.5 20.7 E 38.2 11.8 12.3 11.5 M 30.5 15.1 12.6 16.6 V 42.6 14.8 17.3 13.4 K 58.0 10.7 17.0 7.1 D 23.7 14.9 9.7 18.0 W 64.4 5.7 10.0 3.2 I 36.0 9.6 9.4 9.7 tot 36.5 P(Sek ) = P( Sek) P(Sek) P( ) Klassificering Exjobb: E. Persson (2018), Aspect-Based Opinion Mining from Swedish Digital Book Reviews Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 26/29

Oberoende händelser (Kap. 2.7) Händelserna A och B är oberoende av varandra P(A B) = P(A)P(B) För oberoende händelser gäller att P(A B) = P(A). Obs: Skilj mellan oberoende och oförenliga. Kan två oberoende händelser vara oförenliga? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 27/29 Alla, ingen och någon (Kap. 2.7) Om vi har n st oberoende händelser A 1,..., A n fås följande sannolikheter för Alla: P(A 1 A n ) = Ingen: P(A 1 A n) = Minst en: n P(A i ) n (1 P(A i )) P(A 1 A n ) = 1 n (1 P(A i )) Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 28/29 Exempel Alla, ingen och någon Kasta 4 tärningar vad är sannolikheten att få: 1. Alla (4 stycken) 3:or? 2. Inga 5:or? 3. Minst ett udda (1:a, 3:a, 5:a) nummer? Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF45/MASB03 F1 29/29