Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Relevanta dokument
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

PedsQL Family Impact Module

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Patient-Centered Medicine

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Pårörende till personer med demenssjukdom i ett nordiskt perspektiv.

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt


Kan man förebygga depression hos äldre?

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

en resurs i vård och omsorg

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Fysisk aktivitet och hjärnan

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Artikelmatris Bilaga 1

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Äldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

CF-QUEST: Cystic Fibrosis QUality of life Evaluative Selfadministered Test (v1:2, Svensk version)

Psykisk hälsa i primärvård

Palliativ vård vid olika diagnoser

Att leva med Parkinsons sjukdom

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Stressfysiologi,

God palliativ vård state of the art

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Svenska logopedförbundets kommentarer till remissversionen av Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer, SOU 2017:21

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke

Mediyoga i palliativ vård

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Samtal med den döende människan

MS och kognitiv påverkan

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

INFORMATION OM INVEGA

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

En sjukförsäkring i förändring

Bilaga 1. Artikelmatris

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Barns och ungas hälsa

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Transkript:

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43% Mag-tarm besvär 51% Urologiska besvär 78% Fall 49% Sömn 55% Minne/koncentration 55% Smärta 33% Myrkryp 53% Sexualitet 53% M Karlstedt, S-M Fereshtehnejad, D Aarsland, J Lökk, Determinants of Dyadic Relationship and Its Psychosocial Impact in Patients with Parkinson s Disease and Their Spouses, Parkinson s Disease, vol. 2017, Article ID 4697052, 9 pages, 2017. doi:10.1155/2017/4697052 Bild; Sir William Richard Gowers Parkinson Disease sketch 1886 2.svg: Wikipedia Namn Efternamn 2017-04-28 2

Högre risk för fysisk och psykisk ohälsa MEN Man kan också utvecklas och bli starkare Couples coping with Parkinson s disease: Implications for the patient, partner and relationship Summer Carnett Martin, dissertation (2012) Namn Efternamn 2017-04-28 3

Hur är det att leva med Parkinson? Vardagsaktiviteter Oförutsägbar vardag Förändrat socialt liv Vardagsaktiviteter/ tillbringar mer tid hemma Kommunikation Beroendeställning Att inte kunna lindra Frustration/otålighet Behandlas som hjälplös Ta över ansvar Förändrad självbild/roll Rädd att förlora sin partner Håller relationen Bild fr pixabay 2017-04-28 4

Kärlek och närhet Ömsesidighet Värderingar Aktiviteter Archbold P, Stewart BJ, Greenlick MR, Harvath TA.. The clinical assessment of mutuality and prepardness in family caregivers to frail older people. In: Funk SG TE, Champagne MT, Wise RA, editor. Key aspects of elder care: Managing falls incontinence, and Bild fr pixabay cognitive impairment. New Yorrk Springer; 1992. p. 328-39. 5

Hypotes Motor Symtom Livskvalité Icke motor symtom Kognition Depression Parrelationen Beroende (Parrelationen) Svårigheter/ Belastning Karlstedt M, Fereshtehnejad SM, Aarsland D, Lokk J. Determinants of Dyadic Relationship and Its Psychosocial Impact in Patients with Parkinson's Disease and Their Spouses. Parkinson's disease. 2017;2017:4697052. Namn Efternamn 2017-04-28 6

Vad påverkar parrelationen Motor Icke motor PS relation Anh relation Motor Icke motor Anh relation Kognition PS relation Karlstedt M, Fereshtehnejad SM, Aarsland D, Lokk J. Determinants of Dyadic Relationship and Its Psychosocial Impact in Patients with Parkinson's Disease and Their Spouses. Parkinson's disease. 2017;2017:4697052. Namn Efternamn 2017-04-28 7

Påverkar parrelationen den hälsorelaterade livskvaliteten när man har PS? Motor Icke motor PS relation PS Livskvalitet Anh relation Kognition Karlstedt M, Fereshtehnejad SM, Aarsland D, Lokk J. Determinants of Dyadic Relationship and Its Psychosocial Impact in Patients with Parkinson's Disease and Their Spouses. Parkinson's disease. 2017;2017:4697052. Namn Efternamn 2017-04-28 8

Påverkar parrelationen anhörigas upplevelse av svårigheter Motor Icke motor Svårighet PS relation Anh relation Kognition Karlstedt M, Fereshtehnejad SM, Aarsland D, Lokk J. Determinants of Dyadic Relationship and Its Psychosocial Impact in Patients with Parkinson's Disease and Their Spouses. Parkinson's disease. 2017;2017:4697052. Namn Efternamn 2017-04-28 9

Sammanfattning Högre skattad relation av partnern har en positiv effekt på den andres relation. Högre skattad relation av personen med Parkinson har en positiv effekt på deras livskvalité Högre skattad relation av partnern har en positiv effekt på upplevelse av svårigheter och belastning. Karlstedt M, Fereshtehnejad SM, Aarsland D, Lokk J. Determinants of Dyadic Relationship and Its Psychosocial Impact in Patients with Parkinson's Disease and Their Spouses. Parkinson's disease. 2017;2017:4697052. Namn Efternamn 2017-04-28 10

Praktisk hjälp? Gemensamma aktiviteter? Stöd? Information? Skifta perspektiv? Det behövs mer forskning om och hur relationen förändras och vilket stöd/hjälp som behövs? Hur stödjer man hela familjen? Stödgrupper? Utbildning? Beteendeterapi? Kommunikation? Couples coping with Parkinson s disease: Implications for the patient, partner and relationship Summer Carnett Martin, dissertation (2012) Bild fr pixabay Quality of life and burden in caregivers for patients with Parkinson s disease: concepts, assessment and related factors Pablo Martinez- Martin et al Expert Rev. Pharmacoecon. Outcomes Res. 12(2), 221 230 (2012) 2017-04-28 11

Tack för att ni lyssnat Bild fr pixabay