RAPPORT 1(17) Bildningsförvaltningen Förskolan Ekhagen, 0582-686316 forskolan.ekhagen@edu.hallsberg.se Kvalitetsredovisning Förskolan Ekhagen 2017 2018
2(17) Sammanfattning Förskolan Ekhagen startade höstterminen med två hemvister, Fröet och Plantan. Då barnantalet utökades under året så öppnades vid starten av vårterminen en tredje hemvist, Knoppen. Nu består förskolan därför av tre hemvister, varav Knoppen och Fröet har verksamhet för de yngre barnen och Plantan för de äldre. På Förskolan Ekhagen är barnet i fokus och vi utgår från barnets intressen. Pedagogerna arbetar nära barnen och värdesätter barnens inflytande och delaktighet. Leken präglar verksamheten på förskolan och utgör grunden för barnens utveckling och lärande. Under året har alla arbetat med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg samt för dokumentation. Nytt för detta läsår är att en pedagogiskt ITansvarig pedagog har tid avsatt varje vecka för att ge möjlighet att stimulera och utveckla arbetet med digitala verktyg på förskolan. För att stärka personalen ytterligare i bemötande och professionell barnsyn, har alla tillsammans under höstterminen arbetat med litteratur som har det som fokus. Under vårterminen ändrade vi fokus och började arbeta och utveckla den pedagogiska miljön på förskolan. Målet har varit att skapa olika aktiviteter i samma rum därför har pedagogerna exempelvis förändrat möblering, ljus och ljud samt reflekterat kring det synliga och osynliga i vår lärmiljö. En ny plan för arbetet med lika rättigheter och möjligheter har implementerats på förskolan detta läsår. Hemvisterna har gjort en kartläggning och konstaterat att vi behöver vara mer närvarande på olika platser för att trygga barnen. Mer närvarande pedagoger på dessa platser har gett resultat och barnen upplever att det är tryggare efter denna åtgärd. Kartläggningen visade också att förskolan behöver arbeta mer med att öka barnens medvetenhet kring deras integritet därför har pedagogerna arbetat med ramsor, bilder och litteratur som handlar om människors integritet och känslouttryck. Insatser har också gjorts för att förebygga och motverka diskriminering gällande kön och ålder.
3(17) Innehåll Inledning... 4 1.1. Beskrivning av verksamheten och organisationen... 4 2. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete... 5 3. Förskolans värdegrund och uppdrag... 6 4. Mål och riktlinjer... 7 4.1 Normer och värden... 7 4.1.1. Analys... 7 4.1.2. Utvecklingsområden... 9 4.2 Utveckling och lärande... 9 4.2.1 Analys... 10 4.2.2 Utvecklingsområden... 10 4.3 Barns inflytande... 11 4.3.1 Analys... 11 4.3.2 Utvecklingsområden... 12 4.4 Förskola och hem... 12 4.4.1 Analys... 13 4.5 Övergång och samverkan... 14 4.5.1 Analys... 14 4.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 14 5. Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål... 15
4(17) Inledning 1.1. Beskrivning av verksamheten och organisationen På Förskolan Ekhagen är det viktigt att lärandet sker i ett meningsfullt sammanhang där de olika uppdrag som förskolan har är sammanflätade. Våra prioriterade mål är en viktig utgångspunkt i verksamheten, liksom vårt arbetssätt och förhållningssätt som innebär att vi utgår från det som sker bland barnen, det barnen är intresserade av och det barnen är upptagna med att undersöka och förstå. Att arbeta på detta sätt gör att verksamheten formas utifrån barnens delaktighet och inflytande. Förskolan startade höstterminen med två hemvister, Fröet och Plantan. Då barnantalet utökades under året så öppnades vid starten av vårterminen en tredje hemvist, Knoppen. Nu består förskolan därför av tre hemvister, varav Knoppen och Fröet har verksamhet för de yngre barnen och Plantan för de äldre. Hemvisterna har ett nära och positivt samarbete. Förskolan har väl anpassade lokaler och gårdar som i sin kombination ger möjlighet till lek och lustfyllt lärande. Förskolan använder också närliggande skog och lekplatser för sin verksamhet. Förskolan har 44 barn inskrivna. I nuläget arbetar fem förskollärare, två barnskötare och fyra outbildade på förskolan. Förskolan har regelbundna träffar med barnhälsoteamet som består av en specialpedagog och en kurator. Dessa har i samråd med förskolechefen, konsulterat och kommit fram till hur man ska gå vidare med ärenden som varit aktuella. Processledarna från de båda förskolorna i Sköllersta har under året haft regelbundna träffar med förskolechefen en gång per vecka. Processledarna har också haft gemensamma träffar med processledare från övriga förskolor inom Hallsbergs kommun. Nytt för detta läsår är att pedagogiskt IT-ansvarig på förskolan varje vecka har tid avsatt för att ges möjlighet att stimulera och utveckla arbetet med digitala verktyg på förskolan. IT-ansvarig deltar ca en gång per månad i nätverksträffar tillsammans med kommunens IT-strateg och IT-ansvariga från övriga förskolor inom Hallsbergs kommun.
5(17) 2. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Personalen har under läsåret arbetat kontinuerligt med pedagogisk dokumentation där lärplattan har varit ett centralt pedagogiskt verktyg. Det påbörjade arbetet med att utveckla kompetenser i hur lärplattan kan nyttjas som pedagogiskt verktyg har fortsatt under detta läsår. Personalens kompetens har utvecklats genom att två pedagoger varit på studiebesök i Västerås för att inspireras och utveckla sina kompetenser i ämnet och ITansvarig har besökt BETT-mässan. Lärdomar och reflektioner från dessa aktiviteter har delgetts i personalgruppen vid APT. Personalen har under höstterminen arbetat med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötande, genom gemensamma reflektioner vid APT samt reflektion på pedagogisk utvecklingstid.
6(17) Personalen har också deltagit i föreläsningar som handlar om lågaffektivt bemötande, som också blivit grund för gemensamma lärdomar och reflektioner. Under vårterminen har personalens kompetensutveckling fokuserats kring den pedagogiska miljön. En gemensam föreläsning, samt ett kontinuerligt arbete med litteratur, har diskuterats och reflekterats vid APT och på pedagogisk utvecklingstid. En ny plan för arbetet med lika rättigheter och möjligheter har implementerats på förskolan detta läsår. Denna har varit grund för ett systematiskt främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling och för att undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. En kulturanalys är påbörjad, där material under höstterminen samlades in från personal, barn och vårdnadshavare. Denna kommer att analyseras och bli grund för fortsatt utvecklingsarbete under kommande läsår. Processledaren deltog i höstas på Skolverkets förskoledagar, där utvecklingsområden för förskolan presenterades. Detta delgavs till övriga personalgruppen vid APT, samt att material kring detta funnits att tillgå under reflektionstid. 3. Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpfö 98 reviderad 2016) Förskolans värdegrund och uppdrag genomsyrar verksamheten på förskolan varje dag i alla typer av aktiviteter som pågår. Lärandet främjas genom att erbjuda barnen en trygg miljö och på olika sätt och i samspel utmana barnen och inspirera dem till att utforska omvärlden. Leken präglar verksamheten på förskolan och utgör grunden för barnens utveckling och lärande.
7(17) 4. Mål och riktlinjer 4.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 reviderad 2016) Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X Förskolans mål Att barnen ges möjligheter att öka sin förståelse och respekt för sin egen och andras integritet. Att utifrån vår kartläggning aktivt arbeta med åtgärder och främjande insatser för att undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X 4.1.1. Analys Genom att arbeta med ramsor, bilder och litteratur som berör integritet och känslor har vi sett att barnen visar en ökad medvetenhet kring sin egen
8(17) och andras integritet. Barnen visar i högre grad att de har strategier för att hantera känslor och förmedla gränser, genom att använda begreppet stopp och prata om sina känslor. Vi ser att barnen fått en ökad respekt för sin egen och andras kropp. Barnen har delgett sina tankar och idéer kring hur gränser kan förmedlas och visat olika strategier för varandra. I arbetet med olika material har barnen visat förståelse för andras känslor och integritet, genom att förklara olika situationer och händelser. Vi ser att barnen i högre grad stöttar och vägleder sina kompisar i att hantera sin integritet. Kartläggning som gjordes inom ramen för Plan för arbetet med lika rättigheter och möjligheter visade på risker, hinder, attityder, normer och strukturer i vår verksamhet kring ålder, kön, etnisk tillhörighet och annan kränkande behandling. Barnens berättelser och våra observationer utgjorde grunden för våra insatser. En åtgärd som gjorts är att i ännu högre grad vara närvarande på olika platser på förskolan som i kartläggningen visat på risker och vi har sett att det lett till att barnen nu utnyttjar dessa platser för sina lekar och aktiviteter. Vår upplevelse är att dessa platser blivit tryggare och mer inbjudande. Kartläggningen visade på risk till följd av att förskolan inte visar på tillräckligt med olika perspektiv på mångfald, vilket kan vara hinder för barnens möjligheter för att ta del av den mångfald som finns i vårt samhälle. För att åtgärda detta har vi tagit hjälp av biblioteket för att få en varierad och kvalitativ litteratur angående olika etniska tillhörigheter. För barn och pedagoger har denna litteratur gett många ingångar till samtal om lika och olika och allas lika värde. Vid inköp av material till verksamheten har reflektion gjorts för att materialet ska spegla den mångfald som finns i vårt samhälle. Vi har sett att barnen tar till sig de olika materialen på ett positivt sätt. I urvalet av bilder osv. som visats på projektor har reflektion gjorts så att det som visats inte blir enahanda. Här ser vi dock att vi hade kunnat göra djupare insatser. Frågan är hur detta görs på ett bra sätt utan att istället bli utpekande. Insatser har också gjorts för att förebygga och motverka diskriminering gällande kön och ålder. Vi har reflekterat och tänkt utifrån perspektivet kön och ålder när vi gjort förändringar i vår miljö och när vi skapat nya mötesplatser, vilket lett till att miljön blivit mer tillgänglig för varje barn. Vi ser att arbetet med diskrimineringsgrunden ålder fick ett lyft när Fröet delades till två hemvister och gruppstorleken minskade. Pedagogerna på Knoppen/Fröet kunde då skapa en miljö som är än mer tillåtande och tillgänglig där pedagogerna upplevde att varje barns kompetens kunde stimuleras och utmanas i högre grad.
9(17) I situationer som uppstått i vardagen har samtal kring kön varit ständigt aktuellt. Reflektion och samtal hos barn och pedagoger har varit utvecklande, men för att alla ska få tillgång till livets alla möjligheter utan att begränsas av kön behöver arbetet fördjupas och utökas. Vi ser att personalens kompetens inom området behöver förstärkas för att arbetet ska kunna utvecklas vidare. 4.1.2. Utvecklingsområden Ett mer aktivt arbete och en fördjupad kompetens hos personalen krävs för att i högre grad motverka diskriminering och annan kränkande behandling vad gäller kön och etnisk tillhörighet. Litteratur och artiklar kan vara en väg för att utveckla personalens kompetens. Olika typer av dokumentation inom området kön för att synliggöra brister och styrkor kan också vara en väg för utveckling. 4.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 reviderad 2016) Förskolans mål Att skapa fler och bättre lärmiljöer som ger möjlighet till varierat lärande där olika förmågor och kunnande kan utvecklas. Att uppmärksamma digitalisering som vi möter i vår vardag och att tillsammans med barnen prova olika typer av digital teknik för att väcka nyfikenhet och intresse för detta. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X
10(17) 4.2.1 Analys Vid förändring av miljön har vi arbetat för att skapa utrymme för att flera olika aktiviteter ska kunna pågå samtidigt i samma rum. På hemvisten Knoppen har en helt ny miljö byggts upp där varierat lärande varit en viktig utgångspunkt. Små medel har använts för att utvidga lärmiljön. Vi har också nyttjat varandras kompetenser och delgett bra tips och idéer till varandra. En förändring i vår miljö har varit att vi plockat bort saker som inte bidrar till variation och fördjupat lärande, samt tillfört och tillgängliggjort material som utgår från barnens intressen och kan bidra till att olika förmågor och kunnande kan utvecklas. Vi har sett att barnens rollekar fördjupats, där barnens kunskaper om exempelvis naturvetenskap och samhällsfunktioner tar plats i leken. En stor hjälp i vårt arbete med miljön har varit boken Pedagogisk miljö i tanke och handling, samt en föreläsning om den pedagogiska miljön med Linda Linder. Detta gav oss nya idéer och infallsvinklar och har varit en viktig del i förändringar av ljud, ljus och möblering i våra miljöer. Vi har utifrån detta också reflekterat över det synliga och osynliga i vår miljö och över vår roll i den pedagogiska miljön. Arbetet med lärmiljöer har fått en nystart i och med vårt prioriterade mål men vi behöver fortsätta vårt arbete för att utvecklas vidare. Vi har väckt nyfikenhet och intresse för digital teknik genom att introducera och tillsammans med barnen upptäcka blue-bot och bee-bot. Robotarna har öppnat upp för samtal om teknik, programmering, kommandon osv. Utifrån barnens stora intresse har arbetet med programmering utvecklats till att arbeta med analog programmering och olika programmeringslekar på ipaden. Vi har sett att barnen i sina samtal använder olika begrepp som de fått möta i och med de digitala verktyg som vi använt. Med hjälp av digital teknik har barnen också provat att skapa egna sagor, dokumentera med text, ljud och bild, läsa och lyssna till böcker samt använt projektorn för att förstärka våra lärmiljöer. Ett web-ägg har använts för att upptäcka och undersöka saker i vår miljö. Barnens intresse och nyfikenhet för den digitala tekniken som vi provat har varit stort. 4.2.2 Utvecklingsområden För att nå en högre måluppfyllelse kring detta mål skulle vår pedagogiska miljö utomhus behöva utvecklas för att skapa möjligheter till mer varierat lärande även där.
11(17) Digital teknik har uppmärksammats och undersökts på alla våra hemvister och fokus hamnade kring programmering. För att nå målet fullt ut skulle vi behöva uppmärksamma mer digital teknik som vi möter i vår vardag. 4.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 reviderad 2016) Förskolans mål Att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans pedagogiska miljö. Att i högre utsträckning få kännedom om hur barnen upplever och känner inför olika händelser, aktiviteter, situationer och platser på förskolan. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X 4.3.1 Analys Dokumentation över hur barnen använder våra miljöer och samtal med barnen har varit grunden i de förändringar av miljön som gjorts under året. Barnens intressen och vad de förmedlat har bland annat lett till att de valt att flytta material till andra rum och mellan vår miljö inom- och utomhus. Att material finns tillgängligt för barnen har varit en förutsättning för detta, samt att material tillförts för att leken ska kunna fördjupas och utvecklas. Hemvisterna Knoppen och Fröet har haft ett mycket nära samarbete under vårterminen och hög flexibilitet mellan barn och pedagoger på hemvisterna. Vi kunde se att vissa barn var mer trygga med pedagoger som arbetat här längre och med vissa rutiner. Genom ett nära samarbete ser vi att vi fått båda barngrupperna trygga med oss alla pedagoger och våra miljöer på ett bra sätt. Barnen väljer nu själva att leka på olika avdelningar och med olika kompisar och kan på så sätt välja olika aktiviteter och
12(17) påverka sin egen vardag. Vi pedagoger delar upp oss beroende på vart barnen vill vara, aktiviteter både ute och inne. Då Knoppen öppnades blev det färre pedagoger på varje hemvist vilket ledde till arbetet anpassades därefter. Möjligheterna att dela upp oss pedagoger på fler aktiviteter och miljöer blev större och barnens intressen och önskemål kunde tillgodoses på ett bättre sätt. Vi ser att genom att ständigt vara närvarande pedagoger så kunde barnen ha stort inflytande över sin verksamhet. Vår analys är också att de samtal och observationer som gjorts för att i än högre utsträckning ta reda på vad barnen upplever och känner inför t.ex. olika platser och händelser på förskolan har haft stor betydelse i arbetet med inflytande. Framför allt att förändringar gjorts utifrån det barnen förmedlat på olika sätt. En viktig del i arbetet med att lyssna in och förändra har varit den noggranna kartläggning som gjorts i och med upprättandet av den nya planen Plan för allas lika möjligheter och rättigheter. 4.3.2 Utvecklingsområden För att nå en högre måluppfyllelse behöver vi tillföra mer material som lätt kan plockas med till våra utemiljöer och som kan stimulera barnens lärande och utforskande där. Detta för att barnens intressen och vilja inte ska begränsas på grund av vilken miljö vi befinner oss i. 4.4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 reviderad 2016) Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor.
13(17) 100% av vårdnadshavarna uppger att personalen bemöter deras barn på ett bra sätt. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X, 100% Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X, 87% Förskolans mål Att varje barn tillsammans med sina vårdnadshavare får en god introduktion till förskolan Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X 4.4.1 Analys En förändring av introduktionen, där vårdnadshavarna är mer delaktiga och närvarande har gjorts. Vi upplever att vårdnadshavarna blivit mer trygga under introduktionen och att informationen som getts i förväg om introduktionen har varit en faktor i detta. Barnen får mer tid att tillsammans med vårdnadshavare lära känna vår verksamhet och vi upplever att detta gett barnen en ökad trygghet.
14(17) 4.5 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 reviderad 2016) Förskolans mål Vid barnens övergång från förskolan till förskoleklass och eventuellt fritids skall barnen stödjas och förberedas så att övergången blir en positiv upplevelse för respektive barn. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X 4.5.1 Analys Vår upplevelse är att barnen är väl förberedda för förskoleklass och fritids och att de ser positivt på det nya som väntar. Såväl barn som vårdnadshavare säger i samtal att de ser fram emot att börja i det nya. Besök har gjorts i både förskoleklass och fritidshem. Detta och de egna 6- årsträffar som förskolan arrangerat har varit en viktig del i förberedelserna. Vår analys är också att våra ofta återkommande samtal och reflektioner vi haft med barnen om kommande förskoleklass/fritidshem har haft en god betydelse. Samtal som handlat om hur bra och positivt vi tillsammans upplever att det kommer att bli i förskoleklass/fritidshem. 4.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i
15(17) deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98 reviderad 2016) Pedagogisk dokumentation sker kontinuerligt i vår verksamhet. Just nu ser vi tillsammans med förskolechef och specialpedagog över hur vi praktiskt gör vår dokumentation och reflektion, samt vad resultatet av detta blir. Vad händer med vår dokumentation och hur kan den i högre grad bidra till utveckling av verksamheten? En utvecklingsmöjlighet som vi ser är att hitta nya vägar för hur dokumentationen tillsammans med barnen kan bli mer systematisk. 5. Förskolechefens slutsatser och enhetens nya mål På förskolan har vi under de senaste åren jobbat successivt med det systematiska kvalitetsarbetet i fokus och haft vår utvecklingsplan som pedagogiskt verktyg för detta. Utvecklingsplanen har funnits med i det dagliga arbetet och kontinuerligt analyserats utifrån insatser och aktiviteter som har genomförts. En av mina slutsatser är att förskolans pedagoger har antagit utmaningen att satsa på kompetensutveckling som gagnar verksamheten. Pedagogerna har gått på flera olika föreläsningar och gjort studiebesök. Vi hade först fokusområde professionell barnsyn och bemötande därför fick några pedagoger gå på en föreläsning med Bo Hejlskov om lågaffektivt bemötande och sedan sprida kunskapen vidare i verksamheten. Några andra pedagoger satsade på digitaliseringen och åkte på Bett-mässan samt gjorde ett studiebesök i Västerås på en förskola för att inspireras av deras
16(17) arbete med lärplattan. I och med att förskolan har fått en IKT- pedagog så går digitaliseringen framåt i en rask takt och barnen har fått testa olika digitala verktyg exempelvis programmering. I förra årets kvalitetsredovisning stod vi inför några utmaningar: få alla vårdnadshavare att känna sig trygga med det nya närvarosystemet och använda det kontinuerligt, förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling bland barnen, personalen samt vårdnadshavarna, arbeta aktivt med litteratur med fokus på den professionella barnsynen och bemötandet, söka mer aktivt efter fortbildning som gagnar verksamhetens mål samt arbeta vidare med IKT och digitaliseringsbegreppet som införs i den reviderade läroplanen för förskolan. Mina slutsatser är att vi nådde målet med alla utmaningar utom med den nya planen för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter eftersom det systematiska arbetet endast är påbörjat och måste sätta sig innan alla känner sig trygga med en ny plan. Förskolan Ekhagens nya mål Arbetsmiljön för både vuxna och barn kommer att arbetas med aktivt för att skapa en lugn och trygg miljö. Vi kommer också stärka undervisningen inom- och utomhus med hjälp av en stimulerande lärmiljö. Fortsatt systematiskt arbete med Årshjulet och Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter. Alla pedagoger skall känna sig trygga med arbetsgången i det systematiska arbetet med styrdokumenten. För att i en högre grad påvisa barnens lärprocesser kommer hemvisterna att arbeta ännu mer med bland annat digitala verktyg och uppmärksamma digital teknik som vi möter i vår vardag, samt hitta ett arbetssätt med dokumentation som överensstämmer med GDPR. Pedagogisk dokumentation sker kontinuerligt i vår verksamhet. Vi kommer att se över hur vi praktiskt gör vår dokumentation och reflektion, samt vad resultatet av detta blir. Personalens kompetens inom området att motverka diskriminering och annan kränkande behandling vad gäller kön och etnisk
17(17) tillhörighet behöver förstärkas för att arbetet ska kunna utvecklas vidare. För att nå en högre måluppfyllelse kring målet att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans pedagogiska miljö, kommer vår pedagogiska miljö utomhus förändras och utvecklas för att skapa möjligheter till mer varierat lärande även där. Det systematiska kvalitetsarbetet kommer under det kommande året att fortgå med fokus på samma utvecklingsområden som tidigare och förskolans nya mål. Viss korrigering sker utifrån de analyser som har genomförts under året i utvecklingsplanen. Caroline Schreiber Förskolechef 5/7-2018