Den segmenterade elmarknaden? en inledande studie

Den segmenterade elmarknaden? en inledande studie Projekt Den segmenterade elmarknaden? om användares och icke-användares vardagliga praktik, motiv och livsvillkor Slutrapport, etapp 1 Januari 2004 Finansiär: Allmänna energisystemstudier, Energimyndigheten Mats Bladh Jane Summerton Docent Professor Tema teknik och social förändring Tema teknik och social förändring Linköpings universitet och 581 83 Linköping Väg- och transportforskningsinstitutet matbl@tema.liu.se 581 95 Linköping jansu@tema.liu.se jane.summerton@vti.se

2 Innehållsförteckning Bakgrund och rapportens disposition 3 Del I: Litteraturstudie: teknikens användare, non-users och 5 konsumenter på omreglerade marknader Del II: Elföretagens strategier på den omreglerade elmarknaden: 19 en inledande undersökning (delstudie 1) Del III: Hushållens strategier på den omreglerade elmarknaden: 25 en inledande undersökning (delstudie 2) Del IV: Spridning av forskningsresultat seminarier, 30 publikationer och samtal Del V Plan for projektets etapp 2 32 Referenslista 36

3 Bakgrund och rapportens disposition Projektet Den segmenterade elmarknaden? beviljades av Energimyndigheten 2002-09-09 (Dnr 551P-2001-01083). Det bedrivs vid tema teknik och social förändring, tema t, Linköpings universitet. Projektet i sin helhet består av tre etapper och är tänkt att pågå under tre år. Bakgrunden till projektet är flera studier som tyder på segmentering bland hushållskonsumenterna i Sverige och andra länder i samband med omreglering av elmarknader. Två huvudfrågor står i fokus för projektet: Vilka skillnader i attityder och marknadsaktivitet finns mellan svenska hushåll med olika resurser avseende inkomst, utbildning, boende m m? Hur ser elleverantörerna på olika grupper av hushållskunder dvs hur skiljer man mellan olika kundgrupper och finns tecken på segmentering och/eller diskriminering bland dessa? Man kan i korthet säga att projektet vill ge en fördjupad bild av tänkesätt, motiv och handlande på både konsument- och säljarsidan. Syftet med projektet i sin helhet är alltså för det första att beskriva och analysera motiv, livsvillkor och vardagspraktik hos olika typer av hushåll med avseende på deras konsumtion/icke konsumtion av elvaror och tjänster sedan den svenska elmarknadsreformen trädde i kraft. Särskilt uppmärksammas de hushåll och grupper som i liten utsträckning aktivt utnyttjat elreformens nya valmöjligheter. Syftet är för det andra att undersöka enskilda elföretag om deras tankar och strategier (t ex i form av information, kampanjer, erbjudanden) gentemot olika kundgrupper samt erfarenheterna av dessa strategier. Projektet består av två delstudier: Den första delstudien inriktar sig på elleverantörernas strategier i relation till elkonsumenterna samt strategier och erfarenheter hos de aktörer som kan kallas ställföreträdande konsumenter, dvs organisationer som förmedlar och/eller förhandlar olika inköpsvillkor till vissa konsumentgrupper. Den andra delstudien fokuseras på kartläggning och analys av svenska hushåll (särskild ekonomiskt utsatta sådana) för att få en fördjupad bild av olika elkonsumenters användnings- och icke-användningsmönster, motiv och livsvillkor.

4 Denna rapport avser avrapportering från projektets etapp 1, som pågick under tiden 2002-11- 01 2004-01-31. Tidigare har en lägesrapport från etappen lämnats in planenligt 2003-03-27. Denna etapprapport är disponerad på följande sätt. Först redogör vid för de litteraturstudier som pågick under etappen och väglett det teoretiska och empiriska arbetet (Del I). Därefter rapporterar vi om vårt inledande arbete med delstudie 1 om elleverantörernas strategier, som enligt målet för etapp 1 bestod av inledande kartläggning och materialinsamling (Del II). Detta avsnitt följs av en redogörelse för arbetet med delstudie 2 om elkonsumenternas strategier och mönster, som enligt etappmålet bestod av utarbetande av typhushåll och förberedelser för intervjuer med dessa (Del III). Därefter ges en överblick över de samtal som vi haft med olika forskare och intressenter samt våra insatser för att sprida forskningsresultaten inom forskarvärlden och det omgivande samhället, bl a genom föredrag och vetenskapliga publikationer (Del IV). Rapporten avslutas med en plan for det fortsatta arbetet under etapp 2 i Del V (denna del av rapporten har i sin helhet även tidigare lämnats till Energimyndigheten 2003-12-10 i samband med ansökan om fortsättningsanslag).

5 Del I Litteraturstudie: teknikens användare, non-users och konsumenter på omreglerade marknader Under etapp 1 har litteraturstudier gjorts inom flera områden av teoretisk eller empirisk relevans för projektets frågeställningar. Den litteratur som har studerats består av mycket olika källor: vetenskapliga publikationer, forskarrapporter och arbetsmanus, internationella rapporter om elreformer i olika länder, konsumentrapporter mm från svenska myndigheter samt tidskriftsartiklar från svensk dagspress och den svenska elbranschen (som löpande bevakats). Denna litteratur kan delas in i fyra huvudkategorier enligt följande: 1) Samhällsvetenskaplig forskning om användare och icke-användare (non-users) av sociotekniska system, bl a energisystem 2) Ekonomisk och sociologisk forskning om konsumenternas val 3) Forsknings- och myndighetsrapporter om elreformen i olika länder och konsekvenser av dessa för konsumenter 4) Sociologisk forskning om livsvillkor och konsumentmönster hos ekonomiskt utsatta hushåll I det följande ges en överblick över denna litteratur med betoning på de begrepp, angreppssätt och slutsatser som har relevans for föreliggande forskningsprojekt. 1) Samhällsvetenskaplig forskning om användare och icke-användare (non-users) av sociotekniska system, bl a energisystem Forskningen inom det internationella och samhällsvetenskapliga fält som kallas Teknik- och vetenskapsstudier (Science & Technology Studies, S&TS) har under senare år alltmer pekat på vikten av att analysera den roll som teknikens användare spelar för teknikutvecklingen (se t ex Cowen 1987, Law 1991, Silverstone et al 1992, Lindén 1996, Summerton 1998, Oudshoorn och Pinch 2003). Den amerikanska teknikhistorikern Cowan (1987) argumenterar t ex för att sätta teknikanvändare i centrum som en analytisk metod för att få helt nya infallsvinklar på teknikens utveckling. Även inom forskningen om stora sociotekniska system, bl a energisystem, har man understrukit behovet av att utvidga perspektivet från de stora

6 berättelserna om systembyggarna för att i stället gå nedströms och fokusera på användare eller konsumenter (Coutard 1998, Graham 2000, Wyatt 2003). Ett viktigt tema inom denna forskning, som har hög relevans för föreliggande forskningsprojekt, är att det är angeläget att särskilt identifiera och fokusera på sådana grupper som inte tidigare uppmärksammats i större utsträckning. Dessa användargrupper omfattar bl a kvinnor, vissa folkgrupper, funktionshindrade och särkilt förtryckta grupper (Star 1991, Cockburn och Dilic 1994, Andersson-Skog 1998). Den norska genusforskaren Berg (1994) menar exempelvis att hur tekniker används speglar de rådande genusrelationer som finns i samhället, ett tema som återkommer i flera studier. Den franska sociologen Callon understrycker att samhällsvetenskap har sin roll att spela att göra mer de osynliga grupperna mer synliga (2003:64). Callon pekar bl a på så kallade hurt groups och orphaned groups i olika typer av teknikmarknader. På liknande sätt diskuterar Star (1991) och Bowker & Star (1999) de olika följder som kan uppstå för människor och grupper som inte passar in i moderna tekniska system med dess höga grad av ordning och standardisering. I takt med att dessa system breder ut sig, blir de alltmer oflexibla, vilket gör att vissa konsumentgrupper med speciella förutsättningar eller behov lätt kan hamna utanför eller marginaliseras. I en färsk antologi om teknikens användare, dvs users på engelska, ger Oudshoorn och Pinch (2003) en fyllig överblick över den samhällsvetenskapliga forskningsfronten inom detta fält. Två viktiga poänger i denna forskning är särskilt relevanta för föreliggande projekt. Det första är att det är fruktbart att inte uteslutande studera användarnas ageranden och erfarenheter utan i stället analysera samspelet mellan användare och de entreprenörer, experter, designers och managers som på olika sätt försöka forma användarnas responser. Man menar att managers och andra som vill introducera ny teknik oftast har en specifik bild av de tilltänkta användarnas intressen, motiv och resurser att ta till sig och bruka tekniken. Relevanta begrepp i detta sammanhang är scripts (dvs de representationer av användares intressen och kompetens som entreprenörer ofta har, se Akrich 1992 och Akrich & Woolgar 1992) och motstånd (dvs de olika sätt som användare tar saken i egna händer, vilket leder till nya användningsmönster, se Kline 2003). Motstånd är ett tema som också finns inom annan sociologisk forskning som kommer att beskrivas nedan.

7 Den andra viktiga poäng som framgår av Oudshoorn och Pinchs antologi är att ickeanvändare (non-users) av ny teknik är ett viktigt fenomen som alltmer uppmärksammas. I en aktuell artikel påpekar t ex Wyatt (2003) att det faktum att vissa grupper inte utnyttjar viss teknik kan spegla båda frivillighet och ofrivillighet (Wyatt 2003). I en studie av användningen om Internet identifierar Wyatt fyra kategorier av non-users : Motståndare, dvs de som inte vill använda tekniken Förkastare/f d användare, dvs de som tidigare använde tekniken men sedan slutat Exkluderade/utestängda, dvs de som inte har tillgång till tekniken Utslängda, de som ofrivilligt fråntagits sina möjligheter att använda tekniken p g a exempelvis obetalda räkningar Även Laegren identifiera olika typer av användningsmönster, inklusive non-use (Laegren 2003). Hon visar bl a hur användning eller icke-användning av vissa tekniker kan vara ett sätt att bygga upp en identitet, t ex hos ungdomar. Tekniker tolkas på olika sätt och blir ett redskap för att konstruera och beförmedla till andra aktörer en bild av sig själv en bild som även kan formas genom att man avstår från att använda tekniken. Dessa två teman dvs att studier av teknikanvändning måste omfatta analysera av manager användarrelationen samt att det är viktigt att uppmärksamma osynliga användare och nonusers utgör kärnan i en studie som bildar en central utgångspunkt för föreliggande projekt. Studie handlar om brittiska elleverantörers strategier under de första åren efter avregleringen av elmarknaden i Storbritannien vid slutet av 1980-talet. De brittiska sociologerna Graham och Marvin började lägga märke till att elleverantörerna alltmer differentierade och segmenterade bland sina elkunder (Graham & Marvin 1994). Denna segmentering hade gått hand i hand med framväxten av sofistikerade redskap för at identifiera och kategorisera önskvärda respektive icke-önskvärda kunder. Graham och Marvin använde specifikt begreppen cherry picking (dvs russinplockning) respektive social dumping (dvs dumpning helt enkelt) för att beskriva de strategier som elmanagers tillämpade. Med cherry picking menas att identifiera de mest lönsamma kunderna och därefter skräddarsy olika energitjänster och varor som passar dessa kunders förmodade önskemål, behov och intressen. Med social dumpning menas att managers sökte olika sätt att

8 minimera (eller helt avveckla) sin service till de minst lönsamma kunderna inom sitt distributionsområde. Specifikt innebar detta att de kunder som konsumerade mest el fick många erbjudanden om olika eltjänster och varor, medan de kunder med låg konsumtion blev erbjudna endast ett basutbud. Fokuseringen på lönsamma kunder innebär också så kallad livstilmarketing till grupper inom olika socioekonomiska kategorier, där managers på olika sätt försökte svara mot de olika gruppernas förmodade livsstilar. I stället för en traditionsenlig skyldighet för elföretagen att tjäna alla abonnenter på i princip lika villkor, växte det fram en bild av en splittrad infrastruktur med tydliga vinnare och förlorare bland konsumenterna. Detta perspektiv är således mycket viktigt både teoretiskt och empiriskt för föreliggande projekt. Problematiken har även beskrivits ur ett svenskt perspektiv (Summerton 2001 och forthcoming 2003). Att omreglering och privatisering av infrastrukturer på många håll signalerar en ny syn på leverantörernas roller vis-a-vis sina kunder har också uppmärksammas i olika forskarrapporter. Exempelvis kan nämnas en internationell studie av Chappells et al (2000), som konstaterar att den traditionella, förut djuprotade föreställningen om energileverantörer som providers of and for the public good nu eroderats. Forskarna noterar följande: The key shift instigated by the privatisation and liberalisation of utility markets has been the replacement of the ethic of public service the ideal of cheap, reliable, universal access to utility services for all irrespektive of income or location with the goal of profitability. (Chappells et al 2000:17). Nyckelfrågan för föreliggande projekt är alltså i vilken utsträckning som den traditionella svenska principen om leveransplikt till alla abonnenter på i princip lika villkor har ersätts med en segmentering av kundkollektivet i lönsamma och icke-lönsamma kunderna. För att undersöka detta är det relevant att ta del av erfarenheter från länder (inklusive Sverige) som har omreglerat sina elmarknader, och där analyser av följderna av omreglering för konsumenterna har gjorts. Sådana analyser diskuteras i nästa avsnitt. 2) Forsknings- och myndighetsrapporter om elreformer i olika länder och konsekvenser av dessa för konsumenter Det första land som omreglerade sin elmarknad var Storbritannien. Sedan el- och gasmarknaderna omreglerades i olika led har flera studier undersökt hur dessa reformer har

9 inverkat på olika grupper av konsumenter. Redan 1993 myntades begreppet fuel poor av den brittiska konsumentmyndigheten National Consumer Council (National Consumer Council 1993). Med fuel poor menas hushåll vars samlade inkomster är så pass låga att man inte har råd att köpa el/bränsle i den utsträckning som behövs för att uppnå en normalkomfort och måste därför kraftigt begränsa sitt inköp. Denna typ av fattigdom är kopplad till en rad olika omständigheter: hur högt energipriset är i relation till inkomst, hur energieffektiv bostaden är, hur familjen använder sin energi samt diverse andra familjomständigheter. Man konstaterade att hushåll med låga inkomster betalar en hög andel av sina inkomster för energi, och de hushåll som var särskilt utsatt var ensamma pensionärer med någon form av bidrag, vissa pensionärspar, ensamstående föräldrar och enpersonshushåll med någon form av bidrag (bl a personer med funktionshinder eller sjukdom, se National Consumer Council 1993:73, 79). Studien drog i vår tolkning inga säkra slutsatser om huruvida dessa konsumenter hade påverkats av de brittiska avregleringarna; i stället man diskuterade olika priskontrollsmekanismer och dess betydelse. Man konstaterade bl a att det är för tidigt att avgöra hur priserna kommer att bli på lång sikt. (ibid 1993:82). En konkret indikation av avregleringarna betydelse för låginkomsttagare ges däremot i två senare rapporter från olika forskningsinstitut i Storbritannien. I en rapport från National Right to Fuel Campaign med titeln Gas and Electricity Competition who benefits? (1999) fokuseras särskilt på vilka konsekvenser som reformerna haft för låginkomstare, specifik ekonomiskt resurssvaga hushåll (1999). Studien diskuterar låginkomsttagares tillgång till olika typer av energivaror och tjänster samt deras inställningar till och utnyttjande av dessa tjänster. De varor och tjänster som undersöktes var bl a energirådgivning, speciella betalningsrutiner och faktureringsförmåner, särskilda tjänster för äldre och funktionshindrade personer samt möjligheter att byta elleverantör. Studien konstaterar en stor differentiering av olika konsumentgrupper. Låginkomsttagare fick ofta ingen information om (eller tillgång till) olika möjligheter att använda sig av nya varor och tjänster. Låginkomsttagare valdes dessutom ofta bort nya, miljövänliga eller energieffektiva varor, eftersom dessa kostade mer än standardvarorna av i övrigt motsvarande kvalitet. Klyftorna mellan låg och höginkomsttagarnas energianvändning och kostnader för denna har ökat. Den brittiska studien konstaterar att flera av rapportens resultat tyder på att the competitive energy market is not working effectively for low income consumers (1999:1).

10 En senare (2002) rapport som heter Competition for the Poor från Environmental Change Institute, University of Oxford, diskuterar mer specifikt vilka lärdomar som kan dras av den brittiska avregleringen vad gäller följder för låginkomsttagare. Rapporten konstaterar att brittiska konsumenter i stor utsträckning verkligen byter elleverantörer i enlighet med den senaste (hushålls)reformens intentioner: sedan maj 1999 har uppskattningsvis 12 miljoner hushållskunder av totalt 24 miljoner sådana kunder switched supplier. Man uppskattar att ca 400 000 hushållskunder även fortsättningsvis kommer att byta leverantör värjemånad (Boardman och Fawcett 2002:12). Samtidigt noterar man att detta tecken på att konkurrensen fungerar är ojämt fördelat bland konsumenterna: konkurrensens fördelar har inte varit lika fördelade bland samtliga konsumentgrupper (2002:12) Bland de ca 87 000 000 som årligen sparas av de hushåll som byter leverantör och alltså får billigare energi, går endast 1% av denna vinst till så kallade förhandsbetalande kunder, dvs de brittiska kunder som har sådana elmätare som måste laddas före användning (prepayment meters). Dessa kunder är till allt övervägande del låginkomsttagare. Drygt hälften av den årliga hushållsbesparingen ovan kan härledas till de kunder betalar enligt Englands så kallade direct debit -principen. Dessa kunder är till övervägande del höginkomsttagare. Detta mönster demonstrerar i vilken utsträckning som liberaliseringen gynnar rika avsevärt mer än den kommer fattiga till del (2003:18). Den brittiska rapporten citerar också annan forskning som visar att 30% av kunderna med hushållsinkomster över 25 000 har bytt leverantör, medan mindre än 20% av kunderna med inkomster som inte överstiger 9 500 har gjort så (2003:19). En annan citerad rapport uttrycker oro över den relativa låga andel pensionärer som byter leverantör (2003:19). Bland de nordiska länderna var Norge först med att omreglera sin elmarknad. Vilka är erfarenheterna av denna reform ur ett konsumentperspektiv? En konsumentstudie om de första åren gjordes av Nordisk Ministerråd 1998. Resultatet visade att vid denna tidpunkt hade enbart ca 7% av hushållskunderna bytt elleverantör. De som hade använt sig av denna möjlighet var i först hand menn og såkalte resurssterke personer. De resursstarke

11 kjennetegnes av relativ høy familieinntekt, romslig boligstrørrelse og høyt utdanningsnivå (1998:bil 2:11). Detta mönster dvs att det är i första hand resursstarka män med stora bostäder som väljer att byta elleverantör framträder också i de svenska konsumentrapporter som gjorts under senare år. 1996 gjorde Sveriges Konsumentråd och Konsumentverket för första gången en granskning av en rad tjänsteproducerande branscher, såväl reglerade som avreglerade (dvs tidigare reglerade men nu konkurrensutsatta) samt av tradition konkurrensutsatta branscher. Granskningen gick till på så sätt att utredarna ställde ett antal frågor till 1400 slumpmässigt utvalda konsumenter om deras erfarenhet av de berörda tjänsterna. Frågorna gällde tjänsternas kvalitet, tillgång till information om villkor mm, kundernas förtroende för branschen, möjligheterna att komma i personlig kontakt när det behövs osv. En viktig slutsats var att elmarknaden hörde till de två tjänsteområden där konsumenterna upplevde sig ha sämst valmöjlighet. En rimlig förklaring till detta är naturligtvis att omregleringen av elmarknaden var nästan helt färsk när granskningen gjordes. Eftersom en andra granskning av detta slag gjordes av Konsumentverket 2000, väljer vi att mer ingående beskriva denna mer uppdaterade rapport och dess slutsatser. Rapporten från 2000 heter Tjänste bra? Marknad, kvalitet och klagomål konsumenter om nio tjänstebranscher och omfattade följande avreglerade, reglerade, helt eller delvis konkurrensutsatta tjänster. De avreglerade tjänsterna var följande: teletjänster (fast telefoni), taxiresor (ej färdtjänst) och eldistribution (med vilket det egentligen menade elleverans, dvs konsumenternas nya möjlighet att välja mellan elleverantörer). Även andra tjänsteområden ingick i studien, bl a de reglerade tjänsterna barnomsorg, sophämtning och lokaltrafik samt de konkurrensutsatta tjänster inom banker, försäkringar och bilreparationer. Omkring 2 000 slumpmässigt utvalda personer ingick i undersökningen (varav 68% svarsfrekvens). Dessa personer fick svara på frågor som sammantaget ger en bild av hur konsumenterna uppfattar de olika tjänsterna: hur prisvärda de är, vilka kunskap om marknaden som man har, vilka konkreta möjligheter finns och har utnyttjats, vilka klagomål som finns osv.

12 Bland rapportens slutsatser kan noteras följande vad gäller elbranschen: Mindre än 25% av konsumenterna hade haft kontakt med någon eldistributör/leverantör. En större andel män än kvinnor varit i kontakt med branschen. Hushåll med mer än fyra personer, höginkomsthushållen med över 400.000 kronor per år, personer som bor i småhus och personer på landsbygden hade haft kontakt i större utsträckning än övriga grupper (2000:15) Elbranschen var den bransch som hamnade sist vad gäller konsumenternas upplevelse av prisvärdhet för de olika tjänsterna (2000:20) Elbranschens prisinformation upplevdes som den nästsämsta bland de undersökta branscherna, där de som bor i lägenhet gav klart lägre betyd än de som bor i småhus. Den andel av konsumenterna som var nöjda med elbranschens prisinformation hade sjunkit från 40% i 1996-års rapport till 23% i 2000-års rapport (2000:22-23). Männen ger elbranschen ett något högre kvalitetsbetyd än vad kvinnorna gör. Andelen positiva omdömen för (elbranschen) ökar med stigande ålder (2000:25). Vad gäller frågan om man funderat på att byta elleverantör konstaterar rapporten följande: Nästan en tredjedel av de tillfrågade, 30 procent, har funderat på att byta elleverantör, män i större omfattning än kvinnor. Andelen som funderat ökar också med stigande ålder upp till 60-årsåldern. Andelen som funderat på att byta leverantör är högre bland personer med högre utbildning och bland dem med högre inkomst än hos övriga grupper. Det är betydligt vanligare att fundera på att byta leverantör bland småhusägare än bland lägenhetsinnehavare. Av dem som har funderat på att byta har ungefär var femte, 18 procent, gjort det (2000:45, förf kursiveringar) Glädjande nog kunde rapporten konstatera att många flera konsumenter gav elmarknaden positiva omdömen jämfört med antalet från 1996-års studie, en ökning från 27% i 1996 till hela 72% 2000 (2000:28). Konsumentverkets undersökning är emellertid tydlig vad gäller vilka som i första hand funderar på att byta elleverantör: andelen är störst bland män, äldre personer, personer med högre utbildning, personer med högre inkomster och småhusägare. Konsumentverket sammanfattar: Det är.nedslående, om än inte någon nyhet, att återigen konstatera att skiktningen mellan starka konsumenter och svaga är så tydlig (2000:54).

13 Vad säger emellertid olika rapporter om vilka grupper av konsumenter som faktiskt är aktiva på den omreglerade svenska elmarknaden? Riksrevisionsverket, RRV, har vid två tillfällen (2000 och december 2002) gett ut rapporter om konsumenternas agerande på elmarknaden. I rapporten från 2000 noterar man att medan 90% av elkonsumenterna kände till att de kan välja leverantör, hade endast 10% uppgett att de hade bytt. RRVs slutsatser från 2000 överensstämmer starkt med den bild som ges in Konsumentverkets rapport från samma år. Låginkomsttagare, kvinnor, yngre och lägenhetsinnehavare är underrepresenterade bland de aktiva kunderna (2000:46, 48). Den färskaste rapporten om elkundernas agerande är Konsumentverkets rapport från december 2002 med titeln Konsekvenser för konsumenter av nyligen konkurrensutsatta marknader elmarknaden. Rapporten ingår i Konsumentverkets uppdrag från regeringen att genomföra systematiska studier av de marknader som nyligen har öppnats för konkurrens, utifrån ett konsumentperspektiv (2002:3). Denna rapport är på sätt och vis mer omfattande än RRVs studie eftersom den innehåller fylliga resonemang om elleverantörernas kundhantering och betalningsrutiner samt myndigheters och andra intressenters erfarenheter samt. Enligt rapporten var 43% av elkonsumenterna aktiva på elmarknaden, dvs dessa har antingen bytt elleverantör (21%) eller tecknat ett särskilt avtal med sin befintliga elleverantör, 22% (2002:34). Konsumentverket menar att detta inte är ett särskilt bra resultat: Endast en femtedel har bytt elleverantör. Att så få konsumenter utnyttjat möjligheten att påverka sina elkostnader måste betraktas som ett misslyckande för reformen (2002:15). Förutom att i stor utsträckning bekräfta resultaten från tidigare Konsumentverks- och RRVrapporter om vilka som utgör de aktiva elkunderna (specifikt personer med högre inkomster; som bor i eluppvärmda småhus av vilka hela 72% är aktiva) lägger man till en egenskap hos de aktiva: Kännetecknande för de aktiva är också en större tillgång till Internet. I hushåll med lägre inkomster är det färre som har tillgång till Internet än det är i hushåll med högre inkomster (2002:15-16).

14 En av de mest intressanta slutsatserna i Konsumentverkets rapporter från 2002 gäller emellertid konsekvenser för de passiva elkonsumenterna vad gäller det pris som man betalar för sin elektricitet. Eftersom passiva kunder elbetalar ett så kallat tillsvidarepris, som hos de flesta elleverantörer regelmässigt varit högre än det pris som gällt för t ex ett års-avtalen, innebär det att passiva elkunder betalar mer än de som aktivt tecknat avtal. Konsumentverket finner det anmärkningsvärt att de konsumenter som är trogna får betala mycket mer bara för att de inte aktivt avtalar om bättre pris (2002:10). För att förbättra information till kunderna om bytesmöjlighet samt underlättar prisjämförelser föreslår man att en jämförpris för el bör införas. Denna rekommendation aktualiserar frågan om hur väl Konsumentverket lyckas fullfölja sin uppgift att underlätta för konsumenterna att utnyttja de möjligheter som omregleringen av bl a elmarknaden innebär. Detta ämne är föremål för en rapport från RRV 2001 med titeln Att skapa aktiva konsumenter: Energimyndighetens och Konsumentverkets stöd till konsumenterna på elmarknaden. RRV menar att Konsumentverket skall enligt statsmakternas beslut inrikta verksamheten på särskilt utsatta konsumentgrupper och att det idag finns en underrepresentation av sådana konsumentgrupper bland dem som aktivt söker information om reformer och dess möjligheter (2001:11). RRVs slutsats är att både Konsumentverkets och Energimyndighetens åtgärder har varit otillräckliga för att avhjälpa konsumenternas problem efter omregleringen av elmarknaden (2001:5). De särskilt utsatta konsumenterna och deras villkor är således en viktig grupp att undersöka. Forskning om dessa konsumenter behandlas i följande avsnitt. 3) Sociologisk forskning om livsvillkor och konsumentmönster hos ekonomiskt utsatta hushåll En av mest välkända böcker om fattiga konsumenters köpmönster, vardaglig praktik och livsvillkor Caplovitz The Poor Pay More: Consumer Practices of Low-income Families från 1963. Caplovitz undersökte konsumentbeteende och problem bland drygt 450 låginkomstfamiljer i tre bostadsområden i New York City, närmare bestämt Harlem och lower East Side. Studien beskriver i detalj en rad olika mönster och strategier som dessa hushåll använder för att få vardagen i en knapphetssituation att gå ihop. Dessa är bl a kompensatorisk konsumtion (dvs att man köper varor som ett sätt att erhålla den prestige

15 eller respekt som annars upplevs svår att nå), att köpa med kredit (som innebär högre kostnader än kontantköp) samt att köpa första-bästa-närmast snarare än att systematiskt jämföra olika priser för samma vara. Caplovitz konstaterar också att bristande kunskap om olika alternativ samt om hur och var man kan söka hjälp utgör viktiga hinder för ekonomiskt utsatta hushåll att handla effektivt. Tillsammans med uppföljaren Making Ends Meet (1979) visar studien på de olika sätt som ekonomiskt utsatta hushåll diskrimineras som konsumenter. En viktig slutsats med relevans för föreliggande projekt är att de konsumenter som inte har kunskaper, information eller tillgång till information om hur man söker sig fram till olika alternativ hänvisas till dyrare alternativ, dvs betalar mer för sina vardagliga hushållsvaror. En annan viktig källa för att första konsumtionens betydelse för sådana grupper är den tyska sociologen Baumans Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen (1996). Bauman diskuterar bl a innebörden av att vara fattig i utpräglade konsumtionssamhällen, där fattigdom inte bara har ett materiellt utan också ett socialt och psykologiskt tillstånd. I många moderna samhällen har den arbetsetik som utvecklats under lång tid ersätts av en konsumtionsetik. De grupper som inte får tillgång till det rika urvalet av varor och tjänster hamnar i en utsatt situation. En fyllig illustration av denna utsatthet framgår av fördjupade skildringar av fattiga familjers situationer i USA under 1990-talet, vilka återges i Shirk et al, Lives on the Line: American Families and the Struggle to Make Ends Meet (1999). Studien är innovativ framför allt genom den metod som använts för att föra fram bokens budskap. Kärnan är nämligen ingående, personliga porträtt av tio djupt fattiga familjer i olika delar av USA. Läsaren får känslan av att kliva in i dessa människors vardag med alla de ibland kaotiska betingelser, dilemman, konflikter och svårigheter som en extrem knapphetssituation i ett hushåll kan innebära. Förutom de kvalitativa beskrivningarna redogör också författarna i kvantitativa termer för fattigdomens olika demografiska och ekonomiska dimensioner. Forskning som explicit undersöker vardagliga konsumtionsmönster hos ekonomiskt utsatta grupp är relativt ovanlig i den nordiska konsumtionsforskningen, vilket påpekas bl a i Hjorts forskningsöversikt Konsumtion under knapphet (2000). Hjort menar att mycket av denna forskning är på makronivå och i liten utsträckning fokuserar på hur vardagslivet ser ut för

16 utsatta hushåll. En viktig svensk studie inom detta område är emellertid Hjort och Salonens Knapphetens boningar: om fattiga barnfamiljers boende och ekonomi (2000). MER HÄR Ytterligare en svensk studie av hur människor i ekonomiskt utsatta familjer klarar sin vardag är Gardberg Morners avhandling Självständigt beroende: ensamstående mammors försörjningsstrategier (2003). MER HÄR Slutligen kan nämnas samlingshäftet Fattigdom i välfärdsstaten (2002), som gavs ut av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. I häftet redogör en rad ledande svenska forskare för olika kopplingar mellan välfärdsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen inom hushållen, särskilt utsatta hushåll. Av särskild relevans för föreliggande projekt är Halleröds diskussion av innebörden av olika sätt att definiera och mäta fattigdom Forsells analys av inkomstklyftornas utveckling under 1990-talet. Även Salonens diskussion av utbredningen av barnfattigdomen i Sverige under samma decenniet tillför viktiga perspektiv. 4) Ekonomisk och sociologisk forskning om konsumenternas val mm KORT? Knyta an till i relation till ramvillkor -trådet från 19 ovan see gamla ansökan p Chappells/Wageningen rapport. Shove + Chappells 2001, se gamla ansökan p. 11 nonconsumption. Chappells et al den stora EU rapporten Ett viktigt begrepp för föreliggande projekt, som hämtats från ekonomisk teori, är transaktionskostnader. Detta är ett begrepp uppfunnet av Coase redan 1937 och som senare utvecklats av framför andra Oliver Williamson (Coase 1937, Williamsson 19xx (REF + till ref listan.) Begreppet har mest tillämpats på studier av företag. Den ursprungliga frågan som Coase ställde var: Varför finns företag?, dvs. varför sker inte alla transaktioner via marknaden? Svaret som Coase gav var att det finns ett pris på själva prismekanismen. Marknadsutbyte är förknippat med kostnader, i princip det som kallas kontakt, kontrakt, kontroll. Med detta menas att det uppstår sökkostnader för att hitta någon som vill köpa det man har att sälja, förhandlingskostnader när avtal ska ingås, kontrollkostnader för avtalets efterlevnad.

17 Alternativet till marknaden är företaget (eller hierarkin som Williamson skrev), dvs att företagsledaren kommenderar sina underlydande att utföra vissa tjänster. Genom order till den egna personalen kan transaktionskostnader undvikas, samtidigt som andra kostnader i stället uppstår. Vid en viss punkt överskrider transaktionskostnaderna de interna kostnaderna för företaget, vilket förklarar varför företag finns överhuvudtaget och varför man väljer egen produktion istället för kontraktstillverkning, konsulter, underleverantörer osv. Transaktionskostnadsbegreppet kan användas ur i föreliggande projekt för att analysera elbolagens situation i samband med avregleringen, eftersom avregleringen för med sig ökade kostnader för marknadsföring hos elbolagen. Men det verkligt intressanta är att överföra teorin på konsumenterna. Sådan forskning är inte lika omfattande som frågan om företagets transaktionskostnader, men ett exempel är Sturlusons "Consumer Search and Switching Costs in Electricity Retailing" (2003) som studerat detta avseende den svenska elmarknaden. (Det kan ocktå noterats att datamaterialet i Sturlusons studie hämtades från rådata till RRVs undersökning Kunden är lös!). Där delas konsumentens transaktionskostnader upp i sökkostnader och byteskostnader. Konsumenten måste bestämma sig för två saker: 1. Ska jag vara aktiv eller inte? 2. Ska han/hon byta eller inte? Studien visar bl.a. att byteskostnaderna är högre än sökkostnaderna, men att bägge är viktiga. Så långt berörs konsumenter i allmänhet. Det finns emellertid även skillnader mellan olika konsumenter när det gäller att vara marknadsaktiv. Högre förbrukningsnivå och högre inkomstnivå är sådana egenskaper som skiljer konsumenterna åt. Kunskaper om elmarknaden och reformen kan också antas skilja sig åt, och även tillgången till sådana resurser som gör det möjligt att orientera sig, såsom innehav av dator och Internet. Det är viktigt i sammanhanget att påminna om att Coase såg marknaden som en institution, dvs ett regelverk för utbyte. Marknader regleras alltså, och hur de regleras spelar roll för konsumentskyddet. Passiva konsumenter kan t ex skyddas genom regler angående leverans, information och avstängning. Här finns en kritisk udd i föreliggande projekt eftersom avregleringen utformats med bilden

18 av en aktiv och välinformerad kund som den typiske konsumenten och man genomfört avregleringen med tanke på denne. Ytterligare en viktig teoribildning för föreliggande projekt är ansatsen om asymmetrisk information. Asymmetrisk information är en teori som berör ojämna kunskaper mellan parterna på marknaden (ref Akerlof 19xx). I korthet kan teorin beskrivas ungefär som följande: Läkaren vet mer om sjukdom och sjukdomsbehandling än vad patienten gör och kan utnyttja det för att föreslå en behandling som är dyrare än nödvändigt. Vad som kan vara relevant för föreliggande studie när det gäller asymmetrisk information är dess koppling till risker i ekonomisk mening. Med introduktionen av elbörs har prisvariationer spritts till alla elbolag. Elbolagen har att matcha sina egna råkraftinköp mot de kraft som man ska sälja till slutkunder. Då elbolagen har ett övertag från sin dagliga övervakning av elpriset kan man sprida riskerna vidare till sina kunder, speciellt de kunde som inte alls är vaksamma på elpriset. Det gäller exempelvis fördelningen mellan grundavgifter och kilowattpriser, hur ofta priserna justeras, och vilka bindningstider som gäller. När Konsumentverket skriver (t ex i sin kritiska rapport från 2002, som diskuterades tidigare) om det anmärkningsvärda i att elpriset för trogna kunder är högre än för de kunder som bytt leverantör, så kan man tolka detta som ett utnyttjande av ett informationsöverläge. Detta är i sin tur ett sätt att klara riskspridningen genom en högre buffert på tillsvidarekunderna. Bergman har också pekat på detta (Bergman 2002) utan att koppla det till frågan om asymmetrisk information. Vår idé i föreliggande projekt är att man kanske kan göra det. * * *

19 Del II. Elföretagens strategier på den avreglerade elmarknaden: en inledande undersökning (delstudie 1) Summerton skrev i Brand name electricity: shaping new identities for utilities and users in the 1990s om hur elleverantörer segmenterade sin kundstock. Sydkrafts kampanj 1995 var ett exempel, där företaget delade in sitt utbud i olika produkter. Produkternas sammansättning var tämligen enkel, egentligen bara nivåer på elförbrukningen och i något fall en kombination med oljeförbrukning. Det intressanta var föreställningarna om kunderna, och vilka grupper man såg framför sig. Genom differentieringen sökte man omforma en standardiserad och synnerligen anonym vara, dvs elektricitet, till en attraktiv och diversifierad produkt unik för just Sydkraft. Exemplet markerar en tydlig nyorientering bland kraftbolag och andra elleverantörer i riktning mot en aktivare marknadsföring genom produktdifferentiering. I ekonomisk teori betyder produktdifferentiering något speciellt, nämligen att två eller flera företag som säljer likadana produkter, sådana som från användningssynpunkt är substituerbara, ändå söker skilja sig från varandra genom ytliga kvalitetsskillnader eller genom märkestrohet. Att sälja el med tilläggstjänster är ett exempel på differentiering eller att bensinmackar säljer dagligvaror. Vad vi uppmärksammar här är den andra sidan av differentieringen, segmenteringen av kunderna. Det visade sig i Summertons studie att elsäljarnas marginaler inte var tillräckliga för aktiv marknadsföring, inkörda som de var i en anonym tillförselroll som infrastruktur för samhället snarare, än kommersiellt inriktade företag som gav avkastning åt ägarna. Vår ingång till denna delstudie blev därför en förmodan om att elsäljarna grupperar sina kunder och att man prioriterar bland kundgrupperna. En sådan segmentering borde ta sig uttryck i företagets utåtriktade budskap. Det borde märkas i produkterbjudandena, dels i hur man presenterar företaget på sin egen hemsida, och dels i hur man går ut med olika erbjudanden och då framför allt vilka man då vänder sig till. Eftersom det finns flera elsäljare kan man inte räkna med att differentieringen ser likadan ut hos de olika företagen, men det kan finnas en systematisk inriktning bl.a. till följd av att elmarknaden fortfarande är geografiskt uppdelad.

20 En fråga som ställdes i Summertons studie var om det förelåg risk för s.k. russinplockning. Denna förmodan grundas på att storförbrukande hushåll, såsom de som värmer sina bostäder med elvärme, är för företaget intressantare än andra hushåll att behålla eller vinna över. Om skillnaden mellan segmentering och diskriminering är densamma som mellan uppdelning och missgynnande, så blir det frågan om huruvida företagens strategier medför att vissa grupper utestängs från erbjudanden och kontakter med elsäljaren, eller missgynnas vad gäller pris eller service. Eftersom vi inlett delstudien av kunders strategier parallellt med denna delstudie har vi valt att studera den lokalt förankrade elleverantören och de elleverantörer som valts av våra hushållsinformanter. Det första steget blev att studera företagens hemsidor: Hur ser erbjudandena ut? Vilka vänder man sig till? Hur kan kunderna ta kontakt med företaget? Hur ser prisstrukturen ut? Vilka tilläggstjänster och annan service erbjuds? Här lämnas några exempel på vad vi tagit fram. Östkraft använde på sin hemsida LättEl som riktade sig till de kunder som bodde i lägenhet eller hade ett fritidshus med lite lägre elförbrukning. MellanEl riktade sig till de som bor i villa/radhus utan elvärme eller i större lägenhet med en årsförbrukning på mellan 3.000 och 10.000 kwh. Dessa två avtalsformer infördes 2002. En tredje produkt var Fast pris, där man kunde välja mellan tre avtalsperioder. Standardpris angavs också på hemsidan vilket var det pris som gällde automatiskt om man inte tecknat avtal. Som tilläggstjänster till el fanns Bra miljöval som erbjöd el framställd enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier. Vidare erbjöds Betaltjänster vilket innebär autogiro eller e-faktura. Förutom el erbjöd företaget också abonnemang för fast telefoni, mobil telefoni och uppringt Internet. En tablå jämförde de olika priserna och där framgick att förutom elpris med moms, elskatt och elcertifikatsavgift ska kunden också betala nätkostnad. När det gäller de olika avtalsformernas priser var de delade i grundavgift, dvs. en fast avgift per år, och ett pris per kilowattimme. KWh-priset för Mellanel ändras varje månad medan Lättel ändras endast varje kvartal vilket leder till att MellanEl blir dyrare än LättEl när börspriset stiger och tvärtom. Standardpris justeras i takt med större förändringar på marknaden. Priserna för Fast pris var lägre och avtalsperioderna har under 2003 ändrats (i januari 2003 var de 12, 17