Energimarknadsinspektionen registrator@ei.se Sundsvall, 2019-01-21 Komplettering av ansökan om nätkoncession för linje för 40 kv ledning mellan Hoting och Dorotea (dnr 2018 102411) Energimarknadsinspektionen (Ei) har den 18 december 2018 begärt att E.ON Energidistribution AB (nedan E.ON) ska inkomma med kompletterande uppgifter till koncessionsansökan i ärende 2018-102411. E.ON har med anledning härav redogjort för nedanstående kompletteringar. 1. Karta Ni behöver komma in med en ny koncessionskarta där det tydligt framgår vilka sträckor som är luftledning samt markkabel. Kartan bör vara i skalan 1:50 000. Ny koncessionskarta bifogas i skala 1:50 000. Eftersom sträckningen är lång är den uppdelad i två kartor. En karta i skala 1:73 000 skickas också med, där hela sträckningen finns med i en och samma karta. E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö www.eon.se VX 040-25 50 00 Konc 7069 @eon.se 2. Stolpmaterial I er ansökan skriver ni att stolparna kommer bestå av till exempel trä, betong, komposit eller stål. Ni behöver komma in med information om vilket/vilka impregneringsmedel stolparna kommer ha. Ei vill även att ni beskriver vilken påverkan de olika stolparna och impregneringsmedlen har på naturmiljön och då framförallt känsliga miljöer. Ni behöver också ange vilka eventuella skyddsåtgärder som kan bli aktuella. 1 (7) Bankgiro: 5967-4770 PlusGiro: 428794-2 Org.Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Stolpmaterial kan vara av stor skillnad ur ett livcykelanalysperspektiv, dock ger olika stolptyper marginella skillnader i dess påverkan på olika naturmiljöer. I det fall trästolpar kommer att användas för ledningen, kommer dessa att vara impregnerade med en kopparsaltlösning. Det finns även en kopparsaltimpregnering som i kombination med oljeimpregnering, ger en mycket liten urlakning. Det är sannolikt att dessa stolpar även kommer att kunna placeras i närhet till vattendrag, brunnar etc. Denna typ av trästolpe med kopparsalt och olja testas dock fortfarande. Det finns flera aktörer på marknaden som arbetar med att förbättra metoderna där en av dem är RVP Repellent. En trästolpe impregnerad med kopparsalt (utan olja) kan avge en viss del av impregneringen till marken, mycket lokalt (Sternbeck 2000). I en rapport av Ellergård (1995) konstateras att spridningen av koppar från impregnerade telefonstolpar är mycket begränsad i marken. Enligt Ellergård (1995) ökar bindningen av koppar i marken med ett ökat innehåll av lera och stigande ph. Halterna av koppar avklingade också snabbt med ett ökat avstånd från stolpen (0-20 cm). En sandig jord gav tvärt emot en större spridning av koppar, där halterna ökade med avståndet från stolpen (0-20 cm). Biotillgängligheten och kopparens giftverkan beror till stor del på omgivningen (bl.a. interaktionen av konkurrerande joner, organiska ämnens koncentration i marken samt vilken typ) och i vilken form koppar uppträder (bl.a. som Cu 2+ och i hur stor halt) (Sternbeck 2000). Om koncentrationen av koppar i marken blir onormalt hög kan bl.a. växters funktion och metabolism påverkas, genom att det blir en konkurrens mellan upptaget av metallen och näringsämnen, eller att cellernas membran förändras m.m. (Ellergård 1995). Känsligheten för koppar varierar dock mellan olika organismer. Vattenlevande organismer är ofta mycket känsliga för förhöjda kopparhalter. Koppars toxicitet gentemot olika organismer avtar generellt enligt: bakterier > svamporganismer > växtplankton > högre växter (Sternbeck 2000). Vid långa avstånd, t.ex. över vattenpassager kan det vara aktuellt med stolpar av stål. Dessa kan ge en viss påverkan på markmiljön då zink kan läcka ut i marken. Liksom för koppar binder zink till organiska material beroende bl.a. på typ av jord och ph. I jord med hög andel organiskt material som exempelvis våtmarker, minskar biotillgängligheten eftersom zinken binds upp i jorden (Naturvårdsverket 2018). Lösligheten ökar däremot ju lägre ph-värdet är i jorden. Vid ett lågt ph finns därmed risk att zink förflyttar sig neråt i markskiktet eller ut i vattendrag. Sötvattenlevande organismer är känsliga för förhöjda halter av zink (Naturvårdsverket 2006). Jordarterna längs med ledningen varierar i form av bl.a. torv, vilken består av organiskt material i form av växt och djurdelar som brutits ned, med lågt ph-värde, isälvssediment som främst består av grus och sand, morän vilken består av blandat grus, sand och sten. Enligt den naturvärdesinventering 2 (7)

som genomfördes 2018 finns flertalet kärr och mossar vilka varierar i phvärde. Således kommer biotillgängligheten variera längs med sträckningen. Stolpar av komposit, plast eller betong ger ingen känd påverkan på markmiljön. Dessa stolptyper används dock sällan inom 40 kv nätet och det är mindre troligt att de kommer att förespråkas vid detaljprojekteringen. Med avseende på landskapsbilden kan det vara att föredra trästolpar eftersom de parallella ledningar som finns längs sträckan är utförda med trästolpar. Den påverkan olika material kan ge under byggtiden är främst gällande transporter till stolpplatserna. Nackdelen med stål- och betongstolpar är dess tyngd, vilket medför tyngre transporter till stolpplatserna alternativt att endast få stolpar kan gå med samma transport. Däremot kan längre spann åstadkommas, vilket ger färre antal stolpar längs sträckan. Skyddsåtgärder E.ON Energidistribution kommer så långt det är möjligt att undvika att placera kopparsaltimpregnerade stolpar inom 5 meter från vattendrag, ytvatten, våtmarker och brunnar för att minska risken att koppar ska spridas till vattendrag och vattenlevande organismer. Vid detaljprojekteringen eftersträvas att helt undvika stolpplacering i dessa känsliga miljöer. Trästolpar med kopparsalt kommer även att så långt det är möjligt undvikas inom strandområdet vid Rörström som riskerar att översvämmas. E.ON följer noggrant utvecklingen av metoder och val av ämnen för impregneringsmedel till stolpar, för att förbättra egenskaperna gällande stolparnas livslängd och samtidigt minimera påverkan på miljön. E.ON avser att använda stolpar med den impregnering som ger minst påverkan på omgivande miljö. Användandet av kopparsaltimpregnering förutsätter att det finns en sådan produkt på marknaden som uppfyller såväl E.ONs prestandakrav som krav från berörda myndigheter. Produkten som kommer användas ska vara godkänd för användning för det aktuella användningsområdet. Konsekvensbedömning Eftersom stolpar placeras inom ett avstånd där metallerna inte riskerar att kontaminera känsliga miljöer bedöms inte stolparnas impregnering påverka känslig naturmiljö. Referenser: Sternbeck, J. 2000. Uppträdande och effekter av koppar i vatten och mark. IVL Svenska miljöinstitutet AB [https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b738e/14455154255 44/B1349.pdf] Ellergård, S. 1995. Spridning i mark av koppar, krom och arsenik från CCA-impregnerade telefonstolpar. SLU, Institutionen för markvetenskap, 3 (7)

avd. för marklära och ekokemi [http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/ex_arb_marklara/esm16/esm16.htm ] Naturvårdsverket. 2006. Metallers mobilitet i mark. Rapport 5536. [https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5536-4.pdf] Naturvårdsverket. 2018. Zinks spridning i miljön en litteraturstudie. [http://naturvardsverket.divaportal.org/smash/get/diva2:1182012/fulltext01.pdf] 3. Fågelliv I er MKB skriver ni att det inte är omöjligt att enstaka fåglars häckning kan komma att störas under byggnationen. Ei vill att ni tydligare beskriver vilken påverkan ledningen kan ha på fåglars häckning under byggnationen samt vilka arter som kan påverkas mest. Ei vill även att ni redogör för vilka skyddsåtgärder ni bedömer är aktuella. Det är viktigt att ni motiverar er bedömning om ni bedömer att fåglars häckning inte kommer påverkas av ledningen. Enligt naturvårdsverket (2004) kan fåglar bli störda och skrämda av ljud eller synintryck från kortvariga störningar. Exempel på störning kan vara ett närmande fordon. Det finns även risk att fåglar flyr och lämnar sina ägg eller ungar obevakade, eller så kan äggen bli söndertrampade. Naturvårdsverket (2004) nämner samtidigt att fåglar, på kort sikt, kan vänja sig vid en störning om de för tillfället inte har möjlighet att lämna platsen, exempelvis för att de har ett bo med ungar. Störningskänslighet kan även bero på att fågeln redan är utsatt för andra hot. I aktuellt fall är det framför allt under byggnationsfasen som störningar i form av ljud och synintryck uppkommer. Ett redan pågående hot skulle kunna vara skogsbruket. Naturvårdsverket (2004) nämner att det finns ett antal fågelarter som ses som mer störningskänsliga. Dessa är bl.a. rovfåglar, vadare, gäss och änder. Bland dessa grupper har dubbelbeckasin, fjällvråk, jaktfalk, rödbena, sångsvan, kricka och storskrake synts i området. Enligt fågelinventeringen är det dock inte troligt att jaktfalk häckar i området eftersom den observerades som sträckande samt att det inte finns klippavsatser i området som är vanliga häckningsplatser. Sångsvan, rödbena och smålom har setts i anslutning till vatten. Flera individer av kungsfågel hade boplatser i den äldre produktionsskogen. Enligt fågelinventeringen missgynnas hålhäckande fågelarter som hackspettar och ugglor eftersom det finns mycket få lämpliga boplatser i området på grund av långvarigt skogsbruk. Lappuggla, Kattuggla och Tretåig hackspett som setts i området är få. Troligt är att arterna sångsvan, 4 (7)

rödbena, kungsfågel och smålom häckar i området. Lappuggla, kattuggla och tretåig hackspett har synts till och kan möjligt häcka i området, även om de missgynnas av skogsbruket. Fåglarnas häckningssäsong skiljer sig fågelarter emellan och varierar i aktuellt fall mellan tidig vår och sen höst. Fågelarterna lappuggla, kattuggla och kungsfågel är stannfåglar och kan därmed uppehålla sig i området hela året. Kattuggla kan i sällsynta fall häcka även på vintern, under januari månad. Skyddsåtgärder En tidsanpassning av avverkning av vegetation samt byggnationen av ledningen vid Rörströmssjön är aktuellt för att minimera risken att störa fåglarnas häckning. Tiden för byggnation bör helst anpassas till period då häckningssäsongen är över för majoriteten av fågelarterna och flertalet fåglar flyttat söder ut, t.ex. under november till januari. Konsekvensbedömning Det är troligt att det finns häckande fåglar i närheten av Rörströmssjön och att vissa fågelarter är störningskänsliga och därmed riskerar att skada sina ägg, eller fly på grund av störningar från bl.a. maskiner under byggnationen. Om byggnationen dock pågår under period då häckning ej pågår i normala fall eller då de flesta fåglar inte uppehåller sig i området minimeras risken att påverka häckningen. Med en tidsanpassning av byggnation kring Rörströmssjön är bedömningen att fåglars häckning inte påverkas av byggnationen. Referens: Naturvårdsverket 2004. Effekter av störningar på fåglar en kunskapssammanställning för bedömning av inverkan på Natura 2000- objekt och andra områden. Rapport 5351. [https://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5351-5.pdf] 4. Påverkan på uttern Det framgår av er MKB att i biflödet till älvar som ledningen korsar finns det utter. Ei vill att ni kommer in med information hur ledningen kommer påverka uttern. Ei vill även att ni redogör för om det är aktuellt att vidta några skyddsåtgärder. Om ni bedömer att uttern inte kommer påverkas av ledningen vänligen motivera ert ställningstagande. Uttern är fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) och är enligt rödlistan nära hotad (NT). Rörströmsälven utgör habitat för utter, och har setts vid Bergvattenån, Vikebäcken/Kilvamsbäcken samt Rörströmssjön (se även MKB tabell 4), enligt naturvärdesinventeringen som genomfördes 2018. Det är troligt att det främst under avverkning och byggnation finns risk att uttern påverkas, då ledningen planeras korsa samtliga platser där utter pekats ut och viss avverkning måste ske för den planerade ledningen. Uttern är i behov av den skyddande vegetation som finns intill sjöar och 5 (7)

åstränder och inrättar ofta sin boplats i strandkanter. Det är av vikt att inte påverka öppna diken, stränder, och vattenmiljöer i anslutning till vattensystem, som är viktiga biotoper för uttern. Parning sker normalt under februari till april och ungarna föds normalt efter ca 60 dagar (SLU 2019). Skyddsåtgärder Tidsanpassning av avverkning och byggnation intill berörda vattendrag kommer ske så långt det är möjligt, för att minimera påverkan på uttern. Förslagsvis bör arbete ske under period då uttern ej är brunstig, t.ex. november till januari. Träd och buskzoner vid vattenvattendrag kommer att sparas så långt det är möjligt. Stolpar kommer inte att placeras i närheten av vattendrag. Körskador och reglering av vatten ska undvikas genom att arbete helst sker på tjälad mark, eller att stockmattor etc. används vid sträckor som omfattar vattendrag. Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar att användas. Konsekvensbedömning Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms inte utter påverkas av avverkning och byggnation av den föreslagna ledningen. Under drift av ledningen bedöms inte uttern påverkas. Referens: SLU Artfakta, Artdatabanken, 2019. Utter. [http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100077] 5. Skogsbruket Ni behöver komplettera er ansökan med information om vilken påverkan ledningen kommer ha på skogsbruket och att bedriva en produktionsskog. Konsekvenser Eftersom den nya ledningen kommer samlokaliseras med en befintlig ledning och kan nyttja en del av den redan befintliga ledningsgatan, minimeras avverkningen för den nya ledningsgatan. En stor del föryngringsavverkning har redan genomförts längs med största delen av sträckningen, vilket innebär att det är en mycket liten del skog som kommer att brukas inom den närmsta tiden. Den nya planerade ledningen bedöms inte påverka möjligheterna att bedriva skogsbruk. Ledningen bedöms ge en liten påverkan på skogsbruket under byggnation och drift. 6. Avvägning mellan riksintresse för rennäring och våtmarker I er ansökan skriver ni att området för riksintresse för rennäringen kommer att användas under november till mars. Ni skriver också att ni kommer 6 (7)