Miljöredovisning 2009

Miljöredovisning 2009

Höörs kommun 2010 Illustrationer: Tobias Flygar Text och layout: Anna Karin Olsson Foto framsida: Richard Nilsson

Miljöredovisning 2009 Innehåll resentation och sammanfattning...3 Del 1. Gröna nyckeltal...5 Del 2. Uppföljning av Lokala miljömål...17 Del 3. Uppföljning av handlingsplanen...27 resentation och sammanfattning Miljöredovisning 2009 består av tre delar; redovisning av Gröna nyckeltal, uppföljning av Lokala miljömål samt uppföljning av handlingsplanen till de lokala miljömålen. Gröna nyckeltal Höör har följt ett antal Gröna nyckeltal sedan år 2000. De ska i första hand fungera som en enkel måttstock på miljötillståndet i kommunen och är riktade till allmänhet, politiker och tjänstemän. De nuvarande 20 nyckeltalen är resultat av en revidering som gjordes 2009. tt syfte med revideringen var att kunna använda fler av de gröna nyckeltalen för uppföljning av de lokala miljömålen. De 16 första nyckeltalen avser hela det geografiska området Höörs kommun, medan de fyra sista mäter miljöprestanda i den kommunala förvaltningen. Lokala miljömål Dokumentet Lokala miljömål med handlingsplan antogs i januari 2008. Det innehåller 56 lokala miljömål och en handlingsplan med förslag på 99 olika åtgärder. Miljömålsdokumentet ska aktualitetsprövas och eventuellt revideras en gång per mandatperiod. Denna miljöredovisning innebär en första uppföljning av dokumentet. Uppföljning av Lokala mål 2009 Av de 56 lokala miljömålen är 35 möjliga att följa upp. Resterande målformuleringar har bedömts som ambitionsmål. De uttrycker vilja men är inte formulerade på ett mätbart sätt. Av de 35 uppföljningsbara målen hade 12 nåtts vid utgången av 2009, medan 19 (ännu) inte nåtts. Fyra av målen har inte gått att utvärdera, antingen på grund av att data saknas eller att ett specificerat målår ännu inte infallit. n bedömning av huruvida målen kommer att nås inom utsatt tid ger följande resultat: 17 av 35 mål kommer att nås, 8 kommer kanske att nås och 10 kommer inte att kunna nås. Uppföljning av åtgärder 2009 Åtgärderna i handlingsplanen är i två kategorier; sådana som bedömts vara möjliga att genomföra med befintliga resurser (inom ram) och Tolv av 35 uppföljningsbara miljömål har nåtts två år efter det att det Lokala miljömålsdokumentet antogs. Ungefär hälften av de mätbara målen bedöms vara möjliga att nå inom utsatt tid. sådana som kräver extra resurser (utom ram). Åtgärderna har inte tidsatts. För åtgärder utom ram finns 900 tkr avsatta under en treårsperiod (2009-2011). Av 99 föreslagna åtgärder är 34 ej påbörjade, 34 påbörjade, 11 genomförda och 18 pågår kontinuerligt. Två åtgärder utgår eftersom de faller utanför kommunens ansvarsområde. Utvärdering Två år efter det att dokumentet Lokala miljömål antogs är närmare hälften av de föreslagna åtgärderna antingen genomförda eller påbörjade. Däremot ser prognosen sämre ut när det gäller måluppfyllelse. n dryg fjärdedel av målen kommer sannolikt inte att uppnås. n mer ingående analys får göras i kommande uppföljningar och i samband med revidering av dokumentet. Miljömålsdokumentet måste ändå sägas ha fungerat bra hittills. Det ger tydlighet och stöd för kommunens miljöarbete. Ansvarsfördelningen och arbetsprocessen är relativt tydlig, men kan utvecklas ytterligare. Uppföljning, utvärdering och revidering är en viktig del av processen. För att kännas aktuellt och levande behöver dokumentet revideras relativt ofta. Redan nu börjar det i vissa delar bli inaktuellt, inte minst på grund av att många av åtgärderna är genomförda. Det fastlagda intervallet om aktualisering och eventuell revision en gång per mandatperiod förefaller därför vara en bra avvägning mellan behovet av uppdatering och tillgängliga resurser för det arbete som revidering innebär. 3

4

1. Begränsad klimatpåverkan Gröna nyckeltal 1. Förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen Miljöredovisning 2009 källa: Rindi nergi AB foto: Anna-Karin Olsson Nationellt mål Halten av växthusgaser ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människors påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt att nå. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ. n normal höstvardag kliver cirka 4300 personer på eller av ett tåg i Höör. Fjärrvärmeverket eldas i huvudsak med flis, en förnybar energikälla. Under perioder då värmebehovet är extra stort används gasol som komplement. Hösten 2009 byttes 2. Andel miljöbilar i Höörs kommun 3. Kollektivt resande källa: SCB den ena av två flispannor mot en större, vilket innebär att det framtida behovet av att stödköra med gasol minskar. Höör ligger med sina 2,4 procent under genomsnittet för Skåne (3,5 procent) när det gäller andelen miljöbilar (personbilar). Bäst är Malmö på 6,1 procent medan Bromölla intar jumboplatsen med 1,4 procent. Definitionen på miljöbilar följer definitionen i förordningen om miljöbilspremie (SFS 2007:380). Här ingår fordon som kan köras på alternativa bränslen, men även bensin- och dieseldrivna bilar med låga utsläpp av koldioxid. källa: Skånetrafiken Höör är en utpräglad pendlingskommun med goda tågförbindelser och resandet med kollektivtrafik ökar stadigt. Utöver tågresorna görs närmare 190 000 bussresor per år, vilket motsvarar drygt 12 bussresor per person och år. 5

2. Frisk luft Gröna nyckeltal 4. Andel vedpannor utan ackumulatortank Nationellt mål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå även om fler åtgärder sätts in. Tillståndet i miljön visar ingen tydlig trend. Vedeldning är miljövänligt eftersom ved är ett biobränsle som inte bidrar till växthuseffekten. Å andra sidan är vedeldning en källa till olika hälsoskadliga luftföroreningar som till exempel små, skadliga partiklar (M10) och flyktiga organiska ämnen (VOC). Sur ved och allmänt dålig förbränning ökar utsläppen av skadliga ämnen. Med ackumulatortank blir vedpannan effektivare och förbränningen kan förbättras avsevärt, så att utsläppen av partiklar och skadliga ämnen minskar. Vedpannor utan ackumulatortank är en uppvärmningsform på väg att fasas ut. Nyckeltalet avser att följa 3. Bara naturlig försurning Gröna nyckeltal 5. Försurningsläget i skogsbäckar denna utfasning. I nyckeltalet ingår samtliga vedpannor i Höörs kommun. källa: Sotningsväsendet Nationellt mål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt att nå till år 2020. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är dock positiv. rovtagning i skogsbäckar startar 2010. Mätningarna kommer att utföras enligt ett provtagningsprogram framtaget av Miljö- och byggmyndigheten. Tidigare provtagningar utförda i mark har visat att markförsurningen BILD skogsbäck är måttlig till hög och att hela kommunen är drabbad. När det gäller sjöarna står de flesta emot försurning relativt bra tack vare sammansättningen av berggrund och jordarter. Undantaget är Syrkhultasjön. 6 foto: Richard Nilsson

Miljöredovisning 2009 4. Giftfri miljö Gröna nyckeltal 6a. Tungmetallhalter i avloppsslam foto: Anna-Karin Olsson Nationellt mål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet Giftfri miljö är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in, Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Avloppsslammet rötas och blandas med kalk, sedan är det färdigt att spridas på åkrarna. källa: Höörs kommun I Höör klarar avloppsslammet gällande gränsvärden för spridning på åkermark. Tungmetallhalterna visar dessutom en minskande trend. Det lokala målet är att avloppsslammets kvalitet minst ska hålla riktvärdena för spridning på åkermark. Slam från reningsverken innehåller näringsämnen som måste tillbaka ut på åkrarna om kretsloppet ska fungera. Men en förutsättning är att slammet inte är fullt av tungmetaller och andra skadliga ämnen som skulle kunna hamna i maten eller förgifta vår miljö. De skadliga ämnena i avloppsslam har många olika källor och speglar hela samhällets användning av kemiska ämnen. Blyhalterna har till exempel minskat sedan bly togs bort som tillsats i bensin. Kvicksilverhalterna har minskat som en följd av att avloppen i gamla tandläkarmottagningar sanerats. 6b. Andel godkänt slam Andelen slam som är godkänt för spridning på åkermark är 100 procent, tack vare låga halter av miljöoch hälsoskadliga ämnen. Höörs reningsverk i Ormanäs tar emot avloppsslam från alla hushåll som är inkopplade på ledningsnätet, men även slam från enskilda avlopp. Ormanäs reningsverk 6c. Andel återförd fosfor från slam Allt slam från Ormanäs reningsverk förs tillbaka ut i kretsloppet, vilket innebär att hela fosforinnehållet tas tillvara. Det betyder att omkring 10 ton fosfor årligen kan föras tillbaka till åkermarkerna, där det fungerar som ett viktigt växtnäringsämne. n del av slammet sprids i salixodlingar. Tidigare år har slammet även använts till jordförbättring och övertäckning av gamla deponier. 7

7. Ingen övergödning Gröna nyckeltal 7. Fosfortransport i vattendrag Nationellt mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in, Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. källa: Ringsjöns vattenråd foto: Anna-Karin Olsson Snogerödsdammen. Anlagd som fosforfälla, men också en bra fågellokal. Fosfor är Ringsjöns största problem. Höörsån bidrar med drygt 10 procent av tillförseln, medan Snogerödsbäcken står för cirka 5 procent. Mest fosfor kommer från Hörbyån som svarar för närmare 50 procent av tillförseln. Det lokala målet är att fosfortransporten till sjöar och vattendrag ska ha minskat till år 2015, jämfört med 1995 års värde. Fosfortransporten i Höörsån och Snogerödsbäcken visar inga tydliga trender. I nyckeltalet är fosfortransporten satt i relation till avrinningsområdets storlek. Den stora variationen mellan år beror främst på vädret. Kraftiga regn under vinterhalvåret kan ge stora utflöden av fosfor i vattendragen. BILD Fosfor är ett näringsämne som tillsammans med kväve är jordbrukets och all växtodlings viktigaste näringsämne. För att nå målet krävs bland annat ännu bättre odlingstekniker för att minska läckaget från åkrarna och bättre rening av enskilda avlopp. Höga fosforhalter ger algblomning och syrebrist i Ringsjön. 8 foto: Richard Nilsson

8. Levande sjöar och vattendrag Gröna nyckeltal 8. Siktdjup i Ringsjön (sommarmedelvärde) Miljöredovisning 2009 foto: Richard Nilsson Nationellt mål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika miljöer ska bevaras. Naturlig produktionförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet Levande sjöar och vattendrag till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. 9. Badvattenkvalitet Siktdjup är ett enkelt och bra mått på Ringsjöns hälsotillstånd. Det lokala målet är att siktdjupet ska vara minst 1,5 meter senast år 2015. I diagrammet syns att reduktionsfiske har effekt. Reduktionsfiske innebär att man fiskar upp främst mört och braxen och på så sätt nästan tvingar in sjön i ett friskare tillstånd, med mer rovfisk, mer djurplankton, färre mörtar och färre alger (växtplankton) som gör sjön grön och grumlig. Men för att effekterna ska bestå på lång sikt måste man samtidigt minska tillförseln av fosfor till sjön. Jordbruket är en källa, liksom enskilda avlopp. källa: Höörs kommun källa: Ringsjöns vattenråd Trålfiske efter mört och brax i Västra Ringsjön. För badvattenkvalitet finns inget uttalat lokalt miljömål, men ambitionen är förstås att kunna erbjuda bra badplatser med rent vatten. Det ska gå att leka, bada och simma utan att bli sjuk. Under badsäsongen tas prover varannan vecka för att hålla koll på badvattnets kvalitet. Det som mäts är halterna av ohälsosamma tarmbakterier. År 2009 togs totalt 42 prov, sju olika badplatser. Nyckeltalet visar alla prov i en klump. Vill man veta hur läget är på en specifik badplats kan man gå in på: http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se, där resultaten från provtagningarna matas in löpande under badsäsongen. Bättre analysmetoder är förklaringen till den markant högre andelen godkända prov från och med 2008. Numer mäts bara de skadliga bakterierna. Förr slank även andra typer med i analysen. 9

9. Grundvatten av god kvalitet Gröna nyckeltal 10a. Kvalitet i enskilda vattentäkter Systematiska mätningar i privata brunnar kommer att starta under 2010, för att få bättre kunskap om kvaliteten i enskilda vattentäkter. Fokus ska framförallt läggas på den södra delen av kommunen, där höga nitrathalter i grundvattnet kan vara ett problem. 10b. Kvalitet i kommunala dricksvattentäkter Nationellt mål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. källa: Höörs kommun Dricksvattnet provtas regelbundet Både nitrat- och fluoridhalter i det kommunala dricksvattnet håller sig under de gällande gränsvärdena för dricksvatten. De redovisade halterna är mätta i det obehandlade grundvattnet, råvattnet. Värdena är ett genomsnitt under året. nskilda prover kan någon gång uppvisa höga värden av fluorid, men råvattnet blandas och behandlas så att det som till sist skickas ut i kranarna är av högsta kvalitet. Det kommunala dricksvattnet i Höör håller genomgående en hög kvalitet. Det hämtas ur djupborrade brunnar vid Ormanäs, Orups idrottsplats, Tjörnarp och Norra Rörum. Varje vattentäktsområde består av flera borrhål. Fluorid i grundvatten har sitt ursprung i berggrunden och halterna varierar helt enkelt med berggrundens kemiska sammansättning. Nitrat kommer däremot från mänsklig aktivitet och har oftast sitt ursprung i läckage av växtnäring från åkermark. 10

Miljöredovisning 2009 11. Myllrande våtmarker Gröna nyckeltal 11. Areal anlagda våtmarker Nationellt mål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. De flesta nyanlagda våtmarker ligger i den södra delen av kommunen, där problemet med övergödning är som störst. Dammar och våtmarker bromsar vattnet så att näringsämnet fosfor kan sedimentera istället för att fara rakt ut i sjöar och vattendrag. Våtmarker har också stor betydelse för djur och växter. källa: Länsstyrelsen Närmare 60 hektar våtmark, varav 20 hektar öppen vattenyta, har anlagts sedan 2001. Med våtmarksyta menas hela den vattenpåverkade yta som skapas. I statistiken ingår endast våtmarker som anlagts med någon form av statligt stöd. Det lokala målet är att våtmarksarealen i Höör ska öka. 12. Levande skogar Gröna nyckeltal 12. Miljövänligare skogsbruk Genom att certifiera sin skog enligt något av systemen FC eller FSC förbinder sig skogsägaren att vidta miljö- och naturvårdshänsyn utöver det som lagstiftningen kräver. Nyckeltalet visar hur stor andel av skogsmarken i Höörs kommun som är certifierad. källa: FSC/Södra Nationellt mål Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Tillståndet i miljön visar ingen tydlig trend. 11

13. tt rikt odlingslandskap Gröna nyckeltal 13a. Andel åkermark med U-stöd för ekologisk odling 13b. Andel åkermark godkänd för KRAV-produktion Nationellt mål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet tt rikt odlingslandskap till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. Andelen ekologiskt odlad åkermark i Höör ökade stadigt i början av 2000-talet för att sedan plana ut och till och med minska en aning. KRAV-arealen varierar mindre mellan år och visar troligen en ganska sann trend. U-stödsarealen svänger mer, vilket beror på de fyraåriga stödperioderna. I övergången mellan två perioder faller vissa arealer bort, för att eventuellt komma tillbaka i källa: Jordbruksverket/KRAV stödsystemet senare. Inför den nya stödperioden 2007 ändrades också reglerna så att det inte längre är möjligt att söka stöd för ekologiskt odlade vallar, vilket förklarar den relativt stora förändringen mellan 2006 och 2007. Det finns inget lokalt mål, men det regionala målet för Skåne är att minst 15 % av åkermarken bör vara ekologiskt odlad senast år 2010. foto: Anna-Karin Olsson 12

Miljöredovisning 2009 15. God bebyggd miljö Gröna nyckeltal 14. Mängd insamlat hushållsavfall per person foto: Anna-Karin Olsson Nationellt mål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Återvinningscentralen i Höör n gammal resväska och två fiskargubbar i korsstygn gör sista resan. Containern för brännbart blir snabbt full. Konsumtion av varor och avfallsmängder hänger samman och sett ur ett hållbarhetsperspektiv skulle båda behöva minska. Mellan 1998 och 2007 ökade avfallsmängderna i landet med 24 procent. Ökningen har dock bromsats under senare år på grund av lågkonjunkturen. I goda tider slänger vi mer. I dåliga tider slänger vi mindre. Sambanden är så tydliga 15. Återvinning av förpackningar och tidningar källa: MRAB att börsmäklarna kanske borde hålla till på soptippen i stället för på Stureplan? Cirkeldiagrammet visar avfallsmängd per person år 2009 i Merabs distrikt (Höör, Hörby, slöv). Brännbart utgör den klart största andelen. Notera mängden el- och elektronikskrot som uppgår till 20 kg (!) per person. Återvinning av material är en viktig ökar återvinningen. Merab testar del av ett hållbart samhälle. Mängden för närvarande ett nytt system som återvunnet material visar inga ska underlätta för hushållen, där glasklara trender i Merab:s statistik, sortering och insamling sker direkt men sett till landet som helhet vid den egna soptunnan. 13 källa: MRAB

16. tt rikt växt- och djurliv Gröna nyckeltal 16. Andel skyddad natur Nationellt mål Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. källa: Länsstyrelsen/Skogsstyrelsen Av kommunens totala yta på drygt 32000 hektar är endast 450 hektar skyddad, vilket motsvarar 1,4 procent. Siffran för hela landet är cirka 10 procent. Den vanligaste skyddsformen i Höör och i landet är naturreservat (sett till areal). I Höör finns 13 naturreservat. Övriga skyddsformer som ingår i statistiken är nationalpark, naturvårdsområde, djur- och växtskyddsområde och biotopskyddsområde. Av dessa finns endast biotopskyddsområde i Höör. foto: Anna-Karin Olsson Vitskråp i Klinta naturreservat Andelen skyddad natur må vara blygsam men arealen har i alla fall ökat under 2000-talet. År 2004 tillkom kommunens senaste naturreservat, Klinta, vid östra Ringsjön. Därefter består hela ökningen i Skogsstyrelsens arbete med att inrätta biotopskydd på skogsmarker med höga naturvärden. Biotopskyddsområdena är små men många och tillsammans gör de avtryck i statistiken. I Höör finns till exempel mycket bokskog med höga naturvärden. tt annat särdrag är den rika förekomsten av alkärr. Även naturreservaten innehåller framförallt skog. Till undantagen hör Munkaps fälad som är ett fint exempel på en uråldrig, artrik betesmark. Biotopskyddad bokskog på Knösen 14

Miljöredovisning 2009 Kommunen som organisation Gröna nyckeltal Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 15. God bebyggd miljö Nyckeltal 17-20 mäter den kommunala förvaltningens miljöprestanda, utan att på något sätt göra anspråk på att vara heltäckande. Varje nyckeltal har koppling till fler än ett miljömål. Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 15. God bebyggd miljö 17. nergiförbrukning i kommunens lokaler nergiförbrukningen visar en minskande trend, vilket är positivt. Under 2010 kommer det kommunala fastighetsbolaget HFAB att genomföra en förstudie kring energirenovering. Det lokala målet är att minska 18. Förnybar energi i kommunens lokaler källa: Höörs kommun/hfab energiåtgången per kvadratmeter i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. foto: Anna-Karin Olsson Miljövänlig fjärrvärme står för en stor del av uppvärmningen i kommunens lokaler källa: Höörs kommun/hfab Värmeverket i Höör Den förnybara delen av kommunens energiförbrukning består till största delen av förnybar energi i fjärrvärmen. Några enstaka byggnader värms fortfarande med olja, men oljan är på väg att fasas ut. Gudmuntorps skola har konverterats till pellets 2009. Den till synes stora ökningen av andel förnybar energi 2009 är nog åtminstone till viss del en effekt av förändrade rutiner i samband med att kommunens fastigheter vid årsskiftet 2008/2009 övergick i det kommunala bostadsbolaget HFAB:s regi. Det lokala målet är att de fastigheter som ägs av de kommunala fastighetsbolagen snarast ska värmas upp med förnyelsebar energi. 15

Kommunen som organisation foto: Anna-Karin Olsson Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft Sju procent av kommunens bilar är klassade som miljöfordon Gröna nyckeltal 19. Andel miljöbilar i kommunförvaltningens bilpark källa: Höörs kommun/scb I den kommunala förvaltningen rullar omkring 60 personbilar och lätta lastbilar. De flesta är leasingfordon, som byts ut löpande och då mot miljöfordon om det är möjligt. Andelen miljöfordon utgjorde sju procent vid utgången av år 2009. Det lokala målet talar om att 100% av de nya bilarna, respektive år, ska vara miljöfordon senast år 2010. Det målet kommer inte att kunna nås eftersom vissa typer av fordon inte går att få som miljöbil. Avsaknaden av en biogasmack i Höör begränsar också urvalet av miljöbilar. Miljömål 4. Giftfri miljö 9. Grundvatten av god kvalitet 13. tt rikt odlingslandskap 20. kologiska livsmedel - andel av inköpsvärdet Ny U-märkning källa: Höörs kommun Från den 1 juli 2010 visar ett löv av stjärnor att matvaran producerats i enlighet med U:s regler för ekologisk odling. U-lövet ersätter en äldre märkning kallad U-axet. Andelen ekologisk mat i skolor, förskolor och äldreboenden ökar och närmar sig nu 10 procent. Det lokala målet är att minst 10 procent av den mat som serveras ska vara ekologiskt producerad senast år 2010. Senast år 2015 ska andelen vara 20 procent. Kostenheten arbetar också med att introducera klimatsmarta rätter, med råvaror som under produktion och transport lämnar ett relativt litet bidrag till växthuseffekten. Rotfrukter och bönor är exempel på klimatvänliga råvaror, medan ost och kött är mindre klimatvänligt. 16

Miljöredovisning 2009 Del 2. Uppföljning av Lokala miljömål De lokala miljömålen kan delas in i tre typer: mätbara mål, avbockningsbara mål och ambitionsmål. Av kommunens 56 lokala miljömål har 12 sorterats i kategorin mätbara, 23 i kategorin avbockningsbara och 21 i kategorin ambitionsmål. Mätbara mål Till de mätbara målen finns minst ett nyckeltal. Vissa av nyckeltalen ingår som ett av de 20 gröna nyckeltalen, medan andra endast används för intern uppföljning av miljömålsdokumentet och kallas interna nyckeltal. Avbockningsbara mål De avbockningsbara målen är oftast kopplade till en föreslagen åtgärd och kan bockas av när åtgärden är utförd. Måluppfyllelse 2009 (vänster) och en prognos för framtiden (höger). n dryg tredjedel (35%) av de uppföljningsbara målen har redan nåtts. Omkring hälften (49%) av målen bedöms vara möjliga att nå inom de utsatta tidsgränserna. Ambitionsmål Ambitionsmålen är målformuleringar som uttrycker ambition och vilja. De är antingen omöjliga eller svåra att följa upp. För vissa av dem skulle mätning kunna göras men endast med vad som bedömts som en orimligt stor arbetsinsats. Resultat 2009 Av 35 uppföljningsbara mål (mätbara mål och avbockningsbara mål) har 12 nåtts år 2009, medan 19 (ännu) inte nåtts. Två av målen går inte att utvärdera eftersom data saknas. Ytterligare två mål kan inte utvärderas eftersom det bestämda målåret ännu inte infallit. n bedömning av huruvida målen kommer att kunna nås ger följande resultat: 17 av 35 lokala miljömål kommer att nås (49%), 8 kommer kanske att nås (23%) och 10 kommer inte att nås (28%). Uppföljning av de lokala miljömålen med kommentarer redovisas på följande sidor. 17

Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål 1. BGRÄNSAD KLIMATÅVRKAN A. Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilpark skall för 2009 vara 50% samt från 2010 100%. x NJ Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer Andel inköpta/leasade miljöfordon (enligt förordningen om miljöbilspremie) av totalt antal inköpta/leasade fordon respektive år. Nyckeltal 19. Andel miljöbilar (personbilar) i kommunens bilpark Målet kommer inte att kunna nås och kanske är formuleringen olycklig efterson det finns behov av fordon i verksamheten (till exempel terränggående) där det saknas miljöbilsalternativ, eller bara finns gasbilar. Bilar byts idag mot miljöfordon där det är möjligt. Det pågår även ett målmedvetet utbyte till fordon med lägre bränsleförbrukning. Det interna nyckeltalet mäter vad som formulerats i det lokala miljömålet, medan det Gröna nyckeltalet mäter andel av hela fordonsparken, vilket ger möjlighet till jämförelser med kommunen som geografiskt område samt med andra kommuner, Skåne och riket. B. Utsläpp av koldioxid/invånare i Höörs kommun ska till 2015, som medelvärde, ha minskat jämfört med basåret 1990. (x) - - - - Tillgänglig statistik för koldioxidutsläpp är inte tillförlitlig på kommunnivå. Får istället följas på regional och riksnivå, där prognosen ser ganska dyster ut. C. Minska energiåtgången per/m2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. x JA nergiförbrukning i bostadsbeståndet Nyckeltal 17. lförbrukning och energimängd för uppvärmning i lokaler med kommunal verksamhet, per kvadratmeter bruksarea D. Snarast värms samtliga fastigheter som ägs av kommunen och de kommunala fastighetsbolagen upp med förnyelsebar energi (undantag kan behövas, t ex mindre enheter på Veterinärområdet). x JA - Nyckeltal 18. Andel förnybar energi (el och värme) i lokaler med kommunal verksamhet Oljeeldning finns endast kvar i några mindre enheter. 2. FRISK LUFT A. Kvaliteten på tätortsluften i Höör skall klara gällande miljökvalitetsnormer för luft G JA - - Luftmätning i centrala Höör är utförd av Miljö- och byggmyndigheten 2009. (M10, NO2, SO2, Ozon, VOC/bensen). Miljökvalitetsnormerna klaras. 18

Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer 3. BARA NATURLIG FÖRSURNING A. Kunskapen om försurningsläget i kommunen ska öka. NJ - När åtgärd 14 (provtagning) är utförd är målet uppfyllt. Modifiering till att endast provta bäckar. rovtagning startar 2010. Syrkhultasjön lämnas tills vidare därhän pga resursbrist. 4. GIFTFRI MILJÖ A. År 2007 skall kunskapen om användning av utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen i kommunen ha ökat. G JA - - Åtgärd 21 är genomförd. B. År 2008 skall Höör ha förnyat och aktualiserat sin strategi för miljöanpassad upphandling som prioriterar inköp av miljöanpassade varor och tjänster och utesluter användning av ämnen som omfattas av kemikaliestrategins gällande begränsningar. NJ - Målåret har passerats. Åtgärden är fortfarande angelägen. Visst arbete pågår. C. Krav på sanering av CB i allmänna fastigheter skall ställas till berörda fastighetsägare senast år 2007. G JA - - Åtgärd 25 är genomförd. D. Sanering av kvicksilver i allmänna fastigheter skall påbörjas senast år 2008. NJ - - Målåret har passerats. Åtgärden (26) är fortfarande angelägen. För att kunna lokalisera eventuella riskområden skall kunskapen om kadmiumhalter i grundvattnet i kommunen ha ökat senast år 2008. NJ - - Målåret har passerats. Åtgärden (27) är fortfarande angelägen. F. Senast 2015 skall förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter i ytvatten ha minskat till halter nära noll. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2007 och framåt bör ha halter nära noll i grundvattentäkter i kommunen. x - Internt nyckeltal ska tas fram - Ännu ej påbörjat. 19

Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål G. Senast 2008 skall arbetet med att säkerställa att inget lakvatten från de tre högst riskklassade nedlagda deponierna förorenar yt- och grundvatten ha påbörjats. G JA Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer Åtgärd 19 är påbörjad. H. Senast år 2010 består minst 10 % av livsmedelsinköpen i kommunen av ekologiska produkter. Senast 2015 består minst 20 % av livsmedelsinköpen av ekologiska produkter. x NJ - Nyckeltal 20. Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning Vi närmar oss målet. År 2009 var andelen ekologiska livsmedel 9%. I. Avloppslammets kvalitet skall minst hålla riktvärdena för spridning på åkermark. x JA - Nyckeltal 6: Halter; andel slam som klarar gränsvärden; andel slam som återförs 5. SKYDDAND OZONSKIKT A. År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört - - - När åtgärd 28 och vad som följer av den tillsynen är utfört är målet uppfyllt. 6. SÄKR STRÅLMILJÖ A. Senast år 2008 skall alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m3 inomhusluft ha identifierats. NJ - - Målåret för undersökning har passerats. Åtgärderna är fortfarande angelägna. rivatägda bostäder är "klara", de har erbjudits mätning och inga tvingande åtgärder är aktuella. Hyresbostäder återstår, där det kan bli fråga om tvingande åtgärder. B. Radonhalterna i kommunens fastigheter skall vara undersökta senast år 2008 och vara åtgärdade inom 3 år efter resultat av undersökning föreligger. NJ - - Målåret har passerats. Vissa fastigheter är undersökta, men inte alla. C. Identifiering av bebyggelse som utsätts för elektromagnetiska fält > 0,2 mikrotesla senast år 2008. NJ - - Målåret har passerats. Åtgärden (33) är fortfarande angelägen. 7. INGN övrgödning A. Transporten av fosfor från mänsklig verksamhet till kommunens sjöar och vattendrag skall 2015 ha minskat jämfört med 1995 års värde. x - - Nyckeltal 7. Fosfortransport i vattendrag. Målåret är ännu inte nått. Fosfortransporten till Ringsjön visar ingen tydlig trend. 20

Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål B. Samtliga enskilda avlopp inom kommunen ska vara godkända senast år 2012. Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer NJ - - Alla avlopp utom de som ligger inom planerat VA-område är inventerade. Utbyggnadstakten av VA-nätet behöver öka om målet ska kunna nås. Området söder om Ringsjön är vidgjort under tidigt 1990-tal och ligger i vänteläge för en ny inventeringsomgång, i avvaktan på teknikutveckling. C. Alla större dagvattenflöden skall genomgå någon form av rening och utjämning av större flöde skall ske före utsläpp till recipient senast år 2015. Någon ökning av direkta dagvattenflöden till recipienten skall ej ske. 8. LVAND SJÖAR OCH VATTNDRAG A. Senast år 2015 skall siktdjupet i Ringsjön vara minst 1,5 meter som sommarmedelvärde. x NJ - Nyckeltal 8. Siktdjup i Ringsjön B. Senast 2008 skall skyddsvärda vattenområden utifrån ett ekologiskt känslighetsperspektiv vara utpekade. C. Senast 2012 skall kunskapen ha ökat om uppstigande öring i Höörsån. G JA - - G JA - - Utfört av Länsstyrelserna i samarbete med kommunerna, i samband med arbete inom ramen för Vattendirektivet lfiske i Höörsån är utfört (åtgärd 47) och målet får anses nått. Det visar sig svårt att dra några slutsatser om uppstigande öring utifrån elfisket, men de undersökningsmetoder som skulle kunna ge bättre svar är orimligt kostsamma. D. Kunskapen om miljötillståndet i kommunens mindre sjöar som Tjörnarpssjön och Vaxsjön ska öka. NJ - - rovtagning i sjöar lagt på is pga resursbrist. När provtagningen är igång är målet uppfyllt. 9. GRUNDVATTN AV GOD KVALITT A. Senast 2008 identifiera ny vattentäkt för Norra Rörum G JA - - B. Senast 2012 skall alla kommunala vattentäkter ha fastställd vattendom NJ - - Alla vattentäkter utom Norra Rörum har fastställd vattendom. Arbete pågår, men något osäkert om målåret kommer att klaras. C. Senast 2013 skall alla kommunala vattentäkter ha ett fastställt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. NJ - - Alla vattentäkter utom Norra Rörum har ett fastställt skyddsområde. Arbetet kan göras först efter det att vattendomen är klar. D. Senast 2015 skall minst ett nytt vattentäktsområde för centralorten ha identifierats. NJ - - 21

Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål. I samarbete med Vattenmyndigheten medverka till ett långsiktigt skydd för yt- och grundvatten inom Höörs kommun Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer 11. MYLLRAND VÅTMARKR A. Våtmarksarealen i Höörs kommun ska öka. B. Kommunal verksamhet och åtgärder som påverkar våtmarker eller hotade arter knutna till våtmarker på ett negativt sätt ska i första hand undvikas, i andra hand kompenseras. C. Våtmarkers värde för rörligt friluftsliv och närrekreation ska uppmärksammas och tillvaratas. 12. LVAND SKOGAR A. Kommunen ska verka för att skogens naturvärden, kulturhistoriska värden samt värden för rekreation och friluftsliv bevaras eller förstärks. Grönstrukturprogrammet utgör ett viktigt underlag vad gäller den tätortsnära naturen. x JA - Nyckeltal 11. Areal anlagda våtmarker NJ - - När åtgärd 54 ch 57 är utförd anses målet vara uppfyllt. B. Kommunägd skog och andra trädbärande marker med höga naturvärden ska säkerställas långsiktigt. x NJ Areal skyddad, kommunägd skog. - Arealmål saknas, men den skyddade arealen kan ändå mätas. (0 hektar år 2009). Långsiktigt säkerställd har tolkats som säkerställd enligt miljöbalken, då detaljplaner inte reglerar skötseln. C. Grova lövträd med stamomkrets över en meter ska skyddas. Kommunen ska också verka för en god återväxt av grova lövträd. Inget aktivt arbete pågår pga resursbrist (åtgärd 58). Idag finns 11 ekar skyddade som naturminne. Några träd har skydd i detaljplan men det är tveksamt om några av dessa är över 1 m i diameter. D. Kommunen ska, via det egna markinnehavet, verka för att andelen äldre lövskog och mängden död ved ökar i enlighet med det regionala delmålet.. Friluftslivet i kommunen ska inriktas mot god tillgänglighet, närhet och hög kvalitet i anvisade friluftsområden. Särskild uppmärksamhet riktas mot Frostavallen/Dagstorp, Stenskogen, Fogdarödsområdet samt Orup. K NJ - - 2009: Fogdaröd är skyltat, Snogeröd är skyltat, Frostavallen pågår, Stenskogen pågår 22

Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål F. Kommunen ska genom markägarkontakter, skötselinsatser m m verka för att ek- och ädellövlandskapet kring Ringsjön kan bevaras och utvecklas. 13. TT RIKT ODLINGSLANDSKA A. Kommunen ska verka för att odlingslandskapets natur- och kulturvärden samt värden för närrekreation och friluftsliv tas tillvara. B. Kommunen ska verka för att samtliga värdefulla ängs- och betesmarker bevaras och sköts på ett sådant sätt att deras värden kan bestå eller öka. Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer C. Kommunen ska via inventering skaffa god kännedom om areal och förekomst av hävdberoende våtmarker i kommunen senast år 2010. Kommunen ska verka för att hävden upprätthålls eller återupptas på samtliga hävdberoende våtmarker av vikt för artmångfald och/eller rekreation. NJ - - Inventering läggs på is på grund av resursbrist D. Arealen hävdad hårdvallsäng i kommunen ska bibehållas eller öka. x JA areal hävdad ängsmark enligt Ustödsregistret. - Arealen har varit densamma under de senaste åren, men utvecklingen kan när som helst gå i fel riktning.. Kommunägd betesmark ska skötas på sådant sätt att områdenas värden bevaras eller ökar. F. Kommunen ska i egenskap av markägare, verksamhetsutövare och planläggare verka för att odlingslandskapets småbiotoper och kulturbärande landskapselement bevaras. 15. GOD BBYGGD MILJÖ A. Ny bebyggelse, bostäder, verksamheter, service och kultur, ska lokaliseras så förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. 23

Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål B. Den kulturhistoriska värdefulla bebyggelsen och miljöer samt estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. C. Representativa områden, miljöer och enskilda kulturminnen ska skyddas, vårdas och göras tillgängliga. Kulturmiljövårdens intressen ska göras kända, förstådda och respekterade. Kunskapen om det skånska kulturarvet i den fysiska planeringen ska byggas upp och fördjupas. Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer D. Grönområden ska finnas i och i närheten av tätbebyggelse så att alla invånare i största utsträckning kan få tillgång till natur- och grönområden för rekreation och avkoppling inom rimligt avstånd från bostaden.. n ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från uppvärmning skall begränsas. F. Buller från bl a vägar, järnvägar, skjutbanor och industrier ska belysas redan på planeringsstadiet. Målet följs till viss del i Grönt nyckeltal 1 och 18 G. Krossat bergmaterial bör ersätta grusmaterial så långt det går. 16. TT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV A. xploatering av områden där det finns rödlistade arter knutna till livsmiljöer med lång kontinuitet ska undvikas. B. Kommunen ska verka för att livsmiljöer och naturtyper som hyser eller kan förväntas hysa ett stort antal rödlistade arter bevaras och sköts. C. Kommunen ska medverka till ökad kunskap om hotade arter och deras livsmiljöer 24

Interna nyckeltal I. Andel miljöbilar av nyinköpta/leasade fordon i kommunens bilpark, respektive år 2009: 0% Under 2009 har 8 nya fordon skaffats in till kommunens bilpark av personbilar och lätta lastbilar. Av dessa är inget fordon klassat som miljöfordon. Orsaken är att miljöfordon saknas i de fordonsklasser som varit aktuella under året. Nyckeltalet följer lokalt mål 1A: Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilpark skall för 2009 vara 50% samt från 2010 100%. II. nergiförbrukning i de kommunala bolagens fastighetsbestånd; bostäder 2009: Data saknas Nyckeltalet följer lokalt mål 1C: Minska energiåtgången per/m 2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. III. Halter av kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten IV. Areal skyddad, kommunägd skog 2009: 0 hektar Ingen kommunägd skog har skydd enligt miljöbalken. Skydd i detaljplan räknas inte in i nyckeltalet eftersom skötseln, som är avgörande för en skogs naturvärden, inte kan regleras i detaljplan. Nyckeltalet följer lokalt mål 12B: Kommunägd skog och andra trädbärande marker med höga naturvärden ska säkerställas långsiktigt. V. Areal hävdad hårdvallsäng 2009: 9,4 hektar Siffran anger arealen ängsmark (= naturlig gräsmark som sköts med slåtter) i stödssystemet för U-stöd. Hårdvallsängar (ängar på fast mark) går ej att skilja ut. I statistiken ingår länets kanske största ännu slåttrade hårdvallsäng som är på 6,5 hektar och ligger vid Holma. Nyckeltalet följer lokalt mål 13D: Arealen hävdad hårdvallsäng i kommunen ska bibehållas eller öka. 2009: Data saknas Nyckeltalet följer lokalt mål 4F: Senast 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter i ytvatten ha minskat till halter nära noll. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från och med 2007 och framåt bör ha halter nära noll i grundvattentäkter i kommunen. 25

26

Miljöredovisning 2009 Del 3. Uppföljning av handlingsplanen (åtgärder) Handlingsplanen till de Lokala miljömålen föreslår 99 olika åtgärder kopplade till de olika målen. Bakgrund Åtgärderna i handlingsplanen har indelats i dels sådana som bedömts kunna genomföras med befintliga resurser (inom ram) och dels sådana som bedömts kräva extra resurser (utom ram). För åtgärder utom ram har kostnaden uppskattas och de har även getts en prioritering från 1 till 3. För perioden 2009-2011 finns 900 tkr avsatta. Ansvaret för den slutliga prioriteringen av åtgärder utom ram ligger på kommunens ledningsgrupp. För genomförande av åtgärder inom ram ansvarar repektive. Åtgärderna har inte tidsatts, utan listan fungerar som ett smörgåsbord där åtgärderna ska betas av i den takt som är möjlig. Av de 99 föreslagna åtgärderna är närmare hälften genomförda eller påbörjade. n tredjedel är inte påbörjade. Några åtgärder pågår kontinuerligt. Resultat Av handlingsplanens 99 åtgärder är 11 genomförda, 34 påbörjade och 34 ej påbörjade. Arton åtgärder pågår kontinuerligt, medan två utgått då de faller inom Länsstyrelsens respektive Skogsstyrelsens ansvarsområde. Vissa åtgärder som föreslagits inom ram har visat sig kräva extra resurser. Å andra sidan har några av de åtgärder som bedömdes behöva extra resurser genomförts utan extra medel. Uppföljning av åtgärder med kommentarer redovisas i tabellform på följande sidor. 27

Åtgärder - uppföljning 2009 =ej påbörjat, =påbörjat, G=Genomfört, K=pågår Kontinuerligt 2009 Kommentar 1. BGRÄNSAD KLIMATÅVRKAN Åtgärder som i dokumentet Lokala miljömål bedömts behöva extra budgetanslag Ansvarig 1 codriving samtliga anställda i Höörs Kommun som kör bil i Samtliga tjänsten/kommunens bilar skall regelbundet erbjudas utbildning i sk ecodriving. er 2 Fordon till kommunens personbilpark skall vid upphandling successivt bytas ut till miljöfordon. 3 Upprätta en klimatstrategi 4 Omställning av uppvärmningssystem i kommunens fastighetsbestånd så att energianvändning och utsläpp till luft minimeras samt att där så är lämpligt använda förnyelsebara bränslen. 5 Fortsatt energirådgivartjänst efter 2007 G Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 6 Alkylatbensin ska användas i de arbetsmaskiner och redskap där det är möjligt. TN G 7 Trafikplanering för mindre genomfartstrafik i centrum. TN/ 8 Utbyggnad av kommunens GC-nät enligt tekniska sektorns verksamhetsplan. TN K 9 nergirenovering av flerfamiljsfastigheter, som konvertering från olja, tilläggsisolering, förbättrad ventilation, energisnåla vitvaror, vattensnåla duschar, energisnåla fönster m.m K Miljöfordon väljs där så är möjligt. I vissa fordonsklasser finns inga miljöbilar. I begreppet "kommunens fastighetsbestånd" ingår HFABs fastigheter. De flesta flerfamiljshus är kopplade till fjärrvärmenätet. I övrigt har inga särskilda energirenoveringar utförts hittills. Förbättrande åtgärder utförskontinuerligt samband med renoveringar som behöver utföras på grund av ålder och slitage. 2. FRISK LUFT Åtgärder som i dokumentet Lokala miljömål bedömts behöva extra budgetanslag Ansvarig 10 Inventering av vedeldningspannor och information till fastighetsägare om bra / MBN eldning. 11 Genomföra luftmätning i centrala Höör under ett år. / MBN Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 12 Miljömålstyrd tillsyn: Medverka i projekt om vedeldning i miljösamverkan Skåne samt ställa krav på ackumulatortank vid vedeldning som huvudsaklig uppvärmningskälla MBN G Mätningen genomfördes under 2009 och visar att luften klarar gällande miljökvalitetsnormer. 13 Kommunen skall inte köpa in däck som innehåller HA-olja till kommunens bilar (och arbetsfordon) Alla er Till kommunens poolbilar skaffas HA-fria däck om det är möjligt, dvs sommardäcken är utan, vinterdäcken är med. Gatu- och parkavdelningen har ännu inte infört HA-fria däck. 28

Åtgärder - uppföljning 2009 =ej påbörjat, =påbörjat, G=Genomfört, K=pågår Kontinuerligt 2009 Kommentar 3. BARA NATURLIG FÖRSURNING Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 14 Uppföljning av försurningsläget genom provtagning i Syrkhultasjön och vattendrag i kommunens norra delar. MBN Mätning i vattendrag påbörjas 2010. Mätning i Syrkhultasjön utgår tills vidare på grund av resursbrist, då mätning i sjöar kräver betydligt större arbetsinsats. 4. GIFTFRI MILJÖ Åtgärder som i dokumentet Lokala miljömål bedömts behöva extra budgetanslag 15 Revidera policyn för miljöanpassad upphandling samt information till inköpsansvariga inom kommunen. 16 Utarbeta arbetsplan med riskbedömning och policydiskussion om minskad användning av bekämpningsmedel på kommunens mark. 17 Information till villaägare och hyresvärdar om alternativ till och risker med kemisk bekämpning. 18 Öka kunskapen om förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter genom provtagning i grundvattentäkter och vattendrag. 19 För de fyra nedlagda deponierna Mosshagen, Snogeröd, Tullstorp/ keröd och Tjörnarp skall utredning med förslag till åtgärder tas fram. 20 Utbildning samt diskussion om inköp av ekologiska livsmedel i syfte att öka andelen ekologiska livsmedelsinköp i kommunen. Ansvarig TN MBN MBN /TN Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 21 Miljömålsstyrd tillsyn: Medverka i projekt som drivs av Miljösamverkan Skåne och MBN syftar till att ge ökad kunskap om utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen, enkät till lokala företag. 22 Miljömålsstyrd tillsyn: Information om kemikalier riktad till mindre försäljningsställen. MBN 23 Miljömålsstyrd tillsyn: Uppföljning av projekt om impregnerat virke. MBN G 24 Miljömålsstyrd tillsyn: Uppföljning av projekt om hygienprodukter. MBN 25 Miljömålsstyrd tillsyn: Inventering av CB i fastigheter genom enkät till fastighetsägare med krav på uppföljande undersökning och eventuell sanering. MBN G 26 Miljömålsstyrd tillsyn: Inventering av kvicksilver i fastigheter enligt projekt som drivs av miljösamverkan Skåne med krav på uppföljande undersökning och eventuell sanering. MBN G 29