MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB OKTOBER 2010 LINDA ANDERSSON, LARS GERRE, ANNA LJUNGGREN OCH ANNIKA ÖSTLUND

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BRATTÖN SÄLELUND UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB LINDA ANDERSSON, LARS GERRE, ANNA LJUNGGREN OCH ANNIKA ÖSTLUND RIO KULTUR KOOPERATIV

Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALSHEDE Organisationsnummer 556681-4652 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktperson: Eva Ahlström eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Tel: 0525-197 45 Miljökonsekvensbeskrivning Brattön Sälelund Uppförande av vindkraftverk, Munkedals kommun På uppdrag av Rabbalshede Kraft oktober 2010 Rapport 2010:18 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2010 Projektnummer: 0917 Projektansvarig: Annika Östlund Projektpersonal/författare: Linda Andersson, Lars Gerre, Anna Ljunggren, Annika Östlund Omslagsbild: Fotomontage från Sälelund, sydväst om vindparken. Vindkraftverken på bilden är 170 meter höga. Grundkartor har tillhandahållits av beställaren. Fotomontage är framställda av Sven Hult, Visual Projekt. Kommun: Munkedal Län: Västra Götaland Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Munkedal Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Inledning 9 Projektbeskrivning 11 Vindresurser och produktion 11 Placering 12 Teknisk beskrivning 12 Elanslutning 13 Gällande planer och mål 13 Övriga vindkraftsprojekt i området 15 Del 2: Utredningsalternativ 19 Alternativ 20 Huvudalternativ 20 Alternativ utformning 24 Alternativ lokalisering 25 Nollalternativ 29 Del 3: Miljökonsekvenser 31 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 33 Ljud 33 Skuggor 35 Hinderbelysning 37 Kemikalieanvändning 38 Säkerhet 38 Störningar under etableringsskedet 40 Miljökonsekvenser Landskapet 41 Visuell påverkan Landskapsbild 41 Friluftsliv och turism 44 Kulturmiljö 46 Naturmiljö 54 Fåglar 65 Fladdermöss och övrig fauna 68 Miljökonsekvenser Resurser 70 Energi 70 Luft och klimat 71 Markanvändning 72 Vägar 72 Transporter och material 74 Avveckling 74 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 77 Miljömål 79 Del 4: Tillståndsprövning och samråd 81 Tillståndsprövning 82 Samrådet 82 Det fortsatta prövningsförfarandet 82 Synpunkter 83

Källor 85 Bilagor 89 1. Tekniska beskrivningar 2. Plan för produktionsnätet 3. Ljudberäkningar Huvudalternativ/alternativ utformning 4. Beräkning av svepande skuggor a. Huvudalternativ b. Alternativ utformning 5. Ljudberäkningar Alternativ lokalisering 6. Beräkning av svepande skuggor Alternativ lokalisering 7. Kemikalier 8. Fotomontage Huvudalternativ och alternativ utformning 9. Inventeringar rörande tjäder a. Inventering av miljöer avseende lämplighet för tjäder b. Inventering av lekplats 10. När vindkraftverken tagits ur bruk

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 ALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Projektet syftar till att uppföra sammanlagt 14 vindkraftverk vid Brattön och Sälelund i Munkedals kommun. Förutom en grupp om tio vindkraftverk vid Sälelund inkluderas i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fyra redan bygglovsgivna verk på projekt Brattön. Dessa fyra verk (Brattön 7-10) ligger i omedelbar närhet till de tio verken på Sälelund. Dessa 14 verk kommer tillsammans att bilda en vindpark. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om max 180 meter och en maximal effekt på 2,5 MW per maskin. Vindparken Brattön Sälelund kommer med sina 14 vindkraftverk ha en total installerad effekt på omkring 35 MW och en beräknad årsproduktion på omkring 81 GWh. I gällande översiktsplan (ÖP) anges området som lämpligt för vindkraft. Kommunen har tidigare beviljat bygglov och godkänt anmälan för fyra verk på denna plats (Brattön 7-10). Tillståndet gäller verk med en maximal totalhöjd om 150 meter. Sammanfattning av kapitlet Alternativ En alternativ utformning innebär att 14 verk med en maximal höjd om 150 meter uppförs. Produktionen är lägre i detta alternativ, omkring 71 GWh, vilket innebär att bidraget till att motverka klimatförändringar och att minska luftföroreningar blir mindre. Den lokala påverkan på natur- och kulturvärden är i stort sett de samma i detta alternativ, eftersom samma placeringar och vägar används. Uppställningsytornas storlek kommer att bli något mindre, men mängden material som går åt för anläggning är livärdig huvudalternativet, liksom mängden transporter vid anläggning. De lägre verken kommer att vara synliga över något mindre avstånd. I övrigt är miljökonsekvenserna samma som för huvudalternativet. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd på Sälelund fortgår nuvarande markanvändning inom området, under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Även nollalternativet innebär att området påverkas av vindkraftsetablering, då sex verk finns i drift på Brattön Slättfjäll, och fyra verk på Brattön 7-10 har bygglov. Nollalternativet kan innebära att 81 GWh el per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket ger negativa miljökonsekvenser, bland annat i form av ökade utsläpp. Nollalternativet innebär också att det nationella målet för vindkraftsproduktion får uppfyllas genom etablering av förnyelsebar energi på andra platser i landet. 7

Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Beräkningar av ljudutbredningen visar att inga bostäder riskerar att få ljudnivåer som överskrider riktvärden. Beräkning av svepande skuggor visar att tre bostadsfastigheter riskerar att få värden utöver de rekommenderade. Skuggreglering installeras vid behov, och inga bostäder får då skuggor mer än 8 timmar per år. Verken i projektet har en maximal totalhöjd om 180 meter. Vindkraftverk högre än 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. Riskerna med vindkraftverk är generellt sett små. Det som kan inträffa under vissa väderförhållanden är så kallade iskast. För att minska risken för iskast kan vindkraftverk utrustas med issensorer, avisningssystem eller signaler som varnar när verket startar. Verken kommer att förändra delar av landskapsbilden i omgivningarna. Från delar av dalgångarna runt parken, vid höjdlägen i landskapet, och från andra platser där siktlinjerna är långa kommer verken att vara synliga. Riskerna för att verken dominerar landskapsbilden, sett från känsligare platser som är viktiga för kulturmiljö eller friluftsliv, är däremot liten. Fotomontage har tagits fram som tydliggör påverkan. Kulturlämningar inom vindparken kommer inte att påverkas i någon större grad om redovisade hänsynsåtgärder genomförs. Projektet medför vissa intrång i våtmarkerna i området. Med den hänsyn som redovisas kan verk och vägar ändå anläggas utan några större förändringar av hydrologin. Viss sprängning kommer att behövas vid anläggning av fundament, verksplatser och vägar. Det finns en lekplats för tjäder inom parken, och det kan inte uteslutas att en viss påverkan uppstår. Troligen kan dock effekterna av skogsbruk vara av större betydelse. Området är inte optimalt för fladdermöss, och påverkan på eventuell fladdermusfauna bedöms därför som ringa. Inga riksintressen påverkas annat än visuellt. Inga andra naturresursintressen påverkas negativt av projektet. Skogsbruket påverkas både genom att arealen skogsmark minskar något och att nya vägar underlättar bruk av den kvarvarande skogen. Detaljplan är sannolikt inte aktuellt, varför inga administrativa hinder för jakten uppstår. Under byggskedet kommer tunga transporter av verk och material att krävas. Infartsväg till vindparken passerar område med strandskydd, och befintlig väg och bro behöver förstärkas. Detta bedöms kunna ske utan att påverka hydrologi eller tillgänglighet negativt. Projektet kommer att innebära att omkring 81 GWh förnyelsebar el produceras årligen. Detta medför en minskning av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Sammanfattning av kapitlet Tillståndsprövning och samråd Denna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt miljöbalken. De synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet av MKB:n. Du kan lämna dina synpunkter till länsstyrelsen som är prövningsmyndighet. 8

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 ALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Ill. 1. Vindpark Brattön Sälelund, sydöst om Hedekas, nära gränsen till Färgelanda kommun. Även preliminär 40 db(a)-kurva framgår av kartan. 10

Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projekt Brattön Sälelund. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra sammanlagt 14 vindkraftverk vid Brattön och Sälelund i Munkedals kommun. Förutom en grupp om tio vindkraftverk vid Sälelund (numrerade 1-10), inkluderas i denna MKB de fyra sydligaste av de sammanlagt tio redan bygglovsgivna verken på projekt Brattön. Dessa fyra verk (numrerade B07-B10 i skugg- och ljudberäkningarna), i fortsättningen benämnda Brattön 7-10, ligger i omedelbar närhet till de tio verken på Sälelund. Dessa 14 verk kommer tillsammans att bilda en vindpark, illustration 1. Projekt Brattön Sälelund ligger på Slättfjället mot gränsen till Dalsland, mellan Hedekas och Munkedal i Munkedals kommun. Etableringsområdet eller vindområdet definieras som det område som avgränsas av den preliminära 40 db(a)- kurvan, illustration 1. Området är idag skogsmark eller impediment och nyttjas i huvudsak för skogsbruk. Mindre områden med jordbruksmark finns utanför vindområdet, främst västerut. Området ligger cirka 150 meter över havet och fågelvägen är det cirka 30 kilometer till kusten. Vindresurser och produktion Anledningen till att området är intressant för vindkraft är att: det finns goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning; avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort; området är utpekat som lämpligt för större etablering av vindkraftverk i kommunens planeringsunderlag för vindbruk; elanslutningen vid Sälelund kan samordnas med de fyra verk vid Brattön 7-10 som redan har bygglov. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är mellan 6,4 och 6,6 m/s enligt MIUU:s vindkartering, vilket gör området intressant för en vindkraftsetablering. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 180 meter och omkring 2,5 MW generatoreffekt. Utveckling av vindkraftverk går ganska fort och för att projektören ska ha möjlighet att välja senaste modell och teknik är ännu inget fabrikat bestämt. Med 14 vindkraftverk blir den installerade effekten omkring 35 MW. En elproduktion på 5,8 GWh/verk och år ger en årlig elproduktion på omkring 81 GWh. Detta skulle räcka till hushållsel för 13 500 villor (6 000 kwh/år), Energimyndighetens 11

hemsida 2009. Mer noggranna produktionsberäkningar görs i ett senare skede, då resultat från vindmätning föreligger. Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till cirka 6 år, och byggstarten till 2012. De första vindkraftverken kan vara i drift 2013. Den långa projekteringstiden beror på att det varit begränsad möjlighet till nätanslutning. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: minst 500 meter mellan vindkraftverken i nord-sydlig riktning; platser som ligger högt i terrängen; ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende; skugga maximalt 8 h/år och 30 min/dag hos kringboende. Vindkraftverkens placering i projektet redovisas på illustration 1. Teknisk beskrivning De vindkraftverk som uppförs i Sverige idag ska vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. Rabbalshede Kraft AB har en kravspecifikation för upphandling av vindkraftverk där det anges att alla tillämpbara CE-direktiv och standarder ska uppfyllas. Vindkraftverkens fabrikat bestäms när tillstånd att uppföra vindkraftverken erhållits för att kunna välja senaste modell och teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk se bilaga 1. Förankring av vindkraftverk i berg kan ske via tre olika metoder. De tre alternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning av olika förankringsmetoder och fundament se bilaga 1. Det bergförankrade betongfundamentet är cirka 9 meter i diameter och cirka 2 meter högt. Bergförankrat betongfundament kan användas på två sätt: Antingen kan en betongbotten läggas ovanpå berget utan plansprängning, alternativt spränger man ner berget cirka 2,5 meter. Till detta går åt cirka 180 m³ betong. Påverkad yta för fundamentet är cirka 100 m². Fundamentet förankras i berget med cirka 12 meter långa förankringsstag. Denna metod är inte så känslig för sprickbildningar. Vid avveckling tas uppstickande delar av fundamentet bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Bergadapter gjuts med en liten betongplatta cirka 7 meter i diameter ovanpå berget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en armerad betongkonstruktion som fästs med cirka 6 meter långa förankringsstag ner i berget. Det går åt cirka 50 m³ betong, och påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Bergadapter innebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament. Metoden ställer dock stora krav på att berget är sprickfritt, och konstruktionen anpassas efter geoteknisk 12

undersökning av bergets kvalitet på platsen. Det är inte möjligt att använda bergadapter för verk med totalhöjd på 180 meter. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW är fundamentet cirka 20x20 meter stort och har 3 meters höjd i centrum, i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver om det grundläggs på berg sprängning av gropar på drygt 22x22 meter och 3 meter djupa, och påverkar en sammanlagd markyta på cirka 500 m². De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna inom parken. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong. För att minska lokal miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter eller bergförankrat betongfundament. Bergförankrat betongfundament är en relativt ny metod framtagen av Skanska och Rabbalshede Kraft AB. Det är en bra lösning för att slippa gravitationsfundament om berget inte håller för bergadapter. Bergförankrat betongfundament är den variant exploatören helst vill använda. Elanslutning Befintlig elledning räcker till de sex vindkraftverk som är i drift vid Brattön 1-6, illustration 2. För att ansluta 14 nya vindkraftverk till elnätet behövs ny elledning och transformatorstation. Rabbalshede Kraft har kontakt med nätägaren Vattenfall för möjliga lösningar. Planer finns på en ny 130 kv-ledning som ska komma från Backamo i sydväst och gå mot befintlig 400 kv-ledning öster om planerad vindpark i Färgelanda kommun. Där 130- och 400 kv-ledningarna möts planeras de löpa parallellt mot norr. Transformatorstation för anslutning till ny 130 kvledning planeras för vindpark Brattön Sälelund vid Askeslätt som ligger strax sydväst om planerad vindkraftpark. Elledning mellan planerad transformatorstation vid Askeslätt och vindparken dras troligen i mark i anslutning till väg. Inom vindparken dras alla elledningar i marken i separata kabelschakt i anslutning till vägar. En preliminär plan för det interna ledningsnätet visas i bilaga 2. Om transformatorstationen hamnar vid Askeslätt enligt nuvarande planer behöver det interna ledningsnätet delvis göras om. Vindkraftverken ansluts i fyra grupper med 3-4 verk per kabel. Gällande planer och mål Munkedals kommun antog i juni 2010 en ny översiktsplan (ÖP), Munkedals kommun 2010b. I denna är en vindbruksplan integrerad, Munkedals kommun 2010a. Bland de kommunala målen märks att Munkedals kommun ska verka för bärkraft och kretsloppsinriktning. Bland annat ska energianvändningen effektiviseras, den totala energiförbrukningen minska och användningen av alternativa, förnyelsebara energikällor öka. Munkedals kommun 2010b. 13

Ill. 2. Områden utpekade som lämpliga för vindkraft i Munkedals respektive Dalslandskommunernas vindplaner. Även bygglovsgivna och befintliga enstaka verk i Munkedal visas på kartan. Dalslandskommunernas plan är ännu på utställning, Munkedals är antagen. 14

Munkedals kommun har även upprättat Energiplan och klimatstrategi 2008-2012, antagen av kommunfullmäktige 2008: Kommunens ambition med denna plan är att minska energianvändningen, reducera utsläppen och minska påverkan av växthusgaser inom Munkedals kommun. Citerad i Munkedals kommun 2010b. För närvarande finns nio vindkraftverk uppförda inom kommunen, ett 15-tal beviljade eller pågående bygglovansökningar, samt därutöver ett 50-tal intresseanmälningar/pågående lokaliseringsutredningar, Munkedals kommun 2010b. Enligt vindbruksplanen möjliggörs omkring 110 verk i kommunen, Munkedals kommun 2010a. Vindpark Brattön Sälelund ligger inom ett av de områden som anses som lämpliga för etablering av vindkraftverk i ÖP, område Y Hästemossen, illustration 2. Området bedöms ha mycket goda vindförhållanden. I analysen konstateras att landskapet är tåligt för en vinkraftsetablering. En viss känslighet för visuell påverkan föreligger i området kring Hede, och påverkan på de många våtmarkerna och sumpskogarna måste utredas. En utredning har gjorts där man har tagit upp dessa frågor, Andersson, Ljunggren & Östlund 2009. Påverkan behandlas i Del 3, Miljökonsekvenser Landskapet under rubrikerna Visuell påverkan - landskapsbild och Naturmiljö. Närmaste område av riksintresse för vindbruk ligger 4,5 kilometer sydväst om parken, och sammanfaller i stort sett med Munkedals kommuns område Q. I Färgelanda kommun finns ett område utpekat genom Dalslandskommunernas förslag till vindbruksplan, F4 Slättfjället söder om Brattön Sälelund, Dalslandskommunernas kommunalförbund 2010. Någon projektering är inte aktuell för närvarande. Inget område av riksintresse eller Natura 2000-område ligger i den planerade parken. Påverkan på riksintressen och Natura 2000-områden i närområdet behandlas i avsnitten Landskapsbild, Friluftsliv, Naturmiljö och Kulturmiljö. Riksintressen redovisas på karta, illustration 3. Övriga vindkraftsprojekt i området Rabbalshede Kraft AB har tillstånd för sammanlagt tio vindkraftverk norr om Sälelund: Förutom Brattön Slättfjäll i norr med sex redan uppförda verk (numrerade B01-B06 i beräkningarna) även för Brattön 7-10 med fyra verk, illustration 2. Vindpark Brattön Slättfjäll sammanfaller med område Z i Munkedals kommuns vindbruksplan, Munkedals kommun 2010a. De sex nordligaste verken på Brattön Slättfjäll invigdes våren 2010. Byggandet av resterande fyra bygglovsgivna verk vid Brattön 7-10 avvaktas med anledning av begränsad möjlighet till nätanslutning. De fyra verken vid Brattön 7-10 är inkluderade i föreliggande projekt, med anledning av att Rabbalshede Kraft vill ansöka om högre verk på maximalt 180 meters totalhöjd. Sydost om Brattön Sälelund har tidigare funnits planer på en vindkraftpark genom LEVA/Munkedals skog. En vindmätningsmast är uppsatt, men detta projekt är inte aktuellt i nuläget. Eolus Vind planerar ett projekt västerut (utanför område Y) som ej är anmält ännu, samt har bygglov för tre verk i Nyröd (område Q). Det finns även bygglov för ett verk vid Söbbhult väster om område Y. I Munkedals kommun finns ytterligare tre befintliga verk, varav ett söder om Sälelund inom Munkedals kommuns område R, illustration 2. Bygglov 15

Ill. 3. Utpekade riksintressen i närområdet. 16

finns även för två verk cirka 5 kilometer väster om Brattön Slättfjäll och Brattön Sälelund. Om samtliga tillståndsgivna verk som ansökan är inlämnad för byggs, kommer det att inom en mils radie från vindpark Sälelund finnas 27 vindkraftverk. 17

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 ALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Del 2: Utredningsalternativ Alternativ I detta avsnitt presenteras projektets huvudalternativ kort, för utförligare beskrivning hänvisas till Del 1: Projektbeskrivning samt Del 3: Miljökonsekvenser. Vidare presenteras här alternativ utformning, alternativ lokalisering samt nollalternativ. Huvudalternativ Huvudalternativet är att bygga tio nya vindkraftverk med maximalt 180 meter totalhöjd vid Sälelund i Munkedals kommun, samt att bygga de fyra redan tillståndsgivna vindkraftverken vid Brattön 7-10 med ny totalhöjd om maximalt 180 meter, enligt projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Långön 3:1, Sälelund 1:8, Askeslätt 1:12, Hede-Sandåker 1:26 och Brattön 1:1. Placering av verk för huvudalternativet finns på illustration 4. Området finns med bland lämpliga områden i kommunens planeringsunderlag för vindbruk. Vindhastigheten på 72 meters höjd över nollplanet är mellan 6,4 och 6,6 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är totalt 14, med en sammanlagd effekt om 35 MW. Årsproduktionen beräknas bli omkring 81 GWh räknat på en elproduktion på 5,8 GWh/år och verk. Infartsväg planeras från norr, via befintlig vindpark Brattön Slättfjäll, illustration 5. Huvudalternativet innebär ny vägsträckning enligt illustration 6 för att minimera ingrepp i befintlig väg inom strandskydd. Ny bro kommer att byggas över bäcken mellan Lindevatten och Rumpesjön. Verksplatser och vägar har i stort sett anpassats efter den naturvärdesinventering och den kulturmiljöutredning som genomförts. Detaljjusteringar kommer att göras i samråd med länsstyrelsen under byggskedet. Ljudberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finns i bilagorna 3 och 4a. Ljudberäkning har endast gjorts för vindkraftverk med den lägsta totalhöjden 150 meter, eftersom högre verk enligt beräkningsmodellen ger samma eller lägre ljud vid marknivå. För huvudalternativet har skuggberäkning gjorts med verk som har en navhöjd på 120 meter och totalhöjd på 170,5 meter. Fotomontage för huvudalternativet finns i bilaga 8a samt illustration 7. Fotomontage för huvudalternativet är framtagna med navhöjd 120 meter och totalhöjd 170 meter. Fotomontage finns även för alternativ utformning så att jämförelse mellan totalhöjd 150 respektive 170 meter kan göras. Fotomontaget från Hede kyrka visar den befintliga vindpark Brattön 1-6 tillsammans med planerad vindpark Brattön Sälelund. Verken kommer att vara synliga från omgivningarna 20

Ill. 4. Huvudalternativ. Detaljjusteringar kommer att ske i byggfas, i samråd med länsstyrelsen. kring vindparken. Väster och norr om parken kommer synligheten att variera med topografin. Hur många verk som syns, och om de uppfattas som dominerande, beror på om betraktaren färdas eller är stilla, och åt vilket håll betraktaren färdas. Öster och söder om parken är topografin flackare, och här kommer synligheten att bli lägre på grund av vegetationen. Vindkraftverken kommer att markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. Vindkraftverken är placerade så att ljudnivån från verken enligt beräkning inte överstiger 40 db(a) vid någon bostadsfastighet. 21

Ill. 5. Kartan visar förslag på ny förbindelseväg mellan den befintliga vindparken Brattön Slättfjäll i norr och Brattön Sälelund, genom strandskyddat område. 22

Ill. 6. Förslag på ny förbindelseväg mellan den befintliga vindparken Brattön Slättfjäll i norr och Brattön Sälelund, genom strandskyddat område. Av kartan framgår även den befintliga väg inom strandskydd som inte behöver bli föremål för åtgärder i det fall ny väg byggs enligt förslag. Ill. 7. Fotomontage för huvudalternativ. Bilden är tagen från Dalen nordväst om Brattön Sälelund, på ett avstånd av ungefär 3-5 kilometer från verken. Verkens tornhöjd är 120 meter. 23

Fastigheterna vid Olsbo (öster om parken) samt fastigheterna vid Lilleskog och Tranhem (väster om parken) får enligt skuggberäkningen mer än 30 timmars (teoretisk) svepande skugga per år. Ingen fastighet kommer enligt beräkningar upp till 30 minuters svepande skugga per dag. Automatisk skuggreglering installeras vid behov så att ingen bostad får mer än 8 timmars svepande skugga om året. Justeringar i detaljutformningen av parken kommer att göras i byggskedet. Detta kommer inte att påverka synlighet, skugg- eller ljudutbredning. Alternativ utformning Som alternativ utformning av parken byggs tio nya vindkraftverk med maximalt 150 meters totalhöjd vid Sälelund i Munkedals kommun, och de fyra redan tillståndsgivna vindkraftverken vid Brattön 7-10 byggs med totalhöjd enligt gällande tillstånd om maximalt 150 meter. Verksplaceringar och vägar blir de samma som för huvudalternativet, illustration 4. Skillnaden mellan huvudalternativet och denna alternativa utformning är totalhöjden. Verken kommer att ha omkring 2,5 MW generatoreffekt, samma verk som i huvudalternativet, men med lägre torn. Detta ger i likhet med huvudalternativet en sammanlagd effekt om 35 MW. På grund av att vindenergin är lägre på lägre nivå, kommer dock elproduktionen att bli mindre. Med en elproduktion på 5,1 GWh/år och verk, beräknas årsproduktionen bli omkring 71 GWh. Den alternativa utformningen kommer att ge en lägre elproduktion än huvudalternativet. Detta innebär årligen en 10 GWh lägre produktion av miljövänlig el. Högre verk ger högre produktion och bättre utnyttjande av vindresurserna på platsen. Konsekvenserna för vägarna blir de samma som i huvudalternativet. Konsekvenserna för verksplatserna blir inte de samma, eftersom uppställningsytans storlek är beroende av storlek på kran med mera. Verk med 150 meters totalhöjd behöver cirka 1 000 m² meters uppställningsyta (cirka 25x40 meter), det vill säga en något mindre yta än för huvudalternativet. Mängden material som går åt för anläggning är likvärdig huvudalternativet, liksom mängden transporter vid anläggning. Den visuella påverkan kommer att bli något lägre i den alternativa utformningen, då de lägre verken kommer att synas mindre och över något kortare avstånd, illustration 8. Verken kommer att vara försedda med hinderbelysning i form av blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. När det gäller ljudet kommer de olika alternativen att ge minimal skillnad i utbredning, men de högsta nivåerna uppnås oftare och vid en lägre vindstyrka vid marken med de högre verken. Ljudberäkning finns i bilaga 3. Samma fastigheter som i huvudalternativet kommer att ligga över den teoretiska gränsen på 30 timmars svepande skugga per år, bilaga 4b. Detta gäller Olsbo öster om parken, samt Lilleskogen och Tranhem väster om parken. Ingen av de sju fastigheterna riskerar mer än 30 minuters skuggtid per dag, även detta är det samma som i huvudalternativet. Skuggutbredningen blir i en del fall något lägre i den alternativa utformningen, det gäller Olsbo och Lilleskogen. Vissa fastigheter riskerar däremot att få något mer svepande skuggor i den alternativa utformningen, detta gäller Aspelund, Kasen, Siljeberget och Tranhem. Fastigheterna riskerar att få svepande skuggor under samma perioder och tidpunkter som är fallet i huvudalternativet. 24

Ill. 8. Fotomontage för alternativ utformning. Bilden är tagen från Dalen nordväst om Brattön Sälelund, på ett avstånd av ungefär 3-5 kilometer från verken. Verkens tornhöjd är 100 meter, jämför illustration 7. Automatisk skuggreglering kommer att installeras vid behov så att ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor om året. När förhållanden är så att rotorbladen kommer att kasta skugga över bostaden, stängs vindkraftverket ner tillfälligt. Att fyra fastigheter riskerar att få mer svepande skuggor i den alternativa utformningen, jämfört med huvudalternativet, innebär en risk att verken kommer att behöva stängas ner oftare, med ytterligare minskad elproduktion som följd. Vindresurserna utnyttjas bättre vid val av högre verk. Skuggberäkning finns för vindkraftverk med totalhöjd 150 meter (navhöjd 99,5 meter och rotordiameter 101 meter). Ljudberäkning finns endast för totalhöjd 150 meter, eftersom högre verk enligt beräkningsmodellen ger samma eller lägre ljud vid marknivå. Fotomontage finns framtaget för alternativ utformning med totalhöjd 150 meter (navhöjd 100 meter). Ljudberäkning, skuggberäkning och fotomontage för den alternativa utformningen finns i bilagorna 3, 4b och 8b. De verk på Brattön Slättfjäll som är i drift är medtagna i beräkningarna, dessa verk har en totalhöjd på 145 meter. Alternativ lokalisering Flera alternativa områden har studerats parallellt med Brattön Sälelund. Ett sådant område är Buråsen i Dals Eds kommun. Vid Buråsen finns goda förutsättningar att etablera en vindpark. Möjligheterna till att utreda området vidare har komplicerats av tidigare planer på fritidsbebyggelse i närområdet. Numera ingår dock området i Dalslandskommunernas förslag till vindbruksplan som område D1, Dalslandskommunernas kommunalförbund 2010, och vidare utredningar planeras. Här redovisas istället område Bäckefors på gränsen mellan Bengtsfors och Dals-Eds kommuner som alternativ lokalisering, illustration 9. Området finns med bland lämpliga områden i Dalslandskommunernas gemensamma förslag till vindplan (utställningshandling 2010-04-26), som område B7 Gunbjörbyn, Dalslandskommunernas kommunalförbund 2010. Vindhastigheten är 5,8-6,2 m/s på 72 meters höjd, enligt MIUU:s beräkningar. För Brattön Sälelund är motsvarande siffror 6,4-6,6 m/s. Vid beräkningarna har verk med en totalhöjd på 150 meter och en effekt på 2 MW använts. 25

Ill. 9. Alternativ lokalisering Bäckefors, på gränsen mellan Bengtsfors och Dals-Eds kommuner. Att vindhastigheten är något lägre än i Brattön Sälelund innebär att fler verk behöver anläggas för att nå upp till samma elproduktion. Det område som anges i planen beräknas rymma ungefär åtta verk, Dalslandskommunernas kommunalförbund 2010. Ljudberäkningen visar att vid ett maximalt utnyttjande (det vill säga utan att 40 db(a) överskrids vid bostäder) av Bäckeforsområdet kan 17 verk etableras, illustration 10 och bilaga 5. Den installerade effekten blir då 34 MW. Årsproduktionen för den alternativa lokaliseringen beräknas till omkring 75 GWh eller 4,4 GWh/verk, vilket innebär en hög kostnad per levererad GWh. Beräkningen är ett uppskattat värde och bygger inte på vindmätning. För Brattön Sälelund med 14 verk är den installerade effekten 35 MW, vilket beräknas producera omkring 71 GWh med 150 meter höga verk (alternativ utformning). Motivet till att etablera 17 verk är att utnyttja ett så stort samlat område som möjligt istället för att etablera flera mindre områden. Det innebär även samordningsfördelar för vägar, eldragning med mera. Några fastigheter norr och öster om parken kan enligt beräkningen få skuggor över 30 timmar per år (teoretiskt värde), illustration 10 och bilaga 6. Skuggreglering kommer att installeras på de verk som orsakar svepande skugga över rekommenderat värde vid bostäder. Området i vindplanen utgörs av skogsmark med inslag av våtmarker och är påverkat av skogsbruk. Enligt förslaget till vindplan begränsar topografi och vegetation sikten in i området, men ett odlingslandskap i sydväst innebär en viss känslighet. Området ligger i närheten av regionledning där en kompletterande ledning planeras, Dalslandskommunernas kommunalförbund 2010. En landskapsanalys har genomförts inom ramen för vindplanen. De platser där en vindpark skulle vara tydligast synlig är främst som fond bakom Tingvallamossen vilken ligger nordväst om vindparken, samt öppnare områden söder om vindparken. 26

Ill. 10. Karta över alternativ utformning Bäckefors, med kurvor för ljud och svepande skuggor inlagda. Området ingår i stort opåverkat område enligt 3 kap 2 miljöbalken (MB), illustration 11. Inom beräknad 40dB(A)-kurva finns fyra nyckelbiotoper, tre naturvärdesobjekt och flera mindre sumpskogar och våtmarksobjekt. Strandskydd gäller för tjärnar och mindre sjöar i området. Riksintressen för naturvård enligt 3 kap 6 MB finns i omgivningarna, illustration 11. Området angränsar i öster till Ödskölts moar (NRO 14027). Värdet som utpekas är geologin med stort vetenskapligt värde för tolkningen av inlandsisens avsmältning. Förutsättningar för bevarande beskrivs vara att Området undantas från täktverksamhet. Området påverkas negativt av vägar, anläggningar, upplag m m. Riksintresset kan eventuellt beröras av anslutningsvägar till parken. Drygt 1 kilometer nordväst om området ligger Tingvallamossen (NRO 14026), en av länets största myrar med stora botaniska och ornitologiska kvaliteter. Trana, ljungpipare, grönbena, tofsvipa och orre häckar i området som även i övrigt har ett rikt fågelliv. Området är förutom riksintresse även naturreservat och Natura 2000-område enligt både Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Riksintresset Öjemossen (NRO 14038) ligger 3 kilometer söder om området. Värdet är kopplat till storlek och att det är ett relativt orört myrkomplex med stora ornitologiska kvaliteter. Fågellivet på mossen är mycket rikt med flera häckande arter 27

Ill. 11. Alternativ utformning Bäckefors med registrerade natur- och kulturvärden i omgivningarna. Observera att fornlämningar inte är inlagda. bland annat storspov, grönbena, ljungpipare och smålom. Öjemossen är även orrspelplats, samt Natura 2000-område enligt Fågeldirektivet. På höjderna där vindkraftverken planeras finns inga kända fornlämningar. I anslutning till jordbruksmark och vägar i omgivningen finns ett antal fyndplatser samt historiska vägmärken registrerade. Bäckefors utgör riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 MB, illustration 11. Kommunala kulturmiljöer finns närmast vid Vättungens säteri, Backe kyrka och vid Bäckefors bruk inom det nämnda riksintresset. Vindplanens bedömning av konsekvenser av en vindkraftsetablering i området är att värden inom vindparken samt i dess omgivning skulle påverkas i begränsad omfattning, vilket även gäller kringliggande riksintressen. Dock kommer det som idag är utpekat som ett stort orört område inte att fortsättningsvis upplevas som ett sådant. Verksplaceringar och vägdragningar för alternativ lokalisering har inte utretts i fält avseende kulturmiljö eller naturmiljö. 28

Vindtillgången på platsen där vindkraftverket placeras är den viktigaste faktorn för ett vindkraftverks produktionsförmåga. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik, vilket innebär att fördubblas vindhastigheten så ökar energiinnehållet 8 gånger. Den alternativa lokaliseringen innebär ett betydligt sämre utnyttjande av vindenergin än i huvudalternativet. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras inom Sälelund. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd på Sälelund fortgår nuvarande markanvändning inom området, under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Även nollalternativet innebär att området påverkas av vindkraftsetablering, då sex verk finns i drift på Brattön Slättfjäll, och fyra verk på Brattön 7-10 har bygglov. Nollalternativet kan innebära att 81 GWh el per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet innebär också att det nationella målet för vindkraftsproduktion får uppfyllas genom etablering av förnyelsebar energi på andra platser i landet. Samordningsvinster med skogsbruket uppstår inte, och lokala arbetstillfällen till följd av vindparken uteblir. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framför allt för lokala entreprenörer inom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift och underhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år. 29

SAMMANFATTNING INLEDNING 1 ALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING OCH SAMRÅD 4 KÄLLOR BILAGOR

Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier i form av arkeologisk utredning, naturvärdesinventering och biotopkartering samt inventering av tjäderspelplats. Kontakt har tagits med myndigheter, kommunen, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Med vindområde avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan, illustration 1. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser; påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer; påverkan genom att ljud och skuggor uppstår kring vindkraftverken. Därför ligger fokus i denna MKB på dessa miljökonsekvenser. Frågor som lyfts under samrådsprocessen har beaktats och vissa frågor har fördjupats i MKB:n. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet under rubrikerna ljud, skuggor och ljus, säkerhet, kemikalieanvändning och störningar under etableringsskedet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, luft och klimat, markanvändning, vatten, transporter och material, infrastruktur och avveckling; Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs i Nulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika eller minska miljöpåverkan. 32

Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur man upplever vindkraftverk är till stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Närboende oroar sig främst för det visuella intrånget och ljud. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk ska accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Ljud Nulägesbeskrivning Norr om Brattön Sälelund finns sex vindkraftverk i drift. I övrigt härrör ljuden i området från befintlig markanvändning och mänskliga aktiviteter som är begränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller jakt. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att ljud från vindkraft kommer att öka i området. Eftersom fyra av vindkraftverken i detta projekt redan är beviljade bygglov, kommer ljud från vindkraft att öka i området oavsett om verken på Sälelund byggs. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom vissa avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1983. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Under 2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolen som kan komma att innebära förändrad praxis när det gäller användningen av riktvärden i villkor för verksamheter. Det är fortfarande osäkert om detta kommer att leda till någon reell förändring. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston, 60-65 db, rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud 33

från landbaserade vindkraftverk från 2001, redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 1. Tabell 1. Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten 2001. 0 15 db(a) Svagast uppfattbara ljud 30 35 db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50 60 db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata 60-65 db(a) Samtal på kort avstånd 65 75 db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd 80 85 db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering 90 95 db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd 120 130 db(a) Smärtgräns Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter, eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken, är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet har betydelse, Pedersen 2007. Som tidigare nämnts påverkar också inställningen till vindkraft, synen och förväntningarna på landskapet och i vilken del av landet man befinner sig i vilken grad man upplever störning. Risken för att närboende upplever störande ljud är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversionen kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid gäller riktvärdet 40 db(a). Ljudberäkningarna görs efter Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens rekommenderade metod i Ljud från landbaserade vindkraftverk, Naturvårdsverket m fl 2001. Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.6 vilket är ett vanligt förekommande program vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och flera andra länder. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån lägre än vad beräkningen visar. De drifttagna verken på Brattön Slättfjäll är medtagna i beräkningarna. Ljudberäkningarna är gjorda på verk med tornhöjd på 99,5 meter och rotordiameter på 101 meter för Sälelund 1-10 och Brattön 7-10, samt tornhöjd på 100 meter och rotordiameter på 90 meter för Brattön Slättfjäll. Beräkningarna är gjorda på verk med en effekt på 2,3 MW för Sälelund 1-10 och Brattön 7-10, samt 2,5 MW för Brattön Slättfjäll. En ljudberäkning med verk som har totalhöjd 150 meter är gjord för både huvudalternativ och alternativ utformning, eftersom högre verk enligt beräkningsmodelllen ger samma eller lägre ljud vid marknivå. De drifttagna verken vid Brattön 34

Slättfjäll har totalhöjd 145 meter. Beräknad 40 db(a)-kurva redovisas bland annat på illustration 1, och ljudberäkningar och ljudkurvor framgår av bilaga 3. Miljötillståndet reglerar antalet decibel som får finnas vid bostäder. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. Erfarenheter visar att beräkningarna generellt stämmer väl överens med de kontrollmätningar som utförts. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därmed bli liten. Rekommenderade ljudnivåer vid bostadshus uppfylls för huvudalternativet. Detta gäller även när de sex verken vid Brattön Slättfjäll är medräknade. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Exponering av höga ljudnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundnivå på de avstånd som rekommenderas till bebyggelse. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar och fladdermöss som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter och vid byggnation av fundament och vägar. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per år. Åtgärder Vindparken får inte generera ljud högre än 40 db (A) för närboende. Den ljudimmission som vindkraftverk ger upphov till, minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse och på ett sådant sätt att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 db(a). Verk med variabelt varvtal kan användas så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter; dock minskar produktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, ska det lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. Konsekvenserna av bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel storhelger och jakt. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. Skuggor Nulägesbeskrivning I dagsläget finns närmaste verk vid Brattön Slättfjäll. Denna vindpark om sex verk ligger drygt 2 kilometer norr om Brattön 7-10 respektive 3 kilometer norr om Sälelund. Drygt 3,5 kilometer söder om Sälelund, vid Torpekullen i norra delen av Munkedals kommuns område R, finns ett verk. I övrigt berörs området idag av de skuggor som normalt förekommer i ett kuperat skogslandskap. 35

Effekter och konsekvenser Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket 2007. Dessa svepande skuggor kan upplevas störande eller stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret, och då verken placeras sydost till sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka används vid bedömningar även i Sverige. Enligt dessa rekommendationer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, eftersom den faktiska skuggtiden påverkas av bland annat väderförhållanden och vindhastighet, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Beräkningar av skuggpåverkan för projekt Brattön Sälelund har genomförts i programmet WindPRO 2.6 modul SHADOW, bilaga 4. Även verken på Brattön Slättfjäll är medtagna i beräkningarna. Skuggberäkning A är gjord på verk med totalhöjd 170,5 meter (navhöjd 120 meter) och skuggberäkning B är gjord på verk med totalhöjd 150 meter (navhöjd 100 meter). De drifttagna verken vid Brattön Slättfjäll med totalhöjd 145 meter ingår i både A och B beräkningarna. De 14 planerade verken är belägna på en sammanhängande höjdplatå. De bostäder för vilka skuggberäkningar utförts, ligger på avstånd till verken på mellan 800 och 1200 meter. Bostäderna ligger inom 1,5 kilometer från något verk, det avstånd då skuggor kan uppfattas. Tre av fastigheterna ligger över den teoretiska gränsen på 30 timmars skuggtid per år. Detta gäller Olsbo öster om parken, samt Lilleskogen och Tranhem väster om parken. Ingen av de sju fastigheterna får mer än 30 minuters skuggtid per dag, bilaga 4a. I WindPRO finns även möjlighet att ta fram en grafisk kalender som visar när på dygnet fastigheter kan få skuggor, bilaga 4a. Den visar att Olsbo riskerar att få svepande skuggor på eftermiddagarna under perioder i februari, mars, maj, augusti, oktober och november. Här kan perioderna under maj och augusti vara extra känsliga. Lilleskogen riskerar att få svepande skuggor på förmiddagarna under perioder mellan september och mars. Tranhem riskerar att få svepande skuggor på förmiddagarna under perioder i mars, april, maj, augusti, september, samt november till januari. Skuggberäkningen utgår från att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då faktorer som varierande vindriktning, vindhastighet, molnighet och vegetation tillkommer. 36