Nyheter från Lantmännen Feed Våren 2019 Maituri 30 år: Den hälsomedvetnas foderval Kvaliteten på fodrets fett har betydelse Nyheter från kundgårdar och fina tips
Verkställande direktörens översikt Forskningsresultat Produktivt. Hållbart. Tillsammans. Intelligens gör mjölkproduktionen effekt Raisioagro är nu Lantmännen Feed. Ägaren är en annan, men vårt företags rötter sitter fortfarande djupt kvar i fädernelandets jord. Fodret och tillverkarna, kunskapen och engagemanget består och blir allt bättre. Det är med glädje som vi delar med oss av nyttan vi har av vårt nya moderbolag. Vi komprimerar vår Good Will med orden Produktivt. Hållbart. Tillsammans. Lantmännen köpte Raisioagros nötfoderaffärsverksamhet av Raisio-koncernen i november 2018. Vid årsskiftet bytte vi namn till Lantmännen Feed. Kärnan i företagets verksamhet är gedigna specialistkunskaper om kors utfodring också i fortsättningen och innovativa och ekologiska foder i toppklass, som ger mjölkgårdarna möjlighet till bättre avkastning. År 2018 uppskattade både de svenska konsumenterna och BtoB-kunderna att Lantmännen är det mest hållbara varumärket. Detta är också en viktig del av Lantmännens strategi, vi har ansvar från jord till bord. Att robotar blivit vanligare på mjölkgårdarna gör det möjligt att förbättra produktiviteten genom att man kan dra nytta av produktionsfakta som robotarna samlar in av varje koindivid. När faktamängden ökar, kan man utarbeta mera exakta foderstater genom att använda det statistiska material som samlats. Vi på Lantmännen Feed är föregångare på detta område tack vare vår Prodktionspejlar -service. Användningen av fakta banar vägen för nya serviceformer våra kunder och hela mjölkproduktionsnäringen till godo. En utveckling som denna är en stor möjlighet för oss och våra kunder. Mikko Korhonen VD Lantmännen Feed Fakta kommer att vara en allt viktigare konkurrensfaktor i framtidens mjölkproduktion. Drygt 20 000 kor producerar fakta till Lantmännen Feeds databas med hjälp av Produktionspejlar -servicen. Tillsammans med vår samarbetspartner Bilot genomförde vi ett projekt, där vi redde ut hur artificiell intelligens-appar kan hjälpa oss dra nytta av fakta som Produktionspejlar -servicen samlar. Resultaten visade att det blir en svacka i mjölkproduktionen när den kulminerat, vilket visar att fodergivan ovillkorligen måste bli exaktare. Lantmännen Feed har därför inlett samtal med både DeLavals och Lelys ombud om praktiska åtgärder för att fodergivorna ska kunna göras exaktare. Med exakt utfodring undviker man över- och underutfodring, som båda verkar negativt på produktionen och djurens hälsa. Uppmuntrade av de resultaten som nämnts ovan fortsätter vi utveckla artificiell intelligens-appar för Produktionspejlar -servicen. Den enorma faktamassa som produktionspejlaren samlar in, Big Data, är inmatningsdata för artificiell intelligens-apparna. Big Data visar att utfodringen av korna måste bli exaktare. I den nya undersökningen kom det fram att det blir en svacka i mjölkproduktionen när den kulminerat. Mjölkningskurva Vertikalaxeln visar mjölkproduktion kg/dag och horisontalaxeln dagar efter kalvningen. 2 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD Våren 2019 Lantmännen Feed Lantmännen Feed Våren 2019 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD 3
Merjas tips Kvaliteten på fodrets fett har betydelse Vetenskapliga försök visar att rätt fettsyrasammansättning i fodret spelar en mycket avgörande roll för mjölkhalterna. Med skyddat fraktionerat fett får man en högre mjölkfettprocent. Om kon får foder som innehåller oljigt fett, uppstår det komponenter i vommen som sänker mjölkens fetthalt i synnerhet om ph-värdet är lågt i vommen. Oljigt fett finns bland annat i vegetabiliska oljor i fodret, i rybspress, i ensilage av baljväxter och i havre. Foder som innehåller skyddat, fraktionerat fett höjer mjölkens fetthalt och den energikorrigerade mjölkproduktionen. Mjölkens proteinhalt stiger också jämfört med om man använder foder som innehåller oljigt fett. KM-foder innehåller fraktionerat fett Lantmännen Feeds Maituri 14 000 -foder, Opti-seriens foder för förhöjda halter i mjölken och Benemilk-fodren innehåller komponenter som höjer mjölkens fetthalt, av vilka den viktigaste är fraktionerat, skyddat fett. Forskningsinstitutet INRAs försök: Tre foderblandningar framställdes med samma recept. Enda skillnaden fanns i källan till fettet. Med fettet i KM-fodret fick man den bästa fetthalten. Bästa resultatet med KM-fodrets fett Varför sänker olja mjölkens fetthalt? Enzymer, som mikrober producerar, spjälker oljan till fria fettsyror och glyceroler. Oljan från fettsyrorna blir mättade i vommen. Processen framskrider steg för steg, och då bildas flera slag av mellanformer i vommen, och några av dessa sänker mjölkens fetthalt. Mellanformer som sänker mjölkens fetthalt bildas i synnerhet om vommen är sur. Fetthalten kan sjunka med en hel procentenhet. Detta fenomen kallas milk fat depression dvs. fetthaltsdepression. Merja Holma utvecklingschef Lantmännen Feed Samuli har mod och vilja att fortsätta i föräldrarnas fotspår På Seppo och Samuli Kujansuus gård i Jämijärvi firade Ayrshire-kon Unikko 150-ton i januari. Unikko har kalvat 11 gånger och bästa produktionen var 18 423 kilo energikorrigerad mjölk. Framtiden visar om Unikko fortsätter kalva. Tidigare har gården fått fira fem stycken hundratonnare och 50 år som producent i E-klassen. Gården tog emot ett pris för detta år 2016. Fortsättning på gården Seppos föräldrar Aino och Toivo inledde utvecklingen av gården och produktionen av mjölk i E-klass så tidigt som på 1960-talet. Seppo och Anneli fortsatte Seppos föräldrars arbete med god framgång och lyfte besättningens produktion till nya nivåer. Anneli deltog ofta i arbetet i besättningen ända till för ett år sedan, då hon omkom i en sjukdomsattack. Sedan dess har Samuli haft huvudansvaret för besättningen. Trångt i båsladugården Tack vare att Kujansuus alla kor har mjölkat stora mängder var hela be- Familjen Kujansuu i Jämijärvi har satsat på höga halter. De senaste åren har gårdens 70 kor producerat så mycket som 12 718 EKM-kg. sättningens EKM-produktion 12 718 kg senaste år. Båsladugården med sammanlagt 71 mjölkande kor har blivit trång och därför är dräktiga kvigor och sina kor inhysta i en lada med halmbädd. Där kan de fritt vandra omkring utomhus. Och de vistas gärna ute också om det är mycket kallt. Samuli funderar på att bygga en ny robotladugård, men det finns fortfarande mycket att tänka Samuli Kujansuu berättar att gården nu utfodrar med högklassigt ensilage, en korn-havreblandning och Benemilk Amino Red-halvkoncentrat. Fastän 2/3 av besättningen är av Holsteinras, stiger mjölkfettet till nästan fem procent i medeltal. Sina kor och dräktiga kvigor gillar att komma ut i snön och friska luften också när det är mycket kallt. på innan det blir av. Kujansuu har tillgång till 150 hektar åker och 25 hektar av arealen är betesmark. Betesgången är viktig för kornas välmående och delvis också för utfodringen, vilket är sällsynt i besättningar av denna storleksklass. I somras fick korna beta från mitten av maj ända till mitten av oktober. vk 4 vk 9 KM-fodrets fett Fett g/kg Inget tillsatt fett Oljigt fett Läs mer om de faktorer som påverkar mjölkhalterna: lantmannenfeed.fi Vendenis sus non endent dolor sumquamusa voluptatum esciet quos sit, to bearcia natquiae in plaut dolorio. 4 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD Våren 2019 Lantmännen Feed Lantmännen Feed Våren 2019 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD 5
Nyheter om nötdjur Energirikt foder i mjölkningsroboten Text: Merja Holma Så mycket som hälften av alla kor lider av subklinisk ketos efter kalvningen. Problemet kan minskas med energirikt robotfoder som förbättrar kornas energibalans i början av laktationen. Robotkraftfodret lockar korna Till och med hälften av korna lider av särutfodring t.ex. får man en ökning på till mjölkning, men det kan ha subklinisk ketos efter kalvningen, vilket omkring tre tiondedelar i mjölkens fetthalt, om en ko som mjölkar 30 kilo får många andra funktioner också ökar risken för andra sjukdomar och i utfodringen. I synnerhet om man utfodrar med blandfoder ger robotfodret möjlighet att reglera enskilda kors tillgång till energi, aminosyror, glukoskällor, vitaminer och t.ex. komponenter som ökar mjölkhalterna enligt produktion och laktationsskede. Foderkostnaderna kan minskas, produktionen stiger och korna hålls friska, om tillgången på näringsämnen kan justeras individuellt. Om robotfodret används endast som lockfoder, måste fullfodret göras onödigt kraftigt. Då försämras fodernyttoförhållandet, korna i slutlaktationen blir feta och foderkostnaden ökar. Utfodringen av korna i synnerhet i början av laktationen är en kritisk faktor för hur produktionen lyckas. försämrar fruktsamheten, produktionen och lönsamheten. Problemen kan minskas med energirika robotfoder, som förbättrar kornas energibalans i början av laktationen. Dessutom kan man ge små mängder flytande energi, t.ex. Aseto-Melli energilösning. Värdefulla näringskomponenter En stor del av fullfodergårdarna använder ensilage, spannmål, protein och mineral i fodret. Man vill kanske inte dosera t.ex. värdefulla komponenter som höjer mjölkens fetthalt i fullfodret, eftersom kor i slutlaktationen då får för mycket av det goda. När värdefulla ämnen doseras tillsammans med robotfodret, blir det den exakta mängden man vill ha. I 10 kg allfoder med högt näringsinnehåll per dag. I fullfoderutfodring ges endast hälften av denna mängd, och därför borde kraften i robotfodret fördubblas. Då behövs ett eget foder för roboten som har en särskild verkan på halterna. Benemilk Robo och Robo-Maituri 14 000 är exempel på foder som sammanställts enkom för robotar. Med båda har man fått mycket höga EKM-resultat. I fullfoderutfodring kan man också välja en foderblandning för roboten utan mineraler och premixer som i stället blandas in i fullfodret. Ett exempel på detta är Robo-Maituri PMR, som saknar mineraler och småkomponenter. Foderblandningar som sammanställts särskilt för roboten Benemilk Robo Innehåller två gånger mera fraktionerat fett än andra allfoder med högt näringsinnehåll. Robo-Maituri 14 000 Innehåller fraktionerat fett och vomstabil majsstärkelse -> goda halter och en hög EKM-produktion. Robo-Maituri PMR Energirikt, smakligt robotfoder utan mineral eller premixer. I produktionspejlarrapporten från Hilja och Markku Raappanas två robotars gård har den energikorrigerade mjölken länge legat över 40 kilo i medeltal. Till och med under den varmaste sommaren var mjölkproduktionen över 40 EKM-kg. Vid årsslutet mjölkade korna över 45 kg. Fjolårets EKM-produktion steg till 13 473 kg. Samtidigt har förstakalvarnas mjölkproduktion ökat, eftersom kvigorna kalvar vid yngre ålder. I fjol var förstakalvarnas mjölkproduktion 11 157 kg och kvigornas kalvningsålder har gått ner Medelproduktionen är närapå 13 500 kilo till 24,3 månader. Det är sannolikt att det fortsätter i samma riktning, när kvigorna som kom till den nya kvigladugården som småkalvar börjar kalva. Företagarna har lagt ner mycket arbete på att nå toppresultat. De har lyckats på många sätt både inom utfodring och skötsel. Som robotfoder använder de Benemilk Robo. Tuotostutka-rapporten ger exakta siffror om produktionen. I Raappanas ladugård gör man enorma resultat. 6 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD Våren 2019 Lantmännen Feed Lantmännen Feed Våren 2019 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD 7
Minna och Jukka Määttä: Satsa på ledarskap och tidskontroll, planera långsiktigt "Det lönar sig att hålla sinnet öppet för nya intryck och söka nya lösningar. Man får inte vara rädd för förändringar. Man måste kunna se kritiskt på sin egen ladugård och det egna arbetssättet, om man vill hitta förbättringsobjekt. Man ska försöka hitta det som man kan påverka, men också acceptera det faktum att allt inte kan förbättras." Text och foton: Merja Holma AFöretagarna Jukka och Minna Määttä bakom bolaget Arvolan Karjapiha Oy beslöt att börja som mjölkproducenter för nästan 25 år sedan, när de köpte Minnas hemgård i Veneheitto i Vaala. I den gamla båsladugården rymdes det bara 18 kor och därför tog det unga paret först itu med att utvidga ladugården så att tre gånger så många kor skulle få plats. Följande språng i antalet kor togs år 2004, då en ny lösdriftsladugård blev klar. Till en början monterades en robot in och efter några år en till. I fjol var medeltalet kor 112,5, och det ryms inte in fler i den nuvarande ladugården. Detta betyder ett nytt byggnadsprojekt, om besättningen ska bli större. Visst har vi hunnit tänka på en ny ladugård, småler Minna och Jukka. Orsaken till utvidgningsplanerna är att sonen Janne tänker fortsätta med Företagarna byggde en presenningshall för sina kor. På det sättet blev det mera rum för mjölkande kor i lösdriftsstallet. mjölkproduktionen. Nu studerar Janne till agrolog i Seinäjoki, och därför kan byggnadsprojektet starta först efter att han blivit klar med studierna. Nytta med Lean-utbildningen Jukka är glad att de inte började planera ett nybygge innan mejeriet ordnade en Lean-utbildning. Både Minna och Jukka har märkt att man måste förhålla sig till ledarskapspraxisen på ett helt annat sätt, när gården växer. I arbetet med boskapen har de börjat sköta grupper av djur i stället för enskilda individer. Det som är väsentligt är att ha kontroll över gården som helhet. Både ekonomin, åkrarna, besättningen och den egna orken måste vara säkrad. Man måste ha koll på tidsanvändningen. Det är viktigt att den egna arbetsinsatsen riktas in på rätt slags uppgifter. Man måste fundera på vem som ska göra vad och i vilken ordning det lönar sig att göra jobbet. I kursen ingick övningsuppgifter, där man fick fundera på konkreta utvecklingsidéer på den egna gården. Ett exempel på detta är de nya utrymmena för sina kor, utfodring och skötselpraxis vid kalvningen, den renoverade ladugården för kalvar och övergången till blandfoderutfodring. På kursen funderade man också på verksamheten över en lång tid. Vi antecknade som vårt mål, att vi ska ha ett dynamiskt och fungerande mjölkgårdsföretag om tio år. Arbetarna trivs Den första utomstående arbetaren anställdes på Arvolas boskapsgård för tio år sedan, då arbetsmängden började bli alltför stor för gårdsfolket. I och med Lean har man satsat allt mera på arbetstagarna. Man måste få unga personer att trivas i sitt jobb. Jukka betonar värdet av att arbeta i team. Vi har gemensamma kaffepauser och pratstunder med arbetarna, då alla får delta i utvecklingen av verksamheten. Arbetarna motiveras till att ta initiativ och ansvar. Tankarna måste också förmedlas på ett sätt så att alla förstår vad som ska göras. Målet är att minska variationen när olika människor gör ett jobb. Samtal vid vita tavlan är en väsentlig del av vardagsplanerna. Andra skörden med vårfodret Företagarna tar två ensilageskördar, ibland också en tredje, men man satsar inte på det. Grannen slår fodret och gården har egen fälthack. Jukka ser till att mjölkproduktionen hålls jämn genom att alltid blanda vårfoder med andra skördens ensilage. Vårensilaget ger mera mjölk och därför kan man ge enbart detta. När foderskörden läggs i silon tas ett delprov av varje last. Delproven blandas och sänds till mineralanalys. På basen av resultatet vet man hur ensilaget i silon ska kompletteras med mineral. I fullfoderutfodring är det lätt att blanda ensilage från olika silor. Företagarna strävar efter att tillverka fullfodret på samma sätt alla gånger för att korna ska få en jämn utfodring. Kalvningstiden går bra Företagarna byggde en presenningshall för sina kor år 2014. Minna och Jukka är nöjda med utrymmena och utfodringen av sina kor. Kalvningarna har gått bra. Förlamningar har sällan förekommit och fallen med subklinisk ketos har minskat. Alla kor blir klövverkade i samband med sinläggningen och vid behov får de tuber och spenförslutare. Därefter förs de till presenningshallen och får sintidsfullfoder, som baseras på helsädsensilage, vallensilage, ryps och mineralfodret Umpi-Melli-Hypo TMR. Medelproduktionen 13 500 kg - Hela besättningens EKM-produktion nådde nästan 13 000 kilo i fjol. De bästa kornas laktation steg till mer än 70 kilo. För det mesta slår korna ut i full blom först efter den tredje kalvningen. Därför är det viktigt att hålla korna länge i besättningen, säger Jukka. Man måste satsa på foderkvaliteten för hela kedjan från jord till foderbord. Annars blir det svårt att komma till goda resultat där man får 1,6 kg energikorrigerad mjölk per ett kilo konsumerat torrsubstansfoder. Som robotfoder får gårdens kor Robo-Maituri 14 000, som man övergick till när man ville höja fetthalten i mjölken. 8 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD Våren 2019 Lantmännen Feed Lantmännen Feed Våren 2019 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD 9
Nyheter för nötdjur Maituri i 30 år: Den hälsomedvetnas foderval Att korna ska ha god hälsa och hög produktion har varit ledstjärnor under 30 år i utvecklingen av Maituri-fodren. En balanserad utfodring främjar kornas motståndskraft och uthållighet. Text: Merja Holma Opti-produktserien täcker ett mycket brett urval av mångsidiga allfoder, proteinfoder och processade Opti-komponenter. I urvalet finns kostnadseffektiva produkter till olika slags grovfoder, för alla utfodringsmetoder och -behov. Opti-foder för alla behov Optimal aminosyrautfodring och mångsidig energi lockar fram produktionspotentialen hos moderna kor. Med de nya Maituri 14 000-fodren har korna mjölkat rekordmängder. Balanserad utfodring med Maituri Allfoder Proteinfoder Ett säkert val för goda resultat Maituri 10 000 Amino-Maituri 10 000 Amino-Maituri 30 Hälsa, uthållighet, avkastning Maituri 12 000 Amino-Maituri 12 000 Foder för förhöjda halter i mjölken för toppbesättnigar Maituri 14 000 Robo-Maituri 14 000 Amino-Maituri 14 000 God uthållighet och hög avkastning I april blir Kannialas nya ladugård med tre robotar klar. Där ryms 150 mjölkande kor. Maija, Ari och Aki Kannialas besättning är ett exempel på god uthållighet. De har redan haft 20 stycken hundratonnare, tre kor har mjölkat över 150 ton. De flesta korna kalvar åtminstone fyra gånger. Bakom uthålligheten finns ägarnas djupa intresse för kor. Man måste trivas i ladugården, om man vill komma till så här goda resultat. För Maija är varje ko en individ, fastän besättningen vuxit och blivit stor under årens lopp. I den nuvarande lösdriftsladugården finns det strax under 60 kor, men snart fördubblas antalet. Målet är att också produktionen ska öka, eftersom omständigheterna förbättras. Den energikorrigerade mjölkproduktionen är redan nu över 12 000 kilo. Maija och Ari gick med i Maituri-försöket för 30 år sedan. Och de har fortsatt på den vägen. De senaste åren har de utfodrat med Maituri 12 000 som enda kraftfoder. Kvaliteten på och mängden av de egna fodren avgör i stor utsträckning, vilket slags Opti-foder det lönar sig att välja som komplement. I urvalet av foderblandningar finns exakta produkter till både lättsmälta och energifattiga grovfoder med varierande proteininnehåll. Pelleterade foder kompletterar i särutfodring, de gryniga Opti-fodren är lämpliga till fullfoder. D-värdet avgör Tillsammans med dynamitfoder, dvs. med lättsmält ensilage kan andelen kraftfoder stanna under 40 procent. Då är det viktigt att balansera upp aminosyrabehovet med små givor kraftfoder, när proteinhalten i ensilaget varierar. När ensilagets D-värde stannar nära 600, är tillgången på energi en kritisk faktor. Andelen kraftfoder stiger till mer än 55 procent, och därför avgör också kraftfodret tillgången på aminosyror. Processade Opti-komponenter Opti-komponenterna är sammanställda speciellt för fullfoderutfodring. Som spannmålsersättare används Opti-Vilja och Opti-Maissi. Lämplig fibertillsats är Opti-Leike och lämplig proteintillsats Opti-rypskross. Alla Opti-komponenter är värmebehandlade. Ensilagets D-värde och rp Allfoder Proteinfoder D-värde > 650, rp > 140 g Opti 18 Opti 28 D-värde > 650, rp > 120-160 g Opti 21 Opti 34 D-värde > 650, rp > 140 g Opti 23 Opti 40 *** D-värde > 650, rp > 160 g Opti 20 * Opti 30 ** Foder för förhöjda halter i mjölken till ensilage av varierande slag Opti 22 E Opti 26 E * Fodren innehåller urea 10 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD Våren 2019 Lantmännen Feed Lantmännen Feed Våren 2019 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD 11
Ensilage Ensilage Text: Merja Holma Text: Heikki Alastalo Vallfröurvalet Maan mainio En mångsidig vallfröblandning ger odlingssäkerhet vid olika väderförhållanden och odlingsjordar och flexibilitet i skördetidpunkten. Ungt skördat och lättsmält ensilage är det bästa energifodret kon kan tänka sig. När besättningen växer kan åkerarealen bli för liten. Ofta måste skörden senareläggas, för att den ska bli tillräckligt stor. Man klarar sig också med ett foder med lågt D-värde, om det kompletteras rätt. Mainio-vallfröblandningar VARMA 1 VARMA 2 VARMA 3 TEHO 1 TEHO 2 VOIMA LAIDUN PIKALAIDUN Tuukka 50 % Tenho 30 % Ilmari 20 % Tuukka 30 % Timote Tenho eller Dorothy 20 % Timotei Nuutti 20 % Ilmari 15 % Nuutti 25 % Timotei Grinstad 25 % Timotei Tuukka 25 % Inkeri 25 % Tuukka 30 % Tenho eller Dorothy 30 % Ilmari 20 % Puna-apila Yngwe 8,5 % Dorothy 20 % Tukka 10 % Nuutti 10 % Inkeri 20 % Rörsvingel blandning Grinstad 15 % Tuukka 25 % Dorothy 15 % Inkeri 20% Tuukka 40 % Inkeri 30 % Eng. rajgräs Barkamaz 10 % Vitklöver Alice 10 % Skördenivå ängssvingel ängssvingel ängssvingel Klöverblandning Klöverblandning Betesblandning Betesblandning Tenho 30 % Tuukka 20 % Inkeri 25 % Eng. rajgräs Barkamaz 15 % Kraftfoderkomplettering enligt vallodlingsstrategi Inkeri 15 % Rödklöver Altaswede 6,5 % Alsikeklöver Aurora 5 % Eng. rajgräs Riikka 10 % Rajsvingel Hykor 10 % Rörsvingel Karolina 10 % Rörsvingel Karolina 15 % Eng. rajgräs Riikka 10 % Ängsgröe Baron 10 % Ital. rajgräs Barextra 10 % Grunden för en lyckad vallodling är rätt fröval för gårdens förutsättningar och mål. Om målet är att få silon full med mycket och smältbart foder, måste man välja tre skördars strategi och lämplig utsädesblandning för denna. Om målet är att få en så stor skörd som möjligt med en liten arbetsinsats, är det skäl att välja två skördars strategin och den fröblandning som är mest lämplig för denna. Jordarten och gårdens läge inverkar naturligtvis också på valet av strategi. Hög smältbarhet ökar konsumtionen Ensilagets smältbarhet, dvs. D-värdet, inverkar i väsentlig grad på hur mycket foder kon kan äta. Med andra ord beskriver D-värdet mycket väl ensilagets energi-värde och också verkan på produktionen. Justering av kraftfodermängden i foderstaten enligt D-värdet är en verklig nödvändighet. När D-värdet sjunker måste energin balanseras upp genom en ökning av mängden kraftfoder. Klöverhaltigt foder ger mera mjölk Utfodringsförsök visar att klöver ökar ensilagekonsumtionen och kornas produktion. Men fastän klövervallens proteinhalt är högre än vallgräsets, behöver klöverensilage proteinkomplettering. Inhemska försök visar att produktionen ökat med en proteintillsats, fastän proteinhalten i ensilaget har varit hög. Det är mycket viktigt att analysera mineralhalterna i ensilage med klöverinnehåll, för att man ska kunna ge rätt kalciumkomplettering. Klöverhaltigt vallgräs förlorar inte sin smältbarhet lika snabbt som ett vanligt vallgräs. Därför ger klövervallen flexibilitet i skördetidpunkten. Behovet av kraftfoder i foderstaten för en ko som mjölkar 35 kilo, när ensilagets D-värde förändras och ensilage finns fritt tillgängligt. Af kg/dag D-värde 9 710 12 660 15 620 Det finns också rena vallfrösorter, t.ex. timotej, ängssvingel, rödklöver, engelskt rajgräs, italienskt rajgräs och vitklöver. NYHET: Dorothy hör till de bästa sorterna tack vare sin stora skörd, också vinterhärdigheten är god. Dess D-värde kan sjunka om skörden tas sent, och därför är det bäst att ta tre skördar av sorten. Officiella sortförsök 2010 2018 Sort Rödklöver Altaswede 10 % D-värde 1. slåttern D-värde 2. slåttern Övervintringsskador % Tuukka timotej 681 683 10 547 3,5 Tenho timotej 672 680 10 119 7,5 Nuutti timotej 680 671 10 571 3,1 Dorothy timotei, nyhet 670 648 11 119 2,3 Grinstad timotej 667 646 11 280 3,3 Ilmari ängssvingel 702 704 10 372 2,7 Inkeri ängssvingel 705 695 10 300 4,3 Karolina ängssvingel 693 674 12 180 4,9 12 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD Våren 2019 Lantmännen Feed Lantmännen Feed Våren 2019 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD 13
Nyheter om nötdjur TM Med HIEHO 24 -programmet kan kvigor kalva vid 24 månaders ålder Kvigor som kalvar vid 24 månaders ålder producerar mest under sin livstid jämfört med andra kalvningsdebuter. De har också bra fruktsamhet och lever längre i besättningen än andra. Tack vare den exaktare utfodringen behövs det färre uppfödningsplatser. Det är av stor vikt att kalvar och kvigor mäts regelbundet före semineringen. Målet är att djuret ska få tillräcklig höjd, längd och volym. Hullklassen måste observeras noggrant, eftersom fettbildning inte är önskvärd. Hieho 24 -programmets foderbehov: 40-50 kilo mjölknäring 5-10 kilo Vasikan Herkku Mysli 80 kilo Pikku-Mullin Herkku 500 kilo Hiehon Herkku 30 kilo Kiima-Melli till stöd för tillväxten hö, ensilage, halm Effektiv utfodring ger resultat Riklig mjölknäring får kalven att växa snabbt. Snabb tillväxt leder till att den blivande kon får en högre mjölkproduktion, om avvänjningen sker genom en gradvis minskning av mjölknäringen. På det sättet ökar kalven sin torrfoderkonsumtion före avvänjningen, den snabba tillväxten fortsätter, när mjölknäringen avslutas och kvigan blir mogen för seminering i tid. Confort/Harmony -mjölknäring tryggar en god tillväxt i mjölknäringsskedet den jämna blandningen minskar utfodringsstörningar Vasikan Herkku Mysli får kalven att börja äta torrt foder Pikku-Mullin Herkku smakligt, pelleterat lättsmält protein ökat vitamininnehåll Hiehon Herkku hög proteinnivå, begränsat stärkelseinnehåll effektiv tillväxt utan fettbildning Ta kontakt med din personliga kundansvariga och be om en utfodringsrekommendation enligt Hieho 24 -programmet. Ladda ner en pdf-broschyr från nätet på lantmannenfeed.fi Hälsningar från transportplaneringen Kom ihåg att se över och rengöra silorna mellan foderpartierna. I plåtsilornas väggar kan det fastna foder i kondensfukten. Ihopklumpat foder möglar med tiden och när det lossnar kan det ge djuren mögelrelaterade problem. Foder kan också fastna på transportutrustningen mellan silorna och foderbordet på grund av kondens. En postlåda för fraktsedeln När bulkfoder vägs i samband med lastnigen använder fabrikerna en kalibrerad, kommersiell kronvåg, från vilken Text: Ismo Pihlava transportörer för fodret till bilens lastutrymme. Den vägda mängden kan var en annan än den beställda mängden. På fraktsedeln finns alltid den vägda mängden angiven och är vanligen densamma som den beställda mängden eller mycket nära denna. Det är dock alltid bra att kontrollera den levererade mängden i fraktsedeln. Därför är det bra om det finns t.ex. en postlåda för fraktsedeln på fodersilons stödpelare. Foderbilarna får en ny Lanmännen Feed -image i början av året. Välkommen till marknaderna i Ylivieska 29.3 kl. 9 15 och Kaipiainen 2.4 kl. 10 14 Lantmännen Feeds butik i Ylivieska och produktlagret i Kaipiainen i Kouvola har ett bra urval av foder, mineral, vallfrön, slickhinkar, balplast, nät m.fl. förnödenheter. Kom och träffa våra experter, vi bjuder på kaffe och dopp! Avhämtningsbutiken Tehdastie 3, Ylivieska Butiken öppen vard. 9-16 Avhämtningsdag ti 2.4. 10-14 Avhämtningslagret, Raisiontie 8, Kaipiainen Nyheter Framgångsrik mjölkgård är Lantmännen Feeds publikation till mjölkproducenterna. Den utkommer två gånger om året, på våren och på hösten. Vi har samlat aktuella nyheter i tidningen, uppgifter om våra produkter, utfodringstips och nyheter från våra kunder. Det finns mera fakta att läsa och kontaktuppgifterna till vår personal på adressen: www.lantmannenfeed.fi 14 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD Våren 2019 Lantmännen Feed Lantmännen Feed Våren 2019 FRAMGÅNGSRIK MJÖLKGÅRD 15
Bra att vara tillsammans Ibland har man tur i livet och hittar en likasinnad vän. En som har samma värderingar som man har själv och förstår en från första ordet. En som man till och med kan dela namnet med. Raisioagro är nu Lantmännen Feed. Vi verkar under ett nytt namn och en ny image, men produkterna, tjänsterna och kontakterna är de samma. Vi är också glada över de nya möjligheter som vi kan erbjuda de finländska producenterna. Lantmännen är ett stort andelslag som genom erfarenheter och forskning fått betydande kunskap om de nordiska förhållandena, köpkraft, fodertillverkningskunskaper och innovationsiver. När vi kombinerar våra kunskaper, har vi dubbelt bättre möjligheter att med ansvar bygga en produktiv framtid för vårt lantbruk. Vi fortsätter alltså tillsammans, med ett gemensamt bolag och med framåtanda. Ställ fler frågor till din kundansvariga eller bekanta dig med hemsidan lantmannenfeed.fi Produktivt. Hållbart. Tillsammans.