PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Transkript

1 2015 PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap ÖSTERBOTTENS HUSDJURSKLUBB r.f Verksamhetsberättelse Tamara Gammelgård

2 INNEHÅLL Redogörelse för produktionsuppföljningen och mjölkgårdsrådgivningen år ALLMÄNT... 2 Vi som jobbar med rådgivning... 2 MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING Utfodringsplanering och dagsberäkning... 4 Övriga tjänster som sålts under året... 4 Ensilagekvalitet Ekonomi... 5 Rådgivare och specialuppgifter TERMINOLOGI INOM MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING... 6 Dataprogram... 6 PRODUKTIONSUPPFÖLJNINGEN PRODUKTIONSUPPFÖLJNING KOMMUNVIS RASER Nyckeltal enligt ras

3 ALLMÄNT Redogörelsen för produktionsuppföljningen och mjölkgårdsrådgivningen år 2015 i Svenska Österbotten är sammanställd av husdjursrådgivarna på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Österbottens Husdjursklubbs verksamhetsberättelse för år 2015 är sammanställd av Pernilla Grön-Stenman, Faba. Vi som jobbar med mjölkgårdsrådgivning: Telefon E-post Magnus Blässar magnus.blassar@proagria.fi Jessika Eklund jesika.eklund@proagria.fi Tanja Gammelgård tanja.gammalgard@proagria.fi Johanna Laakso johanna.laakso@proagria.fi Ingeborg Nordberg ingeborg.nordberg@proagria.fi med nötkött-, diko- och vallrådgivning: Jan-Olof Johnsson jan-olof.johnsson@proagria.fi med avelsrådgivning: inom nötaveln Pernilla Grön-Stenman pernilla.gron-stenman@faba.fi 2

4 MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING 2015 ProAgria centralernas förbund är certifierad av ICAR (International Committee for Animal Recording) för att sköta om produktionsuppföljningen i Finland. Mjölkmätning och provtagning sköts antingen av producenten eller av de lokala ProAgria rådgivarna. Lantbrukets datacentral upprätthåller databas för resultaten. Tillhörande rådgivning sköts av lokala ProAgria centralerna (lantbrukssällskap). Under år 2015 har en del förändringar skett. Produktionsuppföljningen blev uppdelat i provmjölkningsuppsamling och produktionsstyrning. Tanken med produktionsstyrningsbesöket är kartlägga gårdens målsättningar samt tolkning av resultat. I början av året fick produktionskontrollen i landet nytt reglemente. Detta gav fler möjligheter att välja mellan antalet provmjölkningsdagar och -gånger. Samtidigt togs robotgårdarnas summamjölk bort och ersattes med 24 timmars produktion. ProAgria tog också i bruk kvalitetspoäng, vilka ska informera om det finns avvikelser i produktionsuppföljningen, om mätarna är testade i tid och om gårdens resultat är officiellt. Synligare förändringar var att Valio tog i bruk nya provtagningsburkar samt nya ställningar och lådor. Mejeriandelslaget Maitosuomi och Pohjolan Maito har betalat analyserna av mjölkproven även år Valios kunder fick också möjligheten att analysera kornas dräktighet via provmjölkningsproven. Under 2015 har man fortsatt med ibruktagning av streckkodsburkar runtom på gårdar, samt testning av mjölkmätare. En benchmarkinggrupp med vall som tema startades och två grupper med temat fertilitet. Under 2015 fick fem mjölkgårdsrådgivare rättighet att ge råd via Råd2020 som är statligt finansierat. Samarbetet mellan ProAgria, Valio och Faba har också fortsatt. Vi har varit aktiva på internet och i sociala medier. Både vår hemsida och Facebook sida har regelbundet blivit uppdaterade med aktuell information. 3

5 Utfodringsplanering och dagsberäkning Våra kunder har kunnat välja mellan följande utfodringspaket: produktion, utveckling, tillväxt och mini. Vi har också utfodringsplanerat på timdebitering. Även på nötkötts- och dikogårdar har en del utfodringsplaner gjorts. I samband med utfodringsplanering har vi gjort dagsberäkning som ger en bild av kornas produktionspotential samt utfodringskostnader. Under 2015 gjordes fler dagsberäkningar än året innan för att följa upp mjölkproduktion foderkostnad. Övriga tjänster som sålts under året Registrering av nötdjur Foderprovtagning Hullbedömning Rådgivning om kalvar och ungdjur Rådgivning inom Råd2020 Diskussionsgrupper inom vall och fertilitet Ensilagekvaliteten Ensilageanalysen berättar om ensilagekvaliteten och är en förutsättning för utfodringsplanering och dagsberäkning. Med utfodringsplaneringen kan man sedan välja det mest optimala kraftfodret till ensilaget. Med rätt foder till rätt pris i utfodringen kan man spara ordentligt i foderkostnaderna. Våren och sommaren 2015 var en utmaning. Våren var kall med mycket regn och såningstiden fortsatte ända in i juni månad. Tillväxten på gräset var sakta pga. vädret. Under första skörden regnade det en hel del, lyckades man ta ensilaget i tid var skörden bra men till mängden var den mindre än året innan. Andra skörden var större än året innan (2014 var torrare sommar än 2015) fast vädret var dåligt och regnigt. 4

6 Ensilageskörden från fjolåret varierar. Därför lönade sig att analysera sitt ensilage. Av analyserade ensilage var D-värde på första skörden i medeltal 693 i Österbotten och på andra skörd 684. Första skörds resultat var ganska bra jämfört hela Finland (688). Råproteinet var lägre jämfört med tidigare år. Enligt analysresultaten hade Österbotten (130), något lägre proteinnivå än Keski-Pohjanmaa (132) och Etelä- Pohjanmaa(137). Hela landets medeltal var 133. På analyser av spårämnen syns också att fosfor var lägre än vanligt. Ekonomi Ekonomiskt var fjolåret ett tufft år inom mjölksektorn. Mjölkkvoterna upphörde inom EU Gränsen till Ryssland var fortsatt stängd och inga mjölkprodukter fick levereras över gränsen. Producentpriset från mejerierna sjönk. En ny stödperiod inleddes och inverkade på att stödutbetalningar blev senare än vanligt. Trots svårare ekonomiska tider finns framtidstro i Österbotten. Antalet affärsplaner på området blev i fjol gjorda 62 stycken och med samma takt har det fortsatt i början av Rådgivare Specialuppgifter Åtta mjölkgårdsrådgivare har arbetat på Lantbrukssällskapet under året. Alla sköter produktionsuppföljning och utfodringsplanering men flera av rådgivarna har även andra specialuppgifter. Johanna Laakso Magnus Blässar Jessika Eklund Kundservicechef, Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande) Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), fullfoderrådgivning Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), fertilitetsdiskussionsgrupp, handledare för vuxenutbildning 5

7 Tanja Gammelgård Jan-Olof Johnsson Madelene Lindqvist Ingeborg Nordberg Mjölkgårdsrådgivning Vallodling, vall diskussionsgrupp, fullfoderrådgivning, köttnöt och diko Stödansökan, Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), handledare för vuxenutbildning Testning av mjölkmätare, företagshälsovård TERMINOLOGI INOM MJÖLKGÅRDSRÅDGIVNING Dataprogram Dataprogram och webbtjänster som används av mjölkgårdsrådgivare och producenter: Ammu /Elmer /TehoElmer Nötregister, inmatning av provmjölkningar, utskrift av djurförteckningar arbetslistor m.m. Kokompassen: Webbaserat program för uppföljning och planering av utfodring ProAgria mjölk webbtjänst: Period och årsrapporter, gårdsanalys, årsjämförelser, inmatning av provmjölkning m.m. Mobi-Ammu: Wakka: Vipu: Naseva: Valma: Nötregister m.m. i handdator Skattebokföring och resultatanalys. Landsbygdsverkets webbtjänst för stödansökan. Bokföring av behandlingar och sjukdomar Valio mejeriernas webbtjänst 6

8 PRODUKTIONSUPPFÖLJNINGEN Till produktionsuppföljningen i Österbotten hörde 216 gårdar år Av gårdarna i Österbotten var 74 % och av korna 84 % med i produktionsuppföljningen. Procentuellt samma mängd som året innan. I hela landet var 84 % av korna med i produktionsuppföljningen. Antalet kor anslutna till produktionsuppföljningen i Österbotten var 8959 kor vilket är en minskning med ca 7 % från föregående år, 9674 kor. Diagrammet nedan visar kor totalt i produktionskontrollen. Kor totalt i produktionskontrollen, st Besättningsstorleken i svenska Österbotten fortsätter att växa och var under året i medeltal 45,1 kor jämfört med 42,5 kor år Medeltalet i hela Finland var 39,6. 7

9 Koantal/besättning, st ,1 22,3 25,5 23,4 27,8 24,6 29,8 26,1 32,4 27,8 33,7 29,2 35,3 30,8 38,2 33,1 40,3 35,3 42,5 37,5 45,1 39,6 Sv.Österbotten Finland Korna i svenska Österbotten producerade mera mjölk än året innan och resultatet för år 2015 var 8959 kg per ko. Förbättringen från året innan var 294 kg (2014; 8665 kg). Protein var 318 kg (3,54 %) och fett 390 kg (4,35 %). Hela landets medelproduktion var 9438 kg, vilket är en ökning med 326 kg (2014; 9112 kg) mjölk. Omräknat till energikorrigerad mjölk (EKM) är skillnaden mindre: Österbotten 9487 kg EKM och hela landet 9866 kg EKM. Livstidsproduktionen var kg för levande kor i besättningen och kg för kor som utmönstrats under de tre senaste åren. Motsvarande siffror för hela landet var kg för levande kor och kg för utmönstrade kor. Fetthalten ökade med 0,08 % -enheter och proteinhalten ökade med 0,06 % -enheter. Medelproduktionen på ekogårdar i Österbotten, totalt 10 besättningar, var 8641 kg mjölk, fett 375 kg (4,34 %) och protein 290 kg (3,36 %). Motsvarande siffror för hela landet, totalt 84 besättningar: 8442 kg mjölk, fett 357 kg (4,23 %) och protein 279 kg (3,31 %). 80 gårdar i svenska Österbotten (37 %) hade en produktion som översteg 9000 kg och 179 kor producerade över kg mjölk. 8

10 Diagrammet nedan visar mjölkproduktionens utveckling under de 11 senaste åren i svenska Österbotten och jämfört med hela landet. Medelproduktion, kg Sv.Österbotten Finland Diagrammet nedan visar fett- och proteinhalternas utveckling under de senaste 11 åren i Svenska Österbotten. Fett- och proteinhalt, % ,44 3,49 3,53 3,51 3,5 3,52 3,48 3,49 3,47 3,48 3,54 4,34 4,31 4,37 4,36 4,31 4,32 4,27 4,26 4,28 4,27 4, Protein-% Fett-% PRODUKTIONSRESULTAT KOMMUNVIS Av kommunerna hade Vörå den högsta medelproduktionen, 9313 kg. De största besättningarna finns i Larsmo, J-stad med 55, kor i medeltal. 9

11 Kommun Besättningar Medelkoantal Medelproduktion per ko Celltal Kalvning Mjölk, kg Protein, kg Fett, kg Protein % Fett % Gång Larsmo, J-stad 5 55, ,55 4, ,19 Karleby 18 (146) 38, ,56 4,78 185* 2,35* Kristinestad 14 30, ,44 4, ,38 Vörå 17 37, ,56 4, ,34 Pedersöre 57 52, ,51 4, ,28 Kronoby 57 45, ,57 4, ,25 Malax, Korsnäs, Närpes 11 42, ,61 4, ,28 Nykarleby 22 48, ,6 4, ,34 Korsholm, Vasa 6 36, ,53 4, ,10 Österbotten , ,48 4, ,25 Österbotten , ,54 4, ,28 Finland , ,5 4, ,37 *Resultat är hela område, 146 gårdar Mjölkkorna är koncentrerade till den norra delen av Svenska Österbotten. Största delen av besättningarna i produktionskontrollen finns i området från Nykarleby och norrut. RASER 67,2 procent av korna i Österbotten, eller knappt tre procent mindre än året innan, var av rasen Ayrshire. Andelen kor av Holstein-frisiska rasen har ökat till 32 procent. Holstein-frisiska rasen har den högsta mjölkproduktionen, medan Ayrshire har högre fett- och proteinhalt i mjölken. Rasfördelningen i svenska Österbotten och Finland Rasfördelning i Finland 1,2 Rasfördelning i Österbotten 0,9 43,4 55 Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap 31,7 67,2 Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap 10

12 Mjölkproduktion, kg/ko/år Sv.Österbotten Finland Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap Fett- och proteinhalt, % 5 4,5 4,43 4,2 4,51 4 3,5 3 3,57 3,49 3,55 Fett-% Protein-% 2,5 2 Ayrshire Holstein-Frisisk Finskboskap Nyckeltal enligt ras Bästa ras markerad med grått Ras Ayrshire Holstein Finskboskap Alla Kor, st Mjölk, kg Prot. Kg Fett, kg Prot. (%) 3,57 3,49 3,55 3,54 Fett (%) 4,43 4,2 4,51 4,35 EKM kg Celltal Kalvningsgång 2,33 2,18 2,53 2,28 Levande vikt Livstidsprod. Levande Livstidsprod. Utmönstr Kalvningsintervall Semin. Per kalvning 1,91 1,86 2,03 1,89 Utmönstringsålder 5,1 4,7 5,5 5 EKM kg/ livstidsdag 12,5 12,8 9 12,9 Mjölk kg/ livstidsdag 11,8 12,5 8,

13 12