2016 PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap
|
|
- Camilla Lindgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2016 PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Emma Thodin ÖSTERBOTTENS HUSDJURSKLUBB r.f Verksamhetsberättelse
2 Innehållsförteckning Redogörelse för produktionsuppföljningen och mjölkgårdsrådgivningen år ALLMÄNT... 2 Vi som jobbar med mjölkgårds-och vallrådgivning... 2 Vi som jobbar med avelsrådgivning... 2 Mjölkgårdsrådgivning Utfodringsplanering och dagsberäkning... 4 Övriga tjänster som sålts under året... 4 Ensilagekvaliteten... 4 Ekonomi... 5 Rådgivarnas specialuppgifter... 6 Produktionsuppföljningen... 7 Produktionsresultat kommunvis Raser Vad gör övriga Finland som inte vi gör?
3 ALLMÄNT Redogörelsen för produktionsuppföljningen och mjölkgårdsrådgivningen år 2016 i Svenska Österbotten är sammanställd av husdjursrådgivarna på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap. Österbottens Husdjursklubbs verksamhetsberättelse för år 2016 är sammanställd av Pernilla Grön-Stenman, Faba. Vi som jobbar med mjölkgårdsrådgivning: Telefon E-post Magnus Blässar magnus.blassar@proagria.fi Jessika Eklund jessika.eklund@proagria.fi Tanja Gammelgård Ingeborg Nordberg Monica Nygård monica.nygard@proagria.fi tanja.gammalgard@proagria.fi ingeborg.nordberg@proagria.fi med vallrådgivning: Margareta Slotte margareta.slotte@proagria.fi med avelsrådgivning: inom nötaveln Pernilla Grön-Stenman pernilla.gron-stenman@faba.fi 2
4 MJÖLGÅRDSRÅDGIVNING 2016 ProAgria centralernas förbund är certifierad av ICAR (International Committee for Animal Recording) för att sköta om produktionsuppföljning i Finland. Lantbrukets datacentral upprätthåller databas för resultaten. Tillhörande rådgivning sköts av lokala ProAgria centralerna (Lantbrukssällskap). De flesta mjölkgårdarna har köpt tjänster utöver produktionsuppföljningen, såsom produktionsstyrningsbesök med ett omfattande ladugårdsbesök, måldiskussion, resultatgenomgång och fokusområden. Under 2016 jobbade våra rådgivare aktivt med utfodringsplanering för mjölk-, slaktnöt- och dikobesättningar. Även inom utfodring erbjöd vi paketlösningar samt uppföljning av dagsutfodringen åt våra kunder. Våra rådgivare har också varit till stor nytta och hjälp på gårdarna vid övergången till nätbaserat nötregister i form av Min Gård. Även ett skolningstillfälle för producenter har ordnats med inbjudna föreläsare från övervakningen. Under 2016 fortsatte installering av streckkodsburkar på gårdar samt testning av mjölkmätare enligt gårdarnas behov. Intresset för benchmarkinggrupper har varit stort, och under året bildades grupper kring vallfrågor, fertilitetsfrågor samt en för automatisk mjölkning (VMS). Husdjursrådgivarna har även aktivt jobbat med den statligt finansierade Råd rådgivningen främst kring stödvillkoren för djurens välbefinnande. Det tycks vara en tjänst som uppskattas av husdjursproducenter. Aktivt samarbete med våra samarbetspartners, mejerier, slakterier, foder- och avelsföretag har fortsatt under Samarbetet med DeLaval angående rådgivning vid ibruktagning av DeLavals mjölkrobot fortsatte. Samtidigt fortsatte satsningar på ProAgrias Huippuosaaja-kompetens inom mjölksektorn; rådgivare Jessika Eklund har deltagit i den utbildningen. Projektet AgroTillväxt, vars syfte är att öka lönsamheten inom jordbrukets alla sektorer genom informationsspridning, startade i början av Via projektet har husdjursrådgivarna kunnat bemöta våra kunders behov i olika sammanhang och kring aktuella teman, som t.ex. klövvård, nyckeltal, vallproduktion, betesdrift etc. Nyttiga tillfällen och möten för både producenter och rådgivare. Material och inbandningar från tillfällena hittas på vår hemsida Både hemsidan och Facebook har under året blivit uppdaterade regelbundet med aktuell information. 3
5 Utfodringsplanering och dagsberäkning Våra kunder har främst köpt utfodringsplaner via timdebitering. En plan kan bestå av flera recept för olika djurgrupper under samma period. Totalt har drygt 400 utfodringsplaner för mjölk-, diko- och slaktnötsbesättningar gjorts. I samband med utfodringsplanering har vi ofta gjort dagsberäkningar som ger en bild av kornas produktionspotential samt utfodringskostnader. År 2016 gjordes 80 dagsberäkningar för att följa upp mjölkproduktion foderkostnad. Övriga tjänster som sålts under året Registrering av nötdjur Foderprovtagning Hullbedömning Rådgivning inom Råd2020 Support vid ibruktagning och användning av streckkodade provburkar Diskussionsgrupper inom vall, fertiliteten och robotmjölkning (VMS) Utvecklingssamtal Investeringskartläggningar Ensilagekvaliteten Ensilageanalysen berättar om ensilagekvaliteten och är en förutsättning för utfodringsplanering och dagsberäkning. Med utfodringsplaneringen kan man sedan välja det mest optimala kraftfodret till ensilaget. Med rätt foder till rätt pris i utfodringen kan man spara ordentligt i foderkostnaderna. Odlingssäsongen 2016 var även detta år en stor utmaning ur odlingsoch skördesynvinkel i Karleby- och Pedersörenejden, även i vissa byar i Nykarleby. Broddar som drunknade i vatten, svårt att bärga vallfoder mellan regnskurarna och sönderkörda fält som inte ville bära skördemaskiner var ett faktum. På många gårdar i området fanns det därför inget att tröska och ingen halm att bärga, ställvis även brist på grovfoder på grund av svag första vallskörd. Vallväxterna trivdes ändå hyggligt i regnet och återväxten blev mera normal, men de få soldagarna försvårade och försenade bärgningen i många fall. 4
6 Utmaningarna till trots, så håller sig svenska Österbotten i absoluta toppen när det gäller den näringsämnesmässiga kvaliteten på ensilagen! I hela landet producerades det märkbart bättre ensilage än året innan. Totalt för alla ensilageprov låg utfodringsindex i Österbotten på 111 (hela landet 105), D-värde på 692 g/kg ts (hela landet 683 g/kg ts) och råprotein 133 g/kg ts (hela landet 137 g/kg ts). Ekonomi Ekonomiskt ser läget på mjölkgårdarna ljusare ut 2016 än året innan. Enligt resultatanalyserna har lönsamhetskvoten stigit nationellt till 0,82 (2015 0,63). Förtjänst per arbetstimme är 11,5 /h (2015 under 8 /h). Mjölkens produktionskostnader har sjunkit till 40 c/l ( c/l), detta bl.a. tack vare friskare djur, färre djurinköp, lägre seminkostnader samt färre maskininvesteringar. Foderkostnaderna låg på samma nivå. Resultatanalyserna visar nationellt även att större besättningar visar på bättre lönsamhet. Lönsamhetskoefficienten för besättningar med kor är 1,18, jämfört med 0,65 för besättningar med kor. Men storleken är inte allt, att man har en bra produktion och fungerande rutiner är a och o. Lönsamhetskoefficienten för en produktion på kg/år är 1,0, jämfört med 0,7 om produktionen ligger på kg/år. Framtidstron är stark i Österbotten. Antalet affärsplaner uppgick ifjol för alla sektorer på området till sammanlagt 59 st (62 st 2015). Hösten 2016 togs nya statsfinansierade tjänster i bruk, bl.a. investeringskartläggning och utvecklingssamtal. Av dessa har det gjorts sammanlagt 42 st. Till lönsamhetsbokföringen hörde 34 gårdar. 5
7 Rådgivarnas specialuppgifter Åtta mjölkgårdsrådgivare har arbetat på Lantbrukssällskapet under året. Alla sköter produktionsuppföljning och utfodringsplanering men flera av rådgivarna har även andra specialuppgifter. Magnus Blässar Jessika Eklund Tanja Gammelgård Ingeborg Nordberg Monica Nygård Jan-Olof Johnsson Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), fullfoderrådgivning, bedömare vuxenutbildning Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), diskussionsgrupper fertilitet samt VMS, ibruktagning av VMS-robot Mjölkgårdsrådgivning, utfodringsplanering kvigor och dikor Testning av mjölkmätare, företagshälsovård, nötregistreringar Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande), lönsamhetsbokföring, företagshälsovård Vallodling, diskussionsgrupper vall, fullfoderrådgivning, slaktnöt- och dikorådgivning, ekologisk husdjursproduktion Madelene Lindqvist Johanna Laakso Stödansökan, Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande). Tjänstledig Kundservicechef, Råd2020 (tvärvillkor, djurens välbefinnande). I tjänst t.o.m
8 PRODUKTIONSUPPFÖLJNINGEN Till produktionsuppföljningen i Österbotten hörde 202 gårdar år 2016 (216 gårdar 2015). I hela landet var antalet 5410 gårdar, eller 70 % av mjölkgårdarna. 83 % av korna i Österbotten hörde till produktionsuppföljningen eller procentuellt samma mängd som året innan. I hela landet hörde 84 % av korna till produktionsuppföljningen. Antalet kor anslutna till produktionsuppföljningen i Österbotten var 9223 kor vilket är en ökning med ca 3 % från föregående års 8959 kor Kor totalt i produktionsuppföljningen, st Besättningsstorleken i svenska Österbotten fortsätter att växa och var under året i medeltal 47,5 kor jämfört med 45,1 kor år Medeltalet i hela Finland var 41,5 kor ( ,6 kor). 7
9 Koantal/besättning, st 47,5 45,1 42,6 40,3 41,5 38,2 39,6 37,5 35,3 35,3 32,4 33,7 33,1 29,8 30,8 27,8 27,8 29,2 24,1 25,5 26,1 22,3 23,4 24, Sv.Österbotten Finland Korna i svenska Österbotten producerade något mera mjölk än året innan och resultatet för år 2016 var 8996 kg per ko. Förbättringen från året innan var 37 kg (2015; 8959 kg). Protein var 319 kg (3,54 %) och fett 393 kg (4,37 %). Näst intill identiska med året innan. Hela landets medelproduktion var 9542 kg, vilket är en ökning med 104 kg (2015; 9438 kg) mjölk. Omräknat till energikorrigerad mjölk (EKM) är skillnaden mindre; Österbotten 9532 kg EKM och hela landet 9964 kg EKM. Livstidsproduktionen var kg för levande kor i besättningen (+580 kg från 2015) och kg för kor som utmönstrats under 2016 (+466 kg från 2015). Motsvarande siffror för hela landet var kg för levande kor (+757 kg från 2015) och kg för utmönstrade kor (+248 kg från 2015). Medelproduktionen av ekologisk mjölk i Österbotten, totalt 10 besättningar, låg på 8379 kg mjölk (8641 kg 2015), fett 377 kg (4,5 %) och protein 287 kg (3,43 %). Motsvarande siffror för hela landet, totalt 105 besättningar; 8397 kg mjölk (8442 kg 2015), fett 328 kg (3,91 %) och protein 257 kg (3,06 %). 73 gårdar i svenska Österbotten (36 %) hade en produktion som översteg 9000 kg och 203 kor producerade över kg mjölk. 8
10 Diagrammet nedan visar mjölkproduktionens utveckling under de senaste tolv åren I svenska Österbotten och jämfört med hela landet Medelproduktion, kg Sv.Österbotten Finland Diagrammet nedan visar fett- och proteinhalternas utveckling under de senaste tolv åren i Svenska Österbotten. Fett-och proteinhalt, %, Sv.ÖB 4,6 4,4 4,34 4,31 4,37 4,36 4,31 4,32 4,27 4,26 4,28 4,27 4,35 4,37 4,2 4 3,8 3,6 3,44 3,49 3,53 3,51 3,5 3,52 3,48 3,49 3,47 3,48 3,54 3,54 3,4 3, Fett Protein 9
11 PRODUKTIONSRESULTAT KOMMUNVIS De största besättningarna finns i Larsmo,J-stad med 51,7, kor i medeltal. Kommun Besättningar *) Medelkoantal*) Medelproduktion per ko **) Mjölk kg EKM Prot,kg Fett kg Prot.% Fett % Karleby 18 34, ,52 4,64 Kronoby 62 45, ,55 4,48 Pedersöre 64 49, ,53 4,38 Jakobstad + Larsmo 6 51, ,52 4,21 Nykarleby 23 50, ,50 4,38 Vörå 18 36, ,62 4,54 Korsholm 7 35, ,46 4,57 Malax + Korsnäs 4 31, ,64 4,56 Närpes 7 36, ,63 4,59 Kristinestad 6 30, ,56 4,66 *) Alla besättningar som under 2016 har hört (helt eller delvis) till produktionsuppföljningen **) Endast de gårdar som har officiellt resultat under 2016 På finns för första gången en lista över topp 500-gårdar i Finland enligt EKM-produktion. Även material från det nationella resultatseminariet. 10
12 RASER 64,3 % av korna i Österbotten, eller knappt 3 % mindre än året innan, var av rasen Ayrshire. Andelen kor av Holstein-frisiska rasen har ökat till 34,5 %. Holstein-frisiska rasen har den högsta mjölkproduktionen, men Ayrshire högre fett- och proteinhalt i mjölken. Rasfördelningen i svenska Österbotten och Finland Finsk boskap 1 % Finsk boskap 1 % Holstein 35 % Ayrshire 64 % Holstein 46 % Ayrshire 53 % Rasfördelning i Österbotten Rasfördelning i Finland, % Mjölkproduktion/ras i Finland Ay Hol Sk Je Övrig ISK LSK PSK Alla Mjölk EKM 11
13 Vad gör övriga Finland som vi inte gör? - Med sikte på 9500 kg! Österbotten Finland Utmönstrings % 34,4 33 Medelkalvningsgång 2,33 2,41 Medelkalvningsgång 2,84 2,98 utmönstrade Mjölk kg/levnadsdag 12,3 13,1 EKM/levnadsdag, 14,3 15 utmönstrade Cellmängd, 1000 st Fett 4,37 4,27 Protein 3,54 3,49 Utfodringsindex På kommande under 2017: KPI Key Performance Indicator = gårdens prestanda - Nya nyckeltal tillsammans med Valio och Faba - Mätare för bl.a. produktionsekonomi, effektivitet och djurflöde Råd2020 ekonomi 12
PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap
2015 PRODUKTIONS- UPPFÖLJNING ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap ÖSTERBOTTENS HUSDJURSKLUBB r.f Verksamhetsberättelse Tamara Gammelgård INNEHÅLL Redogörelse för produktionsuppföljningen och
Råd ProAgria Lantbrukssällskapet. Långskog Magnus, Lönnqvist Mari
Råd 2020 2015 2020 ProAgria Lantbrukssällskapet Långskog Magnus, Lönnqvist Mari Råd 2020: 7 moduler + 1 Miljö Energi Produktionsdjur Produktionsdjur, hälsovårdsplaner Växtskydd Ekologisk produktion, växt
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut
Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat
Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Anett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Jordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3
Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område November Teemu Saarinen
Uppföljning av ungdomsgarantin på Österbottens NTM-centrals område 2015 Teemu Saarinen 18.12.2015 Begrepp som gäller uppföljningen 18.12.2015 Flöde till arbetslöshet som varat längre än 3 månader = Andelen
Lönsam mjölkproduktion
Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad
Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund
Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 Oy Fram Ab, Vasa 2014 2 Produktionsuppföljning för
Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.
Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt
Ekomjölkbönder efter lång väntan
För sju år sedan tog Andreas och Maria Ingerström i bruk större fähusytor, och för ett och ett halvt år sedan lade de om till ekologisk mjölkproduktion. I dag har paret närmare hundra årskor i sin produktion.
När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget
Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1
Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag
EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag Författare Markus Oskarsson, Svensk Mjölk (markus.oskarsson@svenskmjolk.se) Steffi Wille, European Dairy Farmers (steffi.wille@vti.bund.de)
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Datainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Författare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Jordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Friska får ger välmående gårdar
Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
utfodringslösningarna
Klart effektivaste utfodringslösningarna för din gårds bästa! LÅGT OPTIMALT IFE- VÄRDE HÖGT IFE-värdet förnyar vår uppfattning om utfodringens effektivitet Varför ger en foderstat god avkastning utan problem?
Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Policy Brief Nummer 2013:5
Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt
Foderproduktion och kvalitetsfel
Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser
Ger dig bättre kontroll
www.delaval.se DelPro för båsladugårdar Det integrerade driftsledningssystemet för mjölkproduktion DeLaval är ett varumärke i DeLaval-gruppen. Rätt till konstruktionsändringar förbehålles. Art.nr 6228186560(S1)0712
Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Boosta Mjölkföretaget
Boosta Mjölkföretaget Mjölkföretagardagen Umeå 18 januari 2017 Hans och Nisse Karlssons Högared AB Presenterat av Annica Hansson, Växa Sverige Disposition Presentation och bakgrund Vad händer vid övergång
Utfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Så hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet
Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se
Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell
Språkklimatet i Finland år 2016 Kommunmarknaden 14.09.2016 Marina Lindell Språkbarometern Följer upp hur den språkliga servicen förverkligas i tvåspråkiga kommuner. Hur väl får den lokala språkminoriteten
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Kan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
För mera information: Om Växa Sverige
2016-08-26 1 (6) Från och med den 1 augusti finns det endast 3 971 mjölkbönder kvar. Det senaste året har Sverige tappat över 300 gårdar och nedläggningstakten ökar nu för varje vecka. Under 2016 har även
Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Optimera djurhälsa och mjölkmängd
Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar
Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ
Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ I april 2015 börjar man använda nya typer av förnödenheter
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt
Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt Utmaningarna är många inför genomförandet av Sote-reformen Kanske flera här än inom många andra områden i landet Vi har landets friskaste befolkning
Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK
Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets
Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning
Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll
Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap
Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet
EKOHUSDJURSKURS. ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur
EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Utfodring enligt djurgrupp Nötkreatur Sinkor, dräktiga kvigor I huvudsak grovfoder, mineraler och spårämnen. Mättande grovfoder (D630) av god kvalitet som skördats i ett senare
Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar
Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet
MJÖLKBESÄTTNINGAR FÖRBÄTTRAR SITT DJURMATERIAL MED HJÄLP AV HAKA-PROJEKTET
HAKA-Projekt MJÖLKBESÄTTNINGAR FÖRBÄTTRAR SITT DJURMATERIAL MED HJÄLP AV HAKA-PROJEKTET Norra Savolax i Finland är ett område där djurmaterialet i besättningarna utvecklats medvetet. Utvecklingen fortgår
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Goda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Ekologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Några centrala
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
(5) Om Växa Sverige
2016-09-14 1 (5) För mjölkföretag som expanderar, och som har hög andel fasta kostnader, är det viktigt att produktionen fungerar optimalt. Hög mjölkavkastning och ökad effektivitet för bland annat arbete
Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn
Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt
INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Ekologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift
KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg
Utfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Vallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Limousin á la carte Produktionssätt
1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet
Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE
Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 1 Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE ProAgria Keskusten Liiton julkaisuja 1162 ISSN-L 1798-5307 ISSN 1798-5315 (verkkojulkaisu) 1.1.2019 2 Produktionsuppföljning
Resurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Regional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo
Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo NÖJ DIG INTE MED ATT BARA PUTTA FRAM FODRET Att regelbundet flytta fram fodret på foderbordet gör det tillgängligare för korna, men det
I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR OCH ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE I FRÅGA OM NÖTKREATUR
EU:S BIDRAG FÖR NÖTKREATUR OCH ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE I FRÅGA OM NÖTKREATUR Stödinfo gällande husdjur 23.1.2018 Reso NTM-centralen i Egentliga Finland. Källa: Landsbygdsverket, JSM, Evira
Måndagen den 15 maj 2017, kl Pedersöre kommungård, Bennäs
PEDERSÖRE KOMMUN Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden PROTOKOLL 15.05.2017 13 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 15 maj 2017, kl. 9.00 11.10. Pedersöre kommungård, Bennäs Beslutande
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Handledning foderbudget
1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta
Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Produktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.
Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval. No. 1 på reproduktionsstyrning Den mest exakta juverhälsokontrollen liter mjölk/dygn Upp till 3,000 vms Supra+ vms Supra vms
Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?
Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Resultat från stationsförsök och fältstudier på gårdar Eva Spörndly 1 och Margareta Dahlberg 2 1 Institutionen för husdjurens
Kvighotell - En ny model för ungdjur management
DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect
ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST. Proaktiv driftsledning
ACETONEMI SUBKLINISK MASTIT BRUNST Proaktiv driftsledning Herd Navigator ger dig information om hur du kan förbättra besättningens resultat och produktivitet, så att du kan bibehålla din konkurrenskraft
Klövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige
Klövhälsoläget 2018 Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige Ca 470 000 klövhälsoregistreringar 95 % av dessa rapporterades in digitalt Klövhälsoregistreringar