Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 10 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Fosfor Vad behövs fosfor till Hur kan det bli ett problem Fosforns kretslopp Tillgänglighet i marken Fosfor gödsling Förlustvägar Domar Hur ser framtiden ut Tillsyn 1
Åtgärdsbehov fördelat på vattendistrikt Åtgärdsbehov fosfor (ton/år) Åtgärdsbehov kväve (ton/år) Myndighet Sjöar o kustvatten kustvatten vattendrag Bottenviken 27 14 39 Bottenhavet 17 64 600 Norra Östersjön 162 91 2 777 Södra Östersjön 192 223 3 143 Västerhavet 271 104 7 161 Totalsumma 670 497 13 720 Vad behövs fosforn till Centralt i alla protein Växtodling skördehöjande Viktig byggsten i kolhydrater, ATP, RNA och DNA, cellmembran mm Viktig för celldelning I kroppen binds i skelettet och ihop med Ca stärker det När hur viktigt för växter? Behövs för rot utveckling, dvs start Roten måste växa till fosforn Fosforn är mycket immobilt i jorden Låga temperaturer gör att P behovet ökar Skördeeffekt främst pga större bladyta. 2
Övergödning Peak Fosfor 70 60 50 40 30 20 10 0 70/71 72/73 P-tillförsel med mineralgödsel Sverige, tusental ton fosfor 74/75 76/77 78/79 80/81 82/83 84/85 86/87 88/89 90/91 92/93 94/95 NPK NP PK P 96/97 98/99 00/01 3
Fosfor i marken Svåromsättbart organiskt P Lättomsättbart organiskt P Löst P Utbytbar t P Mineralbundet P Löst P Partikulärt P 4
5
Ca 80 % fastlagt 6
Fosfor - ett svårfångat näringsämne 2000 20 2 000 kg/ha finns i marke n 15-20 kg/ha tas upp av grödan I snitt gödslar vi med 13 kg P/ha och år MEN 5 % av arealen får >60 kg/ha! Överskott på ca 2 kg/ha i snitt* Förlusterna varierar mellan 0,05 och 4 kg/ha Framför allt platsbundna orsaker, t.ex. jordart 0,4 0,4 kg/ha förluster Nederbörd och avrinningsmönster påverkar också i hög grad *avser växtnäringsbalanser på gårdsnivå enligt SCB Ämnet Fosfor Bindning av fosfor i åkermark - Lerjord Plantornas upptag av tilldelat fosfor (%) 70 65 60 55 50 45 0 10 20 30 40 50 60 Lerhalt i åkermark (%) Källa: N.C.Brady The nature and properties of soils Upptag Bevattning gynnar P upptag Arter och Sorter skiljer sig både i hur bra de är att ta upp P samt Hur bra de är att utnyttja upptaget P Radmyllad P tas upp bättre, framför allt vid torra förhållande Betning med P kan funka Osäkert om bladgödsling, är just bladgödsling 7
Sammanfattning Jordens bufferkapacitet, jordtyp och sort har större betydelse än P-AL Optimerad vattenstatus är viktig Höja P Krävs över skott på 35 kg P /ha och år för att höja P-Al en klass (resultat från Danska långliggande fältförsök) Hur mycket P finns tillgängligt? Svar : Vi vet inte! - Men vi har ju markkarteringsvärde!? 8
P-AL Olika analysmetoder Extraktion med ammoniumlactate Olsen P Extraktion med sodiumbicarbonate P-AAC Extraktion med Ammonium acetat Markkartering Markkarteringsrådets rekommendationer Provtagning vart 10:e år 1 prov per ha 1 prov består av 10-20 provstick Jordprovtagning Efter: Växtodling 1 Marken LTs Förlag 9
Vad säger markkarteringen Grov bild av markens kemiska sammansättning Provtagningstidpunkt har betydelse Analys- och provtagningsfel kan förekomma Fosfor i alven Betydelse för att flera grödor kan plocka på djupet. och Fosfor kan lagras i alven. We conclude that any soil test is a drastic simplification of the complex processes determining P availability in soil. As a result, most of the classical soil tests fail to provide robust and reliable estimates of plant P availability when integrated across a range of different soils types. 10
Vad säger Fosfor balansen? Kan vi använda det? Sammanställning över ett kalenderår Överskottet: Infört minus utfört Ammoniakavgång kg N/ha Denitrifikation kg N/ha Flöden in och ut från gården Kvävenedfall kg N/ha Produkter in N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Produkter ut N: kg/ha P: kg/ha K: kg/ha Kvävefixering kg N/ha Utlakning kg N/ha Till mull kg N/ha Från mull kg N/ha Överskott kg/ha N P K Rimlig P-balans Växtföljd P-AL-värde I II III IVA IVB V Spannmål 10 5 0-10 -20-20 Oljeväxter (vart 4:e år) 10 5 0-10 -25-25 S-betor (vart 4:e år) 10 5 0-10 -20-25 Potatis (vart 4:e år) 10 5 0-10 -15-15 Vall (3 år av 6) 10 0-5 -15-20 -20 11
Fosforbalans i förhållande till djurtäthet på mjölkgården, ca 1900 mjölkgårdar Fosforbalans i förhållande till djurtäthet 40 30 Fosforbalans (kg P/ha) 20 10 0 R 2 = 0,0878-10 -20 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Djurtäthet (de/ha) Fosforbalans i förhållande till djurtäthet på svingården, ca 480 svingårdar Fosforbalans i förhållande till djurtäthet 40 30 Fosforbalans (kg P/ha) 20 10 0 R 2 = 0,0746-10 -20 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 Djurtäthet (de/ha) Fosforbalans för en gård om gödslingsråd tillämpas P-AL klass Över/underskott per hektar I +20 II +10 III +/-0 IV -5 V -15 12
Vad säger Fosfor balansen? Påverkas främst av skördenivån/vädret. En verksamhet kan använda det för att jämföra sig mellan olika år. Svårt att göra jämförelser mellan gårdar. Lagerhållning och transport av organiskgödsel påverkar. Fosfor gödsling Ta både hänsyn till grödans behov och markens fosforinnehåll. SJVs Rek. Gödsling och kalkning tar även hänsyn tull ekonomi. I praktiken gödslar man ofta till växtföljden 13
Fosfor förluster Ytavrinning Massflow via macroporer Utlakning? Olika jordarters förmåga att motstå vattenerossion 14
Episodiska läckage när som helst under året Exempel från ett dräneringssystem När är det stor risk för fosforförluster? På lerjordar Packning dålig markstruktur Stående vatten Torksprickor på sommaren risk för snabb transport och inre erosion om det blir mycket nederbörd, framför allt efter fosforgödsling om gödseln inte fått god kontakt med jorden När är det stor risk för fosforförluster? När dräneringen inte fungerar Stående vatten på fältet leraggregat slammas upp och för med sig partikelbunden fosfor Sämre gröda som inte klarar att ta upp lika mycket näring 15
När är det stor risk för fosforförluster? På sluttande mark med mo/mjäla eller lerjord Yterosion som kan utvecklas till rännilar Höstharvning kan förvärra problemen ( slätare markyta, plogtiltor och andra mindre håligheter som kan magasinera vatten försvinner ) När är det stor risk för fosforförluster? Efter spridning av stall- och mineralgödsel Häftiga regn eller snösmältning innan gödseln har brukats ner och kommit i kontakt med jorden kan ge stora förluster Torksprickor på sommaren raka rör ner till dräneringen Sluttande mark risk för ytavrinning När är det stor risk för fosforförluster? Vid höga P-AL-tal i marken Särskilt om marken innehåller lite Fe och Al som kan binda fosforn, dvs. har låg bindningskapacitet. Förhöjda P-AL-tal innebär också att den eroderade jorden innehåller mera fosfor 16
Fosforförluster i typområdena (långtidsmedel) 1,0 0,8 Årstransport (kg/ha) Årsmedelhalt av fosfor i bäck (mg/l) 1,0 0,8 AC1 # 0,6 0,6 # X2 0,4 0,4 # W3 0,2 0,0 0,2 0,0 # S13 O14 # O15 # # # O18 O17 C6 AB5 AB4 # # # # # T9 U8 # T10 # E24 # E21 O18 U8 E24 M39 N33 O14 M36 F26 C6 E23 S13 N34 X2 M42 O17 I28 AC1 K31 H29 E21 F26 # # I28 Källa: Kyllmar & Stjernman Forsberg, SLU N33 N34 ## M36 # # M39 # # # M40 K31 M37 # # M41 M42 När kan vi fånga fosforn? 1. Anpassa fosfortillförseln 2. Minska risken att fosfor lämnar åkern 3. Fånga fosfor som lämnat åkern Åtgärder för att stoppa erosionen Stoppa erosionen i fältet - då blir skadan minst Vårplöj där det är möjligt Förbättra dräneringen Minska markpackningen Undvik tiltpackning/harvning på hösten efter plöjning Anlägg ett avskärande dike med ytvattenintag i erosionskänsliga områden där rännilar brukar uppstå Plöj och så vinkelrätt mot släntlutningen Skyddszonen har många uppgifter Eventuell yterosion stoppas Vändning och fälttransporter kan ske utan packning och grödskador på fältet Hjälper till att hålla avstånd vid t.ex. gödselspridning och jordbearbetning Sprutning och gödsling kan göras med mindre 17
En väl etablerad höstgröda minskar risken för erosion Foto: Örjan Folkesson Gräs runt dräneringsbrunn En gräsbevuxen kant eller anpassad skyddszon runt brunnen kan minska förlusterna av partikelbunden fosfor Täckdikning Foto: Anuschka Heeb 18
Anläggning av kalkfilterdike Foto: Anuschka Heeb Strukturkalkning Foto: Johan Malgeryd Gödsling Varför kalka? Kalkningens övergripande effekt förbättrar markbördigheten fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Kalkningens verkningsmekanismer ger bättre rotmiljö, rotpenetration och rotgenomvävnad, främjar mikrobliv och markstruktur, underlättar brukning, förbättrar upptag av växtnäringsämnen, bl.a. fosfor minskar upptagningen av vissa tungmetaller t.ex. kadmium. 19
Skyddszon som fångat upp eroderat material Foto: Katarina Börling Nyanlagt tvåstegsdike hösten 2014 Foto: Anuschka Heeb Damm som samlar fosfor Foto: Johan Malgeryd 20
Fosfor karta Vad gör man rent praktisk Radmyllning/placering av fosfor Surgörning av stallgödsel Betning med fosfor Minskar fosfor i foder Rådgivning via Greppa Näringen Framtiden Placering av flytgödsel Betning Återvinning av P Model beräkning för läckage risk baserat på markens fosforbindande förmåga och fosformättnadsgrad (ICECREME DB) 21
Vad behöver göras? Slam frågan bör lösas. Fosfor från hästhållning Jordanalyser som visar markens innehåll av växttillgängliga fosfor. Max 22 kg P/ha år Skyddszoner Tillsyn av P Spridningsförbud snötäckt, tjälad och översvämmad mark Tillsyn av P Hur kan man bedriva det? 22