Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland

Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk En studie genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland Jenny Ivner Grontmij AB Energi & Elkraft Linköping / Örebro

8 USlutsatser och förslag till fortsatta studieru... 30 UReferenslistaU... 31 Gronmtij AB 3 (31)

1 0B0BSammanfattning Jordbruket står för ungefär en femtedel av Sveriges utsläpp av klimatgaser, cirka 14 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Av dessa kommer ungefär en fjärdedel (27 procent) från djurhållningen (djurens matsmältning och gödselhantering). I Östergötland finns idag mellan sex och åtta procent av Sveriges bestånd av kor, svin, får och höns och utsläppen från denna djurhållning har beräknats till motsvarande 355 Mton koldioxidekvivalenter. Syftet med denna rapport är att presentera och värdera ett antal åtgärdsförslag för att minska klimatgasutsläppen från Östergötlands djurhållning. Värderingarna är gjorda med hjälp av beräkningar och en diskussion kring konsekvenser av ett eventuellt genomförande av åtgärderna. Beräkningarna utgår från schablonvärden för metan och lustgasutsläpp baserade på Jordbrukets klimatpåverka Underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar av Berglund m.fl. (2009), samt Utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn från Naturvårdsverket (2006). Det finns många osäkerheter i både dataunderlag och schablonvärden, därför ska alla siffror som presenteras ses som riktvärden för vilken storleksordning utsläpp och potential handlar om, snarare än en korrekt bild av verkligheten. Beräkningarna visar att den största andelen av klimatgasutsläppen kommer från nötkreatur (71 procent), varav den största enskilda posten är matsmältningsmetan från mjölkkor 24 procent. De sammanlagda utsläppen från gödsel står för 28 procent. De åtgärdsförslag som har sammanställts och potentialer beräknats för kommer från Jordbruksverkets förslag till handlingsplan Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 från 2010: Den största potentialen för utsläppsminskning finns i att röta gödsel till fordonsgas som kan ersätta fossilt fordonsbränsle. Om 20 procent av all tillgänglig svin- och hönsgödsel rötades och användes som fordonsgas skulle det motsvara en utsläppsminskning motsvarande 20 procent av dagens utsläpp från djurhållning i Östergötland. Om all tillgänglig gödsel kunde rötas till fordonsgas skulle det innebära en minskning motsvarande 140 procent av dagens utsläpp från djurhållning i Östergötland. Användning av torv som strömedel för att minska ammoniakavgång är en åtgärd som beräknas ha måttlig potential (omkring 4 procent). En nackdel är att torv inom EU klassificeras som fossilt vilket skulle vara till nackdel för miljöklassningen av biogas från torvblandad gödsel Surgörning av gödsel för att minska ammoniak och metanavgång beräknas också ha måttlig potential, storleksordningen 5 procent av lustgas- respektive metanutsläppen. Det går åt relativt stora mängder syra för att sänka ph i gödsel och hålla det lågt. Om det finns avsikter att röta gödseln till biogas är ett lågt ph en nackdel för utrötningen av metan. Om man både vill röta gödsel och åtnjuta minskningen av kväveavgång vid spridningen av gödseln, är ett alternativ att surgöra rötresten efter rötningen Optimering av foderstat för minskning av matsmältningsmetan. Relativt enkel åtgärd rent tekniskt, men som kräver god kunskap om djurens matsmältning, mark och grödor för att säkerställa produktionsnivån. Åtgärden skulle kunna leda till måttliga minskningar av matsmältningsmetan. Detta är ett område med pågående forskning och utveckling Avelsstrategier för ökad köttproduktion eller minskade mängder matsmältningsmetan. Genom att utnyttja vissa köttrasers och individers medärvda förmågor till hög köttillväxt per foderenhet, eller benägenhet att omvandla mindre av foder till metan finns viss potential för utsläppsminskning med bibehållen produktion. Forskning och utveckling pågår Minskat svinn med hjälp av bättre djurhälsa. Det finns en viss potential i att minska svinnet genom bättre djurhälsa. Forskning och utveckling i samarbete med lantbruk pågår, bland annat vid Sveriges Lantbruksuniversitet Utskiljning av metan och ammoniak från ventilationsluft. Denna åtgärd är i dagsläget endast möjlig att genomföra i stall med mekanisk ventilation, det vill säga vanligtvis svin och hönsstall. Potentialen på kort sikt antas därför vara förhållandevis låg då investeringstakten i nya ventilationsaggregat antas vara låg. Gronmtij AB 4 (31)

Ett antal kvalitativa åtgärder som har bäring på Länsstyrelsens verksamhet, inspirerade av Jordbruksverkets promemoria Växthusgaser från jordbruket från 2009 diskuteras också: Påverka konsumtionsmönster för att öka andelen lokalproducerade jordbruksprodukter genom information om värdet av ett livaktigt lokalt lantbruk Samordna statliga styrmedel och regelverk med ett helhetsgrepp på lantbruket som en del av exempelvis livsmedels-, energi- och transportsystemen. Ta fram en regional landskapsstrategi för att och undvika suboptimering av användning av åkermark Sammanfattningsvis finns den största potentialen till minskade klimatgasutsläpp i att röta gödsel till fordonsgas. Tekniken för rötning av stallgödsel finns tillgänglig idag, så utmaningarna ligger snarare i att hitta lönsamma kombinationer av substrat med ett högt biogasutbyte och att bygga ut infrastrukturen för gas för en resurseffektiv distribution till användarna. Gronmtij AB 5 (31)

FF I Klimatreducerande åtgärder inom jordbruk 2 1B1BInledning I mars 2009 presenterade regeringen en klimat- och en energiproposition. Målen i propositionerna ska vara nådda 2020 och innebär: 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med 1990 50 procent av Sveriges energianvändning ska vara förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning 10 procent förnybar energi i transportsektorn (2030 ska fordonsflottan vara helt fossilfri). Visionen är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2050. Det finns inga särskilda mål för jordbrukets utsläpp av växthusgaser, men jordbruket ingår i den icke-handlande sektorn som ska minska sina utsläpp 40 procent. Av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser på cirka 65 miljoner ton koldioxid varje år står jordbruket för ungefär 14 miljoner ton (ungefär en femtedel). En stor del av det strategiska arbetet med klimat- och energifrågor ligger på lokal och regional nivå. En viktig del i det regionala klimatstrategiarbetet ligger på länsstyrelserna. I uppdraget ligger bland annat att arbeta med regionala miljömål och att diskutera långsiktiga åtgärdsmöjligheter inom olika sektorer i regionala dialoger. I detta arbete krävs en stor mängd underlagsmaterial, till exempel analyser av befintliga och kommande åtgärders potential att minska klimatutsläppen inom olika sektorer. 2.1 9B9Bakgrund Som nämndes ovan bidrar jordbruket med ungefär en femtedel av Sveriges klimatgasutsläpp, cirka 14 miljoner ton. Utsläppens fördelning mellan olika källor finns sammanställda i tabell 1. Störst klimatpåverkan kommer från lustgas som bildas vid kvävets omsättning i marken och metangas som bildas vid djurens matsmältning. Sammanlagt härstammar en dryg fjärdedel av jordbrukets 1 klimatutsläpp från själva djurhållningen, det vill säga djurens ämnesomsättning och gödselhantering.ff Östergötland finns 7-8 procent av Sveriges djurbestånd (tabell 2), vilket innebär att Östergötlands bidrag till jordbrukets klimatgasutsläpp är ungefär lika stort. Tabell 1. Fördelning av Sveriges jordbruks utsläpp av växthusgaser i ton koldioxidekvivalenter. Källa: Jordbruksverket, 2009 Källa Ungefärlig andel av utsläpp [%] Koldioxidekvivalenter [Mton/år] Lustgas från mark 35 4,7 Metan från djurens ämnesomsättning 20 2,7 Koldioxid från åkermark (mulljordar) 19 2,6 Koldioxid från fossila bränslen 7 1 Metan och lustgas från stallgödselhantering 7 1 Koldioxid och lustgas från mineralgödseltillverkning utomlands 9 1,2 Utsläpp vid produktion av importerat foder (exklusive avskogning) 3 0,4 Totalt 100 13,6 Tabell 2 Östergötlands andel av Sveriges djurbestånd. Källa: jordbruksverket, 2011a Djur Antal Sverige Antal Östergötland Östergötlands andel [%] Nötdjur 1 511 846 111 411 7 % Svin 1 482 593 125 254 8 % Får 622 711 52 531 8 % Höns 6 494 441 366 667 6 % Tidigare studier har visat att utsläppen av växthusgaser från den svenska produktionen av animalier (kött, mjölk, ägg) minskade med 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 1995 och 2005. Två 1 Observera att det råder stora osäkerheter kring utsläppens storlek då alla mekanismer kring hur växthusgaserna bildas ännu ej är helt kända (Jordbruksverket, 2009). Gronmtij AB 6 (31)

tredjedelar av minskningen berodde på effektivare produktion och resten på minskad produktion (Jordbruksverket, 2009). Under samma period ökade köttkonsumtionen med nästan 50 procent, en ökning som bestod i princip uteslutande av import. Denna ökning beräknas ha lett till 2,3 miljoner ton koldioxid under samma tid. Det svenska jordbrukets konkurrenskraft är en stor utmaning för branschen och i arbetet med att sänka klimatgasutsläppen. Utsläppen bör alltså minska samtidigt som inte lantbruksföretagens konkurrenskraft försämras. Detta kan ske antingen genom högre konsumentkrav på importerade jordbruksprodukter eller genom att minskningen av klimatgasutsläpp sker genom resurseffektiva åtgärder. Jordbruksverket har tagit fram ett handlingsprogram som sträcker sig fram till 2016 för att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket. Hur mycket åtgärderna kan tänkas bidra med för att nå 40- procentsmålet är inte specificerat, utan fokus i handlingsprogrammet är vilka åtgärder som kan genomföras och till vilken kostnad (Jordbruksverket, 2010). 2.2 10B10BSyfte Denna rapports syfte är att ge en översiktlig sammanställning av möjliga åtgärder för klimatutsläppsreducering från jordbrukssektorn i Östergötlands län, samt en bedömning av åtgärdernas potential. Med bedömning av potential menas beräkningar av förändring av klimatpåverkan motsvarande förändring i utsläpp av koldioxidekvivalenter samt en diskussion kring hinder och drivkrafter för åtgärdens genomförbarhet och eventuella stödåtgärder som skulle kunna underlätta åtgärdens genomförande. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland. 2.3 1B1BAvgränsningar Denna rapport fokuserar på klimatutsläpp relaterade till djurhållning och gödselhantering, vilket innebär: Metanutsläpp från djurens ämnesomsättning Metan- och lustgasutsläpp och från gödselhantering I analyserna ingår inte: Utsläpp från mark Utsläpp från fodertillverkning (i Sverige eller utomlands) De djurslag som ingår i beräkningarna är de som finns med i Jordbruksverkets statistik: nötkreatur, svin, får, höns och häst. I Östergötland förekommer även exempelvis populationer av getter och struts, men dessa är således inte med i beräkningarna. Inte heller utsläpp från djurparksverksamheten i Kolmården är inräknad. Bidraget från dessa utsläpp antas vara marginella i förhållande till de andra djurslagen. Gronmtij AB 7 (31)

3 2B2BMetod för genomförande Arbetet med rapporten har genomförts i tre delsteg: 1. Beräkning av utsläpp från djurhållning och gödselhantering - nuläge 2. Sammanställning av konkreta åtgärder för att minska klimatgasutsläpp från djurhållning och gödselhantering 3. Beräkning av åtgärdernas påverkan på klimatgasutsläpp Metodiken som använts i de tre stegen beskrivs nedan. 3.1 12B12Beräkning av utsläpp från djurhållning och gödselhantering nuläge Beskrivningar av utsläppsmekanismer och beräkningsmetoder är främst hämtade från Jordbruksverket (2009). Schablonvärden för beräkningar är främst hämtade från en rapport från Hushållningssällskapet (Berglund m.fl., 2009). Båda dessa rapporter bygger beräkningsmetodiken på IPCC:s rekommenderade beräkningsmetodik. I vissa fall har Berglund m.fl. (2009) justerat sina rekommendationer på schablonvärden för svenska förhållanden. I de fallen har det reviderade värdet använts. I något fall har schablonvärden hämtats från Naturvårdsverket (2006). Alla värden som använts finns angivna i tabellerna nedan. Statistiska data i rapporten är baserade på 2011-års husdjursstatistik (Jordbruksverket, 2011a) om inte annat anges. 3.1.1 28B28BLustgas och metan från stallgödselhantering När stallgödsel hanteras och lagras utsöndras lustgas och metan till luften genom olika kemiska och bakteriella mekanismer. Beroende på hur gödsel hanteras och lagras eller om gödseln blir liggande utomhus leder till olika typer av emissioner och åtgärderna för att minska emissionerna är också olika. Tabell 3 sammanfattar andelen stallgödsel och betesgödsel år 2010 enligt en uppskattning gjord av Naturvårdsverket år 2006. Höns har beräknats som fjäderfä enligt Naturvårdsverkets prognos med och därmed med 100 procent stallgödsel. Tabell 3 Andel stallgödsel och betesgödsel år 2010 enligt Naturvårdverkets prognos (Naturvårdsverket, 2006). Djurslag Andel stallgödsel/betesgödsel år 2010 [%] Mjölkkor 76/24 Övrig nöt 50/50 Svin 100/0 Fjäderfä 100/0 Får 50/50 Hästar 50/50 Vilket gödselhanteringssystem som används har också stor inverkan på emissionernas storlek och art. Tabell 4 presenterar Naturvårdsverkets prognos för fördelningen mellan olika stallgödselhanteringssystem år 2010. Gronmtij AB 8 (31)

Tabell 4. Fördelning av stallgödselhanteringssystem för olika djurslag år 2010 enligt Naturvårdverkets prognos (Naturvårdsverket, 2006). Djurslag Fast [%] Flyt [%] Djupströ [%] Mjölkkor 29 70 1* Övrig nöt 57 25 18 Svin 15 75 10 Fjäderfä 55 25 20 Får 100 0 0 Hästar 96 0 4 3.1.1.1 40B40BLustgas från stallgödsel Lustgasutsläpp från stallgödsel beräknas normalt utifrån hur mycket kväve ett djur utsöndrar och vilket typ av gödselhantering lantbruket har. Tabell 5 sammanfattar schablonvärden för mängd kväve olika djurslag utsöndrar på årsbasis och tabell 6 anger emissionsfaktorer för olika gödsellagringstekniker. Tabell 5. Årsproduktion av kväve i färsk träck och urin. Alla siffror utom övriga nötkreatur är hämtade från Berglund m.fl. (2009). Siffran för övriga nötkreatur är hämtad från Naturvårdsverket (2006). Djurslag Kväveproduktion [kg/djur och år] Mjölkkor, avkastning 10 000 kg/år 139 Övrig nötkreatur 45 Gödtjur (uppfödningstid 1-12 mån) 32 Smågrisar 0,5 Sugga 23 Hästar 48 Värphöns (100 st) 52 Gödkyckling (100 st) 28 Kalkon (100 st) 69 Får 14 Tabell 6. Emissionsfaktor för direkta lustgasemissioner för olika lagringstekniker av stallgödsel. Tabellen hämtad från Berglund m.fl. (2009). Lagringsteknik Kväve- Kommentar omvandlings- faktor [%] Fastgödsel 0,005 Flytgödsel med svämtäcke 0,005 Östergötland råder krav på täckning av urin- och flytgödsel (Jordbruksverket, 2011c) Djupströ utan 0,07 omblandning Djupströ med 0,01 omblandning Fågelgödsel 0,001 Fågelgödsel beräknas med samma omvandlingsfaktor oavsett lagringsmetod Gödselbaserade lustgasutsläpp kan delas upp i två delar: direkta och indirekta utsläpp. De direkta utsläppen sker då gödseln hanteras i stallet och lagras och de indirekta utsläppen sker då gödsel sprids på åkern. Den indirekta delen av gödselemissioner av lustgas räknas som lustgas från kväve i mark i miljörapporteringen (Jordbruksverket, 2008). Träck som djuren släpper ifrån sig ute på bete räknas som gödsel som spridits och därför räknas lustgasutsläpp från betesgödsel som indirekta utsläpp av kväve från mark (Jordbruksverket, 2008 (sid 25)) och är därför inte med i denna rapport. De lustgasutsläpp som redovisas här de direkta utsläppen från gödsel i stall och lagring. Gronmtij AB 9 (31)

Direkta utsläpp beräknas genom (Berglund m.fl., 2009): Direkta lustgasutsläpp [kg] = N prod * N em * 44/28 (Ekvation 1) Där: N prod är årsproduktion av kväve [kg] N em är emissionsfaktorer för respektive gödsellagringsteknik [-] 44/28 är en omvandlingsfaktor för att konvertera kg lustgaskväve till kg lustgas 3.1.1.2 41B41BMetan från stallgödsel Metan bildas när metanbildande bakterier bryter ner det organiska materialet i gödseln i syrefattig miljö, till exempel i flytgödsel. Hur mycket metan som bildas beror dels på hur mycket organiskt material som finns i gödseln och hur lätt det organiska materialet omsätts till metan. I tabell 6 sammanfattas schablonvärden för producerat organsikt material i gödsel som produceras från ett antal olika djurslag och i tabell 7 sammanställs metanomvandlingspotentialen. Observera att det inte finns heltäckande datamaterial för samtliga djurslag. Hur mycket metan som bildas vid lagring beror på lagringsmetod. Metanomvandlingsfaktorer för olika lagringstekniker för stallgödsel presenteras i tabell 9. Vid beräkningarna har antagits att all flytgödsel lagras med täcke och att all djupströgödsel lagras mer än en månad. När det gäller betesgödsel har alla beräkningar gjorts enligt schablonvärdet för bete, rastfålla (tabell 9). För hästar har metanutsläpp från djupströbädd beräknats med samma värde som för gris och nöt. Tabell 7. Standardvärden årsproduktion av organiskt material i färsk träck och urin från olika djurslag baserat på data publicerade i Berglund m.fl. (2009). Värdena baseras på IPCC:s beräkningar. Osäkerheten uppskattas till 20-50 %, största osäkerheten finns för värdena för höns och kyckling. Djurslag Produktion organiskt material [kg/djur och år] Mjölkkor 1970 Övriga nötkreatur 1350 Gris (slaktsvin och avelsdjur) 910 Får 150 Häst 780 Värphöns 7 Slaktkyckling 3,7 Tabell 8. Maximal metanproduktionspotential för gödsel från olika djurslag enligt IPCC (2006), hämtat från Berglund m.fl. (2009). Djurslag Max CH 4 [m 3 /kg organiskt material] Mjölkkor 0,24 Övriga nötkreatur 0,18 Gris (slaktsvin och avelsdjur) 0,45 Får 0,19 Get 0,18 Häst 0,30 Värphöns 0,39 Slaktkyckling 0,36 Gronmtij AB 10 (31)

Tabell 9. Metanomvandlingsfaktorer för olika lagringstekniker av stallgödsel vid temperatur 10 C. Värden i tabellen är hämtade från Berglund m.fl. (2009). Lagringsteknik Metan- Kommentar omvandlings- faktor [%] Bete, rastfålla 1 Fastgödsel 2 Flytgödsel, med svämtäcke 10 I Östergötland råder krav på täckning av urin- och flytgödsel (Jordbruksverket, 2011c) Djupströ gris och nöt 3 Djupströ gris och nöt 17 Lagringstid längre än en månad Fågelgödsel 1,5 Lagringstid längre än en månad Baserat på värdena presenterade i tabell 6-8 kan metanbildningen från gödselhantering beräknas genom (Berglund m.fl., 2009) Metanbildning [kg] = D * P org * CH 4 max * CH 4 omv * 0,67 (Ekvation 2) Där: D är Antal djur [-] P org är årsproduktion av organiskt material för valt djurslag [kg] CH 4 max är maximal metanproduktionspotential [m 3 /kg] CH 4 omv är omvandlingsfaktor vid lagring [-] 0,67 är omvandlingsfaktor för att omvandla från m 3 metan till kg metan 3.1.1.3 42B42BAnpassning av schablonvärden till tillgänglig statistik I det material som identifierats som underlag till beräkningar anges värdena för produktion av organiskt material och för utsöndring av kväve för färre kategorier av djur än statistikens indelning. Därför har ett flertal djurkategorier från statistiken översatts till de kategorier som schablonvärdena finns angivna för. Vilka schablonvärden som tillämpas för vilka djurkategorier sammanfattas i tabell 10 och 11. När det gäller fördelningen mellan stallgödsel respektive gödsel som utsöndras på bete kunde samma värde som i tabell 3 användas för mjölkkor. Övriga kategorier av nötdjur har beräknats som övrig nöt enligt tabell 3. För övriga djurslag finns endast ett schablonvärde angivet i Berglund m.fl. (2009). Där har alla kategorier av djur inom djurarten antagits ha samma andel bete och stallvistelse. Fördelningen mellan olika stallgödselhanteringssystem är gjord enligt tabell 4. Även här beräknas mjölkkor som mjölkkor och alla övriga kategorier som övrig nöt och för övriga djurslag har alla kategorier beräknats efter det angivna värdet i tabell 4. För den årliga utsöndringen av kväve (N prod i ekvation 1) har översättningar gjorts mellan kategorier i statistiken och de kategorier som schablonvärdena är angivna i, se tabell 10. Lamm har antagits ha en utsöndring som motsvara 25 procent av ett vuxet får. Tabell 10. Tillämpning av schablonvärden för beräkning av produktion av kväveutsöndring i de fall inte statistikens och schablonvärdens benämningar och/eller kategorier överensstämmer. Djurkategori Beräknas som Mjölkko Mjölkkor, avkastning 10 000 kg Kor för uppfödning av kalvar Övriga nötkreatur Kvigor, tjurar och stutar Övriga nötkreatur Kalvar under 1 år Gödtjur, uppfödningstid 1-12 mån Lamm 25% av får Galtar för avel Sugga Slaktsvin Sugga Höns, 20 veckor eller äldre Värphöns För organiskt material i träck (P org i ekvation 2) har både översättningar mellan djurkategorier och skattningar för kalvar, lamm, smågrisar och kycklingar gjorts, tabell 11. Gronmtij AB 11 (31)

Tabell 11. Tillämpning av schablonvärden för beräkning av produktion av organiskt material i träck i de fall inte statistikens och schablonvärdenas benämningar överensstämmer. Anpassningarna är baserad på schablonvärden för gödselmängd för olika djurkategorier enligt Jordbruksverket (2011c). Djurkategori Beräknas som Mjölkko Mjölkkor, avkastning 9 000-12 000 kg Kor för uppfödning av kalvar Övriga nötkreatur Kvigor, tjurar och stutar Övriga nötkreatur Kalvar under 1 år 60% av värdet för Övriga nötkreatur Lamm 25% av värdet för får Smågrisar 25% av värdet för gris (slaktsvin och avelsdjur) Slaktkycklling 40% av värdet för höns 3.1.2 29B29BMetan från djurens matsmältning Värdena för metanutsöndring från djurens matsmältning revideras kontinuerligt allteftersom nya studier publiceras (Berglund m.fl., 2009). Precis som för den årliga utsöndringen av kväve och produktionen av organiskt material i träck stämmer inte indelningen av värdena för metanutsöndring från djurens matsmältning med statistikens indelning. Metanproduktion från kalvar, lamm och smågrisar har därför uppskattats. Värdet för en kalv har uppskattats till 60 procent av en tjur med uppfödningstid 14-61 månader baserat på schablonvärden för gödselmängd enligt Jordbruksverket (2011c). För lamm och smågrisar har antagits att mängden producerad matsmältningsmetan är 25 procent av ett vuxet får respektive svin. Höns ger inte upphov till några metanutsläpp från matsmältningen. Tabell 12. Schablonvärden för metangasutsläpp från djurens matsmältning enligt Berglund m.fl. (2009). Värdena för samtliga nötkreatur utom am- och dikor har beräknats av Berglund m.fl. och där har flera värden uppgetts. Detta spann anges i den mittersta kolumnen i tabellen och värdet som använts i beräkningar uppges till höger. Värdet för am- och dikor är hämtat från Naturvårdsverket (2006). Värdena för övriga djur har Berglund m.fl. hämtat från FN:s klimatpanel IPCC. Värdet för kalvar under ett år har satts till 60% av en slakttjur (36), värdet för lamm har satts till 25% av ett får baserat på Jordbruksverket (2011c). Djurslag Metanproduktion [kg /djur och år] Valt värde för beräkning [kg] Mjölkkor, avkastning 9-12 000 kg/år 135-138 137 Rekryteringskviga inavling 24 mån 51-55 53 Tjur (uppfödningstid 14-61 mån) 56-61 59 Am- och dikor 98 Kalvar <1år 36 Får 8 Lamm 2 Getter 5 Hästar 18 Grisar 1,5 Smågrisar 0,375 Höns/kycklingar Ej applicerbart Mängden matsmältningsmetan har beräknats genom att multiplicera antalet djur med de schablonvärden som anges i tabell 12. 3.1.3 30B30BOmvandling till koldioxidekvivalenter Olika växthusgaser absorberar värmestrålning olika effektivt. De har dessutom olika livslängd. Genom att multiplicera gasmängden med en så kallad Global Warming Potential- (GWP-) faktor kan man jämföra gaserna med varandra och beräkna deras sammanlagda effekt på klimatet i form av koldioxidekvivalenter. GWP-faktorerna revideras av IPCC allteftersom ny kunskap om växthuseffektens mekanismer kartläggs, så värdena för GWP har förändrats över tid. I den här rapporten används IPCC:s GWP-faktorer för klimatpåverkan på 100-års sikt (IPCC, 2007) som sammanfattas i tabell 13. Gronmtij AB 12 (31)

Tabell 13. Omvandlingsfaktorer för att beräkna växthusgasers klimatpåverkan till koldioxidekvivalenter. Källa: IPCC, 2007. Växthusgas GWP-faktor Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 25 Lustgas (N 2 O) 298 3.2 13B13BMetod för sammanställning av åtgärdsförslag och potentialberäkning Jordbruksverket har tagit fram ett handlingsprogram för minskade utsläpp av växthusgaser (Jordbruksverket, 2010). De förslag på åtgärder som är kopplade till djurhållning och gödselhantering i handlingsprogrammet har sammanställts och potentialberäkningar för Östergötlands län har gjorts. Se varje specifik åtgärd för antaganden. I promemorian till Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram (Jordbruksverket, 2009) finns också ett antal idéer på åtgärder som inte kom med i handlingsplanen. Tre av dessa åtgärdsförslag (insatser för ändrade konsumtionsmönster, samordning av statliga bidrag och regelverk, samt regional landskapsplan) bedömdes vara relevanta för Länsstyrelsen Östergötlands verksamhet och har därför också tagits upp i rapporten. Inga potentialberäkningar har dock gjorts på detta. Gronmtij AB 13 (31)

4 3B3BDjurbestånd i Östergötlands län och beräknade klimatutsläpp 4.1 14B14BAntal nötkreatur och beräknade klimatutsläpp Antalet nötkreatur minskar stadigt i Sverige som helhet. Sedan 1995 har till exempel antalet minskat med 25 procent. Antalet företag med nötkreatur har minskat i ännu större omfattning än antalet kor, vilket innebär att produktionsenheterna blivit större. I Östergötland är trenden liknande, anläggningarna blir större och de mindre försvinner (Ersson m.fl., 2012). I tabell 14 finns en sammanställning över antalet nötkreatur i Östergötland år 2010 och i tabell 15 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från nötkreatur i Östergötland år 2010 beräknas till 231 000 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 14. Antal nötkreatur i Östergötland 2010. Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurkategori Antal Mjölkkor 24 726 Kor för uppfödning av kalvar 15 044 Kvigor, tjurar och stutar 37 023 Kalvar under 1 år 34 618 Totalt nötkreatur 111 411 Tabell 15. Växthusgasutsläpp från nötkreatur angett i ton koldioxidekvivalenter. Matsmältningsmetan [ton CO 2 - ekvivalenter] Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Mjölkkor 84 700 500 900 10 400 300 1 800 4 300 900 Kor för uppfödning av kalvar (am- och dikor) 36 900 300 300 800 900 500 200 2 000 Kvigor, tjurar och stutar 54 600 800 900 1 900 2 300 1 100 500 4 900 Kalvar under 1 år 30 600 400 500 1 100 1 300 700 300 3 300 Totalt 2 000 2 600 14 100 4 800 4 100 5 300 11 000 nötkreatur 206 800 23 400 20 400 4.2 15B15BAntal får och beräknade klimatutsläpp Antalet får i Sverige ökar, det gör även antalet företag som föder upp får. Denna trend gäller även för Östergötland. I tabell 16 finns en sammanställning över antalet får i Östergötland år 2010 och i tabell 17 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från får i Östergötland år 2010 beräknas till 3 100 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 16. Antal får i Östergötland 2010. Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurkategori Antal Baggar och tackor födda 2010 eller tidigare 10 866 Lamm 12 176 Totalt får 52 531 Gronmtij AB 14 (31)

Tabell 17. Växthusgasutsläpp från får angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältningsmetan Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] [ton CO 2 - ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Tackor och baggar 2 200 30 50 0 0 180 0 0 Lamm 600 10 10 0 0 50 0 0 Totalt 30 70 0 0 230 0 0 2 800 100 230 4.3 16B16BAntal svin och beräknade klimatutsläpp Antalet svin i Sverige minskar. Sedan 1995 har det totala antalet galtar och suggor minskat med 38 procent. Den genomsnittliga besättningsstorleken för slaktsvin har tredubblats på samma tid. Denna trend gäller även för Östergötland (Ersson, m.fl., 2012). I tabell 18 finns en sammanställning över antalet svin i Östergötland år 2010 och i tabell 19 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från svin i Östergötland år 2010 beräknas till 79 000 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 18. Antal svin i Östergötland 2010. Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurslag Antal Galtar för avel 50 kg+ 95 Suggor för avel 50 kg+ 12 755 Slaktsvin 76 340 Smågrisar 36 064 Totalt svin 125 254 Tabell 19. Växthusgasutsläpp från svin angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältningsmetan [ton CO 2 - ekvivalenter] Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Galtar för avel 50 kg+ 4 0 2 50 10 1 4 7 Suggor för avel 50 kg + 480 0 260 6 600 1 500 100 500 1 000 Slaktsvin 2 860 0 1 600 39 400 8 900 600 3 100 5 800 Smågrisar 340 0 200 4 700 1 100 6 20 30 Totalt svin 3 700 0 2 000 50 400 11 500 700 3 600 6 800 64 000 11 000 4.4 17B17BAntal höns och beräknade klimatutsläpp Antalet värphöns i Sverige ökade mellan år 2010 och 2011, men antalet djur har varierat kraftigt sedan 1995. Antalet producenter har minskat med drygt 60 procent sedan 1995. I tabell 20 finns en sammanställning över antalet höns i Östergötland år 2010 och i tabell 21 finns en sammanställning över beräknade klimatgasutsläpp från respektive djurkategori. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från höns i Östergötland år 2010 beräknas till 12 600 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 20. Antal höns i Östergötland 2010. Källa: Jordbruksverket 2011a. Djurslag Antal Höns, 20 veckor eller äldre 1 296 141 Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion 313 242 Slaktkycklingar 366 667 1 976 050 Gronmtij AB 15 (31)

Tabell 21. Växthusgasutsläpp från höns angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältningsmetan Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] [ton CO 2 - ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Höns, 20 veckor eller äldre 0 0 5 100 2 300 1 900 170 80 60 Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion 0 0 1 200 600 400 40 20 20 Slaktkycklingar 0 0 500 200 200 30 10 10 Totalt höns 0 6 900 3 100 2 500 240 110 90 0 12 500 400 4.5 18B18BAntal hästar och beräknade klimatutsläpp Hästar inte finns inte med i samma husdjursstatistik som kor, får, frisar och höns, utan finns i en egen statistikkategori som är mindre detaljerad. Antalet hästar i Sverige har ökat med 10-20 procent mellan 2004 och 2010. Tre fjärdedelar av alla hästar finns tätortsnära. Antal hästar i Östergötland år 2010 uppskattas av Jordbruksverket (2011b) till 16 100, varav 5 900 på jordbruk. Det finns dock stora osäkerheter i statistikunderlaget. Tabell 22 sammanfattar klimatgasutsläpp från hästar. De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från hästar i Östergötland år 2010 beräknas 9 800 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 21. Växthusgasutsläpp från höns angett i ton koldioxidekvivalenter. Observera att avrundningsfel kan förekomma i tabellen. Matsmältnings metan [ton CO 2 - ekvivalenter] Gödselmetan [ton CO 2 -ekvivalenter] Lustgas [ton CO 2 -ekvivalenter] Hästar Betesgödsel Fastgödsel Flytgödsel Djupströ Fastgödsel Flytgödsel Djupströ 300 600 0 200 900 0 500 7 250 1 100 1 400 Gronmtij AB 16 (31)

4.6 19B19BSammanställning av klimatutsläpp från djurhållning De sammanlagda klimatgasutsläppen från djurhållning och gödselhantering i Östergötlands län beräknas till 355 000 ton koldioxidekvivalenter. Nötdjuren står för över två tredjedelar av utsläppen, se figur 1. Största andelen av klimatgasutsläppen kommer från nötkreatur (71 procent), varav den största enskilda posten är matsmältningsmetan från mjölkkor (24 procent). De sammanlagda utsläppen från gödsel står för 28 procent. I tabell 22 finns en sammanställning av de olika typerna av växthusgasutsläpp från respektive djurkategori. Utsläpp av växthusgaser från djurhållning i Östergötland 2010 ton koldioxidekvivalenter 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 250 622 78 996 3 107 12 920 9 752 Nöt Får Svin Höns Häst Djurslag Figur 1. Beräknad fördelning av växthusgasutsläpp från djurhållning i Östergötland. Gronmtij AB 17 (31)

Tabell 22. Sammanställning av växthusgasutsläpp per djurkategori och källa. Observera att summan i vissa rader inte stämmer, detta beror på avrundningsfel. Summorna i respektive rad och kolumn är dock riktiga. Kategori Koldioxidekvivalenter matsmältnings metan [ton] Koldioxidekvivalenter metan betesgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter metan fastgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter metan flytgödsel [ton] Koldioxidekvival enter metan djupströ [ton] Koldioxidekvivalenter lustgas fastgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter lustgas flytgödsel [ton] Koldioxidekvivalenter lustgas djupströ [ton] Totalt koldioxidekvivalenter [ton] Mjölkkor 84 700 500 900 10 400 300 1 800 4 300 900 103 600 Kor för uppfödning av kalvar (am- och dikor) 36 900 300 300 800 900 500 200 2 000 41 900 Kvigor, tjurar och stutar 54 600 800 900 1 900 2 300 1 100 500 4 900 66 900 Kalvar under 1 år 30 600 400 500 1 100 1 300 700 300 3 300 38 200 Baggar och tackor födda 2010 eller tidigare 2 200 25 50 0 0 200 0 0 2 400 Lamm 600 10 10 0 0 50 0 0 670 Galtar för avel 50 kg+ 4 0 2 50 10 1 4 10 80 Suggor för avel 50 kg + 500 0 300 6 600 1 500 100 500 1 000 10 400 Slaktsvin 2 900 0 1 600 39 400 8 900 600 3 100 5 800 62 200 Smågrisar 300 0 200 4 700 1 100 10 30 60 6 300 Höns, 20 veckor eller äldre 0 0 5 100 2 300 1 900 200 100 100 9 600 Kycklingar av värpras avsedda för äggproduktion 0 0 1 200 600 400 40 30 20 2 300 Slaktkycklingar 0 0 500 200 200 30 10 10 1 000 Hästar 7 200 300 600 0 200 900 0 500 9 800 Totalt 220 500 2 300 12 100 67 900 19 000 6 100 9 000 18 400 355 400 Grontmij AB Besök Gjuterigatan 1C E-post Jenny.Ivner@grontmij.com Gjuterigatan 1C Org nr 556563-7237 Direktnr 010-480 0000 582 73 Linköping Styrelsens säte Stockholm Fax www.grontmij.se

5 4B4BÅtgärder för reducering av klimatutsläpp Som nämndes i metoddelen av denna rapport är åtgärderna som potentialbedöms i denna rapport hämtade från Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram för minskning av växthusgasutsläpp från jordbruket (Jordbruksverket, 2010). Dessutom beskrivs tre övriga åtgärder som knyter an till Länsstyrelsens uppdrag som regional aktör. Dessa är hämtade från promemorian till handlingsprogrammet (Jordbruksverket, 2009). 5.1 20B20BÅtgärder i Jordbruksverkets handlingsprogram Syftet med jordbruksverkets förslag till handlingsprogram var att föreslå åtgärder som kan genomföras omgående. I en bilaga till handlingsprogrammet finns detaljerade beskrivningar av föreslagna åtgärder, en kort sammanställning av aktuell kunskap i området, samt översiktliga potentialberäkningar på nationell nivå. Fokus för beräkningarna i bilagan till handlingsprogrammet är dock inte att bedöma åtgärdernas potentialer när det gäller att nå 40-procentsmålet, utan de syftar till att bedöma åtgärdernas kostnadseffektivitet. Alla antaganden som ligger till grund för potentialberäkningarna i den här rapporten finns beskrivna i samband med varje åtgärd. Önskas mer utförliga beskrivningar av åtgärderna nedan, hänvisas till bilaga 2 till Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram. 5.1.1 31B31BAnvändning av torv som strömedel Bakgrund System med djupströbäddar ger generellt mer utsläpp av ammoniak än flytgödselsystem (se tabell 6, där emissionsfaktorn för lustgas är en tiopotens större för djupströbädd än för flytgödsel). Torv binder kvävet i gödseln bättre än andra strömedel och därför kan torv användas som strömedel med syfte att minska lustgasutsläppen från gödsel. Enligt Jordbrukverket skulle ammoniakavgången kunna halveras i system där med djupströbäddsystem och fastgödsel används. Det spekuleras även i att en halvering av ammoniakavgång skulle kunna uppnås även i flytgödselsystem om torv användes som strö. Hur mycket påverkan på de direkta lustgasemissionerna som skulle kunna uppnås av åtgärden uppskattas inte av jordbruksverket. Resultaten som presenteras i tabell 23 och 24 baseras på antagandet att en halvering av ammoniakavgång också leder till en halvering av lustgasbildning (halvering av emissionsfaktorerna i ekvation 1). Resultaten från en halvering av lustgasutsläppen från djupströbäddar presenteras i tabell 23. Motsvarande resultat av en halvering av lustgasutsläpp om torv skulle användas även för flytgödselsystem och fastgödselsystem presenteras i tabell 24. Förutom att antagandena om en potentiell halvering av utsläppen är grova finns det även andra osäkerheter över nettoeffekterna av användning av torvströ. Dels påverkar torvuttaget marken den bryts från och dels är torv delvis en mycket långsamt förnybar resurs (räknas i EU som fossil, se till exempel Energimyndighetens web). Detta innebär att kol som varit bundet i torven under lång tid kommer ut i kretsloppet igen. Det här gör att det kan ifrågasättas om metoden ska vara tillåten inom ekologiskt odling. Å andra sidan kan brytning av torv innebära en minskning av metanutsläppen från den myr den bryts från. Dessutom ska torv också kunna bidra till kolinlagring i jordarna när den torvbehandlade gödseln sprids och myllas. Detta innebär både att markens kvalitet som kolsänka höjs, men också att jorden blir rikare för odling i och med gödseln binder mer kväve. Det kan också finnas nackdelar med användning av torv som strö om man vill röta gödseln till biogas. Dels innehåller torv svavel som både kan hämma biogasprocessen och leda till bildning av illaluktande svavelföreningar. Dels kan den fossila torven innebära att fordonsgas från torvblandad gödsel inte lever upp till hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och därmed inte berättigar till bidrag och subventioner. Tabell 23. Förändringar av lustgasutsläpp och totala utsläpp om emissionerna av lustgas antas halveras om torv används som strö i samtliga djupströbäddar.. Djurslag Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procentuell minskning lustgas Totala utsläpp [ton CO2-ekv] innan åtgärd Totala utsläpp lustgas [ton CO2-ekv] efter åtgärd Procentuell minskning av totala utsläpp Nöt 20 400 14 900 27% 250 622 245 104 2% Får 200 200 0% 3 107 3 107 0% Svin 11 100 7 800 30% 78 996 75 604 4% Höns 440 400 10% 12 920 12 876 0,34% Häst 1 400 1 100 18% 9 752 9 499 3% Grontmij AB Besök Gjuterigatan 1C E-post Jenny.Ivner@grontmij.com Gjuterigatan 1C Org nr 556563-7237 Direktnr 010-480 0000 582 73 Linköping Styrelsens säte Stockholm Fax www.grontmij.se

Tabell 24. Förändringar av lustgasutsläpp och totala utsläpp om emissionerna av lustgas antas halveras om torv används som strö i samtliga djupströbäddar, fast- och flytgödselsystem. Observera att betesgödsel inte finns med i utsläppsberäkningarna då de räknas till utsläpp från mark. Djurslag Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procentuell minskning lustgas Totala utsläpp [ton CO2-ekv] innan åtgärd Totala utsläpp lustgas [ton CO2-ekv] efter åtgärd Procentuell minskning av totala utsläpp Nöt 20 400 10 200 50% 250 622 220 600 4% Får 200 100 50% 3 107 3 000 4% Svin 11 100 5 550 50% 78 996 73 400 7% Höns 400 200 50% 12 920 12 300 2% Häst 1 400 700 50% 9 752 9 100 7% 5.1.2 32B32BSurgörning av flytgödsel Ett annat sätt att minska ammoniakavgången från gödsel är att sänka ph med hjälp av till exempel fosforsyra eller svavelsyra. I Danmark finns det anläggningar där man tillsätter svavelsyra. Danska studier visar på en minskning av ammoniakavgång med 50-70 procent. En 80-procentig minskning kan uppnås om ph hålls stabilt på ca 6. Det går dock åt stora mängder syra för att sänka och hålla ph lågt då gödsel har en god buffertförmåga. Vid danska studier visade det sig att det gick åt mellan 4 och 8,5 kg svavelsyra per kubikmeter gödsel för att hålla en varaktig ph-sänkning. I Sverige ser generellt gödselhanteringen annorlunda ut jämfört med Danmark, med en lägre andel flytgödsel och andra typer av flytgödselsystem. Det skulle antagligen vara svårare att tillsätta syra direkt inne i de svenska stallen, så syran skulle enklast tillsättas vid lagring eller spridning. Denna fördröjning skulle innebära att effekten på ammoniakavgången antagligen blev lägre än den man sett i de danska studierna. Att sänka ph i gödseln innebär också att de metanbildande bakterierna i gödseln hämmas och att metanutsöndringen minskar med cirka 25 procent. Detta är bra om man vill minska metanutsöndringen från gödseln vid lagring och spridning, men är en nackdel om man vill göra biogas av gödseln. Ett alternativ skulle kunna vara att surgöra rötresten innan spridning och därmed reducera kväveförlusterna från mark. då ph sänkning har positiv effekt för att minska ammoniakavgång vid spridning (Jordbruksverket, 2011c). Resultaten för potentialberäkningarna för åtgärden surgörning av flytgödsel presenteras i tabell 25. Här har en minskning av direkta lustgasutsläpp från flytgödsel med 50 procent och en minskning av gödselmetan med 20 procent antagits. Lägre värden än de danska är valda med tanke på att ph av gödsel antagligen inte kan sänkas direkt i stallarna och att vissa utsläpp ändå hinner ske: mer av ammoniak än av metan då metan främst antas bildas under lagring. Tabell 25. Förändringar av totala lustgas- och metautsläpp om utsläpp om emissionerna av lustgas antas halveras och metanavgången minskas med 20% vid surgörande av gödslet. Djurslag Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp lustgas [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procen tuell minskn ing lustgas Utsläpp metan [ton CO2- ekv] innan åtgärd Utsläpp metan [ton CO2- ekv] efter åtgärd Procent uell minskni ng metan Totala utsläpp [ton CO2- ekv] innan åtgärd Totala utsläpp lustgas [ton CO2-ekv] efter åtgärd Procentuel l minskning av totala utsläpp Nöt 20 400 17 800 13% 21 500 18 600 13% 250 600 245 200 2% Får 200 200 0% 100 100 0% 3 100 3 100 0% Svin 11 100 9 300 16% 64 200 54 000 16% 79 000 67 000 15% Höns 400 400 13% 12 500 11 900 5% 12 900 12 200 5% Häst 1 400 1 400 0% 800 800 0% 9 800 9 800 0% Gronmtij AB 20 (31)

5.1.3 3B3BTäckning av lagringsbehållare för flytgödsel- och urinbehållare Idag är det krav på att flytgödsel ska täckas över i Östergötland och de allra flesta behållare för urinoch flytgödsel antas redan vara övertäckta. Den vanligaste formen av övertäckning är svämtäcke. Potentialen i den här åtgärden ligger i att byta till effektivare täckning än svämtäcke, till exempel tak. I jordbruksverkets rapport anges inga värden för vilken potential som finns vid byte från svämtäcke till tak. Antagligen skulle metanutsläppen minska. Påverkan på lustgasutsläpp är osäkert. 5.1.4 34B34BRötning av gödsel till biogas (för uppgradering till fordonsgas) Biogas bildas när organiskt material bryts ner i syrefri miljö. Förutom biogas bildas även en rötrest där i princip alla näringsämnen finns kvar. Rötresten kallas därför också för biogödsel. Exakt vad biogödseln innehåller beror på vad som rötats och hur. Biogasen som bildas kan uppgraderas (renas) och användas som fordonsbränsle. Beroende på hur man räknar (sätter systemgränser) kan klimatnyttan med att röta gödsel till biogas variera från 85 till 180 procent. I det senare fallet tillgodoräknar man biogasen dels att metangasen inte släpps ut okontrollerat vid lagring och spridning, att rötresten kan ersätta handelsgödsel, samt den klimatpåverkan som undviks när ett fossilt bränsle ersätts med biogas. Det har gjorts få mätningar på minskningen av metanutsläpp vid rötning av gödsel, så den reella potentialen för minskning av metanutsläpp är osäker. Antagligen ligger potentialen något lägre än de teoretiska beräkningarna, men en snabb hantering, det vill säga att tiden för lagring av gödseln minimeras, bör innebära att en kraftig minskning av metanslipp om man jämför med dagens situation. Rötningens inverkan på lustgasutsläpp är osäker. I Östergötland är idag fokus på lite större samrötningsanläggningar med syfte att producera fordonsgas. Samrötning innebär möjlighet att öka gasutbytet, men innebär å andra sidan att gödseln måste transporteras till anläggningen. En annan utmaning med investering i stora biogasanläggningar att hitta säker avsättning för gasen, det vill säga att hitta kunder som är villiga att garantera gasköp under ett antal år framöver (Ivner och Eklund, 2011). Rötning av gödsel förekommer också som gårdsbaserad biogasproduktion. Detta innebär ofta att metangasen inte uppgraderas till fordonsgas utan används som bränsle på gården, antingen till uppvärmning eller som kraftvärme (samtidig el- och värmeproduktion). I de fallen är avsättning för gasen ett mindre problem. Höns- och svingödsel ger bättre metanutbyte, och därmed ekonomiskt utbyte, vid rötning än nötgödsel (i och med att en stor del av fodret blir metan redan i nötdjurens mage). Om man antar att 20 procent av all höns- och svinstallgödsel skulle omsättas till biogas med en omvandlingsfaktor (utrötningsgrad) på 60 procent och att klimatnyttan skulle vara 150 procent (vilket motsvarar att biogasen uppgraderas till fordonsgas) skulle det motsvara 61 000 ton koldioxidekvivalenter. Om man skulle anta att all tillgänglig stallgödsel kunde rötas till fordonsgas och klimatnyttan var 150 procent skulle det motsvara 490 000 ton koldioxidekvivalenter, det vill säga dryg 140 procent av djurhållningens totala utsläpp. En så stor utnyttjandegrad av stallgödsel är förstås inte rimlig att anta, men visar ändå på hur stor potential som finns i resursen stallgödsel. Mer exakta beräkningar av potential för minskning av växthusgasutsläpp kräver mer avancerade beräkningar än vad som görs i denna sammanställning, då det krävs hänsyn till minskade utsläpp i andra sektorer genom ersatt gödsel och bränsle och inte minst måste en bedömning av möjlighet till avsättning för fordonsgasen göras. 5.1.5 35B35BÖkad avkastning (produktivitet i mjölk och kött) Det är inte säkert att mer avkastning i form av kött eller mjölk per djur leder till minskade utsläpp, då ökad produktion ofta leder till att djuren äter mer. Men det finns andra möjligheter att optimera produktionen för att minska utsläppen av växthusgaser. Gronmtij AB 21 (31)

5.1.5.1 43B43BAvelsstrategier för optimerad produktion Under lång tid har det skett en stor specialisering mellan köttraskor och mjölkraskor. Forskning har visat att det finns vinster att göra genom att kombinera kött- och mjölkproduktion i högre utsträckning. Köttraskorsningar anses ha ett lägre energibehov per tillväxtkilo än rena mjölkraskor. Om mjölkraskor korsas med köttraskor kan cirka fem procent mer kött erhållas till samma insats av foder (gäller tjurar, inte kor för mjölkproduktion). Enligt jordbruksverket kan utsläppen från produktion av foder minskas med drygt 200 kg koldioxidekvivalenter och från metanutsläppen från matsmältningen minskas med 330 kg koldioxidekvivalenter för varje mjölkrastjur som ersätts med en korsningstjur. Husdjursstatistiken är inte indelad i tjurar för köttproduktion och mjölkproduktion så det är svårt att uppskatta potentialen för Östergötland. Om 1 procent av djuren som anges i statistiken som kvigor, tjurar och stutar (370 st) kunde ersättas blandrastjurar skulle det enligt ovanstående resonemang innebära en minskning av växthusgasutsläppen med drygt 200 ton koldioxidekvivalenter. Observera att den här typen av åtgärd skulle innebära att seminering görs med könsseparerad sperma så att kalvens kön kan förutbestämmas. Detta är inte tillåtet inom KRAV-reglerna. Det finns även studier som visat på att det finns vissa naturliga variationer i kornas benägenhet att bilda matsmältningsmetan, även om det finns ett starkt samband mellan foder och metanbildning. En dansk forskningsgrupp var i december 2011 först i världen med att visa att det även finns en viss ärftlighet i benägenheten att producera matsmältningsmetan. Detta innebär att om föräldrarna producerar mindre metan än genomsnittet per kilo foder, så finns det stor chans att även kalvarna ska producera mindre metan än genomsnittet (Kristensen och Lund, 2011). Forskargruppen arbetar nu med att värdera potentialen i att selektivt avla på benägenheten. Om det visar sig möjligt att avla selektivt på minskad metanproduktion kan detta vara en kraftfull åtgärd för att minska växthusgasutsläppen från nötkreatur utan att för den skull minska produktionen. Den stora utmaningen ligger antagligen i att hitta rätt incitament för att sådan avel. 5.1.5.2 4B4BMinska svinn på grund av sjukdomar och ohälsa Sjukdomar och annan ohälsa bland djuren leder till svinn. Juverinflammation drabbar årligen 20 procent av alla mjölkkor, vilket i Östergötland motsvarar cirka 5 000 kor. Produktionsbortfallet per ko beräknas till ca 850 kg, eller cirka 10 procent av en årsproduktion. I Östergötland motsvarar det produktionen från 500 kor. Om en mjölkko står för utsläpp på cirka 4 ton koldioxidekvivalenter per år, innebär produktionsbortfallet på grund av juverinflammation i Östergötland 2 000 ton koldioxidekvivalenter. Om 10 procent av juverinflammationerna kunde undvikas (och därmed färre kor behövdes för bibehållen produktion) skulle det innebära utsläppsminskning på motsvarande 200 ton koldioxidekvivalenter. Motsvarande uppskattningar kan göras för andra sjukdomar eller produktionsförlängande åtgärder. 5.1.5.3 45B45BMinskade utsläpp av matsmältningsmetan med hjälp av optimerad foderstat Idag finns få studier gjorda på hur foderstatens sammansättning påverkar utsläppen av fodermetan från djur i Svenska förhållanden. En studie har visat att kor som fick 90 procent grovfoder (hö) producerade signifikant mer metan än de som fick 50 eller 70 procent hö. Mellan 50 och 70 procent var ingen signifikant skillnad. De flesta svenska mjölkkor får 50 till 70 procent grovfoder och resten kraftfoder (som är proteinrikt). Tidigare har det rekommenderats att öka andelen kraftfoder för att minska tarmgaser. Ur klimatsynpunkt är detta antagligen ingen effektiv åtgärd då grovfodret som ersätts oftast är lokalproducerat och kraftfodret transporteras längre sträckor. Just nu pågår ett antal studier där andra kvalitéer på hö testas för att få hitta metoder för att ta fram lokalproducerat hö med högre proteininnehåll. Om en optimering av foderstaten skulle leda till en generell minskning av utsläppen av matsmältningsmetan från nötkreatur med fem procent skulle det i Östergötland innebära cirka 9 500 ton koldioxidekvivalenter. Det forskas också på hur vallodling och gödsling ska utformas för att optimera kväveanvändningen. Det finns antagligen stora potentialer när det gäller optimering i val av proteinrik vallgröda som grovfoder och som kvävefixerare i jorden (vilket innebär mindre kväveläckage och eventuellt också bättre kolinlagring). Gronmtij AB 22 (31)