Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling"

Relevanta dokument
Prehospitalt triage av äldre patienter -

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

ÅLDERSSTIGEN. Ett samarbetsprojekt mellan Ambulanssjukvård och Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset INGELA WENNMAN. Verksamhetsutvecklare

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

5.1 Regelbok Hälso- och Sjukvård År 2016

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Utvecklingskraft 9/5-10/ Geriatrik direkt. Ett förbättrings arbete för den sköra äldre patienten

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Öppet spår alla vinner i långa loppet

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Nätverkssjukvård i Framtidens Hälsooch sjukvård

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell.

Den geriatriska patienten vem är det?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Kommentar efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker**

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

MOBIL DOKTOR 1 januari december 2007 vardagar i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg PaN V Katarina Eveland

Resultatrapport RMPG-urologi

Integrerande MEQ-fråga 2

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Länsgemensam ledning i samverkan

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

Sköra äldre; lokalt vård- och omsorgsprogram

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Geriatrisk vård för framtiden

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Program för en jämlik vård

Höftfrakturkedjor i Skåne är det möjligt? Tony Andersson KAMBER-Skåne

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)

Vad innebär rehabilitering av multisjuka äldre? Hur går det till? Hur gör vi i Landstinget Dalarna och Falu kommun?

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

EXEMPEL TILLGÄNGLIGHET RVÅRDEN RDEN AKUTTEAM. Maria A Hilberth Verksamhetschef

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Fantastiska medarbetare krävs för framgång, det har vi!

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten


Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Tvärprofessionella samverkansteam

Mobilt Geriatriskt Team

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Patienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

JIL Stockholms läns landsting i (5)

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

2/02. Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Akut omhändertagande av äldre multisjuka. Steg 2. Stockholms läns landsting

Vårdens resultat och kvalitet

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

DX2. Klinisk Medicin HT poäng MEQ 1

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen?

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Kursplan för Allmänmedicin

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Palliativ vård vid olika diagnoser

Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård.

Hälso- och sjukvårdsnämnden

DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit

Behandling och förebyggande av influensa

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Strokevårdkedjan i Stockholm

Transkript:

Screeninginstrument för äldre på akuten för att säkra optimal behandling" Peter Johnson Överläkare Specialitetsansvarig i Geriatrik Södertälje sjukhus AB peter.johnson@sodertaljesjukhus.se

Multisjuka äldre - utgångsläge Multisjuka äldre - Komplex sjukdomsbild Sviktande autonomi Stort behov av informationsinhämtning och informationsöverföring Risk för vårdskador och komplikationer Krävs förebyggande metoder och åtgärder, helhetssyn, samarbete och etisk reflexion 2016-01- 20 2

Äldre på akutmottagningen Kort om tid på akutmottagningen Svårt få en bra anamnes Allas men ingens patient Fokus på fel saker på diagnos istället för på situation Specialister men ingen generalist på akuten Orutinerad personal Remitterar fel patient till Geriatriken Geriatric assessement saknas inom akutsjukvården Stora vinster om man kan välja ut rätt patienter Gemensamt språk begrepp önskvärt

Men hur identifiera dessa patienter på golvet?

Knäckfråga - Hur hittar vi rätt patienter? Ofta använd definition av multisjuklighet i kartläggning och registerstudier: > 75 år 3 eller fler diagnoser i 3 eller fler skilda diagnosgrupper legat på sjukhus minst 3 gånger senaste året Motsvarar ca 7% av alla över 75 år (55 000 personer i Sverige) MEN NÅGOT MER KONKRET BEHÖVS PÅ GOLVET

Exempel på olika skattningsskalor: RAI VIP VIP-I Katz TRST ISAR Rowland GRP

Varför GRP? Intressant förläsning av prof J.P. Bayens på svenska läkaresällskapet 2009 Något helt nytt för mig Används i Belgien Validerat instrument! GRP = modifering av TRST (Triage Risk Screening Tool, Meldon et al.)

Används i Västerås och Stockholm Breddinfört medicinakuten Västerås 2010 för styrning av flöde till Akutgeriatriken (sjuksköterskor utför) Pilot i Stockholm från hösten 2015 (kompletterat med beslutsstöd inför remiss till geriatriken) Validering för svenska förhållanden pågår Fungerar! Rätt patienter kommer till Akutgeriatriken

GRP > 4 poäng = Geriatrisk riskpatient där geriatrisk spetskompetens bör engageras Vanligen remitteras/ inlägges patienten på geriatriken

Exempel 1: Akutmottagningen Västerås Här screenas alla >75 år sedan 2010! GRP är sedan 2011 integrerat i journalen:

Hur ser typpatienten ut som lägges in på akutgeriatrisk avdelning? GRP snitt 4 poäng dvs omfattande sjuklighet och omvårdnadsbehov medelålder 86 år kvinnor 60%/män 40% medelvårdtid 10 dgr 50% har demensdiagnos eller kognitiv svikt Många avlider dvs hög dödlighet Diagnoser topp 4: Hjärtsvikt Förvirring Bäcken/kotfraktur/kontusion efter fall Lunginflammation

Exempel 2: Brommageriatriken GRP kompletteras med beslutsstöd utifrån vilka patienter som Geriatriken anser är lämpliga Pilot (Bromma) pågår inkl valideringsprocess Efter utvärdering sannolikt breddinförande i hela Stockholms län (2 200 000 invånare)

GRP Riskbedömning för åtgärder! Enkelt och bra instrument för att identifiera geriatriska riskpatienter Första steget i förbättrat omhändertagande enl CGA av den mest sjuka äldre Grund för att skapa en process!

Exempel 3: Patientstyrning via triageverktyg i ambulansen Möjligggör direktinläggning på geriatrisk avdelning utan väntan på akutmottagning Mycket detaljerat triageringsverktyg för att inte riskera att för sjuka patienter går förbi akuten Vetenskapligt utvärderat (The use of a prehospital decision system in the emergency medical service : the acute chain for geriatric patients. Avhandling 2013, V. Vicente)

I förväg bedömda tillstånd att triagera mot geriatrik: Urinvägs- inklusive KAD besvär Yrsel Kronisk obstruktiv lungsjukdom Andningsbesvär (t.ex. lunginflammation) Känd typ två diabetes mellitus Feber Hypotoni Påverkat allmäntillstånd (påverkan på den allmänna livsformen ADL) Ryggsmärta/ ryggkontusion (såsom kot-kompression) Fall i samma plan (lågenergivåld) utan misstanke om fraktur Känd kronisk hjärtsvikt med långsam försämring utan bröstsmärtor

Process Ambulansbesättningen gör en preliminär bedömning, utifrån en noggrann anamnes och status, om patienten är aktuell för direktkontakt med geriatriken. Direktkontakt tages med bakjouren vid geriatrisk vårdavdelning på telefon. Bakjouren vid den geriatriska vårdavdelningen tar efter direktkontakt med ambulansen beslut om huruvida intagning är aktuell.

Process - fortsättning Den geriatriska vårdavdelningen tar emot överenskomna bedömda tillstånd, efter telefonkontakt. Under ambulanstransporten till den geriatriska vårdavdelningen gäller ambulansverksamhetens riktlinjer för behandling. Patienten avlämnas till den överenskomna geriatriska vårdavdelningen

Take home message: Värdefullt med strukturerade bedömningsinstrument i akut/ prehospitalt skede Gärna en mosaik av instrument GRP fungerar bra MÅSTE paras med klinisk erfarenhet, ingen skala kan ersätta en duktig kliniker!!!!!!