2/02. Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Akut omhändertagande av äldre multisjuka. Steg 2. Stockholms läns landsting
|
|
- Ellen Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2/02 Medicinskt Program Arbete Fokusrapport Akut omhändertagande av äldre multisjuka Steg 2 Stockholms läns landsting 2002
2 Fokusrapport Akut omhändertagande av äldre multisjuka Steg 2 Rapporten är framtagen av: Magna Andréen, Jan-Åke Andrén Bo Brismar, Ulla Gurner, Sten Holm Stefan Kallström-Jansson, Kaj Lindvall Arne Nilsson, Göran Selander, Sten Wiktorsson Beställarkontor vård
3 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och sammanhang Definition av ÄMS Beskrivning av vårdutbudet och vårdens processer Kommunerna Primärvård Akutsjukhus Geriatrisk akutverksamhet Specialiserad sjukvård i hemmet Visionen Samverkan och partnerskap Trygg och värdig vård Koncept Specifika krav Informationsförsörjningen Förändringsarbetet hur gå vidare...15 Referenslitteratur:
4 2
5 Akut omhändertagande av äldre multisviktande på ett tryggt och värdigt sätt (det behövs inga fler utredningar utan handling!) Inledning Denna rapport bygger på fokusrapporten Akut omhändertagande av äldre multisjuka steg 1 (av Bo Brismar och Göran Selander), med syftet att tydliggöra de koncept och förslag som finns i rapporten. Här beskrivs, i form av en kravspecifikation, hur ett tryggt och värdigt omhändertagande för äldre multisviktande bör se ut, där delar kan utgöra underlag vid upphandling av koordinator funktioner. Konkreta lösningar måste dock sökas på det lokala planet i samverkan mellan olika vårdaktörer. Den här rapporten har tagits fram av med en grupp bestående av Magna Andréen, HSNstaben Jan-Åke Andrén, HSNstaben Bo Brismar, HS Ulla Gurner, Äldrecentrum Sten Holm, HSNstaben Stefan Kallström-Jansson, SÖSO Kaj Lindvall, HSNstaben Arne Nilsson, HSNstaben Göran Selander, NLPO Sten Wiktorsson, HSNstaben Vidare bidrog följande personer med förslag vid ett första workshop Kristina Bergsten, Järfälla kommun (ett sammanträde) Folke Hellström, HSNstaben (ett sammanträde) Gun Ivergård, SSSO (ett sammanträde) Lena Lindén, SVSO (ett sammanträde) Barbro Naroskyin, HSNstaben (ett samanträde) 3
6 4
7 1. Bakgrund och sammanhang Allt fler gamla med kroniska sjukdomar och sammansatta vårdbehov behöver hjälp och stöd. Många bor kvar hemma och dör även hemma. För många äldre är sjukdomsbilden mycket komplex med flera samtidiga sjukdomstillstånd. Patienter i denna situation har särskilt stora behov av en vårdorganisation som kan skapa trygghet, ofta uppbyggd kring ett flertal olika vårdaktörer. I arbetet att skapa en trygg situation där hög tillgänglighet och kontinuitet är ledstjärnor måste tydliga välfungerande vårdkedjor och nätverk etableras. Alltför många tas in på sjukhusens akutmottagningar för basala icke akuta tillstånd. Vården kring den äldre multisviktande kräver insatser från såväl landsting som kommun. Antalet aktörer har ökat. Det är enheter inom geriatrik, hemsjukvård, primärvård och kommuner samt akutsjukhus. Kraven på väl fungerande nätverk med informationsöverföring och samverkan, som är en förutsättning för god vård, har därför blivit allt tydligare. Multisviktande äldre är högkonsumenter av vård och omsorg. Ansvaret för dem är splittrat mellan vård- och omsorgsnivåer samt mellan huvudmännen. Massiva insatser sätts in, ofta utan sammantagen planering. Samordning saknas ofta mellan rehabilitering, akuta, medicinska och omvårdande insatser. Brister på samordning kostar. Samsyn och samverkan ger vinster både på ekonomiskt och mänskligt plan. Främst drabbas äldre multisviktande som bor kvar i ordinärt boende medan vård- och läkarinsatser är mer tillgängliga i särskilda boendeformer. Det har gjorts ett antal studier och utvärderingar av äldre multisjuka (några redovisas nedan som referenslitteratur). Ett kan sägas det behövs inga fler utredningar. Problembilderna är kända inom slutenvård, öppen vård, äldreomsorgen och inom den informella vården. Gjorda studier sammanfattar att det finns många aktörer som vet för lite om varandra. Det saknas samsyn/samverkan/samordning mellan aktörerna. Handling måste fokuseras på helhetslösningar som innefattar styrning, prioritering och finansiering. Huvudfrågan är brist på helhetssyn och samverkan narare än brist på pengar Några koncept/förslag till handling av övergripande karaktär tas upp i detta dokument. Lösningarna måste dock sökas på det lokal planet i konkret samverkan mellan de olika vårdaktörerna. 5
8 2. Definition av ÄMS Äldre multisviktande definieras här som äldre med sammansatta vårdbehov. De har någon eller flera sjukdomsdiagnoser, problem med nedsatt rörlighet och ork samt behov av rehabiliterings- och eller funktionsuppehållande insatser under lång tid. Detta innebär en skör livssituation, snabbt föränderlig och med behov av återkommande omprövning av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Definitionen kan vara svår att tillämpa i vissa fall eftersom perspektivet upplevd sjukdom måste beaktas. Flertalet som hör till denna grupp är över 75 år. Antalet uppskattas till 25% av alla över 80 år och 10% av de mellan år vilket motsvarar ca personer. 3. Beskrivning av vårdutbudet och vårdens processer 3.1 Kommunerna Kommunerna svarar idag för medicinsk vård upp till sjuksköterskenivå för vårdbehövande i särskilda boendeformer medan primärvården har ansvaret för patienter i eget boende. Kommunerna har enligt gällande ansvarsfördelning i princip allt ansvar för omvårdnad. 3.2 Primärvård Primärvårdens jourmottagningar handlägger endast akuta sjukdomstillstånd t.ex. infektioner men svarar inte för tidskrävande undersökningar eller helhetsbe-dömningar av vårdbehövande. Vårdcentralerna har öppet kl Det kan vara svårt att få tid på mottagningen inom rimlig tid. Utanför kontorstid finns läkare tillgänglig via sjukvårdsrådgivningen. Allmänläkarnas arbetsbelastning medger dock sällan akuta läkarbesök i hemmet varför akutmottagningen måste anlitas även för basal icke akut vård. Olika lokala lösningar finns t ex äldreläkare. 3.3 Akutsjukhus Vid sjukhusens akutmottagningar ökade antalet besök av patienter år med 12 % och för äldre än 80 år med 24 % under perioden De båda grupperna svarar nu för 15 % respektive 11 % av det totala besöksantalet vid akutmottagningarna. Ökningen och dess orsaker är ett problem i sig, men ett av grundproblemen är att äldre vänder sig till sjukhusens akutmottagningar för tillstånd som kan hanteras i primärvården. Akutsjukhusets resurser är nödvändiga vid vissa specialistbedömningar, men används idag för basal icke akut vård i för hög omfattning. 6
9 3.4 Geriatrisk akutverksamhet Öppen vård Läkarinsatser i det särskilda boendet, sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppboende har under 1990-talet ökat och motsvarar nu 90 läkartjänster (varav majoriteten är geriatriker) vilket har förbättrat tillgänglighetsnivån. De geriatriska specialisterna svarar nu för majoriteten av de medicinska insatserna Sluten vård Den slutna geriatriska akutverksamheten bedrivs med något olika inriktning beroende bl a på klinikernas geografiska placering. En klinik som är belägen vid eller i omedelbar anslutning till ett akutsjukhus kan genom närheten till andra specialiteter och tillgången till medicinsk service, t ex röntgen använda ett delvis annorlunda arbetssätt. En sådan klinik kan lättare vara ett alternativ för flera typer av patienter än kliniker med ett mer perifert läge där kringstrukturen inte är lika medicinskt slagkraftig. Flertalet geriatriska kliniker tar minst hälften av patienterna direkt från hemmet varav flertalet är akuta intagningar eller så tas patienterna från akutmottagningen eller intagningsavdelningen på akutsjukhuset. En alternativ modell har prövats inom det s k Nackaprojektet där ambulansmän efter bedömning av vårdbehov och kontakt med ansvarig geriatriker transporterar den larmande direkt till geriatrisk klinik och inte till akutmottagning. De största patientgrupperna inom akutgeriatriken är patienter med infektionssjukdomar, framför allt pneumoni, och patienter med hjärtsvikt. Patienterna har ofta en sammansatt sjukdomsbild där flera sjukdomar och funktionsnedsättningar tillsammans skapar ett komplicerat vårdbehov. Det är dock inte alltid så att patienterna har ett multisyndrom. Inom geriatriken tas också om hand endiagnos-patienter som har ett vårdbehov där geriatrikens speciella kompetens och arbetssätt är att föredra (ex vid sociala eller psykiska problem). Försöksprojektet Fyren, som är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna, sjukvårdsområdet, och norra länets produktionsområde, arbetar enligt ett delvis nytt koncept. Fyrarna, som är bemannade dygnet runt och kan nås från såväl sjukhusen som andra institutioner, vård- och omsorgsgivare samt organisationer, bygger på principen ett telefonnummer/ telefaxnummer/ mailadress dit man kan vända sig med de flesta frågor rörande sjuk-, hälso-, omvårdnads- och riskfrågor rörande de äldre. Som en del i detta samarbetsprojekt har geriatriken här utvecklats till en s.k. fältgeriatrik med en aktiv roll för akuta och rehabiliterande insatser. I denna roll kan geriatriken utnyttja hela den vårdkedja som geriatriken förfogar över som exempel slutenvård, intermediär vård (SAH), hemrehabilitering och öppenvård i olika former (ex dagrehabilitering). 7
10 3.5 Specialiserad sjukvård i hemmet Ett icke oväsentligt antal patienter vårdas i avancerad hemsjukvård som är ett alternativ till slutenvård för vissa patienter och omfattar för närvarande ca 1000 patienter. Dock är inte alla platser reserverade för äldre utan erbjuds även yngre i behov av avancerad hemsjukvård. De vanligaste sjukdomsdiagnoser är terminal cancersjukdom, hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Alla dessa tillstånd kännetecknas av en hög grad av akuta försämringar som kräver snabba bedömningar och åtgärder. Den avancerade hemsjukvården gör här en betydande insats för att avlasta trycket på akutmottagningarna. De anslutna patienterna larmar i mycket hög grad ASIH-enheterna vid akut försämring av sjukdomstillståndet och i merparten av tillfällena kan det akuta tillståndet tas omhand på denna vårdnivå genom besök och åtgärd i hemmet eller genom direktinläggning på de slutenvårdsplatser, ofta geriatriska som är knutna till verksamheten. En enhet för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH, Långbro park) som verkar i sydvästra delen av SLPO har ett speciellt äldrevårdsprogram. ASIH ansvarar för läkarinsatserna vid sex särskilda boenden i området. Man har integrerat verksamheten med det primära åtagandet, dvs att ge avancerad kurativ sjukvård i hemmet och palliativ vård. Jourlinjen är gemensam för den avancerade hemsjukvården och de särskilda boendena. Genom detta arrangemang kan man med särskild kompetens och med ett palliativt synsätt ge god vård i livets slutskede. 8
11 4. Visionen Visionen är att skapa ett bättre omhändertagande av äldre, multisviktande personer med återkommande vårdbehov. Ett omhändertagande som tillgodoser individens behov av trygghet, respekt och upplevelse av vården som en fungerande helhet där ett kompetent omhändertagande alltid finns tillgängligt. Ett omhändertagande som kompetensmässigt är lika bra eller bättre alternativ till sjukhusens akutmottagningar och som bidrar till att minimera undvikbara akuta försämringar av den äldre multisviktande patientens hälsotillstånd samt möter de eftervårdbehov som finns efter sjukhusvistelser. Målsättningen är att de äldre multisviktande patienterna stöds av en sammanhållen vårdorganisation som garanterar en trygg och värdig vård. Vid behov av vård skall vårdkedjan ha så få vårdgivarbyten som möjligt och patienterna skall hamna på rätt vårdnivå från början. Med en utveckling där allt fler vårdas hemma med en sjukdomsbild som tidigare behandlades på sjukhus krävs starkare vårdinsatser i patientens hem. Visionen är att skapa en värdig och trygg vård för de äldre 5. Samverkan och partnerskap Det finns ett antal aktörer som i någon mening måste samverka för att omhänder-tagandet av äldre multisjuka ska kunna uppfattas som tryggt och värdigt. Förutom den sjuke och dennes anhöriga är det primärvården, geriatriken, kommunens äldreomsorg, akutsjukhuset m fl. Förutom samverkan på organisatorisk nivå krävs även nätverk av yrkesgrupper som distriktsköterskor, omvårdnadspersonal, allmänläkare, geriatriker m fl. Den samordning som hitintills har skett mellan de olika aktörerna är ofta otillräcklig. I de senaste utvärderingarna av de äldres situation framgår att nya och mer distinkta former för samverkan behövs. Det talas om koordinator, dirigent, fyr, äldreteam etc. Det blir allt mer tydligt att det är beställaren som måste konkretisera hur denna samordningsfunktion ska se ut och vilken uppgift den ska ha. De senaste årens uppluckring av en relativt homogen hälso- och sjukvård har skapat en system av relativt oberoende produktionsenheter. Framgång handlar om att integrera de individuellt verkande enheterna utan att dessa förlorar sin identitet eller sitt oberoende skapa integrerad mångfald. En slags kultur av samarbete med mogna, vuxna affärsrelationer utifrån målet att de äldre multisjuka ska få en bra hälso- och sjukvård. Beställarna har ett särskilt ansvar att få tillstånd detta samspel. Det kan ske i upphandlingssammanhang, men det handlar även om att skapa förutsättningar för att, och i vissa fall, bygga arenor där olika perspektiv och lärande kan utvecklas om patientens livs- och sjukdomssituation. 9
12 Kriterier för samverkan: Samordningen ska ske av vårdens aktörer det är inte patienten som ska koordinera Patienten/anhörig ska bara behöva vända sig till ett ställe ett telefonnummer Närhetstanken ska gälla. Patienten ska ges möjlighet att vårdas i hemmet eller nära hemmet Insatser från sjukvården (landstinget) och äldrevården (kommunen) ska vara integrerad i meningen patienten inte ska behöva hantera/orientera sig i olika administrativa system. Redan nu måste initiativ tas för att samla resurser finansiellt och personellt för att skapa samordningsfunktioner i länet från landstinget och kommunerna. konkret samverkan ger samsyn och integrerad mångfald kommuner och landsting måste arbeta tillsammans 10
13 6. Trygg och värdig vård 6.1. Koncept Ett system som upprätthåller en hög och lättillgänglig medicinsk kompetens utanför sjukhusen och motverkar undvikbara intagningar till sjukhusen, bör byggas upp i alla delar av landstingsområdet. Sådana trygghetsskapande system bör rätt organiserade ge såväl högre vårdkvalitet som bättre hälso- och sjukvårdsekonomi. En model, ett samverkansorgan bestående av koordinatorfunktion och olika sakkunnigteam med ansvar för de äldre multisviktandes vårdbehov, kan vara en lösning. Ett samverkansorgan som svarar för att patientgruppen får en trygg och värdig vård och att kvalitetsindikatorer för service (tillgänglighet och bemötande) och kvalitet definieras oberoende av om vården ges i hemmet, i särskilt boende eller på sjukhus. HSN/SO upphandlar samverkansorganet som i sin tur kontrakterar olika producenter som underleverantörer. Kontrakterad vårdgivare (primärvård, geriatrik, akutsjukhusenhet etc) måste för att möta kraven organiseras så att behovet av såväl basal som avancerad hemsjukvård kan tillgodoses. I de fall den ordinarie vårdorganisation inte klarar detta bör möjligheterna att lyfta över ansvaret på annan kontrakterad enhet övervägas. Samverkansorganet ansvarar inför beställarorganisationen för vård av den listade patientgruppen. Modellen kan också ges karaktären av en försäkringslösning där de listade patienterna garanteras definierad vård. Med modellen kommer rollerna i vården att förändras. Samverkansorganet som bemannas med kvalificerad sjukvårdspersonal (sakkunnig team) blir vårdansvarig för de listade patienterna. Medicinskt ledningsansvarig läkare utses för organisationen. Genom att tillskapa ett samverkansorgan med koordinatorfunktion kan behovet av råd, stöd och vård för den aktuella patientgruppen lättare samordnas och tillgodoses. Till koordinatorfunktionen knyts sjukvårdsrådgivning med befogenheter och resurser för såväl rådgivning som hembesök (sjuksköterskor, läkare och hembesökspatruller). Med stöd av modern telemedicinsk teknik kan systemet vidareutvecklas och medicinsk information överföras från patientens bostad till koordinatorn eller tidigare vårdgivare (geriatrisk klinik eller akutsjukhus) för konsultation. Genom kontrakt med särskilda boendeenheter och geriatriska kliniker kan behovet av akuta vårdplatser tillgodoses och onödig transport till akutmottagning undvikas. De äldre patienter som trots ovanstående söker direkt på akutmottagning bör där bli föremål för bedömning vad gäller vårdnivå och det fortsatta omhändertagandet bör upprättas i samråd med koordinatorfunktionen. Då patienten skrivs ut från akutsjukhuset kontaktas 11
14 alltid koordinatorfunktionen så att övergången från sluten till öppen vård och vård i eget eller särskilt boende kan ske på ett tryggt och smidigt sätt. En förutsättning för att koordinatorfunktionen skall bli effektiv är tillgång till aktuella patientdata (uppgifter från vårdorsaksregister och aktuell vårddokumen-tation). Patienter som uppfyller kriterierna för äldre multisviktande patient erbjuds anslutning till koordinatorfunktionen och lämnar därmed också sitt samtycke till att journaluppgifter inhämtas. Av grundläggande betydelse blir möjligheten för patient eller anhöriga att få kontakt för en snabb bedömning per telefon och vid hembesök av läkare eller sjuksköterska. Strukturen för hur de akuta hembesöken organiseras kan se olika ut beroende på lokala förutsättningar. Erfarenhetsmässigt är framgångsfaktorn för vården av denna patientgrupp att samverkansarbetet mellan landstinget och kommunerna fungerar på ett bra sätt. När det gäller de äldres behovssituation är således i många fall det kommunala vårdansvaret betydande och ofta mer omfattande än det som faller på landstinget. En ökad integrering med den primärkommunala verksamheten är på sikt nödvändig. Diskussion om hur samordning och finansiering kan ske bör startas omgående. Låt oss skapa ett samverkansorgan som kan koordinera den vård som äldre multisviktande behöver 6.2. Specifika krav (krav att ställa på en utförare av vård för ÄMS) För en definierad behovsgrupp där varje individ är känd och listad skapa en koordinerande funktion för alla vårdinsatser som kan komma i fråga: rådgivning, hembesök, telemedicin, vård i hemmet även avancerad vård i hemmet, vård på geriatrisk klinik, akutsjukhus eller vårdhem, rehabilitering, m m (Beskriv ert nätverk!) Verksamheten skall ha omedelbar tillgång till all aktuell vårddokumentation och annan vårdregistrering rörande patienten. (Beskriv er informationshantering!) Verksamheten skall ha en telefonlinje öppen dygnet runt dit patienten eller dennes närstående eller vårdgivande personal kan ringa för rådgivning och få omedelbar kontakt samt adekvat bedömning och åtgärd genom hembesök av äldreteamet. (Beskriv bemanning, kompetens, medicinskt ledningsansvar, tillgänglighet, kriterier för hembesök!) Vid akuta vårdbehov skall insatser ske dels genom besök i hemmet för primär bedömning (inom x timmar) dels genom att ombesörja att rätt åtgärd genomförs/etableras på rätt nivå och inom rimlig tid och så långt möjligt i 12
15 hemmet eller inom närsjukvården. (Beskriv tillgång till insatser och tidsgränser för genomförande/etablering av dessa! Beskriv också vilka vårdplatser ni förfogar över!) Varje individ i behovsgruppen skall omfattas av uppsökande och kontinuerliga insatser för att förhindra undvikbara försämringar i hälsotillståndet. Efter avslutad vård i sluten vården skall fortsatt vård och rehabilitering utan avbrott initieras i hemmet eller det särskilda boendet.(beskriv programmen för förebyggande och hälsofrämjande insatser och för stöd och kompetensutveckling av anhöriga!) Vårdgivarbyten inom nivåerna skall så långt möjligt undvikas. Även mellan nivåer bör kontinuitet eftersträvas. Omvårdnadsansvar och medicinskt ansvar skall vara obrutna i hela vårdkedjan. (Beskriv rutinerna att garantera kontinuitet i vårdförlopp och kedja samt hur säkerställandet av övertaget vårdansvar går till!) Vården skall upplevas som en helhet, dvs vård och behandling skall hänga ihop utan avbrott vid övergång mellan olika nivåer. (Beskriv rutinerna för att garantera kontinuitet i vården vid överflyttningar mellan vårdnivåer och samverkan mellan mellan olika aktörer i vårdkedjan!) (siffervärdena är exempel) Äldre multisjuka skall uppleva trygghet i vården, med ett respektfullt bemötande samt delaktighet i sin behandling och vårplanering. 90% skall anse att de har tillgång till den vård som de behöver. 90% anser att de (eller närstående) är delaktiga i beslut som rör den egna vården 90% skall anse att de får ett respektfullt bemötande Vården till äldre multisjuka skall ha en hög grad av kontinuitet med fungerande vårdkedjor, en god tillgänglighet dygnet runt med hög medicinsk och omvårdnadskvalitet 90% skall tycka det är lätt att nå koordinatorfunktionen per telefon 90% skall vara nöjda med den hjälp som de fått vid kontakt med koordinatorfunktionen 90% skall vara nöjda med den vård de fått Äldre multisjuka skall inte vara hänvisade till akutsjukhusens akutmottagningar vid försämringar av hälsan eller till sluten vård på akutsjukhusen när vårdbehoven skulle kunna tillgodoses i hemmet eller i närsjukvården. 90% intagningar till sluten vård har skett via direktintagning till adekvat avdelning Antalen akutbesök på akutmottagningarna skall minska med 20% år 1, 10% år 2, 10% år år 3, Därefter skall antalet fortsatt gå ned eller åtminstone ligga kvar på nivån från år 3. Akut geriatrisk vårdplats (eller annat lämpligt vårdalternativ) tillgänglig inom 3 tim. Vid akut försämrade tillstånd ska hembesök ske inom 1 timmar. 13
16 7. Informationsförsörjningen En nödvändig förutsättning för ett värdigt omhändertagande av äldre multisviktande är att det finns en lättillgänglig information om patienten. Denna information måste avse både vårdgivare inom SLL och de kommuner som finns inom SLL. Detta betyder information avseende: Sluten vårdens samtliga vårdtillfällen Öppen vårdens samtliga besök Särskilt boende med adress Patienter i ordinärt boende Relevant informationsinnehåll på patientnivå är: Vårdgivare Besöksdatum eller inskrivning/utskrivning Diagnos/åtgärd Remisser Läkemedelsförskrivning Med lättillgänglig information menas att aktuell informationen skall finnas tillgänglig (t ex på en bildskärm) hos vårdgivaren inom 60 sekunder. Integritetsfrågor kan lösas med: Patientens medgivande PKI Tekniken för att genomföra ovanstående finns idag. Det som krävs är att SLL och kommunerna fattar beslut och ställer krav på vårdgivarna. 14
17 8. Förändringsarbetet hur gå vidare En idé är att anordna ett seminarium kring äldreproblematiken till vilket vi inbjuder olika aktörer att delta med sina förslag/koncept och där vårt utgör ett. En slags utmaning mellan olika idéer. Inbjudare skulle kunna vara staben och några sjukvårdsområden t ex SÖSO, NVSO, SVSO. Vi kan också bjuda in politiker. Äldrefrågan kommer rimligtvis att bli hetare ju närmare valet vi kommer. Patientföreträdare är en självklarhet. Syftet med ett sådant möte skulle vara att visa på att det finns bra idéer och att det är handling som skall till. Seminariet skulle kunna mynna ut i några konkreta förslag som kan utgöra grund i en upphandling. Vi åtar oss var och en, utifrån framtaget koncept, att informera i våra respektive organisationer utifrån var vi sitter. Skiss på Samverkansorganet: Sjukhus 1) Koordi -nator 2) Koordinatorn svara för första kontakt och för aktiv Geriatrik Demens -team Samrehab Kommun Primärvård 1) Patienten skall inte behöva vända sig till akutmottagningen i brist på annat alternativ. Det handlar inte om att inte få tillgång till sjukhuset utan snarare att via koordinatorn hamna rätt i vården vare sig det är i eller utanför sjukhuset 2) Koordinatorfunktionen är till både för patienten (anhöriga) och för proffessionen 15
18 16
19 Referenslitteratur: Akut omhändertagande av äldre multisjuka; Bo Brismar, Göran Selander, Medicinska programrådet Behovsanalys avseende äldre multisjukas behov av vård och omsorg; Gun Ivergård, SSSO Dirigent saknas!; Ulla Gurner, Äldrecentrum Helhetssyn behövs i vårdenav multisjuka äldre; U Gurner, M Thorslund Tänk om någon såg helheten; Stockholmstad revisionskontor och Landstingsrevisorerna 17
20 Beställning Kontorsservice Tel: ; Fax: E-post: Postadress: Box 6401, Stockholm Besöksadress: Olivercronas Väg 7, bv; Sabbatsbergs sjukhus Beställarkontor Vård Box 6909, Stockholm Telefon Fax
1/02. Medicinskt Program Arbete. Fokusrapport. Akut omhändertagande av äldre multisjuka. Steg 1. Stockholms läns landsting
1/02 Medicinskt Program Arbete Fokusrapport Akut omhändertagande av äldre multisjuka Steg 1 Stockholms läns landsting 2002 Fokusrapport Akut omhändertagande av äldre multisjuka Steg 1 Rapporten är framtagen
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs mer2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merUPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD
1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra
Läs merStyckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Läs merVALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN
VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merÖkad läkarmedverkan i äldrevården
Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merMedicinska Specialistkliniken, NSV Äldresjukvård. Senaste numret av tidskriften Santé Temanummer om äldre och läkemedel Några rubriker
Äldresjukvård Senaste numret av tidskriften Santé Temanummer om äldre och läkemedel Några rubriker Äldresjukvård Mer geriatrisk forskning behövs Normalvärdestabeller för äldre slutar vid 70-års ålder Annika
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs mervälfärd i hela landet
välfärd i hela landet stämmoprogram Partistämman 2015 Välfärd i hela landet Närodlad välfärd Kvaliteten i den svenska välfärden ligger i de flesta internationella jämförelser i världsklass, oavsett om
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merSvar på motion från Carin Malm (KO) med flera: Inför ett "FUNKsam" för samordning av funktionsuppehållande insatser för gravt hjärnskadade personer
I l) ~ landstinget DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning Datum 2013-09-23 Sida 1 (4) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD13/00590 Uppdnr 508 000509 2013-08-19 Landstingsstyrelsens
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merHur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merÖverenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Läs merHearing palliativ vård
Hearing palliativ vård Arbetsgrupp: Göran Runesson, Ursula Scheibling, Anders Ström, Helen Karlsson, Monica Jönsson, Lena Råsberg-Hägg, Sickan Ljunghager, Margareta Lindahl, Doris Kjellström Uppdrag för
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Gäller fr.o.m. 2010-04-12 Ersätter tidigare dokument ÖVERENSKOMMELSE
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merYTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016
YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar
Läs merSammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och
Läs merUppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005
1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att
Läs merHemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merTrygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Läs merK valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merSÄRSKILT BOENDE VÅRD OCH OMSORG
SÄRSKILT BOENDE VÅRD OCH OMSORG VÄLKOMMEN TILL SÄRSKILT BOENDE Den enskilde kan ansöka om särskilt boende när behovet av vård och omsorg är omfattande och den enskilde inte klarar av att bo kvar i ordinärt
Läs merANHÖRIGSTÖD. för äldre i Karlskrona kommun
ANHÖRIGSTÖD för äldre i Karlskrona kommun 2 Denna broschyr ger dig information om vilket anhörigstöd som finns i Karlskrona kommun. Broschyren är framtagen genom samarbete mellan Karlskrona kommun, Svenska
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merDe äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.
De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun
ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att
Läs merÖverenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 AN-2015/369.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nilsson, Sofia Sofia.Nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämden Överenskommelser om vård
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merGeriatrisk vård för framtiden
Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merSVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus
När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merProjektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014
Omsorgsförvaltningen 2014-09-30 Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014 Analysmedel från Region Skåne Eva Klang Vänerklint Innehåll 1. Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 2. Projektredovisning...
Läs merMeddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Läs merInformation om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett
Läs merSTADSDELSNÄMNDENS PENSIONÄRSRÅD HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN. Protokoll fört vid pensionärsrådets sammanträde den 24 januari 2012
: STADSDELSNÄMNDENS PENSIONÄRSRÅD HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN PROTOKOLL NR 1/2012 SID 1 Protokoll fört vid pensionärsrådets sammanträde den januari 2012 Justerat den januari Marianne Svensk Godkänt via e-post
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merLandstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17
Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning
Läs merSOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merSocialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör
Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.
Läs merDatum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"
I ~ Landstinget l) DALARNA REMISSYTTRANDE Datum 2011-03-14 Ert datum Au 1I 03 il{ 13ilf33A Beteckning/diarienr LD10/03477 1 (5) Er beteckning Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i
Läs merRemissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Läs merGemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg
Läs merYttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merReglemente för sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje kommun Antaget av Norrtälje kommunfullmäktige 2013-06-17, 100 Antaget at Stockholms läns landstingsfullmäktige 2013-06-11 12,
Läs merLokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting
Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands
Läs merRiktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Läs merMOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt
MOBIL DOKTOR 1 januari 2006 31 december 2007 vardagar 08.00 17.00 i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt PROJEKTPLAN SYFTE att avhjälpa åkommor och undvika besök på sjukhusets akutmottagning MÅLGRUPP är
Läs merFysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)
2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att
Läs merÄldreomsorg med omsorg.
Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merPalliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.
ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A. Verksamhetsbeskrivning Praktikertjänst N.Ä.R.A. erbjuder befolkningen i Stockholms södra och norra länsdelar personfokuserad specialiserad hemsjukvård eller specialiserad
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merSvar på Inriktningsbeslut för primärvårdens akuta omhändertagande i västra Blekinge
!~~' ~n~ landslinget BLEKINGE Primärvårdsförvaltning Primärvårdsstab RosMarie Nilsson 2016-04-04 Ärendenummer: Dokumentnummer: Till Nämnden för primärvård och folktandvård Svar på Inriktningsbeslut för
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merMed hopp om ett tryggt och positivt åldrande
Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan
Läs merRamavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Kompetenscentrum STI Josefine Nordling 2011-11-17 LiÖ 2011-1894 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands
Läs merSPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak
SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merYttrande över motion av Kristina Söderlund och Inger Ros (S) om vårdgarantin och en utveckling för en patientfokuserad vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 18 1 (7) HSN 1209-1122 Yttrande över motion av Kristina Söderlund och
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist
Läs merUtreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs mer