Årsredovisning 2009
Ekerö kommun Mälaröarna Ekerö är en barnrik inflyttningskommun med unika sjönära naturmiljöer. Här sker en stor produktion av nya bostäder. Tillväxttakten sker med försiktighet och omtanke, trots högt förändringstryck. Människor och företag flyttar hit tack vare lugnet, naturen, närheten till storstaden och utbudet av kultur och aktiviteter. Här finns exempelvis medeltida kyrkor, golfbanor, båthamnar, vandringsleder och gårdsbutiker. Kultur och föreningslivet är starkt och livaktigt. Två av Sveriges 14 världsarv finns i kommunen, Drottningholm och Birka Hovgården. Det är livskvalitet att bo på de vackra Mälaröarna! Fler än 25 000 människor bor här idag. Förvärvsfrekvensen är bland den högsta i landet och befolkningen är ung och välutbildad. I Ekerö kommun finns ett aktivt och dynamiskt näringsliv med cirka 1 100 aktiva företag. Ekeröborna är företagsamma människor. Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun trots sin stora yta om 388 km2. Oberoende storleken omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som i en stor kommun. Fakta om Ekerö Är en växande kommun med 25 095 invånare vid årsskiftet 2009/2010. Befolkningen är ung, närapå en tredjedel är under 20 år. I kommunen finns 11 kommunala och 3 fristående skolor för förskoleklass och grundskola. Valfrihet gäller och flera barn väljer även skola utanför kommunen. Inom barnomsorgen finns 17 kommunala förskolor och 11 i enskild regi. Dessutom finns familjedaghem. I kommunen finns 3 särskilda boenden för äldre varav 1 i alternativ regi. Ett gruppboende finns på entreprenad och ytterligare ett upphandlas 2010. Kommunalskatten är 19:23. Med landstingsskatt 31:33. Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet. 2009 i korthet Koncernens resultat år 2009 är ett positivt utfall med 27,8 miljoner kronor. AB Ekerö bostäder redovisar en vinst på 1,4 mkr. Ekerö kommuns har ett positivt resultat om 26,5 miljoner kronor. Det är 15,4 miljoner kronor bättre än budget. Resultatet motsvarar 2,4 procent av skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift och överträffar det finansiella målet om 1 procent. Årets resultat uppfyller väl balanskravet. Det har varit ett ekonomiskt turbulent år. Efter flera år av god tillväxt i Sverige gick vi in i en lågkonjunktur. Tillväxten i skatteunderlaget i riket blev betydligt mindre och det påverkar de ekonomiska förutsättningarna i Ekerö. Skatteintäkterna blev 21 mkr lägre än planerat. Det kunde matchas med lägre kostnader, utan påverkan på verksamhetens kvalitet, genom en långsammare volymutveckling i kärnverksamheterna än vad som antagits i budgeten och en allmänt stor restriktivitet med alla slags kostnader. Årets verksamhetskostnader har endast ökat med 3 procent jämfört förra året. Investeringarna var relativt måttfulla under året, 53 miljoner kronor. Men många påbörjade byggprojekt kommer att slutföras nästa år. Kommunens låneskuld har minskat något under året och uppgår vid årets slut till 470 mkr. 1
Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 4 Kommundirektören har ordet... 5 Ekerö kommuns förvaltningsberättelse... 6 Kommunens intressenter och omvärlden... 6 Finansiering av de kommunala tjänsterna... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Kommunens utveckling... 8 Ekerös karaktär och befolkning... 8 Ekonomisk utveckling... 11 Organisation...12 Allmänt om verksamheten...14 Resultat 2009...15 Koncernen...15 AB Ekerö Bostäder...16 Kommunen...17 Finansiella mål och balanskrav...19 Eget kapital...20 Skatteintäkter, utjämning och fastighetsavgift...20 Finansnetto...21 Verksamhetens resultat...21 Nämnder, Kommunstyrelse och produktionsområden... 23 Balansenheten Vatten och avloppsförsörjning... 29 Balansenheten Renhållning... 29 Pensionskostnad... 29 Semesterlöneskuld... 29 Låneskuld och finansiering...30 Pensionsskuld...30 Personalredovisning...30 Anställda och arbetad tid...31 Åldersstruktur...31 Personalrörlighet... 32 Anställda per verksamhetsområde... 32 Jämställdhet och löner... 32 Arbetsmiljö och hälsa... 33 Sjukfrånvaro... 33 Pensioner... 34 Investeringar... 34 Finansiell analys... 37 Resultat och kapacitet... 37 Risk och kontroll... 38 Måluppfyllelse... 39 Bakgrund... 39 Kommunfullmäktiges sju verksamhetsmål... 39 Mål 1 Skola... 41 Mål 2 Näringsliv... 42 sida 2
Mål 3 Äldreomsorg... 43 Mål 4 Samhällsplanering... 43 Mål 5 Miljö... 44 Mål 6 Kultur... 46 Mål 7 Ekonomi... 47 Nämndernas mål...48 Barn och ungdomsnämnden...48 Socialnämnden... 50 Kulturnämnden... 52 Byggnadsnämnden... 52 Miljönämnden... 54 Framåtblick... 55 Nyckeltal... 57 Verksamhetsstatistik... 58 Finansiella rapporter...60 Resultaträkning kommunen...60 Balansräkning kommunen...61 Kassaflödesrapport kommunen...62 Noter kommunen... 63 Resultaträkning koncernen... 69 Balansräkningen koncernen... 70 Kassaflödesrapport koncernen...71 Noter koncernen... 72 Tillämpade redovisningsprinciper... 75 Ord och begreppsförklaringar... 76 Bilaga 1 Driftredovisning nämnder, kommunstyrelse och produktionsorganisation...77 Bilaga 2 Driftredovisning produktionsområden och enheter... 78 Bilaga 3 Utjämningssystem... 79 3
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Jag är glad över att för femte året i rad kunna konstatera att årsbokslutet för 2009 visar på ett positivt resultat om 26,5 miljoner kronor. Återigen visar resultatet att kommunen både stärker sitt egna kapital och uppfyller balanskravet tack vare en ansvarsfullt skött ekonomi. Vår kommun är en barnrik kommun som växer så det knakar och vi befinner oss i en tid av många stora och viktiga beslut. Människor och företag flyttar hit tack vare lugnet, naturen, närheten till storstaden och utbudet av kultur. Här pågår spännande projekt med bland annat nytt badhus, fler äldreboenden, ny färjeförbindelse, Förbifart Stockholm och utbyggnad av Ekerö och Stenhamra centrum. Ekerö kommuns ekonomi är stark, särskilt med tanke på att det har varit ett ekonomiskt turbulent år under rådande lågkonjunktur. Det har naturligtvis även påverkat Ekerö men tack vare att kommunen i grunden är välskött kan vi satsa på välfärdens kärna och det som verkligen behövs, till exempel fortsätta vår satsning att bli en av de tio bästa skolkommunerna och att rusta upp skolor och förskolor. Vi ska möta framtiden med ordning och reda i kommunens finanser för att kunna fullgöra det kommunala uppdraget och upprätthålla den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Det är en ansvarsfull utmaning för mig och Kommunstyrelsen som känns angelägen och stimulerande att tillmötesgå Ekeröbornas krav på god kvalitet och service i våra verksamheter. Ekerö i mars 2010 Peter Carpelan Kommunstyrelsens ordförande 4
Kommundirektören har ordet Att vara kommundirektör i Ekerö kommun är både roligt och stimulerande! Jag känner stolthet över alla de duktiga och ambitiösa medarbetare vi har i Ekerö kommun som gör att den verksamhet vi bedriver inom så många områden är så framgångsrik och av så god kvalité. Ett stort tack till er alla som dagligen gör så många goda insatser! Det här är min andra årsredovisning sedan jag började som kommundirektör i Ekerö. Även i år har jag glädjen att kommentera ett positivt bokslut för 2009. Bokslutet visar på ett positivt resultat om 26,5 miljoner kronor, vilket är drygt 15 miljoner kronor bättre än budget. Balanskravet är därmed uppnått och överstiger vida målet om överskott trots rådande konjunktur. Visserligen har skatteintäkterna minskat, men detta har mötts med en motsvarande följsamhet och allmän återhållsamhet från alla verksamheter vilket i hög grad bidragit till det goda resultatet. Det finansiella läget kommer självfallet även framöver påverka Ekerös ekonomi vilket bekräftas av de skatteunderlagsprognoser vi regelbundet analyserar. Det är därför en både tuff balansakt och stor utmaning att fortsätta med en allmän återhållsamhet samtidigt som vi upprätthåller den goda kvalitet vi har i våra verksamheter. Du ska som medborgare i Ekerö Kommun givetvis känna dig nöjd och stolt över din kommun och därför är det min ambition nu som tidigare att se till att kommunens verksamheter utvecklas och utförs på ett effektivt och professionellt sätt! Ekerö i mars 2010 Lars Hortlund Kommundirektör 5
Ekerö kommuns förvaltningsberättelse Ekerö kommun som organisation erbjuder olika tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Det kommunala självstyret är grunden för den kommunala verksamheten och är reglerat i kommunallagen. Den kommunala demokratin har djupa rötter i det svenska samhället. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor. Dels för den service som finns tillgänglig för att underlätta vardagen och dels genom att det är lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen på det lokala planet. Man talar om att vara medlem respektive att vara invånare i en kommun. Medlem i kommunen är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är där taxerad till kommunalskatt. Den som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, väljer i allmänna val ledamöter till kommunfullmäktige som är kommunens högsta politiska organ. För att rösta i kommunalval behöver man inte vara svensk medborgare. Men utöver ålder och folkbokföring ska den som röstar vara medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater, vara medborgare i Island eller Norge, eller är medborgare i något annat land men har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Kommunens intressenter och omvärlden Den kommunala organisationen finns för att ge invånarna service som man genom skatten tillsammans solidariskt betalar. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Det finns även många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av hur samhällsutvecklingen är i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen i Stockholmsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och landsting, har stor betydelse för den lokala utvecklingen av den kommunala verksamheten. Den kommunala verksamheten innehåller många delar som styrs av lagar beslutade av riksdagen. Den kommunala organisationen har en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna Den kommunala verksamheten finansieras till den allra största delen med skatteintäkter och generella statsbidrag inom den kommunala utjämningen samt med kommunal fastighetsavgift. Av den totala intäkten inkommer 83 procent på så sätt. Medborgare Brukare Avgifter, taxor 7 % (89 mkr) Skatteintäkter Utjämning Fastighetsavgift 83 % (1 097 mkr) 6 % (71 mkr) Bidrag Övr intäkter 4 % (58 mkr) Det kommunala uppdraget Bild: Illustratration av finansieringen av det kommunala uppdraget, bokslut 2009. 6
Inom vissa verksamheter betalar brukarna en avgift eller taxa som delfinansierar verksamheten. År 2009 utgjorde den intäkten 7 procent av kommunens totala intäkter. Resterande intäkter utgörs av riktade statsbidrag och övriga intäkter såsom momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av privata företag, ersättning från försäkringskassan för personlig assistans, EUbidrag och från övrig försäljning som exempelvis bostads och lokalhyror och försäljning till andra kommuner. En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket skatt som ska tas ut av kommuninvånarna. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. Därför gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner för de i lag reglerade verksamheterna. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i skattesats utjämnas skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll. Det finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. Det kallas tillsammans fortsättningsvis för skattenetto. Utjämningssystemet består av fem huvuddelar: o Inkomstutjämning, en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. De kommuner som har högre beskattningsbara inkomster än det garanterade betalar en avgift. De kommuner som har lägre får i gengäld bidrag och därmed högre intäkter. o Kostnadsutjämning för skillnader i kostnadsnivå för obligatoriska verksamheter som kommunen inte kan råda över. o Strukturbidrag som inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. o Införandebidrag för att mildra omställningseffekterna av stora förändringar i utjämningssystemet. o Regleringsbidrag eller regleringsavgift vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för systemet. Därtill finns ett separat utjämningssystem för utjämning av kostnadsskillnader mellan kommunerna för LSSverksamhet (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Utjämningen är statsfinansiellt neutral genom att bidrag och avgifter från kommunerna är lika stora. Kompletterande information om utjämningssystemet återfinns även i Bilaga 3 Utjämningssystem. Avgörande faktorer för hur stort skattenettot blir är för den enskilda kommunen är: o antal invånare och ålderssammansättning i kommunen, o den kommunala skattesatsen, o tillväxten i Sverige, och o omfattningen av statens tillskjutande medel. God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Innehållet i begreppet god ekonomisk hushållning går inte att beskriva i detalj men tar sin avstamp i att: 7
o det över tiden är balans mellan inkomster och utgifter. o den kommunala verksamheten ska utföras på ett funktionellt sätt och från ekonomisk synpunkt ändamålsenligt sätt. o den ekonomiska utvecklingen ska analyseras kontinuerligt samt att åtgärder vidtas som krävs för att åstadkomma en god ekonomi. Av det följer också att: o förmögenheten ska inte förbrukas för att täcka löpande behov och att löpande driftkostnader inte ska finansieras med lån. o medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. o vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. o varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Innebörden av god ekonomisk hushållning är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med egna medel. Det vill säga med årets skatteintäkter och andra intäkter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. Utvecklingen av kommunen och de kommunala verksamheterna ska ske på ett planerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv. Verksamhetens innehåll och de ekonomiska förutsättningarna och utvecklingen ska ständigt följas och analyseras. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen upprätta handlingsplan och senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott så att det redovisade egna kapitalet i balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Kommunens utveckling Ekerös karaktär och befolkning Ekerö är till karaktären en blandning av förorts och landsbygdskommun. Det bor 116 invånare i snitt per kvadratkilometer landyta med en koncentration runt centrumområdena vid Stenhamra på Färingsö och på Ekerö. I länet finns det bara sex kommuner med glesare befolkning inom kommunens yta. Här finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. Vid årets slut uppgick antalet ekeröbor till 25 095. 1,3 procent av invånarna i Stockholms län bor i Ekerö kommun. Befolkningsökningen uppgick till 1,3 procent eller dryga 300 personer. Det motsvarar den vanligt förekommande årliga ökningen till skillnad mot vad som var fallet året innan. I Stockholms län ökade antalet invånare 8
med 1,9 procent och i riket med 0,9 procent. Över en femtedel av Sveriges befolkning bor i länet. Folkmängdens förändring 2009 2008 2007 2006 2005 Födda 316 305 305 275 287 Döda 136 129 144 126 109 Inflyttade 1 609 1 414 1 610 1 456 1 489 Utflyttade 1 481 1 489 1 384 1 317 1 255 Befolkningsökning 316 92 386 291 416 Total befolkning 25 095 24 779 24 687 24 301 24 010 Årlig ökning, % 1,3 0,4 1,6 1,2 1,8 Det föddes ett stort antal barn i Ekerö. De 316 nyfödda ekeröborna svarar ensamt för hela befolkningsökningen. Genom att så många fler föds än avlider ger det ett födelseöverskott på 180 nya ekeröbor. Fler flyttade in, än från Ekerö. Flyttningsöverskottet var 128 personer. Befolkningsökningen har företrädesvis skett på Ekerö både i numerär och andelsmässigt. På Lovö hejdades i år den befolkningsminskning som varit de senaste åren. Folkmängd, församling per 31 december Förändring Församling 2009 2008 Antal Procent AdelsöMunsö 1 632 1 619 13 0,8 Ekerö 14 372 14 119 253 1,8 Lovö 939 938 1 0,1 Färingsö 8 152 8 103 49 0,6 Totalt 25 095 24 779 316 1,3 I Ekerö är andelen kvinnor och män i stort sett jämt fördelat (50,2/49,8). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 38,1 år vilket är 0,2 år högre än tidigare. Genomsnittsåldern har marginellt minskat i Stockholms län och är nu 38,9 år. I länet finns nio kommuner med lägre medelålder bland befolkningen än ekeröborna. I Huddinge och Botkyrka finns den lägsta medelåldern med 37 år. Av Ekerös invånare har 11,4 procent utländsk bakgrund, vilket är 0,3 högre än för ett år sedan. Motsvarande siffra i Stockholms län är 27,6 procent och i riket 18,6 procent 9
vilket i båda fallen är högre än föregående år. 4,2 procent av ekeröborna är utländska medborgare. I Stockholms län är det 9,3 procent och i hela riket 6,5 procent. Många av kommunens invånare är unga. Barn och ungdomar till och med 18 år utgör 29 procent av hela befolkningen. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla Ekeröbor är färre än 3 procent 80 år eller äldre. Ekerös befolkning i åldersgrupper 2009 80w; 736 6579 år; 2 821 4564 år; 6 610 2544 år; 6 211 1824 år; 1 847 717 år; 4 187 06 år; 2 683 Antal invånare 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Befolkningsökningen på 1,3 procent i Ekerö under 2009 var något högre än den planerade enligt befolkningsprognosen. Tillväxttakten i kommunen sker med försiktighet och omtanke. Översiktsplanen pekar ut en koncentration av utbyggnaden inom det så kallade tätortsbandet. Detta för att bland annat optimalt ta tillvara kommunala investeringar, men också för att möjliggöra en levande landsbygd. Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern 2064 år är den 85,4 procent och har ökat något varje år de sista fyra åren. Kvinnors förvärvsintensitet uppgår till 84,3 procent. I Stockholms län är förvärvsintensiteten 78,2 procent varav för kvinnor 76,8 procent. Många pendlar ut från kommunen, omkring 8 000. Men det finns också de som pendlar in till arbete i Ekerö från andra kommuner och nettopendlingen uppgår till cirka 5 300 personer. Lågkonjunkturen resulterar i minskad sysselsättning i landet och därav ökad arbetslöshet. Vid årsskiftet var andelen arbetslösa 1 1664 år i riket 4,4 procent vilket motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört motsvarande tid för ett år sedan. Även i Ekerö har arbetslösheten ökat med 0,7 procent till totalt 1,9 procent vid årsskiftet. Trots ökningen är det, jämfört många andra, en relativt låg arbetslöshet. I länet är genomsnittet 3,5 procent och det är endast 2 kommuner med lägre arbetslöshet än Ekerö Danderyd och Lidingö med 1,8 procent. I gruppen unga 1824 år är arbetslösheten högre. För Ekerös vidkommande motsvarar den vid årsskiftet 2,3 procent eller drygt 40 ungdomar i målgruppen. Jämfört ett år tidigare är antalet nästan fördubblat och andelen har ökat med 0,9 procent. Jämfört kommunerna i länet har tre kommuner lägre ungdomsarbetslöshet, fortsatt är det Lidingö och Danderyd med 1,21,3 procent. Det bör anses vara en låg arbetslöshet 1 Källa: http://msatkommun.arbetsformedlingen.se 10
men möjligen kan bero på att många studerar på högskola och universitet? Även Täby har marginellt lägre ungdomsarbetslöshet än Ekerö, 2,3 procent. Högsta arbetslösheten i hela befolkningen och bland ungdomar i länet återfinns i Södertälje. I hela befolkningen 6,7 procent och bland ungdomarna 7,4 procent. Inga av de redovisade uppgifterna om arbetslöshet inkluderar hur många som är i olika åtgärdsprogram. Ekonomisk utveckling Efter flera år av god tillväxt i Sverige kom de ekonomiska förutsättningarna radikalt att förändrats genom den globala ekonomiska kris som tydliggjordes under andra halvåret 2008. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har redovisat att den svaga konjunkturen och minskade sysselsättningen medför kraftigt dämpad utveckling av kommunsektorns inkomster under 2009. Även nästa år är kommunsektorns inkomster betydligt lägre. Som följd av det kom regeringen att i både vårpropositionen och i budgetpropositionen under 2009 att tillföra ytterligare medel till kommunsektorn för att mildra effekterna av den svaga konjunkturen. Trots den svaga utvecklingen av skatteunderlaget kom Ekerö att göra positivt resultat år 2009. Ekerö kommun har därför under fem år i rad haft goda positiva resultat och den ekonomiska utvecklingen har i stora drag följt konjunkturen och kommunsektorn i stort. Det egna kapitalet har förstärkts. Ekerö bygger successivt upp sin ekonomiska kraft men har idag ännu inte tillräckliga marginaler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen. 30,0 mkr Ekerö kommun resultat år 20002009 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 år 2000 18,9 år 2001 6,7 år 2005 9,0 år 2006 11,8 år 2007 19,6 år 2008 18,4 år 2009 26,5 0,0 5,0 10,0 år 2002 7,9 år 2003 8,3 år 2004 10,2 15,0 Det är positivt att som Ekerö vara en till befolkningen växande kommun. Det är tilltalande att bo här och kommunen finns i en storstadsregion med många arbetstillfällen. Utvecklingsmässigt ökar efterfrågan på kommunala tjänster, befintliga verksamhetslokaler måste även fortsättningsvis underhållas och nya behov av investeringar i lokaler och infrastruktur måste omhändertas. Tillsammans med rekryteringsbehov, ett fortsatt tryck på lönekostnader och ökade kostnader för bland annat pensioner blir det fortsatt en påfrestning på den kommunala ekonomin. 11
Organisation Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. Vi går nu mot slutet av innevarande mandatperiod. Vid föregående val år 2006 till kommunfullmäktige blev resultatet fortsatt borgerlig majoritet. Valdeltagandet ökade med 1,4 procent och låg på 86 procent till kommunfullmäktige. Den borgerliga allansen bestående av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet har 26 av kommunfullmäktiges 41 platser. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har 11 platser. Vid 2006 års val kom Ö partiet som nytt parti in i kommunfullmäktige och har fyra av fullmäktiges platser. De politiska partierna i fullmäktige Röstfördelning i % Mandat 2006 2002 2006 2002 Moderata Samlingspartiet 42,0 33,1 18 13 Kristdemokraterna 5,4 9,0 2 4 Folkpartiet Liberalerna 10,4 15,3 4 6 Centerpartiet 5,8 6,3 2 3 Socialdemokraterna 15,1 23,4 7 10 Miljöpartiet De Gröna 7,8 8,9 3 4 Vänsterpartiet 1,8 2,2 1 1 Öpartiet 10,3 4 Övriga partier 1,4 1,9 Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. 12
Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna som är organiserad i produktionsområden. Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret. Inom Tekniska kontoret handläggs gat och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, anläggningar, exploatering, vatten och avlopp samt renhållning. Barn och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritids och kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafik och sjötrafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. En opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, insatser för funktionshindrade, äldreomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare/utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter i olika produktionsområden med produktionsledning. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Ekerö är en av nio medlemskommuner i Sbff (Södertörns brandförsvarsförbund). Ekerös brandförsvar finns i kommunen med är en del av Sbff:s organisation under 13
professionell ledning. Kommunalförbundets medlemskommuner är Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Från år 2010 utökas förbundet med ytterligare en medlem, Nacka kommun. Den politiska styrningen utgår från förbundsdirektionen. Ekerös representation i direktionen är kommunalrådet tillika kommunstyrelsens ordförande som ordinarie ledamot och oppositionsrådet som ersättare. Allmänt om verksamheten Att många av Ekerös invånare är unga avspeglar sig även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudgeten, 57 procent, är styrd till Barn och ungdomsnämnden. Ekerö har historiskt sett en ganska stor andel handikappomsorg jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få. Kostnaderna för äldreomsorgen har dels genom att det är få äldre och dels genom att verksamheten är kostnadseffektiv därför genom åren varit förhållandevis blygsam. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar. Den officiella ekonomiska statistiken för landets kommuner säger ingenting om kostnadsnivån i respektive kommun är rätt eller fel utifrån befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader. År Placering "lägst kostnad" i riket 2008 2007 2006 2005 2004 Ekerö, placering i riket 151 131 106 69 51 Ekerö kr/inv 42 711 40 224 37 661 35 449 33 614 Stockholms län kr/inv 39 361 37 636 35 738 34 632 33 390 riket kr/inv 43 316 41 194 39 268 37 945 36 871 Årlig förändring av kr/inv Ekerö % 6,2 6,8 6,2 5,5 2,6 Stockholms län % 4,6 5,3 3,2 3,7 2,2 Riket % 5,2 4,9 3,5 2,9 1,9 För varje år har Ekerö tappat något i ranking lägst kostnad kronor per invånare. År 2002 var Ekerös kostnad den 43:e lägsta och är idag plats 151. I den årliga kostnadsutvecklingen har Ekerö under den senaste femårsperioden, med undantag från år 2003 till år 2004 haft ganska mycket högre kostnadsutveckling procentuellt sätt jämfört genomsnittlig utveckling i både länet och i riket. Ekerö kommuns kostnad per invånare uppgår år 2008 till 42 711 kronor. Jämfört året innan har kostnaden ökat med 2 487 kronor eller 6,2 procent. Det ger en 151:a plats i en ranking över lägst kostnad bland landets samtliga kommuner. I Stockholms län är det enbart en kommun Södertälje med högre kostnad än Ekerö. Lägst kostnad både i länet och i riket återfinns i Solna. Om Ekerö skulle ha samma kostnad per invånare för verksamheten som i Solna skulle den sammanlagda nettokostnaden vara 290 mkr lägre. Det är nästan 29 procent av 14
2008 års nettokostnad i Ekerö. Om Ekerös kostnader skulle sänkas till snittet i länet skulle kostnaderna behöva minskas med 83 mkr eller motsvarande 8 procent. Snittet i riket är högre än verksamhetskostnaden i Ekerö. En ökning av nettokostnaden per invånare med drygt 600 kronor per invånare skulle öka totalkostnaden med 15 mkr eller 1,5 procent. Vilhelmina har 2008 högst nettokostnad per invånare för verksamheten. Om Ekerös kostnader skulle öka upp till Vilhelminas nivå motsvarar det nära 350 mkr eller 34 %. Ekerö har nästhögst kostnad per invånare i länet och skulle Ekerös kostnader per invånare uppgå till samma som i Södertälje är det en kostnadsökning med 56 mkr eller 5,6 procent. För några verksamhetsområden finns möjligheter att presentera en indikation på om en kommun har högre eller lägre verksamhetskostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Strukturella kostnader är kostnader som beror på faktorer som kommunen själv inte direkt kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund och geografisk struktur. En förklaring till höga kostnader per invånare för grundskola kan vara en stor andel barn i målgruppen eller en stor andel barn med behov av hemspråksundervisning. Delverksamheter Procentuell skillnad mellan År redovisad kostnad och standardkostnad 2008 2007 2006 2005 2004 Barnomsorg 3,4 6,0 3,1 7,8 7,8 Grundskola 3,5 7,0 3,0 6,8 10,3 Gymnasieskola 1,2 1,3 2,4 3,3 0,9 Äldreomsorg 3,9 8,8 2,2 6,3 Individ och familjeomsorg 20,2 15,7 7,9 9,8 8,8 Totalt 0,1 2,1 0,7 6,7 Kommunens faktiska nettokostnad i olika verksamheter jämförs med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Nyckeltalet visar procentuell avvikelse från standardkostnad. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse det omvända att kostnadsnivån är lägre än vad strukturen tyder på. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitions eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Nyckeltalen gör inte anspråk på att vara någon sanning men indikerar ändå om kostnadsnivån är högre eller lägre än vad strukturen kan motivera. Resultat 2009 Koncernen I kommunkoncernen ingår den kommunala organisationen och det helägda bostadsbolaget AB Ekerö Bostäder. Förutom bolaget har kommunen också mindre engagemang, 10 procent eller mindre, i AB Vårljus (1,3 procent) och i Stockholmsregionens Försäkring AB (2,4 procent). I det helägda bolaget är ägarinflytandet tillgodosett genom att kommunfullmäktige utser styrelseledamöter och revisorer i bolaget. 15
Koncernens redovisar 2009 ett resultat som uppgår till 27,8 mkr. Det är 4,9 mkr lägre resultat än föregående år. Ekerö kommun bidrar till resultatet med 26,3 mkr efter eliminering av utdelning från dotterbolaget. Kommunen bidrar med en större del till koncernresultatet jämfört året innan. Av det följer att det lägre koncernresultatet är en följd av lägre vinst i bostadsbolaget detta år jämfört året innan. AB Ekerö Bostäder bidrar till resultatet med 1,2 mkr. Det är väsentligt mindre än föregående år. Anledningen är att föregående års resultat inkluderade realisationsvinster vid försäljning av fastigheter till en bostadsrättsförening och försäljning av ett markområde. Med hänsyn taget till detta är bostadsbolagets resultat i nivå med föregående år. Koncernens verksamhetskostnader har ökat med 2,4 procent och uppgår nu till 1 312 mkr. Koncernens intäkter uppgår till 281 mkr och har eliminerats med koncerninterna intäkter på 8,4 mkr. Koncernens finansiella kostnader har ökat med 2 procent, eller 0,8 mkr, jämfört året innan och uppgår till 38,9 mkr. Koncernens samlade tillgångar ökade med 111 mkr till 1 516 mkr. Det beror i huvudsak på ökningen av omsättningstillgångarna, 97 mkr, som följd ökningen av kassa och bank på bokslutsdagen. Anläggningstillgångarna ökade med 15 mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 90 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till nettoinvesteringar med 67,5 mkr och amortering av lån med 1,6 mkr. Likvida medel vid årets slut uppgår till 135 mkr, en ökning med 103 mkr. Kommunkoncernens egna kapital tillfördes 27,8 mkr från årets resultat. Det egna kapitalet har marginellt justerats med 0,2 mkr genom förändringen av redovisningsprincip för balansenheten Renhållning. Summa eget kapital för koncernen är 247 mkr. Soliditeten har ökat med 0,7 procent till 16,3 procent. AB Ekerö Bostäder Ekerö kommun äger samtliga aktier, 10 000 aktier á nominellt 1 000 kr, i AB Ekerö Bostäder vars föremål är att inom Ekerö kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Ändamålet med bolaget är att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. Fastighetsbeståndet uppgår till 805 lägenheter samt 14 lokaler och ett antal bilplatser. Lägenhetsbeståndet fördelar sig med 55 procent på lägenheter tre rum och kök eller större och 45 procent mindre lägenheter. Hyresförhandlingarna 2009 resulterade i en ökning av bostadshyrorna med 1,9 procent från 1 januari 2009. Det är den främsta anledningen till den ökade nettoomsättningen. Under 2008 ingick realisationsvinster i rörelsens intäkter. Årets resultat efter finansiella poster är positivt med 2 mkr. Efter skatt om 0,5 mkr och bokslutsdispositioner 0,1 mkr är årets vinst 1,3 mkr. 16
Resultaträkning, tkr 2009 2008 Balansräkning, tkr 2009 2008 Rörelsens intäkter 69 905 69 293 Tillgångar Rörelsens kostnader 55 451 54 006 Materiella anläggningstillgångar 447 515 442 842 Rörelsens resultat 14 454 15 287 Övriga anläggningstillgångar 4 694 3 292 Omsättningstillgångar 11 074 12 253 Finansnetto 12 459 3 867 Summa tillgångar 463 283 458 387 Årets resultat 1 995 19 154 Eget kapital, avsättningar, skulder Bokslutsdispositionr 130 Eget kapital 40 078 38 916 Årets skatt 502 4 692 Obeskattade reserver 130 Årets resultat 1 363 14 462 Avsättningar 10 601 10 212 Långfristiga skulder 394 000 394 000 Kortfristiga skulder 18 474 15 259 Summa eget kaptial avsättningar och skulder 463 283 458 387 Finansiella kostnader ökade med 2,2 mkr och uppgår 2009 till 13,2 mkr. Den finansiella kostnaden är den enskilt största kostnadsposten och består av 19 procent av rörelsens totala kostnader. Bolaget har en sammansättning av låneportföljen som ska motverka den finansiella risken. Snittränta har minskat i år och är 3,3 procent per 20091231. Kassaflödet från den löpande verksamheten tillförde likvida medel med 14,2 mkr och avyttring tillförde ytterligare 0,7 mkr. Den tillförda likviditeten har använts till investeringar med 14,6 mkr, de största insatserna avser värmeanläggning på Wrangels väg och pågående projektring för nyproduktion i samma område. Likvida medel vid årets slut har minskat med 1,4 mkr och uppgår till 6,7 mkr. Bolagets låneskuld uppgår till 394 mkr. Checkräkningskrediten är inte nyttjad. Bolagets eget kapital tillfördes 1,4 mkr från årets resultat vilket medför att bolagets soliditet ökade med 0,2 procent till 8,7 procent. Det egna kapitalet uppgår till 40 mkr. Kommunen Ekerö kommuns utfall för år 2009 visar ett positivt resultat om 26,5 mkr. Det motsvarar 1 055 kronor per invånare eller 2,4 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift. Under året kom de ekonomiska förutsättningarna att radikalt förändras. Skatteintäkterna vek dramatiskt i början av året men prognosen återhämtade sig något under andra halvåret. Genom att volymutvecklingen i de stora beställarnämnderna bromsade upp och med prioritering av kostnaderna i alla verksamheter kunde kostnadsutvecklingen begränsas. Därutöver har kostnadsnivån kunnat hållas nere i och med beslut av engångskaraktär från andra instanser, till exempel engångsutdelning från SKL och sänkta avtalsförsäkringar begränsas och positivt resultat nås även i år. Den sammantagna effekten är att årets positiva resultat överstiger 2008 år positiva resultat som då var 18,4 mkr eller 744 kronor per invånare. 17
Årets resultat belastas av ett underskott om 0,2 mkr för balansenheten Renhållning. Det finns inte full täckning för årets kostnader i tidigare års överskott. Underskott får inte balanseras över tid om det inte finns eget kapital att ta av, däremot överskott med förbehåll att överuttag ska återbetalas till kollektivet. Årets underskott finansieras därmed av skattekollektivet. Kommunens bruttoomsättning uppgår år 2009 till 1 291 mkr. Förändringen är måttlig. Bruttoomsättningen har ökat med 33 mkr eller 2,6 % jämfört år 2008. Verksamhetens bruttokostnader har ökat med 28 mkr och årets avskrivningar med 2 mkr. Bakomliggande finns en fortsatt volymökning, men än i långsammare takt, i den kommunala kärnverksamheten och ett tryck uppåt på pris och löneökningsnivå. De finansiella kostnaderna har ökat med 3 mkr jämfört året innan. Verksamhetens kostnader och avskrivningar finansieras till 17 procent med verksamhetens intäkter, främst avgifter och taxor. Verksamhetsintäkterna uppgick år 2009 till sammanlagt 218 mkr. Det är samma nivå som året innan. Men reavinsten av försäljningar utgör 8,3 mkr vilket är lägre än föregående år. Övriga intäkter i verksamheten har ökat med 8 mkr eller 3,9 procent 2009 jämfört år 2008. Utfall Budget Utfall Förändring 2009 mkr 2009 2009 Avvik 2008 jämfört år 2008 *) S:a Verksamhetens nettokostnad 1 046,3 1 084,3 38,0 1 015,2 31,1 3,1% Varav: Nämnder, kontor, produktionsområden 1 067,8 1 114,7 46,9 1 044,8 23,1 2,2% Balansenheter 0,2 0,0 0,2 0,0 0,2 Ks Budgetmarginal 0,0 5,0 5,0 1,0 1,0 100,0% Ks Utvecklingsprojekt 1,2 2,2 1,0 1,6 0,4 26,4% Ks Reavinst försäljningar 8,3 23,0 14,7 17,6 9,3 52,8% Ks Riktade statsbidrag 14,7 14,6 0,1 14,5 0,1 1,0% Skatt, utjämning, fastighetsavgift 1 096,6 1 118,0 21,4 1 054,9 41,7 4,0% Finansnetto 23,8 22,6 1,2 21,3 2,6 12,2% Resultat 26,5 11,1 15,4 18,4 8,1 Resultat jmf skatt, utjämn, ftg.avg 2,4% 1,0% 1,7% *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus() Summan av verksamhetens intäkter och kostnader och avskrivningar utgör verksamhetens nettokostnader. Årets utfall uppgår till 1 046 mkr och har ökat med 3,1 procent eller 31 mkr jämfört år 2008. Verksamhetens nettokostnader 2009 understiger den budgeterade nivån med 38 mkr. I stort sett visar alla verksamheter och Kommunstyrelsens budgettitlar överskott jämfört budget. Summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 097 mkr. Trots den vikande tillväxten av skatteunderlaget i riket har den sammanlagda intäkten ökat med 42 mkr eller 4 procent jämfört året innan. Utfallet är 21 mkr lägre än vad som antogs i budget. Avvikelsen har matchats med lägre verksamhetskostnader. Inte heller finansnettot bidrar till positivt resultatutfall. Kostnaden är 24 mkr vilket är 1 mkr högre än budget. 18
Under de fem senaste åren har summan av skatteintäkt, utjämning och kommunal fastighetsavgift överstigit verksamhetens nettokostnader. Det har inneburit finansiering av de finansiella kostnaderna, positiva resultat och en förstärkning av det egna kapitalet samt bättre förutsättningar för att finansiera investeringarna med egna medel. mkr 1 400 Ekerö kommun 20052009 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Bruttoomsättning Vrk nettokostnader Skattenetto Summa tillgångar respektive skulder, eget kapital, avsättningar i balansräkningen uppgår till 1 059 mkr. Detta år har redovisningsprincipen förändrats för balansenheterna Renhållning på motsvarande sätt som gjordes året innan för balansenheten Vatten och avlopp. Det påverkar den bokföringsmässiga redovisningen av det egna kapitalet, men i begränsad omfattning, 0,2 mkr. Årets resultat om 26,5 mkr har tillförts det egna kapitalet som en förstärkning och som nu uppgår ill 211,4 mkr. Avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser har år 2009 ökat med 8,5 mkr och uppgår till 72 mkr. De långfristiga skulderna har även detta år minskat något och är idag strax över 470 mkr. Finansiella mål och balanskrav Årets resultat uppgår till 26,5 mkr. Det motsvarar 2,4 procent av summan av skatteintäkter, utjämning och kommunal fastighetsavgift. Utfallet överträffar målet 1 procent och det överstiger även strävansmålet på 1,5 procent. Självfinansieringsgraden för investeringarna är 301 procent. Egenfinansieringen är ännu högre, 347 procent. Årets investeringar har finansierade med egna medel och målet är uppnått. Ekerö kommun redovisar ett positivt resultat om 26,5 mkr år 2009. Årets utfall är i ekonomisk balans. Intäkten från försålda omsättningstillgångar exploateringsmark ska i sin helhet ingå i balanserat årets resultat. 19