- Kulturens övärld. Årsredovisning 2006

Transkript

1 - Kulturens övärld Årsredovisning

2 Innehåll sida Ekerö kommun Kulturens övärld 2 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar 3 Kommunchefens kommentar 4 Ekerö kommun 5 Kommunens intressenter och omvärlden 5 Finansiering av de kommunala tjänsterna 5 God ekonomisk hushållning 8 Kommunens utveckling: Folkmängdens förändring - Utveckling 9 Organisation: De politiska partierna i fullmäktige 12 Allmänt om verksamheten 15 Resultat Finansiellt mål 19 Balanskravet 19 Skattenetto 19 Särskilda statsbidrag 20 Finansnetto 21 Verksamhetens resultat 21 Nämnder och kontor 23 Balansföretagen Vatten och avloppsförsörjning respektive Renhållning 27 Gemensamma avräkningskonton 28 Produktionsorganisationen resultatenheter 28 Investeringar 31 Finansiering 33 Pensionsskuld 33 Personal 34 Bolag Ekerö bostäder AB 41 Finansiell analys 42 Mål och måluppfyllelse 43 Allmänt om Ekerö kommuns mål för verksamheten 43 Verksamhetsmål nämndperspektiv 43 Inriktningsmål för Ekerö kommun 51 Framåtblick 54 Nyckeltal 55 Verksamhetsstatistik 56 Finansiella rapporter 58 Resultaträkning kommunen 58 Balansräkning kommunen 59 Kassaflödesrapport kommunen 60 Noter kommunen 61 Resultaträkning koncernen 66 Balansräkning koncernen 67 Kassaflödesrapport koncernen 68 Noter koncernen 69 Tillämpade redovisningsprinciper 72 Ord- och begreppsförklaring 73 1

3 Ekerö kommun - Kulturens övärld Ekerö kommunen består av flera stora och en mängd mindre öar, varför det aldrig är långt till Mälarens vatten. Kommunen är belägen i västra Stockholmsområdet och det är nära in till storstaden. Här råder en lantlig prägel med många trivsamma bostadsområden mitt i naturen. Bebyggelse- och vägstrukturen på Mälaröarna är en viktig del av kulturlandskapet. Ekerö är en ekokommun. Det innebär att vi arbetar för ett uthålligt kretsloppsanpassat och resurssnålt samhälle. Ekerö kommun har ett småskaligt näringsliv. Här finns innovativa och driftiga företagare och det privata näringslivet domineras av småföretag inom tjänste- och servicesektorn samt inom handel och hantverk. Traditionellt starka näringsgrenar som jordbruks- och trädgårdsnäring rymmer idag flera mycket moderna handelsträdgårdar och verksamheter under stark utveckling även inom nyare fält. En översiktlig beskrivning av kommunen visar: - Arealen uppgår till 388 km2, varav 216 km2 land och 172 km2 vatten. - Är en växande kommuner med invånare vid årsskiftet 2006/2007. Befolkningen är ung, närapå en tredjedel är under 20 år. - Det finns 12 kommunala och 2 fristående grundskolor. - Inom barnomsorgen finns 18 kommunala förskolor och 8 i alternativ regi. Därtill finns familjedaghem där det allra flesta är i alternativ regi. - I kommunen finns tre särskilda boenden för äldre varav 1 drivs i alternativ regi. - Kommunalskatten är 19:23. - Det finns 41 platser i kommunfullmäktige och det är borgerlig majoritet. - Ekerö kommun benämns också Kulturens övärld. Det är ett varumärkesskyddat begrepp sedan Ekerö har två världsarv, Drottningholms slott, Kina slott, Slottsteatern och parken samt Birka på Björkö med Hovgården på Adelsö. Ekerö kommun är ett kulturlandskap med bland annat åtta 1100-talskyrkor, praktfulla slott och herrgårdar. Ett rikt och livligt konstliv representeras av berömd arkitektur, museer och konstateljéer. Unika slottsparker, vackra trädgårdar och naturreservat. Ekerö kommun har ett rikt föreningsliv. Drygt 120 olika föreningar och studieförbund erbjuder många fritidsaktiviteter inom exempelvis idrott, utställningar, musik och teater. Här finns gårdsbutiker med närodlat/närproducerat och möjligheter till självplock samt försäljning av konsthantverk på ett flertal platser. Här finns också vandringsleder, gästhamnar och turer till Birka/Hovgården. Viktiga händelser 2006 Ekerö kommun är i länet en relativt liten kommun. Trots detta så omfattar det kommunala uppdraget samma verksamheter som alla andra kommuner har. Detta innebär att den kommunala organisationen i en liten kommun måste vara kvalitativt lika effektiv som en stor kommun. Kommunens resultat blev ett överskott på 11,8 mkr. Det motsvarar 486 kronor per invånare eller 25 öre på skatten. Verksamhetens nettokostnader var 889 mkr. Jämfört föregående år har kostnaden per invånare ökat med 6,6 %. Kommunfullmäktige beslutade att Ekerös brandförsvar ska ingå i Södertörns brandförsvarsförbund från Vid fullmäktigevalet fick den borgerliga alliansen majoritet och innehar 26 av kommunfullmäktiges platser. Antal förskoleplatser har byggts ut. 2

4 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar Året 2006 har kännetecknats av en fortsatt stark utveckling för Ekerö kommun. Vi fortsätter att vara en attraktiv kommun med en stor inflyttning och en befolkningsökning på omkring 1,5 %. Det känns stimulerande att så många vill bo och leva här på Mälaröarna samtidigt som det känns ansvarsfullt som kommunstyrelsens ordförande att försöka tillmötesgå medborgarnas krav på god kvalitet och service i våra verksamheter. Mandatperioden gick till ända år 2006 och präglades givetvis av en valrörelse med en särskilt aktiv fas under sommar och höstmånaderna fram till valet i september. Årsbokslutet för mandatperiodens sista år visar på ett överskott på omkring 12 miljoner kr. Årets resultat visar att vi återigen uppfyller balanskravet och stärker vårt egna kapital vilket är glädjande; också för framtiden. Kommunen befinner sig i en expansiv fas där vi nyligen avslutat flera stora skolprojekt och nu har påbörjat en utbyggnad av vår äldreomsorg. Det är och har varit nödvändiga investeringar för framtiden men kräver också en försiktighet i kommande åtaganden så att kommunens låneskuld inte blir en för stor belastning som påverkar det ekonomiska utrymmet för verksamheterna. För att uppnå en optimal resurshushållning inom alla områden i den kommunala verksamheten arbetar kommunstyrelsen med att stärka sin viktiga samordnande roll. Det är också en tydlig önskan som framförts från våra kommunala revisorer. Därför kommer också arbetet med att ta fram nya mål för kommunstyrelsen att påbörjas under den nya mandatperioden Under slutet av året togs ett viktigt steg för framtidens Ekerö då beslut fattades om att bli medlemmar i Södertörns brandförsvarsförbund. När den nya mandatperioden inleds har den borgerliga alliansen som ett av sina mål att vara betydligt mer aktiv i sin utåtriktade verksamhet med ambitionen att utöka samarbetet med fler kommuner i regionen. Jag ser detta som helt nödvändigt för en relativt liten kommun som Ekerö och samarbetet i brandförsvarsförbundet är ett sådant tydligt steg för oss. Vi höjer kvaliteten och lyckas också sänka våra kostnader för verksamheten. Vi kan bidra med vår kompetens och erfarenhet för att tillsammans utvecklas i regionen. Att nu inleda ett samarbete inom räddningstjänsten ser jag bara som ett första steg, nya områden där kommuner går samman och utnyttjar sina resurser gemensamt är framtidens modell. Ekerö i april 2007 Peter Carpelan Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Kommunchefens kommentarer Att leda och styra kommun är en fascinerande och utmanande uppgift Det kommunala uppdraget kan sammanfattas i Samhällsutveckling Serviceproduktion Myndighetsutövning. Samhällsutvecklingen är i första hand en politisk uppgift. Tjänstemannaorganisationen bistår genom att utarbeta underlag för översiktsplan. Nu är det aktuellt att ta fram förslag till en strategisk genomförandeplan så att visioner och intentioner i översiktsplanen kan förverkligas. Serviceproduktionen ska vara effektiv, vilket innebär att den ska uppfylla de mål som politikerna formulerat och den ska använda skattemedlen på ett optimalt sätt. Likvärdigheten är en bärande princip inom flera verksamhetsområden. Valfrihet och konkurrensutsättning är ett politiskt mål som gällt i vår kommun i snart femton år. Vi arbetar också på att hitta samverkans- och samarbetsområden med andra offentliga huvudmän och med andra kommuner. Vi hoppas på att vårt medlemskap i Södertörns brandförsvarsförbund på sikt ska öppna andra samarbetsområden med Södertörnskommunerna. Ekerös verksamhetskostnader är vid en jämförelse med andra kommuner låga. Vi fortsätter att arbeta för att öka effektiviteten. De utvärderingar och uppföljningar som görs visar på en bra kvalitet för brukarna. Den kan givetvis bli bättre och det arbetet pågår hela tiden. Det känns viktigt att konstatera att vår personal gör ett väldigt bra arbete och att deras fortsatta engagemang är en förutsättning för att vi även i framtiden på ett bra sätt ska kunna genomföra det kommunala uppdraget. Myndighetsutövningen styrs av lagstiftning och förordningar då det gäller VAD kommunen ska tillhandahålla. HUR vi löser uppgiften är vårt ansvar på den kommunala nivån. En viktig uppgift är att följa behovsförändringar inom våra brukargrupper så att vi på bästa sätt kan följa lagens riktlinjer och möta individuella brukarbehov. Myndighetsarbetet ställer mycket stora krav på personalen och vi behöver ha fokus även på deras behov så att vi kan behålla de kompetenta medarbetare vi har och kan rekrytera nya medarbetare i framtiden. Utvecklingsområden: För att förbättra ledningen och styrningen i kommunen kommer vi att förbättra vårt arbete med målstyrning. Vi ska se till att involvera alla medarbetare i arbetet och på så sätt tillvarata värdefull kompetens och vi ska se till att målarbetet hänger ihop från individnivån till KS/KF-nivån. Vi kommer att arbeta vidare med en kontinuerligt uppföljning av volymer, kvalitet och ekonomi från den politiska nivån och från chefsnivåerna i tjänstemannaorganisationen. Ett syfte är att koppla ihop målstyrningen med ekonomistyrningen så att det blir tydligare hur och till vad vi använder skattemedlen. Utmaningen handlar om att en kommun är en oerhört komplex organisation men flera, helt olika verksamhetsområden. Mål är ibland mycket svåra att formulera på ett bra sätt och att följa upp. Och det är här det blir fascinerande och intressant och dessutom påtagligt meningsfullt eftersom så många människor är beroende av att kommunen fullgör sitt uppdrag på ett för dem bra sätt. Ekerö i april 2007 Lena Malmfors 4

6 Kommunchef Ekerö kommun- förvaltningsberättelse Ekerö kommun är namnet på den kommunala organisation som erbjuder olika former av tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Kommunallagen reglerar verksamheten där den kommunala självstyrelsen är grunden för verksamheten. Den kommunala demokratin har djupa rötter i det svenska samhället. Den kommunala verksamheten är viktig för många människor eftersom det på det lokala planet är lättast att påverka politiken och samhällsutvecklingen. Man talar om att vara medlem respektive att vara invånare i en kommun. Medlem i kommunen är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom eller är taxerad till kommunalskatt där. Vid allmänna val väljer de som är folkbokförda i kommunen och som senast på valdagen fyller 18 år, ledamöter i kommunens högsta politiska organ, kommunfullmäktige. För att delta i kommunala val behöver man inte vara svensk medborgare, men utöver ålder och folkbokföring ska den som röstar 1. vara medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater, 2. vara medborgare i Island eller Norge, eller 3. är medborgare i något annat land men har varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Detta betyder att många som bor i en kommun har möjlighet att påverka kommunens utveckling och politiska inriktning. Kommunens intressenter och omvärld Den kommunala organisationen är till för att ge invånarna den service som de tillsammans solidariskt betalar för. Invånarna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Därtill finns det många andra människor och grupper av människor som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Det rör sig till exempel om näringslivets representanter, finansiärer, samarbetspartner, leverantörer, kunder, brukare, media, politiker och anställda. Den kommunala verksamheten är lokal till sin karaktär men verksamheten är starkt beroende av hur samhällsutvecklingen är i övrigt. Det gäller inte minst utvecklingen av storstadsregionen. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdag och landsting, har stor betydelse för utvecklingen av den kommunala verksamheten lokalt. Den kommunala verksamheten innehåller ett flertal delar som styrs av lagar beslutade av riksdagen. Den kommunala organisationen har därför även en omfattande roll som myndighetsutövare. Finansiering av de kommunala tjänsterna En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket kommunen ska ta ut i skatt av sina invånare. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. För de i lag reglerade verksamheterna gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner. Sveriges kommuner har olika förutsättningar att erbjuda service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. För att inte kravet på likvärdig service ska leda till för stora skillnader i 5

7 skattesats ska kommunerna ges likvärdiga förutsättningar. För att utjämna skillnader i kostnader och skatteinkomster som beror på faktorer utanför kommunens kontroll, finns ett kommunalekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner. Skatteintäktssystemet och utjämningssystemet är konstruerat på ett sätt där de olika beståndsdelarna samvarierar. Det kallas i det följande sammantaget för skattenetto. Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system som ersätter det som funnits sedan Under större delen av 1900-talet har kommunerna haft någon form av statligt stöd i syfte att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar. System med inslag av utjämning mellan kommuner har funnits sedan Utjämningssystemen har successivt innehållit allt fler delmodeller. Nuvarande system har samma syfte som sin föregångare. Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Utjämningssystemet kan delas upp i fem olika delar; inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift 1. I inkomstutjämningen sker en långtgående utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna. Det tidigare generella statsbidraget till kommunerna införlivades i systemet Det innebär att numer svarar staten för merparten av finansieringen av inkomstutjämningen. Avgifter från de kommuner som har den allra högsta skattekraften svarar för resterande del av finansieringen. Underlaget för inkomstutjämningen beräknas som skillnaden mellan kommunens skatteunderlag och ett garanterat skatteunderlag om 115 %. Kommuner som har beskattningsbara inkomster som överstiger dessa nivåer betalar en inkomstutjämningsavgift. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 % procent av medelskattesatsen i landet år För avgiftsskyldiga kommuner ska beräknas avgiften utifrån 85 % av medelskattsatsen. Genom att de länsvisa skattesatserna är låsta till 2003 års nivå kan kommuner inte påverka sina bidrag eller avgifter i inkomstutjämningen genom att ändra den egna skattesatsen. Förändringar i den egna skattesatsen resulterar således enbart i att egna skatteintäkterna ökar eller minskar. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader, det vill säga skillnader i kostnadsnivå som kommunen inte kan råda över. Utjämning sker bara för verksamheter som är obligatoriska för kommunen. Utjämningen sker i ett antal delmodeller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi och geografi. Skillnader i kostnadsläge för kommuner kan vara av olika slag. Dels kan behovet av kommunal verksamhet vara olika som en effekt av att det exempelvis finns större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Dels beror skillnaden på att det kostar olika att producera en viss service. Till exempel kan skolan kosta mer i glesbygdskommuner eftersom undervisningen där nödvändigtvis måste drivas i mindre klasser och att eleverna oftare behöver skolskjuts. Kommuner och landsting med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Strukturbidraget inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. Bidrag utgår till kommuner som tidigare fick tillägg som försvunnit ur nuvarande kostnadsutjämning eller fått större intäktsminskningar med systemförändringen. 1 Kommunalekonomisk utjämning, en informationsskrift om 2005 års utjämningssystem för kommuner och landsting. Sveriges Kommuner och Landsting & Regeringskansliet-Finansdepartementet. Maj

8 Införandebidraget används för att mildra omställningseffekterna som fick stora intäktsminskningar med det nya systemet. Bidraget finns under perioden och trappas successivt ner. Regleringsbidrag och regleringsavgift är ytterligare en del av utjämningen vars syfte är att staten ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, till exempel när den kommunala finansieringsprincipen tillämpas för att kompensera kommuner och landsting för ökade kostnader då staten lägger på dessa nya uppgifter. Regleringsposten kan ett enskilt år utgöras av antingen ett bidrag eller en avgift. Det beror på hur stort statens bidrag är det aktuella året jämfört med summan av övriga bidrag och avgifter i systemet. Utöver ovan redovisat utjämningssystem finns ett separat system sedan 2003 för LSSutjämning av kostnadsskillnader mellan kommuner (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade). Under några år har det även funnits ett så kallat tillfälligt sysselsättningsstöd som legat utanför utjämningssystemet. Från år 2007 är det infört i utjämningssystemet och redovisas här som utjämning. På motsvarande sätt har det funnits vissa specialdestinerade statsbidrag. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem och för personalförstärkning i förskolan samt för vuxnas lärande är i sin helhet införlivat från 2007 i det kommunala utjämningssystemet. Statsbidraget för att kommunen har maxtaxa inom barnomsorgen ligger även fortsättningsvis utanför. Kommunernas möjlighet att själva bestämma hur mycket och på vilket sätt avgifter ska tas ut varierar mellan verksamheterna. Kommunens avgiftsintäkter har under de senaste åren beskurits genom de statliga maxtaxereformerna. Det är positivt för kommuninvånarna som nyttjar avgiftsbelagda kommunala tjänster. Men sänkta avgifter innebär antingen kostnadsreduceringar genom effektiviseringar och besparingar i verksamheten eller att intäkterna måste öka på annat sätt. Finansieringen av det kommunala uppdraget sker huvudsakligen ur skattenettot (skatteintäkter och kommunal utjämning). Över 80 % av Ekerö kommuns bruttokostnader 2006 finansieras solidariskt av kommunens invånare med skatteintäkter och inom de kommunala utjämningssystemen. Avgörande faktorer för hur stort skattenettot blir är för den enskilda kommunen är: o antal invånare och ålderssammansättning i kommunen, o den kommunala skattesatsen, o tillväxten i Sverige, och o omfattningen av statens tillskjutande medel. Bild: Illustration av finansieringen av det kommunala uppdraget Ekerö kommun, bokslut

9 Andra intäkter, utöver skattenettot, är avgifter och taxor som brukarna betalar för de kommunala tjänster de använder sig av. År 2006 var avgifter och taxor 8 % av de totala intäkterna. Bidragen motsvarade 7 % av de totala intäkterna. Exempel på bidrag är momsbidrag som kompensation för köp av verksamhet av enskilda företag, ersättning från försäkringskassan för personlig assistans, EU-bidrag för mjölk och viss kompetensutveckling och riktade statsbidrag inom förskola och skola. Resterande 4 % av intäkterna kommer från övrig försäljning till exempel bostads- och lokalhyror och försäljning till andra kommuner. Inom skattenettot utgör skatteintäkterna den absolut största delen och uppgick till 863 mkr år Skattekraften bland invånarna i Ekerö kommun överstiger den genomsnittliga skattekraften i riket. Skattekraften uppgick till 117,3 % år 2006 och är prognostiserad till 118,4 % år 2007 och därmed betalas en avgift i systemet för inkomstutjämning. År 2006 var underlaget i Ekerö för inkomstutjämningen 86 mkr och avgiften uppgick till 15 mkr. Nästa år 2007 är underlaget beräknat till 135 mkr och avgiften blir 23 mkr. Den totala effekten av alla ingående delar i kostnadsutjämningen innebär ett bidrag till Ekerö kommuns verksamheter. De strukturellt betingade kostnadsskillnaderna beräknades år 2006 till 38 mkr. Ekerö kommun får inget strukturbidrag och inte heller något införandebidrag. Regleringsposten år 2006 var en avgift på 0,5 mkr. Skatteintäkter; 863 mkr; 94% Skattenetto 2006 Kommunal utjämning; 23 mkr; 2% Utjämning LSS; 34 mkr; 4% En effekt av huvudmannaväxlingen med landstinget på 90-talet för ansvaret för funktionshindrade är att i Ekerö kommun finns en omfattande LSS-verksamhet. I utjämningen mellan kommunerna får Ekerö ett bidrag för verksamheten. Det uppgick till 34 mkr år God ekonomisk hushållning Kommunallagen och Kommunal redovisningslag reglerar ekonomisk förvaltning och redovisning. Grundläggande för den kommunala ekonomin är bestämmelsen om att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Innehållet i begreppet god ekonomisk hushållning går inte att beskriva i detalj men tar sin avstamp i o Att över tiden ha balans mellan inkomster och utgifter o Utöva den kommunala verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt ändamålsenligt sätt. o Den ekonomiska utvecklingen ska analyseras kontinuerligt samt att åtgärder vidtas som krävs för att åstadkomma en god ekonomi. Av det följer också att: o förmögenheten inte ska förbrukas för att täcka löpande behov och att löpande driftkostnader inte ska finansieras med lån. o medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. 8

10 o vårda och underhålla sina tillgångar väl, ha god framförhållning i den fysiska planeringen samt bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. o varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Innebörden är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med skatteintäkter och andra intäkter. För att inte urholka kommunens förmögenhet (eget kapital) så ska den årligen öka i värde i samma takt som inflationen. För att tydliggöra lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning gäller sedan år 2000 det så kallade balanskravet. Den lägsta nivån för årets resultat är reglerad, intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna under ett enstaka år överstiger intäkterna, det vill säga negativt resultat, ska kommunen senast under de tre följande åren redovisa motsvarande överskott och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas. Undantag från denna huvudregel är om kommunen öronmärkt tidigare års överskott för vissa ändamål för senare användning. Balanskravet är endast definierat i nominella termer. Lagen förändrades från den 1 december 2004 och gäller från räkenskapsåret Förändringen består i att återställandet av negativt resultat nu ska ske senast inom tre år, det var tidigare två år, samt att det har tydliggjorts att kommunfullmäktige har ansvar för fastställande av det resultat som ska återhämtas och att fullmäktige ska anta handlingsplan för återrättande. Kommunens utveckling Folkmängdens förändring Vid årets slut uppgick antalet ekeröbor till vilket utgör 1,3 % av hela befolkningen i Stockholms län. Ekeröborna blev 291 fler vilket är en ökning med 1,2 % under året. Det är lägre än föregående års ökning med 1,8 % och något under den genomsnittliga ökningen under de senaste fem åren som varit 335 nya ekeröbor per år. I Stockholms län ökade antalet invånare med 1,5 % och i riket 0,7 %. Folkmängdens förändring Födda Döda Inflyttade Utflyttade Befolkningsökning Total befolkning Årlig ökning, % 1,2 1,8 1,2 1,6 1,4 Genom flyttningsöverskott ökade befolkningen med 139 invånare (234 föregående år). Efter en period, med för kommunen lågt barnafödande, ökade antalet nyfödda år 2003 och 2004 för att sedan sjunka tillbaka något under år 2005 (287 barn) och år 2006 föddes 275 nya Ekeröbarn. Tillsammans med ett lågt antal avlidna blev 2006 års födelseöverskott 149 nya invånare, vilket är något lägre än föregående år med 178 invånare. 9

11 I Ekerö kommun är andelen kvinnor och män helt jämt fördelad (50/50). Befolkningen är ung och medelåldern uppgår till 37,7 år vilket är lägre än genomsnittsåldern i Stockholms län som är 39,1 år. Endast 8 kommuner i länet har lägre eller samma genomsnittliga ålder som Ekerös invånare. Av ekeröborna har 10,7 % utländsk bakgrund. Motsvarande siffra i Stockholms län är 25,6 % och i riket 16,7 %. Av Ekerös invånare är 3,5 % utländska medborgare. I Stockholms län är det 8,2 % och i hela riket 5,4 %. Källa: SCB. I Ekerö är många invånare unga. Barn och ungdom upp till 17 år motsvarar 28 %. Väldigt få är riktigt gamla. Av alla ekeröbor är endast 3 % 80 år eller äldre. antal invånare Åldersgrupper år; år; år; år; w;

12 Befolkningsökningen har företrädesvis skett på Ekerö med 178 invånare eller 1,3 % och på Färingsö med 82 invånare. Den år 2005 starka ökningen av invånare på Färingsö och på Adelsö-Munsö har inte fortsatt under år Lovö som haft en befolkningsminskning under ökade istället något, 2,3 %, under år Folkmängd, församling per 31 december Församling Förändring Adelsö-Munsö ,6% Ekerö ,3% Lovö ,3% Färingsö ,0% Totalt ,2% Ekerö kommun har en hög förvärvsintensitet. I åldern år är förvärvsintensiteten xx,x % (83,1 %.) För kvinnorna uppgår den till xx,x % (81,5 %). Många pendlar ut från kommunen. Av de förvärvsarbetande 16 år eller äldre är det x xxx stycken (7 260) som pendlar ut från kommunen. Men det finns också många som pendlar in till arbete i kommunen och nettopendlingen uppgick för året till över personer. Utveckling Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. Det bor 112 invånare per kvadratkilometer i snitt med en koncentration runt centrumområdena vid Stenhamra och på Ekerö. Det är få kommuner i länet med färre invånare per kvadratkilometer. Här finns inga höghus och andelen småhus med äganderätt dominerar. År 2005 fanns det bostäder i flerbostadshus och bostäder i småhus. Ekerö kommun har kontinuerligt ökat sin folkmäng. En följd av det är ökade skatteintäkter och en utveckling av de kommunala tjänsterna. Skattekraften i kommunen ligger över medelskattekraften i länet och skattesatsen har varit stabil under lång tid. Eftersom situation med utjämning och effekten av att vara en växande kommun innebar att kostnaderna, trots effektiviseringar, översteg intäkterna höjdes kommunalskatten år Som växande kommun har det också funnit behov av omfattade investeringar, både för att möta befolkningsutvecklingen men också för att möta eftersatt underhåll. En följd av det är att kommunens låneskuld är omfattande. Ett kommande mål för den finansiella planeringen bör vara att minska kommunens låneskulder. Kommunens resultat var negativt under många år, under perioden var det samlade resultat positivt. Allt sedan slutet av 90-talet har den ekonomiska styrningen varit än mer i fokus vilket bland annat kommer till uttryck i att det idag finns en hög medvetenhet om till exempel kopplingen mellan de inbördes samverkande faktorerna för ekonomisk styrning och uppdragsformuleringarnas samband med ekonomiska förutsättningar. Trots det var resultaten negativa under åren vilket till sin största del kan hänföras till en allmänt stagnerande konjunktur i den svenska ekonomin. Åren har trenden brutits och resultat är positivt. För de kommande åren är budgeten lagd med positivt resultat men det finns redan nu oroande signaler på en avmattning i ekonomin. Befolkningsutvecklingen i Ekerö motsvarar inte heller den förväntade som fanns i budget Ekerö kommun 10

13 bygger successivt sakta upp sin ekonomiska kraft och men har idag ännu inte marginaler att möta konjunktursvängningar. Ur ett utvecklingsperspektiv är det positivt att som Ekerö vara en till befolkningen växande kommun som är tilltalande att bo i och därtill finnas i en tillväxtregion i landet. Efterfrågan på kommunala tjänster ökar i och med ökat antal invånare. Befintliga verksamhetslokaler måste även fortsättningsvis underhållas och som följd av utvecklingen uppkommer behov av investeringar i nya verksamhetslokaler. Tillsammans med rekryteringsbehov föranledda av en ökande efterfrågan på kommunala tjänster och ersättare till dem som går i pension, ett befarat tryck uppåt på lönekostnaderna genom både konkurrenssituation och ett bättre arbetsmarknadsläge och ökade kostnader för pensioner och avtalsförsäkringar, blir resultaten en påfrestning på den kommunala ekonomin. Organisation Ekerö kommun har haft borgerlig majoritet under en lång följd av år. Resultatet av 2006 års val till kommunfullmäktige innebar fortsatt borgerlig majoritet. Valdeltagandet ökade med 1,4 % och låg på 86 % till kommunfullmäktige. Den borgerliga allansen bestående av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet innehar 26 av kommunfullmäktiges 41 platser. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har 11 platser. Vid 2006 års val kom Ö-partiet som nytt parti in i kommunfullmäktige och har fyra av fullmäktiges platser. De politiska partierna i fullmäktige Röstfördelning i % Mandatfördelning Moderata Samlingspartiet 42,0 33,1 40, Kristdemokraterna 5,4 9,0 8, Folkpartiet Liberalerna 10,4 15,3 7, Centerpartiet 5,8 6,3 7, Socialdemokraterna 15,1 23,4 21, Miljöpartiet De Gröna 7,8 8,9 8, Vänsterpartiet 1,8 2,2 4, Ö-partiet 10, Sverigedemokraterna - - 1, Övriga partier 1,4 1,9 0, Kommunfullmäktige är den beslutande församlingen och tillsätter kommunstyrelse. Fullmäktige tillsätter de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar eller för verksamheten i övrigt. Fullmäktige bestämmer nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Kommunstyrelsen har i uppdrag att utveckla former för styrning och ledning i kommunen, inrikta, utveckla och följa upp verksamheten och stödja utvecklingen av det politiska livet i kommunen. Kommunstyrelsen har exklusive speciallagstiftning tre huvudfunktioner: o Det övergripande ansvaret för kommunen på uppdrag av kommunfullmäktige. 12

14 o Som produktionsstyrelsen i förhållande till de kommunala resultatenheterna som är organiserad i produktionsområden. o Som nämnd i förhållande till tekniska kontoret och brandförsvaret. I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige att Ekerö brandförsvar från 1 januari ska ingå i Södertörns brandförsvarsförbund. Inom Tekniska kontoret handläggs gat- och parkfrågor, bostäder och lokalförsörjning åt kommunens verksamheter, bostäder, anläggningar, exploatering, vatten och avlopp samt renhållning. Barn- och ungdomsnämnden har till uppgift att svara för omsorg, undervisning och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Socialnämnden har ansvar för kommunens verksamheter inom individ- och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg till funktionshindrade. Kulturnämndens uppgift är att stimulera kommunmedborgarna till olika kultur- och fritidsaktiviteter. Här innefattas bland annat biblioteksverksamhet och annan kulturell verksamhet, konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och samarbete med fritidsoch kulturföreningar. Därtill ansvarar nämnden för vuxenutbildningen. Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens ansvar enligt plan- och bygglagen med bland annat hantering av detaljplaner. Nämnden ansvarar också för frågor som rör bostadsanpassning och trafikfrågor. Miljönämnden ansvarar för kommunens skyldigheter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, djurskyddslagen och näraliggande lagstiftning. Från och med år 2003 har överförmyndarorganisationen förändrats genom att nämnden har avvecklas och en opolitiskt vald tjänsteman utgör överförmyndare och ansvar för att verksamheten sker i enlighet med regler och författningar. 13

15 Ekerö kommun tillämpar huvudsakligen två organisationsstrukturer. Skola, barnomsorg, handikappomsorg och kulturverksamhet är organiserad enligt beställare/utförarmodell. Här återfinns även myndighetsutövning. De ansvariga nämnderna, Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden, reglerar uppdrag och kostnadsersättning med externa och interna utförare i avtal och överenskommelser. Den interna kommunala produktionen av verksamheterna är organiserad i resultatenheter i olika produktionsområden med produktionsledning. Organisationsmodellen innebär att barn och föräldrar väljer barnomsorg och skola i antingen en kommunal enhet eller en alternativ utförare. Den ekonomiska ersättningen följer barnet. Inom både äldreomsorg och handikappomsorg finns enheter som drivs av såväl externa entreprenörer som kommunen. Övriga nämnder och dess verksamhet är organiserade utifrån en traditionell förvaltningsmodell. Kommunfullmäktige beslutade år 2000 att en målsättning ska vara att öka antalet förskolor och skolor i Ekerö kommun som bedrivs av annan huvudman än kommunen. Vid slutet av år 2006 var 39 % (35 %) av förskoleverksamheten i alternativ drift vilket är en ökning med 4 % (2 %) mot året innan. I Ekerö kommun finns två fristående grundskolor. Av kommunens tre särskilda boende för äldre drivs ett av privat entreprenör. Det finns en gruppbostad för funktionshindrade i kommunen i privat regi. 14

16 Allmänt om verksamheten En stor del av Ekerös invånare är unga. Det återspeglas även i hur resurserna fördelas i budgeten. Mer än halva nettobudget är styrd till barnomsorgen och skolan. Ekerö har historiskt sett en relativt stor andel handikappomsorg jämfört många andra kommuner i Stockholms län. Andelen äldre invånare är fortfarande relativt få. Kostnaderna för äldreomsorgen har dels genom att det är få äldre och dels genom att verksamheten är kostnadseffektiv därför genom åren varit förhållandevis blygsam. Kostnaden för äldreomsorgen ökar successivt sedan en tid genom att antalet brukar blir allt fler och behoven ökar.. Nettokostnader Ekerö kommun budget 2006 Vuxenutbildning. 1% Gymnasieskola 11% Äldreomsorg 11% Insatser funktionshindrade 12% Individ- o familj, arb.markn, psykiatri 4% Myndighetskontor SN 2% Gemensam verksamhet 7% Grundskola F-9 28% Politisk verksamhet 1% Samhälle, Miljö 3% Kultur och Fritid 3% Skolbarnsomsorg 4% Förskolevrk 1-5 år 13% En jämförelse med andra kommuner 2 visar att Ekerö kommun har en relativt låg kostnad per invånare för den samlade verksamheten. Under de fyra åren har Ekerö kommuns årliga utfall varit bland de cirka 70 kommuner i landet som har lägst verksamhetskostnad per invånare. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budgeterade kostnader. År "Placering lägst kostnad i riket" kr/invånare Ekerö Årlig förändring Ekerö 5,5% 2,6% 5,5% 4,6% Stockholms län 3,7% 2,2% 5,3% 6,0% Riket 2,9% 1,9% 5,5% 4,7% 2 Ekonomiska jämförelsetal ur Vad kostar verksamheten i Din kommun publikationer åren Kommunförbundet och SCB. 15

17 Ekerö kommuns kostnadsutveckling under åren avviker inte på något anmärkningsvärt sätt jämfört kostnadsutvecklingen i länet och i riket. Kostnaden 2005 har ökat mer per invånare än vad som varit fallet i länet och i riket. Orsaken till detta är inte möjlig att med nuvarande underlag entydigt fastställa. Budgetens ingående värden har inte innehållit några omfattande satsningar uttryckt i kostnaden per styck (exempelvis kostnad för hemtjänsttimme, vårddygn, skolpeng, förskolepeng). En möjlig förklaring till en högre förändring per invånare är att antalet brukare och behoven inom de stora verksamhetsområdena har ökat i en betydande omfattning. Samtidigt har befolkningsökningen varit relativt måttfull. Sammantaget kan de bidra till en mer omfattande kostnadsökning då kostnaden mäts i kronor per invånare. Trots en kostnadsökning per invånare i Ekerö år 2005 större än vad som är fallet i Stockholms län och i riket är kostnaderna för de obligatoriska verksamheterna fortsatt lägre än vad som kan förväntas i Ekerö. Inom ramen för den kommunala utjämningen är det möjligt att jämföra den egna kommunala kostnaden med den kostnadsberäkning som utjämningsfaktorerna tar hänsyn till. Utjämningen berör inte alla områden utan hanterar de särskilda utjämningsmodellerna för barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individoch familjeomsorg. Beräkningarna visar att Ekerös kostnader ligger under den kostnadsnivå som de kan förväntas vara enligt modellberäkningen. För samtliga modeller är kostnaden 6,7 % lägre i Ekerö än vad den kan vara enligt modellberäkningen med hänsyn tagen till förutsättningarna för Ekerö kommun. Delverksamheter, kostnader jämfört med strukturkostnad Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad År Barnomsorg -7,8-7, ,4 3,8 - Grundskola -6,8-10,3-8,8-6,2-13,2 - Gymnasieskola -3,3 0,9 2,9 0,4-0,4 - Äldreomsorg -6,3 - -8,8-10,4-4,4 - Individ- och familjeomsorg -9,8-8,8-2,1 5,5 28,1 Totalt: -6,7 Uppgifterna är en indikation på om kommunen har en högre eller lägre kostnad än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse betyder att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedriver verksamheten på en annan ambitionsnivå eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. De kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Resultat 2006 Koncernen Ekerö kommun redovisar för år 2006 ett positivt resultat om 13,7 mkr. Både kommunen och bostadsbolaget visar på positiva utfall. Ekerö bostäder AB svarar för 2,1 mkr och kommunen för 11,8 mkr i positivt resultat. I koncernens resultat är 0,2 mkr avseende utdelning från bolaget till kommunen eliminerat. Koncernens resultat år 2006 har ökat med 0,7 mkr eller 5 % jämfört år

18 Koncernen Ekerö kommuns kostnader år 2006 uppgår till mkr och kostnaderna är 69 mkr eller 6,6 % högre jämfört året innan. Inkluderas ökade avskrivningar med 4 % och högre verksamhetsintäkter med 2 % blir resultatet att verksamhetens nettokostnader uppgår till 877 mkr. Jämfört år 2005 har nettokostnaden förändrats med 65 mkr eller 8 %. Kommunens kostnader uppgår år 2006 till mkr och kostnaderna är 69 mkr högre eller 6,9 % jämfört föregående år. Avskrivningarna uppgår till 37 mkr och har ökat med 4,5 % under året. Verksamhetens intäkter har ökat med 3,2 % och sammantaget innebär det att verksamhetens nettokostnader har ökat med 64 mkr eller 7,8 % till sammanlagt 889 mkr. Kommunens resultat år 2006 är förbättrat med 2,8 mkr jämfört föregående år. En avgörande betydelse för det positiva resultatet är förbättrade skatteintäkter genom att den svenska ekonomin har tagit fart. Det positiva resultatet om 11,8 mkr (överskott 9 mkr år 2005) motsvaras av 1,3 % av verksamhetens budgeterade nettokostnad eller cirka 25 öre per skattekrona. I utfall 2006 ingår en utökad reservering av pensionskostnader med 8,4 mkr som minskar det positiva resultatet. Resultatet inkluderar även att kommunen har gjort ett avsteg från ESV:s (Ekonomistyrningsverkets) rekommendation om prognosen för slutavräkning av skatteintäkter år Som en följd av det är resultatet 1,5 mkr lägre. Jämfört budget om 13,8 mkr är avviker resultatet med 2 mkr. Att det budgeterade resultatet inte uppnåddes beror på ett högre kostnadsutfall i kärnverksamheterna vård, skola och omsorg. Kostnadsökningen har främst sin grund i dels ökade volymer och dels inom vissa områden en högre kostnad per enhet än vad som förutsattes i budget. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 18 mkr utöver budgeterad nivå. Kostnadsöverskridandet kompenseras nästan i sin helhet av högre utfall på skattenetto och lägre kostnad finansnetto. Utfall Budget Utfall Förändring 2006 Netto, mkr Avvik 2005 jämfört år 2005 *) S:a Verksamhetens nettokostnader -888,8-870,8-18,0-824,2 64,7 7,8% Varav: - Skattefinansierad verksamhet, nämnder -913,8-894,1-19,7-858,0 55,7 6,5% - Balansföretagen 0,4 0,0 0,4 5,4-5,0-93,2% - Ks Budgetmarginal 0,0-4,0 4,0 0,0 0,0 - Ks Jämförelsestörande intäkter 7,0 10,0-3,0 9,3-2,3-24,8% - Ks Riktade statsbidrag 17,6 17,2 0,3 19,2-1,6-8,4% Skattenetto 919,8 905,2 14,7 852,6 67,2 7,9% Finansnetto -19,2-20,5 1,3-19,4-0,2-1,2% Resultat 11,8 13,8-2,0 9,0 2,8 30,7% *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus(-) Verksamhetens nettokostnader uppgår till 888,8 mkr. Jämfört budgeten på 870,8 mkr är nettokostnaderna sammanlagt 18 mkr högre. Avvikelsen motsvarar 2,1 % av budgeterade nettokostnader års verksamhetskostnad har ökat med 65 mkr, eller 7,8 %, jämfört året innan. I kostnadsökningen ingår inte bara årliga pris- och löneökningar, utan även ökade kostnader föranledda av ökade volymer i den kommunala verksamheten. Under 2006 har volymerna i våra verksamheter ökat jämfört föregående år. Det förhållandet råder inom flertalet av våra verksamheter, t ex äldreomsorg och förskola. Volymerna ökar både som följd av befolkningsökningen och förändringar i invånarnas behov. 17

19 I redovisade kostnader ingår årets förändrade skuld till anställda för intjänad semester-, ferieoch uppehållslön med en ökning av skulden med sammanlagt 54 tkr (år 2005 en ökning av skulden med 143 tkr). Kostnader för nedskrivning av kundfordran och befarade kundförluster finns upptagna med 532 tkr (72 tkr år 2004). Kostnaderna är redovisade där de är hänförliga i organisationen eller inom det kommungemensamma området avräkningskonton. Sammanlagt uppgår befarade kundförluster till 352 tkr (84 tkr år 2004) av kundfordringar som uppstått före Dessa är under pågående inkassobehandling. Den skattefinansierade verksamheten i nämnder inom verksamhetens nettokostnader uppgår till sammanlagt 913,8 mkr vilket är 19,7 mkr mer än budget. Underskottet i nämndernas verksamhet har varit möjlig att ekonomiskt delvis möta genom att budgetmarginalen på 4 mkr inte har ianspråktagits, marginellt högre riktade statsbidrag och visst positiva utfall inom balansföretagen. Men det är framförallt ett bättre positivt utfall på skattenetto som möter de negativa avvikelserna I verksamhetens resultat ingår ett positivt resultat i balansföretagen för va och renhållning på 0,4 mkr. Utfallet i balansföretagen öronmärks i särskild ordning inom ramen för det egna kapitalet. I resultatet ingår reavinst som följd av försäljningar av tillgångar med 7 mkr. Det budgeterade målet var 10 mkr och har inte uppnåtts innevarande år. Planerna kvarstår men har flyttats fram i tiden. Summan av skatteintäkter, kommunal utjämning och inklusive tillfälligt sysselsättningsstöd, det vill säga skattenettot, uppgår tillsammans till 920 mkr. Jämfört budgeten 905 mkr är intäkten 15 mkr högre. Den samlade intäkten har fortsatt att öka under även detta år till skillnad mot tiden runt år Årets intäktsökning uppgår till 67 mkr eller 7,9 % jämfört året innan. Utfall Budget Utfall Förändring 2006 Kronor per invånare Avvik 2005 jämfört år 2005 *) Antal invånare 31/ ,2% S:a Verksamhetens nettokostnader ,6% Varav: - Skattefinansierad verksamhet ,2% - Balansföretagen ,3% - Ks Budgetmarginal Ks Jämförelsestörande intäkter ,7% - Ks Riktade statsbidrag ,5% Skattenetto ,6% Finansnetto ,4% Resultat *) Ökade kostnader/ intäkter = plus (+) Minskade kostnader/intäkter = minus(-) Kommunens positiva resultat motsvaras av 486 kronor per invånare. Förra året var resultatet 377 kronor och årets resultat är därför förbättrat. Verksamhetens nettokostnader motsvaras av kronor per invånare. Kostnadsökningen med sammanlagt kronor per invånare 18

20 jämfört föregående år om 6,6 % är lägre när kostnaderna ställs i relation till invånarantalet än vad fallet blir vid en jämförelse av de totala kostnaderna. Finansiellt mål Kommunfullmäktiges finansiella mål är att årets resultat ska uppgå till 1,5 % av skattenetto och successivt öka till 2,0 %. Årets resultat motsvarar 1,3 % och målet nåddes inte fullt ut. Balanskravet Ekerö kommun redovisar ett positivt resultat om 11,8 mkr för år 2005 varför årets utfall är i ekonomisk balans. Ekerö kommun har ett kvarvarande negativt resultat från år 2004 om 9,7 mkr som ska återställas senast vid utgången av år Kommunallagens skrivning om balanskravet har förändrats sedan den 1 december 2004, men gäller från räkenskapsåret 2005, varför återställande av underskott uppkomna före år 2005 ska ske med de tidigare reglerna om två år. Med årets positiva resultat förstärks det egna kapitalet med 11,8 mkr. Underskottet från år 2004 är enligt Kommunallagens regler om balanskrav reglerat. Det egna kapitalet stärks med hela det positiva resultatet, årets investeringar överstiger de tillgångar som har avyttrats samt att den lagda flerårsplanen har finansiellt mål att stärka Ekerö kommuns ekonomiska ställning. Skattenetto De samlade intäkterna för skatter och kommunal utjämning uppgår till 920 mkr inklusive det nationella utjämningssystemet för LSS och det tillfälliga generella sysselsättningsstödet. Jämfört föregående år ökade intäkterna med 67 mkr eller 7,9 %. Föregående år ökade intäkterna med 64mkr eller 8,1 %. Till följd av den goda tillväxten i landet har intäktsutvecklingen varit god under åren Det kan jämföras intäktsutveckling mellan åren 2004 och 2003 då intäkterna ökade med 18 mkr eller 2,3 %. Det samlade utfallet avviker positivt med 15 mkr jämfört budget om 905 mkr. På samtliga delar inom skattenettot finns positiva avvikelser. Utfall Budget Utfall Förändring 2006 netto, mkr Avvik 2005 jämfört år 2005 Tot Skattenetto 919,8 905,2 14,7 852,6 67,2 7,9% Varav: - Skatteintäkter 862,6 852,3 10,4 809,5 53,1 6,6% - Kommunal utjämning 11,2 8,9 2,4 2,2 9,0 408,0% - Nationellt utjämningssystem LSS 34,4 34,0 0,4 29,6 4,8 16,2% - Mellankommunal utjämning psyk-ädel -0,7 0,7-100% - Tillfälligt gen. sysselsättningsstöd 11,5 10,0 1,5 11,9-0,4-3% Skatteintäkterna överstiger budget med 10,4 mkr eller 1,2 %. I skatteintäkten ingår slutavräkning för åren 2005 och 2006 med 8,6 mkr varav 5 mkr är korrigering av slutavräkning 2005 (skatteintäkter som borde ha inkommit år 2005 vilket fastställs i och med sluttaxering av 2005 mot slutet av år 2006). Prognos för slutavräkning år 2006 är upptaget med 3,6 mkr och beräknad på 153:50 kronor per invånare. Beräkningen är ett avsteg från ESV:s (Ekonomistyrningsverkets) rekommenderade prognos om 217 kronor per invånare. 19

21 Skillnaden mot vad ESV rekommenderar motsvarar 1,5 mkr för Ekerö kommun. Bedömningen om att avsteg bör göras vilar på att det detta år råder mycket stor skillnad mellan de av ESV rekommenderade beloppet om 217 kr och SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) prognos över slutavräkning 2006 som är 90 kr. Anledningen till skillnaderna sägs bland annat vara hur de båda organisationerna ser på effekterna av de så kallade 3:12 reglerna. Ekerö kommun kan inte göra någon bättre bedömning än vare sig ESV eller SKL, men då skillnaden är så stor har i utfall 2006 antagits att korrigeringen av slutavräkning 2006 kommer att falla ut med ett belopp som ligger mittemellan de angivna prognoserna från ESV och SKL. Tillfälligt generellt sysselsättningsstöd erhöll Ekerö år 2006 med 11,5 mkr vilket är något lägre än föregående år. Beräkningsgrunden 2,5 % år 2005 är ändrad inför år 2006 då beräkningsgrunden är 2,3 % av lönekostnad inklusive köpta tjänster. Från år 2007 upphör stödet och motsvarande belopp införlivas i det kommunala utjämningssystemet. Det nationella utjämningssystemet för LSS som infördes år 2004 och ersatte tidigare mellankommunala utjämningar är inne på sitt tredje år. Under perioden tillämpades införanderegler som inte var till fördel för Ekerö kommun. Ekerö är en stor bidragstagare i systemet då det historiskt sett från landstingets tid finns omfattande handikappomsorg i kommunen. Från år 2006 har systemet full effekt på bidrag och avgifter inom systemet. Ekerö fick 34 mkr i utjämning år Det tidigare mellankommunala utjämningssystemet avseende psykädel där Ekerö betalade något är utfasat i sin helhet från år Om den totala intäkten av skatter, bidrag och utjämning omräknas på antal invånare vid utgången av året motsvaras det av kronor per invånare. Intäkten har per invånare ökat med 6,6 % år 2006 jämfört med år Det är avsevärt högre än vad som var fallet mellan åren 2004 och 2003 då intäkten ökade med 1,2 % som följd av rådande konjunktur och låga skattetillväxt. I förändringen mellan åren ska hänsyn även tas till de omfördelningar som gjorts mellan utjämning och riktade statsbidrag som bland annat slår igenom på den kommunala utjämningen. Utfall Budget Utfall Förändring 2006 Kronor per invånare Avvik 2005 jämfört år 2005 Antal invånare 31/ ,2% Tot Skattenetto ,6% Varav: - Skatteintäkter ,3% - Kommunal utjämning ,9% - Nationellt utjämningssystem LSS ,8% - Mellankommunal utjämning psyk-ädel % - Tillfälligt gen. sysselsättningsstöd % Särskilda statsbidrag Inom ramen för verksamhetens nettokostnader återfinns riktade statsbidrag till verksamheten som ansöks i särskild ordning. Statsbidraget för att Ekerö kommun har infört maxtaxa i barnomsorgen uppgår till 14,2 mkr på helåret. Det överstiger budgeten med 03 mkr. Bidraget beräknas med utjämningssystemets 20

22 barnomsorgsmodell i botten där fördelningen av bidrag till landets kommuner även bygger på volym- och kostnadsutveckling inte bara i den egna kommunen utan också i landets övriga kommuner. Det riktade statsbidraget för personalförstärkning i skola och fritidshem uppgår till 3,3 mkr och överensstämmer med lagd budget. Det riktade statsbidraget är i och med utgången av vårterminen 2006 helt utfasat och är i sin helhet inkluderad i de generella bidragen. Barn- och ungdomsnämndens budget inkluderar en förhöjd kostnadsnivå motsvarande hela det ursprungliga bidraget. Från och med hösten 2005 infördes ett särskilt riktat statsbidrag till personalförstärkning i förskolan. Ekerö kommun ansöker om det maximala beloppet. Bidraget redovisas direkt inom Barn- och ungdomsnämnden och har resulterat ibland annat en ökad förskolepeng till kommunala och enskilda utövare av förskola. Bidraget år 2006 uppgår till cirka 7,8 mkr. Bidraget upphör vid utgången av år 2007 och fasas in i den generella bidrag och utjämningen. Det särskilda statsbidraget för vuxenutbildning återfinns inom Kulturnämnden. Finansnetto De finansiella intäkterna uppgår till 0,5 mkr och de finansiella kostnaderna till 19,7 mkr. Finansnettot på 19,2 mkr är närapå i samma storlek som året innan, 0,2 mkr lägre. Jämfört budget om 20,5 mkr är utfallet 1,3 mkr lägre. Budgeten är baserad på befintliga lån och planerat behov av nya lån som följd av investeringsplan i de fall den totala investeringsramen inte kan finanisieras med egna tillförda medel. Räntenivån har varit låg under en längre tid. På det sätt som vi idag arbetar med låneportföljen och försäkrar oss förelåg inga uppenbara risker för negativ påverkan på resultatet av eventuella räntehöjningar under året. Viss frist finns även för den närmaste tiden genom att vi försäkrar oss för räntehöjningar. För närvarande finns inget hot om avgörande långvariga räntehöjningar men på det finns signaler på en sakta stigande räntenivå. På sikt kommer det att bli kännbart för Ekerö kommun med nuvarande låneskuld. Att nedbringa låneskulden bör vara ett mål i sig för att minska risken för omvärldsförändringar. Verksamhetens resultat Verksamhetens nettokostnader uppgår till totalt 889 mkr år 2006 och har sammantaget ökat med 65 mkr (7,8 %) jämfört föregående år. Utfallet överstiger budgeten om 871 mkr med 18 mkr eller 2 %. 21

23 Nettokostnader 2006 fördelad per verksamhetsområde (mkr; %) Vuxenutbildning.; 5; 1% Äldreomsorg; 111; 12% Insatser funktionshindrade; 107; 12% Gymnasieskola; 104; 12% Individ- o familj, arb.markn, psykiatri; 31; 4% Myndighetskontor SN; 20; 2% Gemensam vrk inkl avräkningskonton; 33; 4% Affärsverksamhet; 0,4; 0% Politisk verksamhet; 12; 1% Samhälle, Miljö; 27; 3% Kultur och Fritid; 24; 3% Grundskola F-9; 261; 28% Förskolevrk 1-5 år; 122; 14% Skolbarnsomsorg; 32; 4% Högre kostnader än vad som beräknades i budget återfinns i första hand inom äldreomsorgen, insatser för funktionshindrade och för gymnasieskolan. Den bakomliggande orsaken är främst fler brukare och ökade behov hos brukarna som innebär att volymerna överstiger de som antogs i budget. Men även ökade kostnader återfinns i verksamheten. Exempelvis så överstiger den genomsnittliga kostnaden per gymnasieelev beloppen som antogs i budget. Verksamhetens resultat fördelat på nämnder, kontor och för produktionsorganisationen - resultatenheter visar på att flertalet områden har positiv avvikelse jämfört budget. Underskott återfinns i Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden och de svarar för de beloppsmässigt största avvikelserna jämfört budget med tillsammans 21,3 mkr. Gemensamma avräkningskonton har ett negativt utfall på 5,1 mkr jämfört budget till följd av den extra avsättningen av pensionskostnader. Byggnadsnämndens utfall överstiger nettobudgeten med 1,2 mkr som en effekt av lägre intäkter under året. Produktionsorganisationens samlade utfall är ett negativt resultat med 2,9 mkr och återfinns inom produktionsområde skola-förskola. Det är några fåtal skolenheter som har mer omfattande underskott och som ger produktionsområdet det negativa resultatet. 22

24 Utfall Avvikelse Budget Utfall Belopp i tkr, netto Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Kulturnämnden Byggnadsnämnden Bostadsanpassning Miljönämnden Central politisk organisation Revisionen Kommunstyrelsen: - Kommunledning, stab och nämndkontor Ekeröhälsan Överförmyndaren Räddningstjänsten Tekniska kontoret Tekniska kontoret, Va och Renhållning Ks: Gemensamma avgifter och bidrag Gemensamma avräkningskonton Produktionsorganisationen; resultatenheter Budgetmarginal Ks-utvecklingsprojekt Reavinst av försäljning Statsbidrag maxtaxa barnomsorg Statsbidrag personalförst skola-fh Verksamhetens nettokostnader Nämnder och kontor Nettokostnaden i nämnder och kontor uppgick till 925,5 mkr 3. Resultatet för år 2006 visar på en sammanlagd negativ avvikelse om 14,7 mkr (1,6 %) jämfört nettobudgeten 910,7 mkr. Nettokostnaden är 53,3 mkr eller 6,1 % högre än föregående år. Barn- och ungdomsnämndens bruttokostnader uppgick till 572,1 mkr år Finansiering med barnomsorgsavgifter, statsbidrag, interkommunal ersättning med mera uppgår till 7 %. Bruttokostnaden år 2006 har ökat med 32,2 mkr eller 6 % jämfört året innan. Nämndens nettokostnad är 531,9 mkr och avviker negativt mot budget med 8,5 mkr eller 1,6 %. Nettokostnaden är 26,7 mkr högre jämfört föregående år. Förändringen av nettokostnaderna med 5,3 % är relaterad till dels förändringen av de totala volymerna och deras sammansättning och dels till förändrade ersättningsnivåer till kommunala och alternativa utförare. I nettokostnaderna ingår också skolkostnaderna motsvarande det riktade statsbidraget för personalförstärkning i skola och fritidshem. Nämndens utfall inkluderar intäkter och motsvarande kostnader för det särskilda statsbidraget för personalförstärkning i förskolan om 7,7 mkr. 3 exklusive reavinst av försäljning tillgångar, gemensamma avräkningskonton, balansenheterna Renhållning respektive Vatten och avlopp inom Tekniska kontorets ansvarsområde samt budgetmarginalen och de riktade statsbidragen och hela produktionsorganisationen 23

25 Nämndens budgetavvikelser beror till allra största delen på förändringar av volymer och deras sammansättning jämfört antagandena i budget och därmed ökade kostnader. - Antal barn i förskolan har fortsatt att öka. Under året fanns i genomsnitt barn i förskoleverksamhet vilket är 5,6 % fler än föregående år. I budgeten förutsattes en ökning av antal barn i verksamheten. I genomsnitt var cirka 39 % av barnen i enskilt driven verksamhet vilket är fler än vad som antogs i budgeten. Förskoleverksamheten i nämnden uppgår till en sammanlagd nettokostnad om 133 mkr vilket är ett underskott på 1 mkr jämfört budget. Bakomliggande faktorer till den negativa avvikelsen är sammanlagt 8 barn fler än vad som antogs i budget, en ökad andel barn i enskild förskola samt 0,5 mkr i högre kostnader för barn i behov av särskilt stöd och särskilt bidrag till förskola i kommunens ytterområde. - Antalet barn i grundskoleålder i Ekerö kommun minskar något sedan ett par år tillbaka, jämfört föregående år har antalet år 2006 minskat med 2 %. Under år 2006 gick i genomsnitt Ekeröbarn i förskoleklass, grundskola eller särskola. Eleverna är 35 fler än vad som antogs i budgeten. Andelen elever i fristående skola eller i annan kommuns skola har ökat. Över 700 Ekeröbarn har valt annan utförare än Ekerö kommunala skolor. I fristående grundskola går16 % av de skolpliktiga Ekeröeleverna. Nettokostnaden i nämnden för grundskola F-9 inklusive särskola uppgår för året till 251,5 mkr. Det är ett överskott om 1 mkr trots fler elever och ökad andel i fristående skolor. Utfallet för skolskjuts, särskilda insatser och ungdomssatsningen understiger budgeterad kostnad. - Den nivå som antogs i budget om antal gymnasieelever och genomsnittlig kostnad för gymnasieutbildning var undervärderad. Gymnasieskolans sammanlagda nettokostnad år 2006 uppgår till 103,6 mkr och har ökat med 13 % jämfört utfall Kostnaden överstiger budgeten med 8,6 mkr. Avvikelsen beror på högre snittkostnad med cirka kr per elev vilket utgör 2,8 mkr. Sammanlagt 80 fler elever i gymnasieskolan motsvarar en högre kostnad med cirka 7 mkr. Underskotten möts till viss del genom lägre kostnad än vad som antogs i budget för gymnasiesärskolan. Socialnämndens bruttokostnad uppgick sammanlagt till 331,3 mkr. Verksamheten finansieras med intäkter från avgifter, bidrag, hyresintäkter med mera till 18 %. Bruttokostnaden år 2006 har ökat med 23 mkr eller 7,5 % jämfört året innan Nämndens nettokostnader var 270,9 mkr och det är en negativ avvikelse mot budget med 12,8 mkr eller 4,9 %. Nettokostnaden är 21,4 mkr högre i år jämfört år Kostnadsutvecklingen med 8,6 % och även den negativa ekonomiska avvikelsen, kan framförallt relateras till fortsatt ökade volymer inom nämndens ansvarsområde. - Nettokostnaderna för äldreomsorgen i nämnden uppgick till 106,5 mkr och det är ett underskott jämfört budget med 6,2 mkr. Den främsta orsaken är ett fortsatt ökat antal personer med rätt till hemtjänst. I genomsnitt fick 227 personer per månad hemtjänst. Därtill har den genomsnittliga tiden per hjälptagare har ökat till 36 timmar per månad mot föregående år om 31 timmar. Kostnaderna för insatser i ordinärt boende (i hemmet) är 4,4 mkr högre än budget. Under året uppgick antalet hemtjänsttimmar till nära och har ökat med nära 27 % jämfört helår Den omfattande ökningen var inte beaktad i budgeten. Kostnaderna för äldreomsorg i särskilt boende överstiger budgeten med 1,7 mkr. Avvikelsen är uppkommen i högre volymer för både platser på sjukhus för medicinskt färdigbehandlade (utfall 4,4 årsplatser jämfört budget 1,7 platser och för ianspråktagande av platser i särskilt boende utanför kommunen med totalt 9,6 årsplatser vilket är 1,2 fler än budget). Därtill tecknades överenskommelser utöver 24

26 vårddygnsersättning för två personer med särskilda behov. Kostnadsökning finns även genom högre kostnader per dygn för fem platser på Kullen för målgruppen dementa med särskilda behov. - Handikappomsorgens nettokostnader utföll med 113,9 mkr vilket är 5,7 mkr utöver budget. Avvikelsen är till två tredjedelar hänförlig till kostnaderna för Personlig assistans. Antalet beställda timmar under året uppgick till över vilket var timmar fler än vad som beräknades i budget. Under året tillkom tre personer (med förvärvade hjärnskador) som inte var kända när budgeten lades. Deras omfattande behov motsvarar tillsammans nära timmar. Ansökan om LASS finns och utslag väntas under Ett positivt utslag innebär en förbättrad kostnadsbild för kommunen. Resterande avvikelse uppkommer i ökade kostnader för bland annat turbundna resor, sommarkollo, färre försålda platser vid korttidshem och ökade lokalkostnader. - Individ- och familjeomsorgens nettokostnad var 47,6 mkr år 2006 vilket är 1 mkr utöver budget. Inom socialkontoret olika ansvarsområden finns avvikelser på volymer och i det ekonomiska utfallet som matchar varandra på olika sätt. Ökade kostnader för institutionsvård för barn och unga med 1 mkr utöver budget balanseras av lägre kostnader för familjehemsvården. En kostnadsökning genom vård för fler vuxna missbrukare möts i viss mån med lägre kostnader för övrig vuxenvård. Ekonomiskt bistånd uppgick år 2006 till totalt 11,3 mkr och är 0,3 mkr högre än budget. Kulturnämndens bruttokostnad var innevarande år totalt 29,5 mkr och nettokostnaden 26,6 mkr genom att verksamhetskostnaderna finansierades till 9,7 % med statsbidrag, avgifter, hyresintäkter med mera. Årets nettokostnad är 1,8 mkr eller 6,3 % lägre än utfall år Utfall 2006 ger en positiv avvikelse mot budget med 1,8 mkr eller 6,4 %. Inom nämndens ansvarsområde återfinns följande avvikelser jämfört budget; - Färre studerande på särvux och färre studerande över 20 år på gymnasieutbildning jämfört antagandet i budget resulterar i ett positivt överskott med 1,4 mkr. - Budgeten för bidrag till föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet höjdes inför 2006 men antal aktiviteter når inte upp till kalkylerat antal varför utfallet på 2,1 mkr understiger budgeten med 0,3 mkr. Byggnadsnämndens bruttokostnad exklusive bostadsanpassning uppgår till 11,1 mkr. Nettokostnaden är 2,7 mkr då nämndens verksamheter för året finansierats med intäkter till 90 %. Utfallet avviker mot budget med 1,2 mkr vilket motsvarar 12 % av budgeterad bruttointäkt på 9,7 mkr. Den huvudsakliga anledningen till negativt resultat är en lägre intäktsnivå. Antalet bygglovsbeslut som tidigare beräknades handläggas under andra delen av året var inte möjliga att slutföra i tillräcklig omfattning för att nå upp till budgeterad intäktsnivå. Kostnaderna för bostadsanpassning redovisas separat från nämnden. Under året inkom xxx ansökningar för bostadsanpassning som alla renderade i ärenden till en sammanlagd kostnad om 1,4 mkr. Det är 0,5 mkr lägre än budget. Sex av ärendena har varit mer omfattande där två har kostat över 100 tkr och fyra över 50 tkr. Verksamhetsmålen är att inkomna ansökningar ska hanteras skyndsamt och konkurrensupphandling nyttjas för att få bra priser. Målen är uppfyllda. 25

27 Miljönämndens bruttokostnad uppgår till 3,7 mkr. Under året kom verksamhetens kostnader att finansieras med intäkter till 44 %. Nettokostnaden uppgick till 2 mk och är 0,3 mkr eller 14 % lägre än budget. Nettokostnaderna är i stort på samma nivå som föregående år. Den positiva nettoavvikelsen är främst högre intäkter med 18 % utöver budget som en effekt av högre volymer. Central politisk organisation omfattar kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott samt råd för funktionshindrade. Kostnader för partistöd, allmänna val, nämndemän i tingsrätt, kostnader för borgerliga förrättningar. Nettokostnaden uppgår till 5,9 mkr vilket är 0,2 mkr (3 %) lägre än budget. Under år 2006 har allmänna val genomförts. Den totala kostnaden uppgick till 875 tkr. Kostnaden finansierades till 260 tkr med bidrag för ansvaret för poströstning varför nettokostnaden för valet blev 615 tkr vilket är 30 tkr utöver budget. Inför detta år höjdes budgeten för nämndemän i tingsrätt. Utfallet blev 200 tkr och överskrider budgeten med 60 tkr. Den sammanlagda positiva avvikelsen på 200 tkr återfinns företrädesvis som lägre kostnader än vad som antogs i budget för sammanträdesersättning och ersättning för förlorar arbetsförtjänst. Revisionens kostnader uppgår till 0,6 mkr och utfallet är i nivå med budget. Kommunstyrelsen är nämnd för tekniska kontoret och räddningstjänsten och är produktionsstyrelse för resultatenheterna. Till kommunstyrelsen finns knuten en tjänstemannastab. Kommunledningsstaben har till uppgift att stödja den politiska organisationen, handha kommunövergripande frågor och leda och stödja den kommunala verksamheten. Nämndkontoret är jämte kommunledningsstaben en del av den centrala tjänstemannaledningen. Nämndkontoret har till uppgift att bereda ärenden till de tre beställarnämnderna : Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden och Kulturnämnden. Personalen vid nämndkontoret beställer verksamhet från den kommunala produktionen eller från alternativa utförare, upprättar avtal och följer upp och utvärderar verksamhet utifrån nämndens mål och ingångna avtal och överenskommelser. Vid nämndkontoret administreras även avgifter för nämndens räkning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) tillhör nämndkontoret. Bruttokostnaden för kommunledningen uppgår till 67,3 mkr. Nettokostnaden är 58,7 mkr vilket är en positiv avvikelse med totalt 1,7 mkr jämfört budget om 60,4 mkr. Den positiva avvikelsen motsvaras av 2,8 %. Inom den totala nettokostnaden redovisas positiv budgetavvikelse på personalkostnader med anledning av vakanta tjänster under året, resursen för IT-kostnader för skolan med totalt 0,2 mkr och positivt resultat med 1 mkr vid IT-ladan genom stark efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning. Den avbrutna upphandlingen av förvaltningsnätet innebar att den budgeterade resursen inte ianspråktogs med 0,7 mkr. Aktiviteter på informationsområdet har inte heller gjorts i den omfattning som budgeten medgav eftersom det varit stark fokusering på uppbyggnaden av kommunens hemsida och verksamheten ger ett överskott på 0,1 mkr. Negativ budgetavvikelse återfinns för kostnader i samband med omplacering, avveckling och rehabilitering av personal i kommunens organisation med 1,2 mkr. Ekeröhälsan är de anställdas företagshälsovård. Ett antal privata företag är också anslutna. Bruttokostnaden var 1,9 mkr. Verksamheten finansierades till 20 % med intäkter. Årets resultat visar på en positiv avvikelse mot budget med 0,2 mkr som följd av lägre 26

28 personalkostnader genom viss vakans och sjukfrånvaro under året. Nettokostnaderna är lägre med 0,1 eller 8 % jämfört föregående år. Efterfrågan på tjänster från externa kunder har varit fortsatt god. Överförmyndarens verksamhetskostnader uppgår till 0,8 mkr. Utfallet är i stort nivå med budget där kostnadsöverskridandet om 28 tkr motsvaras av 3,6 %. Underskottet beror på en ökad volym och fortsatt ökning av ärenden där huvudmännen inte har möjlighet att betala arvodet av egna medel. Till viss del har kostnadsökningen mötts av lägre administrativa omkostnader. Verksamhetskostnaderna har ökat med 0,2 mkr eller 25 % jämfört föregående år. Verksamheten har skett i enlighet med lagar och förordningar. Räddningstjänsten bruttokostnader uppgår till 19,3 mkr. Nettokostnaden blev 1,4 mkr högre än budget. Avvikelsen motsvaras av 8 % jämfört nettobudget 17,1 mkr. Intäkterna uppgick till 0,9 mkr vilket understiger det ekonomiska målet på 1,4 mkr. Den begränsade tillsynsverksamheten under perioden avspeglas i den negativa avvikelsen på intäktssidan. De lägre intäkterna har delvis mötts upp av återhållsamhet med kostnader även om inköp har gjorts för att öka den tekniska standarden och nödvändiga förbättringar har gjorts på fordon, båtar och utrustning. Inom personalkostnaderna återfinns överskridande av övertidsuttaget under första halvåret. Inför andra halvåret begränsades övertiden genom förändrad personalplanering, intensifierad tillsynsverksamhet och fortsatt återhållsamhet med övriga inköp. Kommunfullmäktige beslutade att Ekerö från år 2007 ska ingå i Sbff (Södertörns brandförsvarsförbund). Under andra halvåret övertog Sbff ledning och administration av Ekerö brandförsvar. Tekniska kontoret hanterar drygt 128 mkr. Nettoutfall uppgår till 2,7 mkr med ett positivt resultat om 4,7 mkr jämfört nettobudget 7,4 mkr. Den positiva avvikelsen jämfört bruttokostnaden motsvarar 2,1 %. Överskottet beror främst på lägre kostnader jämfört budget för försäkringsskador och uteblivna kostnader för både vinterväghållning och förhöjda uppvärmningskostnader i och med den milda vintern. Under kommunstyrelsen redovisas ett flertal för kommunen gemensamma avgifter till medlemsförbund. Kostnaden uppgår till sammanlagt 1,3 mkr. Nettokostnad 0,9 mkr är 0,15 mkr lägre än budget. Inom ramen för anslaget visas högre biljettintäkter från färjerederiet utöver avtal genom att det har varit fler resande med färjan. Kommunstyrelsens budgetmarginal om 4 mkr har inte ianspråktagits. Resursen möter därmed upp andra budgetöverskridanden inom verksamhetens nettokostnader. Kommunstyrelsens utvecklingsprojekt omfattar dels ökad brukarkvalitet genom definierade projekt i skolan med en sammanlagd budget om 3,3 mkr och dels ökad medborgarservice genom utveckling av hemsidan och e-tjänster med en budget om 2,3 mkr. Det ekonomiska utfallet för innevarande år uppgick till sammanlagt 2,7 mkr vilket innebär att 3 mkr inte ianspråktogs av budgeten om 5,7 mkr. De genomförda insatserna runt hemsidan och e- tjänsten kö/placering inom förskolan kostade 1 mkr innevarande år. De särskilda skolprojekten ianspråktog tillsammans 1,7 mkr av innevarande års budget. I utfallet ingår ersättning till friskolor i Ekerö med 0,25 mkr. Ett flertal av skolprojekten kom igång sent under våren eller till hösten varför resurserna inte ianspråktas innevarande år i sin helhet. 27

29 Balansföretagen Vatten- och avloppsförsörjning respektive Renhållning De affärsmässiga verksamheterna som bedrivs i förvaltningsform med egna balansräkningar visar för Vatten- och avloppsförsörjning ett positivt resultat om 3,5 kr och Renhållning ett negativt resultat på 3,1 mkr. Balansenheten för Vatten- och avloppsförsörjning har inräknat intäkter för anläggningsavgifter motsvarande 7,4 mkr. Årets negativa avvikelse i balansenheten för Renhållning har sin grund i ekonomisk slutreglering med föregående entreprenör, ny skatt från andra halvåret samt ökade avfallsmängder vid återvinningscentral. Gemensamma avräkningskonton Gemensamma avräkningskonton återfinns inom verksamhetens nettokostnader. Det är en slags internbank där kalkylerade interna poster ställs mot faktiska utbetalningar och/eller bokföringsmässiga skulder. Här hanteras arbetsgivaravgifter, pensioner, avskrivningar, kalkylerade personalomkostnadspålägg och kapitaltjänst. Kostnader och intäkter är relaterade till den samlade organisationens driftkostnader. Utfallet år 2006 uppgår till ett positivt nettoresultat om 17,3 mkr. Det är 5,1 mkr lägre än budgeterat resultat. Sammanfattningsvis kan huvudområden visas som kapitaltjänst, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter mm och PO (personalomkostnadspålägg) samt övrigt. Utfall Budget netto, mkr helår helår Avvik Kapitaltjänst 29,5 30,1-0,6 PO 157,2 160,3-3,2 Pensioner inkl löneskatt -40,3-37,3-3,0 Arbetsgivaravgifter och försäkringar -127,7-130,7 3,0 Netto po-externa kostnader; ag, pension, försäkr -10,8-7,7-3,1 Övrigt -1,4 0,0-1,4 SUMMA 17,3 22,4-5,1 Ett nytt pensionsavtal trädde i kraft den 1januari Avtalet innebär en successiv växling av kostnader av olika delar inom ålderspensionen och man har förändrat beräkningsförutsättningarna. Detta resulterade i att utfallet åren förändrades märkbart mellan åren jämfört föregående beräkning som också var ingångsvärde för budget En effekt blev lägre kostnad 2006 och en betydande ökning av kostnaden För att utjämna den stora effekten år 2007 har den ökning KPA har beräknat för år 2007 utjämnats för perioden I utfall år 2006 ingår därmed en utökad reservering av pensionskostnader med 8,4 mkr. Årets intjänade pensionskostnader inkl särskild löneskatt uppgår sammanlagt till 29,5 mkr (23,9 mkr år 2005). Utbetalning av pensionskostnader intjänade före 1998 uppgår till 11,3 mkr (år 2005 var beloppen 10,2 mkr) inkl särskild löneskatt. Den utbetalningen belastar resultatet. 28

30 Produktionsorganisation - Resultatenheter Under kommunens samlade produktionsledning finns samtliga kommunala verksamheter som är organiserade i resultatenhetsform. De största verksamhetsområdena är förskola, grundskola, äldreomsorg och handikappomsorg. Därtill finns enheter inom kulturområdet. Resultatenheterna inom produktionsområde förskola-skola, resultatenheterna inom kulturverksamheten och produktionsområde omsorg finansierar sin verksamhet nästan uteslutande med interna ersättningar från beställande nämnder. Endast ett fåtal har intäkter i form av avgifter för sina tjänster. Årets resultat visar på en sammantagen negativ avvikelse för den samlade produktionsorganisationen om 2,9 mkr (6,3 mkr år 2005). Sedan bokslut 2004 tillämpas att enheterna för över- och underskott med sig över årsskiftet i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade särskilda regler (bland annat beloppsbegränsning och möjlighet till återställande över flera år). Vid hänsyn tagen till överföringen, är det ackumulerade resultatet ett samlat underskott på 7,7 mkr. Ett flertal enheter har med resultat 2006 hämtat igen hela eller delar av sitt underskott. Men några enheter har fortsatt att bygga underskott. Produktionsorganisationen Netto, mkr Resultat ,3 Ack överföring över-/underskott -4,9 Resultat ,9 Resultat 2006 inkl ack över-/underskott -7,7 Produktionsledningens huvuduppdrag finns formulerad i arbetsplanen. Uppdraget är en effektiv produktion med syfte att nå hög måluppfyllelse, optimal resursanvändning, resultat inom budgetram, god personalvård samt verksamhetsutveckling. Alla enheter har verksamhetsplaner där det framgår vilka prioriterade förbättringsområden som har identifierats. Produktionsledningen har stämt av handlingsplanerna mot enhetens formulerade uppdrag. Sjukfrånvaron i verksamheten har sytematiskt följts upp och insatser har vidtagits. Samordning av kompetensutveckling har skett för att använda resurserna på ett bättre sätt. Ekonomin har följts upp varje månad på totalnivå och på enhetsnivå. Enheterna har tillsammans med produktionsledningen fortsatt att analysera kostnadsnivån och förutsättningarna för ekonomisk balans. Strävan att åstadkomma en balans mellan intäkter och kostnader har varit tydlig inom samtliga verksamheter. Några enheter som tidigare år haft stora underskott hade det även under innevarande år. Några av dem, men inte alla, har förbättrat sitt resultat som en följd av lagda handlingsplaner. Den tyngsta kostnadsposten i resultatenheterna är personalkostnaderna. Personaldimensioneringen ska sättas i förhållande till det beställda uppdraget för att nå ett tillfredställande resultat inom givna ekonomiska ramar. Flertalet av resultatenheterna har volymrelaterade ersättningar. Det innebär att de under pågående verksamhetsår även ska anpassa personaldimensioneringen utifrån förändringar uppåt och nedåt i volymerna. Utfallet av årets lönerevision hamnade inom den lagda ramen. Resultatenheternas ekonomiska resultat är förbättrat år 2006 jämfört föregående år och avvikelsen uppgår till ett sammanlagt underskott om 2,9 mkr. Avvikelsen varierar stort mellan 29

31 enheterna. Skola inklusive skolbarnsomsorg och förskoleklass svarar för den största negativa avvikelsen om 5,8 mkr. Årets resultat är beloppsmässigt sämre än vad som var fallet föregående år. Bakomliggande ligger att det är färre enheter som svarar för underskottet. Även äldreomsorgen visar på ett underskott om 1,1 mkr men det är förbättrat jämfört resultat föregående år. Övriga verksamheter har positiv avvikelse. Förskoleverksamheten har fortsatt positivt resultat, i år 1,9 mkr. Enheter med både förskola och skola balanserar ekonomin över verksamhetsområdena. Den mest positiva förändringen återfinns i omsorgsverksamheten för. Den visar i år ett positivt resultat på 1,6 mkr och har vänt ekonomin från ett lika stort underskott föregående år. Kulturverksamheterna och vuxenutbildning inklusive det individuella gymnasiet visar på överskott i likhet med föregående år. Produktionsledningen bedömer att det finns enheter där behovet kvarstår för fortsatt arbete med att balansera ekonomin mot givet uppdrag. Kommande budgetår kommer att ställa krav på fortsatta effektiviseringar.. tkr Resultat 2006 per verksamhet i produktionsorganisationen Vux och gy Kultur Omsorg Förskola Skola Äldreomsorg Produktionsområde skola-förskola har en sammantagen negativ avvikelse år 2006 om 3,9 mkr eller 1 % i förhållande till bruttokostnadernas utfall. Av de 20 resultatenheterna svarar tre enheter tillsammans för ett negativt resultat om 4,4 mkr. Ytterligare några enheter har underskott för året men den övervägande delen redovisar ett positivt resultat eller nära noll. Produktionsområde omsorg har ett positivt resultat om 0,5 mkr. Resultatet är avsevärt förbättrat jämfört utfall Den positiva avvikelsen motsvarar 0,3 % av 2006 års bruttokostnad. Enheterna inom kulturverksamhet och gymnasium/vuxenutbildning har sammantaget ett positivt utfall på 0,5 mkr. Det utgör 1,6 % av deras redovisade bruttokostnad 30

32 Avvikelse, belopp i mkr Utfall per år Förskolor inkl familjedaghem 1,9 1,0-0,2-0,9-1,1 Skolor inkl förskoleklass och -5,8-3,7-1,1-4,1-15,2 skolbarnsomsorg Äldreomsorg -1,1-2,2 0,8 1,6-0,6 Omsorgsverksamhet 1,6-1,4-1,0-1,9-6,4 Kulturverksamhet 0,1 0,1 0,4-0,2-0,1 Kommunal vuxenutbildning 0,4 0,1 0,5 0,4-1,2 inkl gymnasium ind.program Totalt -2,9-6,2-0,6-5,2-24,7 Utöver enstaka resultatenheter som hade stort negativt resultat vid året slut och som inte har nått en resursanvändning inom givna ekonomiska ramar kan följande nämnas som redovisning av det ekonomiska resultatet inom produktionsorganisationen. - Förskoleverksamheten visar sammantaget ett större överskott om 1,9 mkr. Platserna i förskolan har använts på ett bra sätt genom fortsatt stark efterfrågan på förskoleplatser. Det är fortsatt svårt att rekrytera förskollärare och istället har barnskötare anställts. Skillnaden i lönenivå påverkar det ekonomiska resultatet. - Grundskoleverksamheten, inklusive fritidshem och särskola, redovisar ett samlat negativt resultat om 5,8 mkr. På samma sätt som föregående år kan stor del av underskott relateras till minskat antal elever i verksamheten. Dels på grund av att antal ekeröbarn i skolpliktig ålder är färre under en period. Dels som en effekt av det fria valet. Skolorna har konkurrensutsatts av fler geografiskt närliggande fristående skolor. Flera av enheterna hade svårighet att under innevarande år reducera kostnaden, företrädesvis personal, i den utsträckning som krävdes när intäkterna minskade. Skolmåltidsproduktionen påverkas också av färre elever i verksamheten och har inte kunnat möta intäktsbortfallet i den utsträckningen som var nödvändig då de fasta kostnaderna är svåra att påverka och samtidigt värna kvaliteten i de serverade måltiderna. Det finns också enheter som inte är lika hårt påverkad av volymförändringen men som inte har förmått att möta intäktsminskningen med behövliga kostnadsreduceringar. Några av dessa har inte grundläggande förutsättningar för att balansera det ekonomiska resultatet. Modersmålsverksamheten finansieras med anslag och antalet undervisningsspråk har fördubblats med därav ökade personalkostnader utan att ersättningen har förändrats, här föreligger inte balans mellan uppdrag och ekonomisk ersättning. Skolmåltidsproduktionen - Äldreomsorgsenheten uppvisar ett samlat underskott om 1,1 mkr. Verksamheten vid de särskilda boendena visar negativt resultat medan hemtjänstverksamheten bidrar med positivt ekonomiskt resultat. I början av året befarades mer omfattande negativt resultat varför åtgärder vidtogs för att reducera underskottet och som haft positiv påverkan på resultatet för hela året. - Handikappomsorgens resultat är vid årets slut ett överskott om 1,6 mkr. Merparten av det återfinns inom området personlig assistans. Verksamheten har säkerställt en effektivitet som medför att man kan producera en timme väl inom ramen för erhållen timersättning. Volymerna inom personlig assistans har vida överstigit budgeterad nivå. - Den kommunala vuxenutbildning och det individuella gymnasieprogrammet visar sammantaget ett positivt resultat om ca 0,4 mkr som är hänförligt till vuxenutbildning och kommunens interna ersättningssystem. Efterfrågan har tillgodosetts. 31

33 - Enheterna inom kulturverksamheten visar alla upp mindre överskott. Samtliga enheter har med framgång anpassat verksamheten efter de ekonomiska förutsättningarna och givet uppdrag. Investeringar Den årliga investeringsnivån har varit betydande under en följd av år. När antal bostäder och invånare ökar medför det både omfattande investeringar i kommunal infrastruktur och behov av nya verksamhetslokaler. Därtill finns behov av reinvesteringar och underhållsåtgärder. ITstödet är idag en förutsättning både i administrationen och i verksamheterna. Inom skolan är nu IT att betrakta som en basfärdighet. Administrativ utveckling för att effektivisera och modernisera arbetssätt och rutiner genomförs med stöd av IT. Utfall Avvikelse Budget Utfall Utfall Investeringsredovisning, netto tkr Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden Kulturnämnden Byggnadsnämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen: - Gemensam IT Verksamhetslokaler Kommunhuset inventarier Ekeröhälsan, inventarier & med utrustning IT, IT-ladan Räddningstjänsten Tekniska kontoret Teknikska kontoret Va Diverse trafiksäkerhetsåtgärder Larm och säkerhet Resultatenheter; inventarier IT i skolan Summa Investeringarna år 2006 uppgår för Ekerö kommun till 54,3 mkr varav 5,5 mkr inom balansföretagen. Jämfört med budget om 115 mkr är det en positiv avvikelse med 60,7 mkr varav Tekniska kontoret balansföretag svarar för ett överskott mot budget på 27,1 mkr. Utfallet exklusive balansföretagen är 48,7 mkr vilket betyder en positiv avvikelse mot budget 82,3 mkr med 33,7 mkr. Av överskottet svarar Tekniska kontoret för ett nettoöverskott om 39,4 mkr. Inom ramen för Tekniska kontorets sammantagna överskott återfinns projekt som avslutats med över- eller underskott och till stor del pågående och ej avslutade projekt. Under året avslutats tillbyggnad av Kullens äldreboende. Det gav ett tillskott av 14 boendeplatser. Förbättring av trafikmiljön vid Stenhamra och Sundby skolor har slutförts tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och Vägverket. Ny ispist och utbyte av kylmaskiner har färdigställts i Vikingahallen i samråd och samarbete med Ekerö IK. 32

34 Behovet av kompletterande förskoleplatser blev märkbar under året. För att möta efterfrågan har ombyggnad skett på förskolorna Knalleborg, Ekebyhov och Gustavalund. Vid Gällstaö uppfördes en ny förskola som tas i drift under början av Ombyggnad av Färingsöhemmet har handlats upp och ombyggnad börjar omgående Tappströms panncentral har handlats upp och igångsatts för produktion till eldningssäsongen. Under året färdigställdes och invigdes Vikingarondellen. Genomförande av säkerhetshöjande investeringar i våra verksamhetslokaler har fortgått under året till en kostnad om 0,3 mr. Investeringarna sker i enlighet med plan och det åtgärdspaket som överenskommits med försäkringsbolaget vilket i sin tur medför sänkta försäkringspremier. Investeringsbudget för gemensamma utrymmen i kommunhuset och för inventarier för kommunledningen (ergonomiförbättringar fysisk arbetsmiljö) ianspråktogs i samband med omflyttning i huset och i samban med det gjordes förbättringar i den fysiska arbetsmiljön. Ekeröhälsan har inte disponerat årets investeringsbudget. Inköpen under året var att betrakta som förbrukningsinventarier varför de har belastat driftbudgeten. Förnyelse och komplettering av inventarier i resultatenheterna har gjorts motsvarande ca 1,5 mkr. Äldre- och handikappomsorgen har ianspråktagit det budgeterade utrymmet, skolor och förskolor samt kulturverksamheten i mindre omfattning. Reinvesteringar och kompletteringar av datorer i resultatenheternas administration och i den centrala förvaltningen har skett enligt plan. Detsamma gäller ersättning av server för gemensamma datasystem. Budgeten för kompletterande utrustning till förvaltningsnätet har inte heller nyttjats under året som följd av den avbrutna upphandlingen. Även investeringar IT i skolan påverkades av detta, utbyte av föråldrade servrar i skolorna till gemensamma mer kraftfulla måste avvakta tills ny alternativ kommunikationslösning finns. Planerade reinvesteringar i datorer i undervisningen i skolorna har fullföljts. Resursen för nya effektiviseringsprojekt med stöd av IT har inte begärts få ianspråktas. Det omfattande projektet för införande av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem satte igång under året. Projektet fortgår och årets budgetdel för hela projektet kommer att begäras att få omdisponeras till kommande år då kostnaderna för projektet inte uppkom före årsskiftet. ITladan har inte uppgraderat sin datorpark utan skjutit upp nödvändiga investeringar till nästa år. Finansiering Kommunens skulder till låneinstitut har under året minskat med cirka 1,5 mkr. Det kan jämföras med föregående års ökning med 17,9 mkr. Koncernens skulder ökade med 28,5 mkr beroende på ökad upplåning i Ekerö bostäder AB med 30 mkr. Låneskulden per invånare uppgår till kr ( kr) för kommunen respektive kr ( kr) för koncernen. Genomsnittlig räntesats uppgår per balansdagen till 3,67 % (3,50 %). Pensionsskuld Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittlig livslängd för dessa på 80 år. Den samlade 33

35 pensionsskulden återfinns i kommunens räkenskaper under raderna avsättningar, kortfristiga skulder, och pensionsförpliktelser äldre än Sedan 1998 redovisas pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsåtagande intjänade före år 1998, förutom garanti- och visstidspensioner, redovisas som ansvarsförbindelser. Hela den individuella pensionen betalas årligen ut i sin helhet, övrig intjänande pension efter 1998 avsätts i balansräkningen. Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 339,7 mkr per den 31/ (307,7 mkr per den 31/ ). Under avsättningar finns 35 mkr (25 mkr 2005) redovisat som består till en del av kompletterande ålderspension (förmånsbestämd). Under kortfristig skuld finns den individuella delen (avgiftsbestämd pension) med 13,7 mkr för år 2006 (13,6 mkr år 2005). Under ansvarsförbindelse finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före De räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagare. Detta åtagande uppgår i bokslutet till 291,0 mkr (269,2 mkr år 2005). Därtill tillkommer löneskatten om 70,6 mkr varför det samlade åtagande uppgår till 361,6 mkr för år I december 2005 slöts ett nytt pensionsavtal KAP-KL mellan Sveriges kommuner och Landsting och arbetsgivarförbundet Pacta med de fackliga motparterna. Redan den 1 januari 2006 trädde avtalet i kraft. Avtalet innebär ett steg framåt mot en mer avgiftsbestämd pension. Den avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen minskar. Avtalets förmånsbestämda del är nu också kopplat till inkomst-basbeloppet vilket innebär att den är förankrad till löneutvecklingen i ekonomin och har samma golv som taket i det allmänna pensionssystemet. Avtalet har fått effekter på pensionsberäkningen från Det ger bland annat effekter på pensionsskuldens förändring, till exempel vid beräkningen av förmånsbestämd ålderspension tillgodoräknas även pensionsgrundande inkomst före Tillgodoräkningen fasas in stegvis fram till pensionsåldern. Tillgodoräkningen gäller retroaktivt även för dem som gått i pension För att utjämna den stora effekten 2007 har KPA:s beräkningar av 2007 års ökning utjämnats mellan 2006 och Detta har inneburit en utökad kostnad år 2006 med 8,4 mkr inklusive löneskatt. Personal En stor del av den verksamhet som ligger inom det kommunala uppdraget utförs av andra än av i Ekerö kommun anställd personal. Det gäller till exempel friskolor och alternativt driva förskolor, äldreboende och handikappomsorgens gruppboende och daglig verksamhet. Närapå all gymnasieutbildning och vuxenutbildning utförs av andra huvudmän än Ekerö kommun, både av våra grannkommuner och i fristående skolor. Av all verksamhet som inryms inom det tekniska området finns, med undantag för va-verksamheten, ingen egen driftspersonal utan arbetet beställs av entreprenörer. Den verksamhet som kommunerna ansvarar för är personalintensiv. Antalet anställda i Ekerö kommun var år Av verksamhetens nettokostnad om 889 mkr utgör ca 60 % personalkostnader. Beräknat på verksamhetens bruttokostnader inklusive avskrivningar utgör personalkostnaderna 48 %. Personalkostnadernas andel har minskat med drygt 1 % jämfört föregående år. Personalen är den kommunala verksamhetens viktigaste resurs. Personalen är en förutsättning för att utföra det kommunala uppdraget på ett, för brukarna, professionellt sätt och utgör en stor andel av kostnaderna. 34

36 Av den totala tiden som överenskommits mellan arbetsgivaren och arbetstagare är 74 % arbetad tid. Resterande del är frånvaro i form av semester, sjukfrånvaro, föräldraledighet och annan frånvaro ,5% 5,3% 7,0% 6,3% 73,8% arbetad tid sjukfrånvaro föräldraledighet semester övrig frånvaro När uppdrag, volymer och ekonomiska ramar förändras för resultatenheter och förvaltningar vidtar de mått och steg för att anpassa sin personalbemanning till de ändrade förutsättningarna. Det har inom vissa områden resulterat i att antal anställda har reducerats. I många fall har det skett genom att visstidsanställd personal inte har fått vidare anställning, genom naturlig avgång och genom naturlig personalomsättningen. För närvarande är vi inne i en period där till exempel antalet elever minskar i våra kommunala grundskolor, både som en följd av det fria valet men också genom att antalet ekeröbor i den åldern minskar. Samtidigt ökar antal barn i förskoleåldern och det blir alltfler äldre som efterfrågar kommunala tjänster i form av särskilt boende och hjälp i hemmet. I kommunen finns en lönestrategi och det finns lönekriterier för alla yrkesgrupper. De utgör underlag till den individuella lönesättningen som råder enligt kommunens personalpolicy. Kontinuerligt sker en översyn av lönebilden för att bland annat se över att lönerna i Ekerö kommun är på en nivå som är konkurrensmässig i förhållande till lönenivån i länets övriga kommuner. Som stöd till analys av lönebilden finns ett arbetsvärderingssystem. Under hösten påbörjades en revidering och idag är ca 180 befattningar värderade och intern och extern kalibrering pågår. Nulägesanalysen av löneläget i Ekerö visar inte någon generellt avvikande bild. Vid en jämförelse av lönenivå 2006 med flertalet övriga kommuner i länet framgår att medianlönerna i Ekerö kommun är högre för de flesta yrkena inom skola, vård och omsorg. Inom ramen för de kommunalt anställdas pensionsavtal får de anställda själva förvalta hela den individuella delen. 35

37 Anställda i Ekerö kommun erbjuds friskvårdssubvention med 250 kronor per termin. Under 2006 fick 307 anställda subvention. De anställda erbjuds att träna på de internt anordnade träningspassen. Under året var det 132 medarbetare som utnyttjande detta erbjudande. Det har under år 2006 inte varit några svårigheter att rekrytera personal till de stora verksamhetsområdena skola, vård och omsorg. Undantaget är fortfarande förskollärare, vilket inte är enbart ett problem i Ekerö kommun. Av fem årsarbeten (heltidare) i förskolan är två förskollärare. Det är en marginell ökning jämfört föregående år men en bra bit ifrån Barn- och ungdomsnämndens mål om att två tredjedelar av personalen i förskolan ska vara förskollärare. Inom individ- och familjeomsorgen har framgått under året att det är svårt att rekrytera kompetent och erfaren personal. Alla signaler pekar mot att arbetsmarknaden blivit hetare vilket är positivt för den svenska ekonomin. Historiskt sett har en effekt varit att det blivit svårare att rekrytera behörig personal till kommunerna varför utvecklingen nogsamt måste följas. Till det kommer att många kommunanställda närmar sig pensionsåldern. Åtgärder för att behålla redan anställd personal och kunna nyrekrytera blir framöver väsentliga. I kommunens personalstatistik framgår också att personalomsättningen ökade under 2006 efter att ha kontinuerligt sjunkit under några år. Det finns säkert många bidragande faktorer men där säkert också den rådande situationen på arbetsmarknaden har haft betydelse. Personalomsättningen år 2006 uppgick till 20,6 % vilket kan jämföras med året dessförinnan som var 15,3 %. Under hela eller delar av 2006 har 33 anställda haft friår. Friårsvikarier har ersatt ordinarie anställda. Under 2006 anställdes tio så kallade plusjobbare. De finns inom verksamheterna skola, förskola och bibliotek och anställdes under tiden juni till oktober. Inom såväl äldre- som handikappomsorgen har man under hösten arbetat med att EU-anpassa personalens schema. Reglerna avseende veckoarbetstid och dygnsvila förändras från årsskiftet Kompetensutveckling genomförs med både interna och externa resurser. Personalansvarig chef har ansvar för kompetensutvecklingen av sina anställda. Därtill anordnar kommunen kompetensutveckling för olika yrkesgrupper för att möta förändrade behov i verksamheten. Inom äldreomsorgen har satsningarna inom ramen för den så kallade kompetensstegen påbörjats under hösten, ett antal kompetensteam är under uppbyggnad. Inom handikappomsorgen har personalen utbildats i både dokumentation och konflikthantering med syfte att minska antalet hot antalet hot och våldssituationer i verksamheten. Inom socialkontoret har fortgått, den föregående år påbörjade, fempoängsutbildningen för all personal. Utbildningen utgår från KBT-grund (Kognitiv Beteende Terapi) med inriktning Professionellt bemötande inom socialtjänsten. Inför år 2006 gjorde kommunen en särskild satsning på kompetensutveckling av kommunens lärare inom ramen för kommunstyrelsens särskilda utvecklingsprojekt. Utbildning har upphandlats för samtliga lärare i ämnena matematik och svenska, till det har alla enheter tilldelats riktade medel för att köpa upp utbildning styrd utifrån varje enhets egna behov. Kommunens skol- och förskoleenheter har under året varit delaktiga i lärarutbildningen. I våra enheter har under året 77 studenter varit placerade (78 föregående år). Detta ska förhoppningsvis ge möjligheter till rekrytering när utbildningen är avslutad. Totalt har

38 medarbetare i 30 arbetslag genomgått Lärarhögskolans arbetslagsutbildning. Målet är att alla arbetslag ska genomgå denna utbildning. År 2005 inrättade Ekerö kommun fem stycken personalstipendier som årligen utdelas. Ekerö kommuns anställda kan ansöka om ett stipendium för individuell kompetensutveckling. Vid kommunfullmäktiges decembersammanträde 2006 utdelades fyra av fem stipendierna, det fanns inte sökande för samtliga definierade områden Antal anställda varav kvinnor varav män varav personer 60 år och äldre Andel tillsvidareanställda, % Antal årsarbeten Medelålder 45,7 45,7 45,7 44,9 44,3 Medianålder Personalomsättning, % 20,6 15,3 15,4 17,7 18,3 Antalet anställa i Ekerö kommun ligger relativt konstant och uppgår till cirka stycken år Omräknat per invånare skulle det innebära att det är ca 62 anställda per kommuninvånare i Ekerö. De anställdas arbetstid motsvaras av årsarbeten (heltid) eller 47 årsarbeten per invånare, det är detsamma som förra året. Andelen tillsvidareanställda har minskat något och uppgår till 86 %. Antalet kommunanställda som har fyllt 60 år har stabiliserats de senaste åren och utgörs av 15 %. Det förhållandet avspeglas även i medianåldern som är 46 år. Antalet anställda i åldersgruppen år har ökat mest jämfört förra året (1,7 %). Men även de riktigt unga år anställda har ökat med 1 % antal Åldersstruktur hos anställda i Ekerö kommun År < Antal anställda som avgår med ålderspension är idag ännu inte anmärkningsvärt stort. Under år 2005 slutfördes 49 pensionsärenden varav 32 med ålderspension och det är fler än året innan (42 varav 28 med ålderspension). Antalet pensionsavgångar ökar successivt och tar fart under den kommande planeringsperioden. Fram till år 2016 kommer cirka 330 anställda att avgå med ålderspension. Det är lite mer än en femtedel av idag totalt antal anställda. Det ställer både krav på långsiktig personalplanering och ökar trycket på kommunens kostnadsläge. 37

39 Diagram: Prognos totalt antal pensionsavgångar med ålderspension per år Ekerö är en barnrik kommun och merparten av kommunens resurser styrs mot barn och ungdom. Det kommer även till uttryck i att nära femtio procent av antalet årsarbeten sker inom barnomsorgs- och utbildningsområdet. Det är något mindre än föregående år och beror bland annat på att verksamhet i kommunal regi blivit enskild, minskat antal elever i kommunala grundskolan och ökad efterfråga på hjälp i hemmet. Tre fjärdedelar av kommunens anställda är verksamma inom skola, vård och omsorg. Antal årsarbeten per verksamhet Utbildning 26% Administration 10% Teknik 12% Kultur- och fritid 2% Barnomsorg 24% Omsorg 26% Den kommunala verksamheten är kvinnodominerad. Andelen män i organisationen ökade med någon procentenhet för några år sedan och är idag 18 %. Kvinnor 82% Könsfördelning antal anställda Män 18% Kvinnorna dominerar i antal inom samtliga verksamhetsområden, undantag teknik. Fördelningen är relativt lika under en lång följd av år. En marginell ökning av antal män har skett i år jämfört året innan inom utbildningsområdet och kultur och fritid. I gengäld har andelen män minskat inom administrationen. 38

40 Könsfördelning antal anställda per verksamhetsområde 77% 95% 85% 80% 88% KV MÄN 52% 48% 23% 5% 15% 20% 12% Utbildning Barnomsorg Omsorg Kultur- och fritid Teknik Administration Sedan den 1 juli 2003 finns lag om att arbetsgivare ska redovisa vissa obligatoriska uppgifter avseende personalens sjukfrånvaro. I och med detta fastställs gemensamma redovisningsgrunder och det kommer därmed framöver att finns jämförande uppgifter med såväl kommunala som privata arbetsgivare. Sjukfrånvaro, % Totalt Andel sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid 7,8 8,3 8,3 9,1 Andel långtidssjukfrånvaro 64,6 66,0 67,9 70,8 Kön Andel sjukfrånvaro kvinnor 8,3 9,1 9,2 10,1 Andel sjukfrånvaro män 5,7 5,2 4,6 5,2 Åldersgrupp Andel sjukfrånvaro 29 år el yngre 4,2 3,9 4,3 6,6 Andel sjukfrånvaro år 7,4 8,1 8,6 9,0 Andel sjukfrånvaro 50 år el äldre 9,4 10,0 9,3 10,2 Sjukfrånvaron bland Ekerö kommuns anställda uppgick under år 2005 till 7,8 % och har minskat jämfört tidigare år. Det är positiv trend. En försiktig bedömning över varför sjukfrånvaron minskar kan vare en kombination av större uppmärksamhet på frågan i organisationen med uppföljning av orsaker till frånvaro, åtgärder för att få anställda tillbaka i arbete, friskvårdsinslag samt den allmänna tendensen i samhället med minskad sjukfrånvaro. Produktionsorganisationens mål är att minska sjukfrånvaron från år 2004 med upp till 2 procentenheter vid utgången av år Den genomsnittliga sjukfrånvaron för samtliga kommuner i riket är x,x % (8,3 %). Bland de 26 kommunerna i Stockholms län varierar den angivna sjukfrånvaron under år 2006 mellan x,x % och x,x % (7,5 % och 10,0 %). 4 4 Uppgifterna är hämtade från nätupplagan av Dagens Samhälle nr 9, 2005 och nyheter

41 25,0 20,0 22,9 22,9 22,9 21,0 20,0 15,0 10,0 5,0 9,4 9,1 8,3 8,3 7,8 0, Antal dagar i snitt % frånvaro av arbetstid Diagram: Antal sjukfrånvarodagar i snitt per anställd och sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Ekerö kommun Under 2005 kom en ny lagstiftning som innebar ökade kommunala kostnader för heltidssjukskrivna medarbetare. Arbetsgivaravgiften sänktes men i gengäld får arbetsgivaren betala 15 % av lönekostnaden till försäkringskassan i samband med heltidssjukskrivning. Lagstiftningen, tillsammans med arbetsgivarens personalpolitik, innebär att det är av största vikt att arbeta med förebyggande insatser inom rehabiliteringsområdet för att fånga upp eventuella problem i arbetsmiljön som kan orsaka sjukskrivning. Ekerö kommuns långtidssjukskrivna är kartlagda och insatser görs för att möjliggöra återgång till arbete. Lagstiftningen ändrades i slutet av 2006 och har återgått till den tidigare. Övertiden är ett mått som kan spegla arbetsbelastning och hur personal hoppar in och vikarirer för frånvarande kollegor. Övertiden har sjunkit jämfört fem år sedan men stigit något år 2006 jämfört år Övertid på egen tjänst och övertid i form av vikariat på annans tjänst finns särredovisade sen år En stor del av den redovisade övertiden är till följd av vikariat på kollegors tjänster. 2,00 1,50 1,00 0,50 0, egen tjänst vikariat Under våren 2006 genomfördes en arbetsmiljöenkät bland kommunens personal. Resultatet från den visar att den psykosociala arbetsmiljön i kommunens verksamheter överlag kan betecknas som god. De anställda upplever viss stress i relation till sitt uppdrag. Sättet att möta det tillståndet är de prioriteringar som måste ske inom verksamheten och som ska uttryckas i verksamheternas verksamhetsbeskrivningar och verksamhetsplaner. Jämfört arbetsmiljöundersökningen två år tidigare visar resultatet en viss förflyttning i positiv riktning inom samtliga områden. 39

42 Bolag Ekerö Bostäder AB Ekerö kommun äger samtliga aktier aktier á nominellt kronor. Fastighetsbeståndet har inte ändrats under året. Resultaträkning, tkr Balansräkning, tkr Rörelsens intäkter Tillgångar Rörelsens kostnader Materiella anläggningstillgångar Rörelsens resultat Övriga anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Finansnetto Summa tillgångar Årets resultat Eget kapital, avsättningar och Årets skatt skulder Årets resultat Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kaptial avsättningar och skulder Ekerö Bostäder AB tillämpar Redovisningsrådets rekommendation, RR9, inkomstskatter. Tillämpningen av rekommendationen innebär att effekterna i skattehänseende av skillnaden mellan den skattemässiga avskrivningen, 2 %, och bokföringsmässiga avskrivningen (tidigare 1 %, fr o m ,4%) beaktas i bokslutet. Enligt den värdering som gjordes i januari 2007 överstiger nyttovärdet för varje enskild fastighet det bokförda värdet. Någon nedskrivning av bolagets fastigheter är därmed inte aktuell. Årets resultat efter skatt är positivt med motsvarande 2,1 mkr (4,0 mkr). Nettoomsättningen har under räkenskapsåret uppgått till 67,0 mkr (68,6 mkr), vilket är en minskning med 2,3 % (+2,7 %) jämfört med föregående år. Detta beror främst på att försäljning av bostadsrätter som inneburit minskade intäkter. Låneskulden uppgår till 380 mkr (350 mkr). En låneupphandling genomfördes 2006 om 30 mkr, för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar med 35,5 mkr. De största investeringarna omfattar stabiliseringsarbeten på Gustavslund, ny panncentral på Ekebyhov, gemensamhetslokal och miljöstugor på Wrangels väg samt badrumsrenovering på Ångbåtsvägen. Ränteläget har varit fortsatt gynnsam under året och för att säkerställa låga räntenivåer används derivatinstrument. Soliditeten uppgår per balansdagen till 5,7 % (5,7 %). Enligt styrelsebeslut skall bolagets ägda bostadsrätter i Brf Ekeby och Brf Bruket avyttras, Under 2006 försåldes 8 stycken till marknadspris. Försäljningarna inbringade en realisationsvinst om 3,9 mkr. Bolaget har ett stort underhållsbehov, en handlingsplan för finansiering av åtgärderna finns. Kostnader för reparationer och löpande underhåll är fortsatt höga. 40

43 Omflyttningsfrekvensen i bostadsbeståndet är lågt. Under året uppgick antalet till 137 stycken. Bostadskön avvecklades i och med 2005 års utgång och ersattes av intresseanmälan via Ekerö Bostäder AB:s hemsida. Finansiell analys Resultat och kapacitet Nyckeltalen Resultat och kapacitet visar den balans kommunen haft mellan sina intäkter och sina kostnader under året och över tiden. De visar också kommunens kapacitet för att på lång sikt möta finansiella svårigheter. Ekerö kommun omsätter mkr (1 057 mkr år 2005) och balansomslutningen år 2006 är 900 mkr. Mellan år 2002 och år 2004 minskade kommunens soliditet med 9,6 %. Förklaringen till försämringen beror på de negativa resultaten mellan år 2002 och år 2004 som minskade det egna kapitalet samtidigt som tillgångarna ökat med ökade investeringar som till stor del lånefinansierats. Tillgångsökningen har således finansierats med ökad skuldsättning, främst i form av ökade låneupptag men också i form av ökad pensionsavsättning och genom en viss ökning av kortfristiga skulder. Såväl 2005 som 2006 ser vi en viss ökning av soliditeten som beror på ett positivt resultat på 9,0 mkr respektive 11,8 mkr och lägre investeringsnivå. Det innebär att kommunen finansierat årets investeringar med 63,4 % av egna medel (86,5 % 2005) och därmed minskat lånebehovet. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel uppgår till 99 % mellan år 2002 och år 2004 för att under 2005 minska till 96,7 % exklusive finansiella nettokostnader. Under 2006 har en marginell förbättring skett och andelen uppgår 2006 till 96,6 % Det innebär att verksamhetens nettokostnader är 3,4 % lägre än skattenettot. Nettokostnadsandelen inklusive finansnettot är 98,7 % (98,9 % 2005). Risk och kontroll Nyckeltalen Risk och kontroll visar om det föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet. De visar även vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap, mätt i betalningsdagar, har sänkts från 17 till 11dagar under perioden Samtidigt har kassalikviditeten inklusive checkräkningskredit ökat från 89,7 % till 98,5 %. Exklusive checkräkningskrediten är kassalikviditeten 64,9 % år 2006 (51,1 % år 2005). För att kassalikviditeten ska anses vara god bör den vara över 100 %. Det är för att kunna möta oförutsedda kostnader kortsiktigt. Borgensåtagande uppgår till 397 mkr (375 mkr år 2005) och merparten av åtagandena avser Ekerö Bostäder AB. Ekerö kommun har under treårsperioden haft en årlig negativ budgetavvikelse på i genomsnitt 11 mkr. Budgetavvikelse för 2006 är negativ med 2,4 mkr (2,4 mkr). Analysen av kommunens ekonomiska ställning tillsammans med bedömningar om att det på längre sikt kommer att vara svårt att klara välfärden i landet ställer krav på en långsiktig finansiell planering för att klara det kommunala uppdraget. Långsiktig ekonomisk planering är en förutsättning för god ekonomisk hushållning och generationsansvaret. 41

44 Kommunfullmäktige har fastställt att för 2006 ska det finansiella målet är ett positivt årligt resultat om 1,5 % av skattenettot med en strävan att långsiktigt öka det till 2 %. Syftet med finansiella mål är främst att tydliggöra förutsättningarna till framtida finansiering av uppdraget men det är också ett krav enligt kommunallagen att fastställa dessa mål. Resultatet 2006 utgjorde 1,3 % av skattenettot. Mål och måluppfyllelse Allmänt om Ekerö kommuns mål för verksamheten Det kommunala uppdraget är mångfasetterat och komplicerat varför den traditionella modellen med målhiearki, där underliggande nivåer bryter ned överliggande nivåers mål och där målen på alla nivåer är mätbara, kan innebära svårigheter. Den kommunala verksamheten är politiskt styrd och uttalade viljeinriktningar uttryckta i mål på en övergripande nivå måste tolkas och omsättas i verksamheten. En speciell omständighet i den kommunala verksamheten är att en stor del av verksamheten inte bara är styrd utifrån kommunalpolitiska beslut, utan styrningen är även fastställd i nationellt beslutade måldokument och i lagstiftningen. Det här innebär inte att man ska avstå från att sätta mål för den kommunala verksamheten. Det är snarare så att målstyrning är den enda framkomliga modellen för kommunal verksamhet. De kommunalpolitiskt beslutade målen ska styra organisationen och verksamheterna. En inventering av måldokumenten beslutade av kommunfullmäktige och av nämnderna visar på att det finns en relativt omfattande mängd styrdokument i Ekerö kommun. De är inte i alla dess delar tydligt kopplade till överliggande nivåer i organisationen. Måldokumenten har skiftande aktualitet och struktur. I och med ny mandatperioden bör det vara ett bra tillfälle för att påbörja en översyn av nuvarande måldokument i nämnder, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I det följande görs en för Ekerö kommun första sammanfattning i årsredovisningssammanhang av hur väl de beslutade målen för verksamheten nås. Utgångspunkten är de av kommunfullmäktige år 2002 beslutade inriktningmålen 5 för Ekerö kommun, nämndernas uppföljning av sina mål i verksamhetsberättelsen samt bedömningar baserad på andra politiskt fattade beslut. Samtliga mål kommer inte att belysas. Det finns idag ingen tydlig bild över kort- och långsiktiga mål för verksamheten som återfinns i kommunens budget. Verksamhetsmål - nämndperspektiv Skola och förskola Alternativa driftsformer Kommunfullmäktige beslutade 2000 om en målsättning att hälften av förskoleverksamheten inom två år ska övergå i alternativ drift. Barn- och ungdomsnämnden ska också arbeta för att en kommunal skola ska blir friskola. Vid slutet av 2006 var 39 % av förskoleverksamheten i alternativ drift. Det är en ökning med 4 % jämfört året innan. En kommunal förskola har under året övergått i enskild regi. Den nya förskolan vid Gällstaö som tas i drift i början av 2007 kommer att drivas i enskild regi. 5 Kommunfullmäktige Dnr 00/KS53 42

45 Barn- och ungdomsnämnden har under året verkat för att möjliggöra att någon av tre kommunala skolor ska övergå till att bli friskola. Intresset för alternativ drift undersöktes bland föräldrar, elever och personal. Mot bakgrund av resultatet konstaterade nämnden att det i nuläget inte finns intresse eller förutsättningar för alternativ drift av berörda skolor. Nämnden har tillstyrkt förslaget om att möjliggöra för kommunala enheter at bli så kallad kommunala friskola eller kommunal friförskola. Intresset för detta kommer att tydliggöras under I förhållande till kommunfullmäktiges målsättning av år 2000 kan inte målet anses vara uppfyllt. I förhållande till de av kommunfullmäktige beslutade inriktningsmålen från 2002 inom området Valfrihet och konkurrens kan nuvarande andel verksamhet i enskild respektive kommunal regi vara ett resultat av kundvalet. Målet bör därför vara till viss del uppnått. Elevernas resultat Elevernas resultat i grundskolan ska förbättras. Ekerö kommun samverkar med sex andra kommuner i utvärdering inom utbildningsområdet. Resultatet för Ekerös elever i matematiktestet är något bättre än genomsnittet för de sex samverkanskommunerna. Resultaten i läsundersökning visar på att Ekerös elever är på tredje plats. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångsklasserna år 9 i samtliga skolor i kommunen har ökat till 211,7 vårterminen 2006 jämfört med 211,4 året innan. Snittet i riket var 206,8 (år 2005; 206,3). Meritvärde är summan av elevens sexton bästa betygen. Det är meritvärdet som ligger till grund när de söker till gymnasieskolan. Maximalt meritvärde är 240 poäng. Andelen behöriga Ekeröelever till gymnasiets nationella program var 90,3 %. Det är något lägre i jämförelse med 2005 (91,6 %) men högre än 2004, i nivå med år 2003 och högre än För riket var behörigheten 89,5 % år 2006 och 89,2 % året innan. Kommunstyrelsen vill verka för målsättningen att förbättra elevernas resultat och har under 2006 haft resurser för särskilda utvecklingsprojekt inom skolan. Projekten inrymmer dels riktad kompetensutveckling av lärarna och dels projekt för att stärka läs- och skrivutvecklingen hos yngre barn, pedagogiskt stöd och olika utvecklingsarbeten för att höja måluppfyllelsen för att meritvärdena hos eleverna ska öka. 43

46 Meritvärde och behörighet till gymnasieskolan Meritvärd Ekerö Riket Behöriga till gysk Andel beh till gymn s Meritvärdet för avslutningsklasserna i Ekerö kommunala skolor är bättre år 2006 än under Ekerö kommunala skolor har ett högre meritvärde än snittet i riket. Behörigheten till gymnasieskolan har stigit jämfört med år Arbetet fortsätter i verksamheten med målsättningen av förbättra resultatet. Det finns en utvecklingspotential. Kortsiktigt har målet delvis uppnåtts då meritvärdet är högre år 2006 än 2005 men samtidigt har behörigheten till gymnasieskolan minskat något. Men det kan inte säkerställas vad orsaken består i. Det är för tidigt att se om det pågående utvecklingsarbetet i förskolor och skolor inom basverksamhet och med särskilda projekt kommer att innebära att elevernas resultat i skolan förbättras. Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning I Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning har verksamheten i kommunens förskolor och skolor värderats i förhållande till läroplanens olika målområden samt mål fastställda av nämnden. Kvalitetsredovisningen bygger på de olika uppföljningsinstrument som nämnden har till sitt förfogande. - Inflytande och delaktighet; Den formella sidan av föräldrainflytande och elevansvar förefaller ha förflyttats i positiv riktning. Frågor föräldra- och elevråd diskuterar oftast begränsade till praktisk art. Föräldrainflytande tycks finnas i begränsad omfattning. Även förskolor och skolor som i övrigt arbetar framgångsrikt med verksamhetsutveckling ser behov av att hitta nya former för inflytande. Elevdemokratin kan utvecklas och det är svårt att hitta bra exempel men det är hög medvetenhet i verksamheterna om att det är en viktig fråga. - Trygghet och trivsel; Elever och barn trivs överlag bra i kommunens skolor och förskolor. Observandum att 7 % av eleverna i år 5 och i år 8 uppger att de inte känner sig trygga. - Utveckling och lärande; Ekerö skolor har ett sämre resultat än övriga kommuners skolor inom samarbetsprojektet. Förskolorna når samma resultat som övriga kommuner. För många elever saknar betyg i kärnämnena och är därför inte behöriga till nationella gymnasieprogram. Matematik- och läsundersökning i skolår 3 och 8 visar stor spridning mellan skolorna. Barn- och ungdomsnämndens bedömning är att skolorna bör uppvisa bättre resultat när det gäller betyd och tester. - Ledarskap och stöd; Barn- och ungdomsnämnden i sin samlade granskning att ledningen har stor betydelse för enheternas utveckling. 44

47 Kommunal Vuxenutbildning: Enligt verksamhetsplan för vuxnas lärande är målsättningen att utveckla nätverket för vuxnas lärande, utveckla uppsökande verksamhet och vägledning.. Både biblioteksverksamhet och kommunal vuxenutbildning är viktiga aktörer i detta. Kulturnämndens beslut om samarbete med bland annat Stockholms stad resulterade i att Ekeröborna har tillgång till hela utbildningsutbudet i Stockholm. Under året har vägledningen och den uppsökande verksamheten börjat byggas upp. Vägledningen är samordnad för både grundskola och vuxenutbildning. Det har varit en minskad efterfrågan på vuxenutbildning under året. Bedömningen är att det framförallt beror på förbättrat arbetsmarknadsläge och minskat intresse för studier för vissa grupper då rekryteringsbidraget har upphört. En kundundersökning bland de vuxenstuderade har gjorts under senhösten Preliminärt resultat vid 50 % svar är att 90 % av de tillfrågade är nöjda med sina studieval. Utvecklingsområden är individuella studieplaner. Äldreomsorg Socialnämnden har fastställt en verksamhetsplan för äldreomsorgen för perioden Planen utgår från de av kommunfullmäktige antagna målen för nämnden. I samband med årsredovisningen beskrivs måluppfyllelsen av två av målen i verksamhetsplanen. Stöd till äldre för att kunna bo kvar hemma Den pågående verksamhetsutvecklingen är styrd mot att uppfylla målet att äldre ska, så långt det är möjligt, kunna bo kvar i sin egen bostad. Prioriterade utvecklingsområden har varit att öka tryggheten i det egna boendet, förbättra stödet till anhöriga som vårdar dementa och stärka rehabiliteringen. Brukarundersökning 2005 inom hemtjänsten visade på hög nöjdhetsgrad men också några förbättringsområden som har föranlett konkret handling. Det finns numer tillgång till en anhörigkonsulent vars uppdrag är att förbättra information och vägledning. Det går nu att erbjuda individuellt anpassade larmlösningar. Inom hemtjänsten strävar man efter att reducera antal olika personer runt varje brukare och öka kompetensen hos personalen inom specialområden. Rehabiliteringsresurserna har utökats och särskilda utvecklingsprojekt för att styra mot målen har startat. Antal äldre med hemtjänst och omfattningen av insatserna har ökat. Insatser i hemmet ges även till personer med mer omfattande behov. Antal trygghetslarm har ökat. Mätningar har visat att utryckningstiderna i några fall varit orimligt långa. Socialnämnden verkar därför för att förändra till vem som uppdraget ges för att förkorta utryckningstiderna. Baserat på den pågående verksamhetsutveckling och de ökade volymerna bedöms måluppfyllelsen för stöd till äldre för att kunna bo kvar hemma vara god. Särskilt boende för de som behöver Socialnämnden har fastställt en långsiktig planering av behovet av utbyggnad av särskilda boendeplatser. Under 2006 utökades antalet platser i kommunen med 14. Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut för budgeten innebär ett nytt äldreboende i Stenhamra. 45

48 Beslut om plats i särskilt boende ska lämnas inom tre månader efter ansökan. Sökande bereds plats inom utsatt tid. Samtliga har dock inte kunnat erbjudas plats i kommunen. Omflyttning av omsorgsskäl ska inte behöva göras, inga personer har varit tvungna till detta. Kvalitetsgranskning har gjorts på samtliga tre särskilda boendeenheter i kommunen. Slutsatsen är att verksamheten på Ekgården och Färingsöhemmet sammantaget har en bra kvalitet. Verksamheten vid Kullen har haft vissa brister och föranlett kontinuerliga uppföljningar under året. Brukarundersökningar visar att boende på samtliga enheter i hög grad upplever att de är trygga och nöjda med personalens insatser och bemötande. En lägre grad av nöjdhet finns på andra områden och de varierar mellan enheterna. Utvecklingsarbete pågår inom verksamheterna för förbättringar. Regelbundna mätningar görs avseende förekomsten av trycksår. Rapporteringssystem för avvikelser i vården har lett till en anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria och en till Länsstyrelsen enligt Lex Sarah. Baserat på pågående verksamhetsutveckling, gjorda mätningar och uppföljningar samt övriga indikationer visar på att verksamheten överlag har en bra kvalitet och att måluppfyllelsen för särskilt boende är god. Verksamheten vid Kullen kräver fortsatt uppföljning. Insatser till funktionshindrade Socialnämnden har fastställt en verksamhetsplan för insatser till funktionshindrade för perioden I samband med årsredovisningen beskrivs måluppfyllelsen av två av målen i verksamhetsplanen Boendeplanering och ökad tillgång till bostäder Socialnämnden har fastställt utvecklingsmålet som handlar om att öka tillgången till olika typer av boenden för målgruppen samt utveckla boendeplaneringen. Under året har utvecklingsarbetet resulterat i bildandet av boendeplaneringsgrupp och att boendeinventeringar uppdateras och följs upp löpande. Kommunfullmäktige har i budgeten beslutat att uppföra en ny gruppbostad i kommunen. Arbete återstår för att Socialnämnden i samverkan med kommunstyrelsen ska verka för att öka tillgången till olika typer av bostäder. All som har fått beslut om boende enligt LSS har erbjudits det inom tre månader. Samtliga som har ett boende beviljat enligt LSS har en individuell planering som syftar till att säkerställa stödet utifrån behov och önskemål. Under perioden har tio personer flyttat från gruppboende till eget boende i lägenhet. Vid kartläggning i maj 2006 bedömdes inga ytterligare personer kunna flytta till eget boende. Ingen äldre med funktionshinder har behövt flytta till annat boende trots ökat omvårdnadsbehov. Utifrån utvecklingsarbetet, boendeplaneringen, beslut om uppförande av ny gruppbostad samt övriga redovisade indikatorer kan måluppfyllelse för boendeplanering för funktionshindrade anses vara god. Fortsatt arbete kvarstår för att öka tillgången på olika typer av bostäder. Meningsfull daglig verksamhet 46

49 Socialnämnden har fastställt utvecklingsmålet som handlar om att de som har rätt till daglig verksamhet ska kunna erbjudas det i kommunen och att verksamheten ska stärka den enskildes självständighet. Formerna för sysselsättning för pensionärer ska utvecklas. Formerna för daglig verksamhet har utvecklats och innehåller idag större bredd med en ökad differentiering där mindre grupper arbetar efter olika inriktningar. Nio personer har varit aktiva ute i näringslivet. Samarbete har utvecklats med Mälaröcafé i Ekerö C och med fastighetsägare i närområdet. Samtliga med beviljad daglig verksamhet enligt LSS har en individuell planering. Socialnämnden har beslutat att en daglig verksamhet för personer med neuropsykiatriska funktionshinder ska inrättas. Produktionsområde omsorg har fått i uppdrag att utveckla formerna för sysselsättning till pensionärer med insatser enligt LSS. Under året har sysselsättning i högre grad erbjudits i hemmet till dem i målgruppen som blivit sjukare. 92 personer har haft daglig verksamhet enligt LSS varav 81,5 % i Ekerö. Andelen är densamma som föregående år. Sammanfattningsvis är måluppfyllelsen inte helt god avseende meningsfull daglig verksamhet. Verksamhetsutvecklingen ligger i linje med målsättningen. Nya verksamhetsformer utvecklas och arbete pågår för att etablera kontakter med arbetsgivare. Individuella planer finns. Den dagliga verksamheten utvecklas kontinuerligt. Trots denna utveckling har inte andelen med daglig verksamhet i kommunen ökat. Uppföljning saknas avseende brukarnas upplevelse av meningsfullhet i den dagliga verksamheten. Individ- och familjeomsorg Arbetslinjen ska gälla Kommunfullmäktige har fastställt Socialnämndens mål att socialtjänsten ska aktivt verka för att få igång människor i arbete. Så långt som möjligt ska arbete istället för socialbidrag eftersträvas. Andelen hushåll som sökt ekonomiskt bistånd enbart på grund av arbetslöshet har under året varit få. Ansökningar av arbetsrelaterade skäl har främst varit arbetslösa utan arbetslöshetsersättning eller med arbetshinder. Vanligaste orsaken till sökt bistånd är otillräcklig inkomst. Prioriterade målgrupper i arbetet med att få bidragstagarna självförsörjande har varit ungdomar, flyktingar och långtidsberoende bidragstagare. Antalet ungdomar som fick bistånd var 48 under året vilket är något lägre än föregående år. Budget- och skuldrådgivning kan erbjudas sedan våren Flertalet av de 26 hushåll som fått ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre har haft arbetshinder av något slag. Av de 26 har 11 fått arbete eller praktik under året medan 13 hade fortsatt bistånd vid årsskiftet, två flyttande under året från kommunen. Socialtjänsten har utvecklat metoderna för att tillsammans med den enskilde precisera vari arbetshindret består och identifiera lämpliga lösningar för att komma ur bidragsberoendet. Samarbetet har utvecklats med EDH (Ekerö Data och Hemservice) och inom ramen för ESSAM:s samarbete för arbetsträning för personer som står utanför arbetsmarknaden. Samarbete med andra huvudmän har intensifierats 47

50 Måluppfyllelsen kan anses vara god utifrån att arbetet sker i linje med målsättningen. Särskilt fokus läggs på att bistå långvarigt bidragsberoende och ungdomar att bli självförsörjande. Antalet ungdomar med bidrag är färre än föregående år. Inte fullt hälften av de långvarigt bidragsberoende, av vilka många har arbetshinder, erhöll arbete eller praktik under året. Barnperspektivet i fokus Kommunfullmäktiges inriktningsmål anger att i alla målformuleringar och konsekvensbeskrivningar ska hänsyn tas till barnperspektivet. För barn- och ungdomssektionen inom Socialkontoret är ett av grunduppdragen att se till att barn på bästa sätt kommer till tals i viktiga frågor som rör dem. Utvecklingsarbete i tillämpning av utredningsmetodik utifrån en forskningsbaserad modell från England har skett under året. Fokus har under året lagts på att se över barnens eget närverk inför placering i familjehem. BUS-samarbetet med andra offentliga samverkanspartners har fortgått i syfte att stärka samarbetet kring varje enskilt barn. Den gemensamma ungdomssatsningen i kommunen har fortsatt med bland annat fokus på att fånga upp ungdomar med riskfyllt beteende i tidigt skede. Arbetet med metodutvecklingen sker i linje med målsättningen att stärka barnperspektivet. En hel del arbete återstår kring att utveckla metoder och rutiner. Uppföljningar saknas för att säkerställa hur barnperspektivet tillgodoses varför det inte går att bedöma måluppfyllelsen. Kultur- och fritidsverksamhet Kommunfullmäktige antog år 2005 en kulturstrategi för Ekerö kommun. Kulturstrategins definition av kulturens roll har huvudfokus på medborgarna i kommunen och på utvecklingen av Ekerö kommun som en bra plats att leva, arbeta och bo i. Kulturstrategin ska genomsyra alla verksamheter. Kulturnämnden koncentrerar sina insatser inom fyra strategiska områden: Inspiration och glädje - genom att arbeta för ett brett utbud av aktiviteter. Mötesplatser - genom att erbjuda möjlighet till möten mellan människor. Kulturarvet - genom att värna om Ekerös rika kulturarv som en källa till inspiration och förnyelse. Samverkan - genom att visa hur kulturen kan komma in i kommunens vardagliga verksamhet Kulturnämnden har inom barnkulturen prioriterat barn och ungdomars möten med olika kulturella uttrycksformer i skolan. Kulturnämnden har i budgetarbetet inför år 2007 prioriterat frågan. Resultatet blev ett nytt uppdrag till kulturenheten som ska ge effekt under år 2007 med alternativa kurser inom musik i kulturskolan och resurser för att stödja skolorna till mer kulturverksamhet i anslutning till skolorna. Kulturenheten och särskolan samverkar och särskolebarnen har fått uttrycka sig inom ämnet Bild. Kulturskolan erbjuder idag frivilligt deltagande i musik och drama. Kulturskolan finns också i skolorna på undervisningstid och i förskolan där barnen får kontakt med olika kulturyttringar och får pröva på verksamheten. Biblioteken satsning på barn- och ungdomsverksamhet har fortsatt och skollovsverksamhet har kombinerats med samarbete med förskolor och skolor under terminstid. Lokaler i Tappströmsskolan har under året upplåtits till två olika ungdomsföreningar som genomfört verksamhet under helgerna, bland annat danscafé. För att ge ungdomar möjlighet 48

51 till möten med olika kulturverksamheter engagerades ungdomar i evenemanget Kulturnatten. Ett särskilt sportlovsprogram togs också fram. Erfarenheten är att det fordras ett flexibelt arbetssätt med fler aktörer kring ungdomars tillgång till olika typer av kultur. Detta uppmärksammades även i ungdomssatsningen och till år 2007 prövas även mer riktade kultursatsningar genom skolan. Alternativa fritidssysselsättningar ska vara lätta att hitta. Evenemangskalendern finns tillgänglig på Ekerö kommuns hemsida. Utlåningen på kommunens bibliotek har ökat något. Antal lån per kommuninvånare är idag sex lån per kommuninvånare. Tillgängligheten har ökat genom möjlighet att göra lån och omlån via Internet. Förutsättningar har getts i budget 2007 för ökat öppethållande. Kulturhuset ska utvecklas som mötesplats det ska råda en kulturell profil i Ekerö centrum. Under året har kulturhusets foajé inretts på ett mer ändamålsenligt sätt för att bli den mötesplats som eftersträvas. Kulturmiljön är en resurs för utvecklingen av kommunen. En förvaltningsplan för världsarvet Birka/Hovgården är under framtagande och ska läggas fram under Barn och ungdomars kännedom om världsarven har ökat och förslag till plan har tagits fram för Ekerö skolors samarbete med världsarven. Givna exempel på genomförda och planerade aktiviteter i kommunen för Ekerös invånare i allmänhet och för till exempel barn i förskola och skola sker i kulturstrategins anda. Det är här inte möjligt att uttala sig om graden av måluppfyllelse utan det måste ske på ett mer kvalificerat sätt i andra sammanhang. Samhällsplanering - Översiktplan Kommunstyrelsen ansvarar för och arbetar tillsammans med Byggnadsnämnden för den övergripande samhällsplaneringen. I december 2005 antog kommunfullmäktige en ny översiktsplan för Ekerö kommun. Översiktsplanen ger uttryck för en vision om kommunens framtida utveckling. Detta möjlighetsdokument skapar förutsättningar för ett väl fungerande samhälle, näringslivstillväxt och livskvalitet för den enskilde. Den framtida förändringen ska ske varsamt. Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett tjänstemannaorganisationen i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för genomförande av intentionerna i översiktsplanen avseende tätortsbandet. Detaljuppdragen avser Ekerö centrum, Stenhamra, Södra Färingsö, Västeräng samt Arbetsplatsområden i kommunen. Samhällsplanering myndighetsutövning Byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd med nära kontakt med kommunens invånare i exempelvis frågor som rör detaljplanering i kommunen, bygglov, bostadsanpassning och trafikfrågor. Nämnden har som mål att eftersträva hög servicegrad till allmänheten. Ett antal verksamhetsmål har följts upp av stadsarkitektkontoret i Byggnadsnämndens verksamhetsberättelse. 49

52 - Förhandsbesked; 90 % av antal ansökningar skall vara behandlade inom fem månader från fullständig ansökan. 94 % av ansökningarna har handlagt inom angiven tid, i snitt 3,8 månader. Målen för dessa ärenden är uppfyllda. - Bygglov; 90 % av antal ansökningar skall vara behandlade inom tre månader från fullständig ansökan. Målet har i de flesta fall uppfyllts fram till hösten Slutlig handläggning av bygglovsbeslut vid slutet av året fördröjdes. Målet är delvis uppfyllt. - Ansökningar om lokal trafikföreskrift; 90 % av dem skall vara behandlade inom fem månader från komplett inlämnad ansökan. Målen för dessa ärenden är uppfyllda. Myndighetsutövning - miljöfrågor Miljönämndens uppgift är bland annat att förebygga och undanröja miljö- och hälsoskyddsproblem i kommunen. Verksamheten styrs av ett stort antal lagar, förordningar och kungörelser. Miljönämnden har fastställt ett flertal verksamhetsmål som miljö- och hälsoskyddskontoret har följt upp i Miljönämndens verksamhetsberättelse. - Behandling av ärenden; 80 % av nämndärenden och 90 % av delegationsärenden ska vara behandlade inom två månader respektive två veckor från det att kompletta handlingar inlämnats. Under 2006 behandlades 73 % av ärendena i nämnden och 83 % av delegationerna inom utsatt tid. Målen är närapå uppfyllda. - Sanering av enskilda avlopp; Enskilda avlopp från minst 50 hushåll ska saneras årligen. Antalet blev 20 anläggningar under året. Målet har inte uppnåtts. Bidragande är givna anstånd. - Sanering av radonhus; Senast år 2010 åtgärda radongashalter över 400 Bq/m3 i bostäder. Under 2006 minskade antalet med 4 % från 98 till 94 bostäder trots att elva nya objekt påträffades. Måluppfyllelsen kan anses god, målet sträcker sig i ytterligare flera år. - Livsmedelstillsyn; Stadigvarande hantering av livsmedel ska ske i livsmedelslokaler som är godkända av miljönämnden infördes nya regler för livsmedelsföretagarna och för nämnden som kontrollmyndighet. Alla befintliga godkända lokaler ska omgodkännas. Målet kan inte mätas på grund av förändrade omständigheter. Inriktningsmål för Ekerö kommun Kommunfullmäktige fastställde i februari 2002 inriktningsmål för Ekerö kommun. I det följande görs en bedömning utifrån ett resonemang om hur väl målen är uppfyllda. Återgivandet av målet är en sammanfattande beskrivning. Kommunens utveckling Kommunens ska behålla sin karaktär av natur- och kulturbygd. Utvecklingen ska ske med försiktighet och omtanke. Den i december 2005 fastställda översiktsplanens innehåll är helt i samma anda som inriktningsmålet. Utbyggnad ska i först hand koncentreras inom det så kallade tätortsbandet. I detaljplanläggningen tas hänsyn till att bevara Ekerö kommuns karaktär. Inflyttningen har varit relativt återhållsam under en tid och bostadsbyggande har legat under det genomsnittliga antalet nya bostäder som ska tillkomma varje år. Byggnadsnämnden har varit restriktiv med tillståndsgivande till nya bostäder som inte är inom ramen för de planerade utbyggnadsområdena. Ett antal planerade tillkommande nya bostäder har försenats till följd av överklaganden. Sammantaget kan det möjligen ha inneburit en alltför stark återhållsamhet i nuläget vilket kan resultera i ett tillfälligt avstannande i den tänkta utvecklingen. Samtidigt finns idag uppdrag på att vidare bereda förutsättningarna för genomförandet av planerna inom 50

53 tätortsbandet. Kortsiktigt kommer slutförandet av bostadsutbyggnad i Sandudden att ske inom snar tid. Intentionerna i inriktningsmålet bör anses vara uppfyllda genom översiktsplanens innehåll, de politiska besluten och därav tjänstemannaorganisationens inriktning i sitt arbete. Ekonomi Kommunens ekonomi ska genom optimal resurshushållning vara i långsiktig ekonomisk balans. Kommunalskatten, avgifter och taxor ska hållas på en så låg nivå som möjligt. Kommunens resurser ska koncentreras till kärnverksamheterna skola, omsorgen om våra äldre och handikappade samt barnomsorgen. Stor försiktighet ska gälla avseende investeringar. Invånarna ska informeras om det kommunala utjämningssystemet. Den ekonomiska situationen i Ekerö kommun synes vara relativt god då årets resultat har varit positivt under några års tid. Det ekonomiska läget har därför märkbart förbättrats, vilket också kommer till uttryck i de finansiella nyckeltalen. Bedömningen är dock att situationen tvärt kan förändras och att det kanske redan under år Sedan en tid tillbaka har högkonjunktur rått i landet och tillväxten i riket och därför också årligen stora ökningar av skatteintäkterna. Det är stor risk för en återgång inom en inte alltför snar framtid till mer måttlig tillväxt om 2-3 % per år istället för 7-8 % som senaste åren har fallit ut med. Tillgänglig verksamhetsstatistik visar att verksamhetskostnaden i Ekerö kommun mätt i kronor per invånare är låg. Kostnadsnivån är bland de 70 kommuner med lägst kostnad i riket. Det är troligen så att inte all effektiviseringsutrymme är uttömt men idag krävs mer omfattande strukturella grepp för att sänka kostnaden i verksamheten. I annat fall innebär det att nuvarande kvalitetsnivå måste omprövas. Ekerö kommuns är inne i en utveckling där omfattningen av insatserna till våra äldre invånare ökar stort. Efterfrågan har tidigare varit begränsad men är idag en accelererande utveckling som inte på något sätt motsvarar befolkningsutvecklingen men som liknar den som många andra kommuner verkar ha varit med om tidigare. För närvarande växer efterfrågan inom förskolan och grundskolan minskar något i och med årskullarna. Det har inneburit att det finns överkapacitet av skollokaler. Lokaltillgång i skolan omfördelas i den mån det är möjligt till annan verksamhet t ex förskolan. Men trots det kommer viss överkapacitet att finnas under viss tid men kommer snart att ianspråktas av. Pensionskostnaderna ökar årligen för kommunen. Plan för att hantera pensionskostnaderna uppkomna före 1998 saknas idag. Kommunen har en stor låneskuld och även om vi idag arbetar med att minimera risken för ränteökningar genom försäkringslösningar, är skuldnivån och därmed också räntebelastningen en kritisk faktor. Kommunfullmäktige har fastställt att det finansiella målet ska vara ett positivt årligt resultat om 1,5 % av det samlade skattenettot. Målet har inte helt uppnåtts under åren och prognosen pekar mot att målet inte nås under år Kommunalskatten uppgår till 19:23 och det är 7 kommuner i länet som har lägre nivå. Kommunalpolitiska beslut om nivån på avgifter och taxor har under 2000-talet begränsats av att det inom många stora verksamhetsområden gäller maxtaxa. I övrigt gäller självkostnadsprincipen vid avgiftssättning. Kommunens resurser är koncentrerade till kärnverksamheterna. I kommunens nettobudget för år 2006 var 80 % styrd mot utbildning, förskola, äldreomsorg och insatser för funktionshindrade. I budgetarbetet under de senaste åren har målsättningen varit att värna resurserna för skola, förskola och äldreomsorg. 51

54 Investeringsnivån har varit omfattande under lång tid. Kommunens behov av nya verksamhetslokaler och reinvesteringar i befintliga har vara stora. Stor del av låneskulden är hänförlig till investeringsnivåerna då egenfinansieringen av investeringarna har varit väldigt låg. Under de senaste åren finns förbättringar vilket också syns i de finansiella nyckeltalen. Men kommunen står inför fler stora investeringar, bland annat det nya äldreboendet. Någon annan informationsinsats om det kommunala utjämningssystemet till Ekerös invånare har inte gjorts under senare år, än vad som beskrivs i årsredovisningen. Bedömningen om graden av måluppfyllelse kan återges på två sätt. Å ena sidan är måluppfyllelsen tillfredsställande då syftet i planeringen ständigt är att finna lösningar som också är ekonomiskt fördelaktiga samt att redovisningen av ovan fakta, med undantag för investeringsnivån, stärker måluppfyllelsen. Å andra sidan är kommunens ekonomiska situation ansträngd och det är med svårighet innebörden i god ekonomisk hushållning kan efterlevas och det finns inga marginaler för sämre tider varför måluppfyllelsen i det avseende inte kan anses vara god. Miljövision Ekerö ska vara ett hållbart samhälle utvecklat av medborgare, företag, organisationer och kommunen. Kommunfullmäktige antog i oktober 2005 ett nytt miljöprogram med miljöpolicy och miljömål.. Intentionerna i inriktningsmålet utvecklas i detta miljöprogram som rör all kommunal verksamhet och alla delar av samhället berörs av målen. Att de lokala miljömålen uppfylls innebär steg på väg mot en hållbar utveckling. För att nå utveckling på miljöområdet har kommunen valt att arbeta för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Miljöprogrammet följer i sin struktur dessa miljömål och kommunen fokuserar i första hand på nio målområden som bedöms särskilt angelägna. Kommunens miljömål har sikte på åren En separat miljöredovisning tas fram och behandlas tillsammans med årsredovisningen. Miljöredovisningen ska visa om vi är på väg mot de lokala miljömålen och i vilken takt. Den ska belysa miljötillståndet och det arbete som bedrivs för att förbättra detta, både inom den egna organisationen och i den verksamhet som berör och riktar sig till dem som bor i Ekerös geografiska område. Av de totalt 26 lokala miljömålen bedöms 7 mål kunna nås med befintliga åtgärder, 17 mål kan nås om nya åtgärder genomförs och 2 mål blir mycket svåra att nå även om ytterligare åtgärder genomförs. I miljöredovisningen presenteras det miljöarbete som bedrivits under året och miljötillståndet belyses bland annat med hjälp av indikatorer. För att nå vissa av de lokala miljömålen krävs en tydligare målstyrning i verksamheten. Kommunens uppgift och service mot medborgarna Medborgarnas behov i olika avseenden är utgångspunkten för kommunala ställningstaganden. De ska ske med optimal resurshushållning som ledstjärna. Medborgarna skall ha stora möjligheter att själva bestämma över sin vardag och sin framtid. Ett flertal politiska beslut stödjer inriktningen att medborgarna ska kunna bestämma över sin vardag och framtid. Bland annat rätten att välja förskola och skola, viljan att stötta ungdomars egna initiativ till hur de vill utforma sin fritid och samverkanslösningar med föreningslivet. Den uttalade viljan att stötta föräldrar i sin föräldraroll kommer till uttryck i både de ökade insatserna och uppbyggnaden av familjecentrum och i ett antal aktiva insatser där stöd i föräldraskapet erbjuds. Den nya översiktsplanen och uppdraget om att ett näringslivsprogram 52

55 ska tas fram, skapar förutsättningar för arbete, utbildning och bostad. Stödet till omsorgsbehövande kommer till uttryck i hur nämnderna arbetar utifrån sina verksamhetsplaner med t ex skapande av riktiga jobb och planering för bostadsbehov för både äldre och funktionshindrade. Ett flertal av redovisade nämndspecifika verksamhetsmålen är helt i linje med intentionerna i detta inriktningsmål. Med utgångspunkt från hur verksamheten ser ut idag, politiska ställningstagande och nämndernas verksamhetsmål bör anses att målsättningen i den kommunala verksamheten är i linje med inriktningsmålet. Valfrihet och konkurrens Valfriheten för invånarna och kostnadseffektiviteten för kommunen skall öka genom att den offentliga verksamheten får konkurrens av privata alternativ. All kommunal verksamhet, utom myndighetsutövning, skall konkurrensutsättas om det ger positiva effekter för kommunens utveckling. Verksamheten skall styras utifrån ett kundvalsperspektiv. Allt fler privata alternativ finns inom förskolan och skolan. Valfriheten har en begränsning utifrån ekonomiska restriktioner. Vid start av helt nya enheter undersöks om privat utförare kan driva verksamhet, vilket bland annat resulterar i att nya förskolan på Gällstaö blir i enskild drift. Kommunen stöttar initiativ till att överta kommunal förskola i enskild regi, ett flertal förskolenheter i enskild regi har knoppat av sig. Kommunen verkar för fler privata utförare och i samband med kommunal skolas eventuell övergång till friskola undersöktes inställningen hos brukarna, den allmänna inställningen hos brukarna resulterade i beslut om att inte driva frågan vidare. Ekerös ungdomar söker även fortsättningsvis helt fritt gymnasieutbildning. Nästan all komvuxutbildning sker sedan 2005 i andra kommuner. Lokalt har uppdraget ändrats till mer uppsökande och stödjande verksamhet, utbildningsutbudet har breddats genom samverkan med andra kommuner. Äldreomsorg särskilt boende finns inom kommunen både i kommunal regi och i privat regi. Merparten av alla driftentreprenader, utom va-verksamhet, sker i föreningars regi eller av extern entreprenör. Från år 2007 ingår Ekerö brandförsvar i Södertörns brandförsvarsförbund. Med utgångspunkt från att mycket stor del av kommunens kostnader är entreprenader kan målet anses vara delvis uppfyllt. Bedömningen är att kommunen kan sägas gå varligt fram och överför verksamhet i annan drift med andra när bra tillfällen uppstår eller det kan sägas vara läge för att ändra huvudman. Framåtblick Allt talar för att Ekerö kommun kommer att fortsätta växa. Fler förskoleplatser och ökat behov inom äldreomsorgen är exempel på områden som kortsiktigt måste hanteras. Antalet gymnasieungdomar fortsätter att öka under de kommande åren. Under en längre tid har stort fokus legat på att tydliggöra uppdragen i de kommunala verksamheterna och finna balans mellan uppdrag och ekonomiska resurser. Det har kommit till uttryck i att idag finns det verksamhetsbeskrivningar och verksamhetsplaner i verksamheterna. Innevarande års utfall av verksamhetskostnaderna visar på betydligt ökade volymer utöver den i budget antagna volymutvecklingen. Arbetet med förbättrade volymprognoser har intensifierats. Översiktsplanen är ett aktuellt möjlighetsdokument för den fortsatta planeringen för utveckling av verksamheter och ekonomi. Arbete har nu tagit vid för att t ta fram en genomförandeplan för tätortsbandet. I kommunstyrelsens arbetsutskotts uppdrag framgår att flera aspekter ska belysas. Genomförandeplanen ska ligga till grund för politiska beslut om 53

56 förverkliganden av översiktsplanen och styr arbetsplaneringen för bostadsbyggande och utbyggnad av offentlig service. Framtagandet av ett näringslivsprogram som kan stödja näringslivet framtid och därmed kommunens utveckling är en angelägen uppgift. De ökade pensionskostnaderna och Ekerö kommuns nuvarande höga låneskuld är förutsättningar som måste hanteras. Översiktplanen är ett av flera nödvändiga instrument för långsiktig finansiell planering för Ekerö kommun. Under flera års tid har en stagnerande konjunktur varit något att förhålla sig till och som direkt har påverkat skatteintäkter och bidrag i negativ riktning trots att Ekerös verksamheter växer i omfattning. De två senaste åren har visat på bättre förutsättningar. Men redan kommande budgetår synes det finnas risk för mindre ökning av intäkterna samtidigt som kostnaderna fortsätter att växa, trots fortsatta effektiviseringar och rationaliseringar i de kommunala verksamheterna, genom omfattande volymökningar. Det finns grundförutsättningar för att styra utvecklingen av Ekerö mot ett modernt samhälle som en del av regionen. Kortsiktigt ser den ekonomiska situationen relativt mörk ut och en förändring mot god ekonomisk hushållning kan bara ske i ett långsiktigt perspektiv. Samordning, optimering av resurser, förändrade arbetsmetoder, användande av IT-teknik är exempel på andra områden att fortsätta verka i och ytterligare intensifiera jämfört idag. Men omställning tar tid och kräver resurser i genomförandeskede vilket gör att det i många fall är svårt att göra hastiga kursomläggningar som inte drabbar kvaliteten i verksamheten och därmed brukarna. Tillgänglig statistik idag säger att vi är kostnadseffektiva i våra verksamheter varför det inte finns något område som särskilt kan utpekas såsom vara överbemannad. Exempel på pågående utvecklingsprojekt med stöd av IT är införande av nytt ärende- och dokumenthanteringssystem, schema- och bemanningssystem inom omsorgen samt e-tjänsten för val av förskola. 54

57 Nyckeltal Kommunen i siffror Bruttoomsättning, mkr Balansomslutning, mkr Investeringar, mkr Skatteintäkter, mkr Skatteintäkter, gen.statsbidrag och utjämning, mkr Antal anställda, kommunen Antal anställda, koncernen Utbetalda löner kommunen, mkr 367,6 354,1 342,9 333,8 321,5 Personalomkostnadspålägg, kommunen, mkr 158,7 151,3 143,0 129,2 127,0 Utbetalda löner koncernen, mkr 371,6 358,3 346,7 337,6 325,2 Personalomkostnadspålägg, koncernen, mkr 160,0 152,7 144,4 130,4 128,1 Folkmängd Resultat och kapacitet Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, % 96,6 96,7 98,9 99,0 100,4 Årets resultat, mkr 11,8 9,0-10,2-8,3-7,9 Soliditet i %, kommunen 23,7 22,9 22,5 26,3 32,1 Soliditet i %, koncernen 17,7 17,2 17,0 19,7 0,0 Självfinansieringsgrad, % 63,4 86, ,5 19,9 27,9 Skattesats, kommunen, kr 19,23 19,23 19,23 19,23 18,33 Skattesats, totalt, kr 31,5 30,85 30,85 30,85 28,65 Medelskattekraft i förhållande till länet 102,2 102,9 99,6 101,6 101,6 Finansnettots andel av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning, % 2,1 2,2 2,5 2,1 2,4 Eget kapital, kommunen, mkr Eget kapital, kommunen kr per invånare Eget kapital, koncernen, mkr Eget kapital, koncernen, kr per invånare Låneskuld, kommunen, mkr Låneskuld, koncernen, mkr Risk och kontroll Kassalikviditet, % 98,5 89,7 83,1 96,0 121,4 Balanslikviditet, % 100,5 90,5 84,0 97,2 123,2 Betalningsdagar Borgensåtagande, mkr 396, Budgetavvikelse resultat, mkr -2,0-2,4-11,2-14,7-8,0 55

58 Verksamhetsstatistik Avvik: (+) fler än budget, (-) färre än budget År Avvik 2006 Budget BARNOMSORG Antal barn i Förskola Familjedaghem förskola Enskild förskola/familjedaghem Allmän förskola Skolbarnsomsorg Enskild skolbarnsomsorg UTBILDNING Antal elever i Förskoleklass Grundskola Ekerö skolor Grundskola i annan kommun Fristående grundskola Gymnasieskola Fristående gymnasieskolor Särskola, grundskola och gymnasium Antal Kursdeltagare komvux egenregi Individer, komvux egenregi Kursdeltagare komvux annan regi Individer, komvux annan regi Deltagare SFI Studerande i riksrekryterande utbildn. och påbyggnadsutbildning Fr o m 2005 anges antal deltagare och individer i egen regi exkl antal från andra kommuner som ingår tidigare år. ÄLDREOMSORG Antal Platser i särskilt boende i Ekerö -0, Externa vårdplatser - antal dagar medicinskt färdigbehandlade Externa vårdplatser - antal dagar särskilt boende Beställda timmar i snitt/månad av hemtjänst Hjälptagare i snitt/månad av hemtjänst Antal trygghetslarm

59 År Avvik 2006 Budget HANDIKAPPOMSORG Antal helårsplatser Boende för vuxna: varav - kommunal regi entreprenad köp utanför kommunen Daglig verksamhet Antal Korttidsvistelse, personer -4,5 25, Personlig assistans, timmar tot helår LASS, timmar internt tot helår KULTUR OCH FRITID Antal Utlånad media bibliotek Antal lån/ kommuninvånare 6,0 5,9 5,9 5,8 6,3 Elever, Kultur i skolan Elever Kulturskolans ämnesundervisning Antal aktiviteter i föreningarnas ungdomsverksamhet Antal föreningar med ungdomsverksamhet SAMHÄLLE OCH MILJÖ Antal Beslut bygglov Åtgärder, bostadsanpassning Sanerade radonhus Sanerade enskilda avlopp Livsmedelsinspektioner Räddningstjänsten, utryckningar Brandsyn och tillsyn Abonnemang, sophämtning Va-abonnenter , uppgift saknas 57

60 Resultaträkning - kommunen Tkr Not Budget Avvik. Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Tidigare utj.system och generellt statsb Kommunal utjämning Utjämningssystem LSS Tillfälligt generellt sysselsättningsstöd Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT

61 Balansräkning - kommunen Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättn.tillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 Ingående värde Direktbokn mot eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Särskild löneskatt pensionsskuld Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Pensionsförpliktelser äldre än Särskild Löneskatt på pensionsförpliktelser Förlustansvar för egnahemslån

62 S:a ansvarsförbindelser

63 Kassaflödesrapport - kommunen Tkr Not # DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och intäkter av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Justering för rörelsekapitalets förändring Verksamhetsnetto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillångar Inköp av immateriella tillgångar Avyttrade immateriella tillångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning/ökning långfristiga fordringar Långfristig upplåning Kortfristig upplåning Övrig finansiering Finansieringsnetto Förändring av kassa och bank Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

64 NOTER Tkr Not 1. Verksamhetens intäkter Nämndrelaterade intäkter varav jämförelsestörande intäkter Avgår interna intäkter S:a verksamhetens intäkter Not 2. Verksamhetens kostnader Nämndrelaterade kostnader varav jämförelsestörande kostnader 0 Avgår avskrivningar Avgår interna Kostnader S:a verksamhetens kostnader Not 3. Verksamhetens nettokostnader Nämndrelaterade nettokostnader Avgår intern bankränta Balansenheter Avgår övriga intäkt- och kostnadsräntor S:a verksamhetens nettokostnader Not 4. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Preliminär slutavräkning Övriga skatteintäkter 0 41 S:a kommunalskatteintäkter Nationellt utjämningssytem LSS/Mellankommunalt utjämningssystem Mellankommunal uttjämning Utjämninsbidrag LSS S:a utjämningsbidrag LSS Generella statsbidrag Tillfälligt generellt sysselsättningsstöd S:a Generella statsbidrag Kommunal utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Nivåjustering 0 S:a Generella statsbidrag och utjämning S:a skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning Avräkningsbelopp per invånare Slutavräkning -31 Preliminär avräkning

65 Not 5. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter på utlämnade lån Räntebidrag Utdelning aktier Övriga ränteintäkter Ränteintäkter bank S:a finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån Övriga räntekostnader Räntekostnader på pensioner S:a finansiella kostnader Not 6. Försäljningoch anskaffning av finansiella tillgångar Fsg. av bostadsrätter Fsg. Av Storstockholms Energibolag 34 st a 1000 kr 0 Nedskrivning av andel Svanhallen AB 0 Hem-PC Inköp under året S:a försäljning och anskaffning av anläggningstillgångar Not 7. Ökning/minskning av långfristiga skulder Checkräkningskredit Nordbanken SBAB SEB 0 Handelsbanken 0 Föreningssparbanken 0 Spintab S:a ökning/minskning av långfristiga skulder Not 8. Justering av rörelsekapitalets förändring Förändring av förråd och exploateringsmark Förändring av kortfristiga fordringar Förändringar av kortfristiga skulder S:a ej rörelsekapital påverkande poster Not 9. Materiella anläggningstillgångar Allmän markreserv Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar -9 0 Avskrivning isrink fakturerat Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar

66 Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar -21 Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Fastistigheter för annan verksamhet Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar 0 Avyttringar -2 Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgånde bokfört värde Övriga fastigheter Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner, fordon och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Utrangering Ackumulerad avskrivning enligt plan Urtrangering Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Pågående arbeten Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avslutade under året Utgående bokfört värde S:a matriella anläggningstillgångar Taxeringinsvärde mark och byggnad Småhus/tomt för småhus Hyreshus bostäder/tomt för hyreshus Hyreshus lokaler Industrienhet tomtmark S:a taxeringsvärde mark och byggnad

67 Not 10. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Antalet ande Andel % AB Ekerö Bostäder, AB Svanhallen, Kommunsamköp AB Stor-Stockholms Energi AB FöreningsSparbanken AB AB Vårljus Stockholms Läns Företagarförening Föreningen Folkets Hus i Färentuna S:a aktier och andelar Långfristiga fordringar Lämnade lån till anslutningsavgifter Bostadsrätter Hem-PC S:a långfristiga fordringar S:a finansiella anläggningstillgångar Not 11. Kortfristiga Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter varav preliminär avräkning kommunalskatt 0 0 S:a kortfristiga skulder Not 12. Kassa och bank Bank 0 0 S:a kassa och bank 0 0 Not 13. Eget kapital IB eget kapital Årets resutat Effekt av byte av redovisningsprincip -Eftersläpande lön utbetalning januari året efter 0 -särskild löneskatt 0 UB eget kapital varav balansenheterna: Vatten och Avlopp IB eget kapital Årets resutat UB eget kapital Vatten och Avlopp Renhållning IB eget kapital Årets resutat UB eget kapital Renhållning Not 14. Avsättningar Avsättning till pensioner 65

68 Avgiftsbaserad Ålderspension Kompleterande ålderspension Särskild ålderspension Efterlevnadspension PA-KL pensioner Garanti- och visstidspensioner S:a pensionsavsättning Not15. Långfristiga skulder Checkräkningskredit Låneskuld Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amorteringar S:a långfristiga skulder Not 16. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter och avgifter varav källskatt varav arbetsgivaravgifter Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader varav övertidsskuld varav semesterlöneskuld varav negativ slutavräkning skatteintäkter varav räntekostnader varav särskild löneskatt varav pensionskostnader S:a kortfristiga skulder Not 17. Borgensåtagande Kommunägda företag Ekerö Bostäder AB S:a kommunägda företag Föreningar Ekerö tennisklubb Mälarö Ridklubb S:a föreningar S:a kommunägda bolag och föreningar Egna hem och småhus SBAB Swedbank Hypotek AB Bostadskreditnämnden S:a egna hem och småhus Not 18. Pensionsförpliktelser inom linjen IB ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalningar Grundändring Aktualisering Övrig post

69 S:a pensionsförpliktelser

70 Resultaträkning - Koncernen Tkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Kommunal utjämning Utjämningssystem LSS Tillfälligt generellt sysselsättningsstöd Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Skattekostnader ÅRETS RESULTAT

71 Balansräkning - Koncernen Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn.anl.tillg Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, m.m Långfristiga fordringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och exploateringsmark Fordringar Kassa och bank Summa omsättn.tillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 8 Ingående värde Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Särskild löneskatt pensionförpl Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 9 Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder 10 Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

72 Kassaflödesrapport - koncernen Tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och intäkter av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter 0 Extraordinära kostnader 0 Skattekostnad Justering för rörelsekapitalets förändring Ökn(-)/minskn(+) förråd -883 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder Justering för rörelsekapitalets förändring Verksamhetsnetto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillångar Inköp av immateriella tillgångar 0 0 Avyttrade immateriella tillångar 0 0 Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning 0 0 Långfristig upplåning Amortering 0 0 Kortfristig upplåning 0 0 Amortering 0 0 Övrig finansiering 0 0 Finansieringsnetto Förändring av kassa och bank Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

73 NOTER KONCERN Tkr Not 1. Verksamhetens intäkter Intäkter innan elimineing Avgår mellanhavande intäkter intäkter 0 0 S:a verksamhetens intäkter Not 2. Verksamhetens kostnader Kostnader innan eliminering Avgår mellanhavande Kostnader 0 0 S:a verksamhetens kostnader Not 3. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Utdelning aktier 0,0 18 Reavinst finansiella tillgångar Ränteintäkter på utlämnade lån Räntebidrag Övriga ränteintäkter Ränteintäkter bank S:a finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån Övriga räntekostnader S:a finansiella kostnader Not 4. Materiella anläggningstillgångar Allmän markreserv Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar Utgående bokfört värde Verksamhetsfastigheter Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar -9 Avskrivning isrink fakturerat -117 Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Fastigheter för affärsverksamhet Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Publika fastigheter Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar -21 Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde

74 Fastigheter för annan verksamhet Ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar -2 Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Övriga fastigheter Ackumulerad avskrivning enligt plan Nyanskaffningar Ackumulerad avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Maskiner, fordon och inventarier Ackumulerad avskrivning enligt plan Nyanskaffningar Försäljning och utrangering Ackumulerad avskrivning enligt plan Försäljning och utrangering Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Pågående arbeten Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Avslutade vid årets slut Utgående bokfört värde S:a matriella anläggningstillgångar Taxeringsvärden mark och byggnad Småhus/tomt för småhus Hyreshus bostäder/tomt hyreshus Hyreshus lokaler Industrienhet tomtmark S:a taxeringsvärden mark och byggnad Not 5. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Antal andelar Specifikation av innehav av andra långfristiga värdepappersinnehav Kommunen Kommunsamköp AB Stor-Stockholms Energi AB FöreningsSparbanken AB AB Vårljus Stockholms Läns Företagarförening Föreningen Folkets Hus i Färentuna Dotterföretaget HBV

75 Andra långfristiga fordringar Kommunen Lämnade lån till anslutningsavgifter Bostadsrätter Hem-PC Dotterföretaget Bostadsrätter Övriga långfristiga fordringar S:a finansiella anläggningstillgångar Not 6 Kortfristiga Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar varav preliminär avräkning kommunalskatt Förutbetalda kostnader och Upplupna intäkter S:a kortfristiga skulder Not 7. Kassa och bank Kortfristiga placeringar 0 0 Bank S:a kassa och bank Not 8. Eget kapital IB eget kapital Årets resutat Effekt av byte av redovisningsprincip -Särskild löneskatt eftersläpande lön utbetalning januari året efter Avsättning uppskjuten skatt 0 0 UB eget kapital Not 9. Långfristiga skulder Låneskuld Ingående låneskuld Nyupplåning under året Årets amorteringar S:a långfristiga skulder Not 10. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader S:a kortfristiga skulder

76 Tillämpade redovisningsprinciper Ekerö kommun följer den kommunala redovisningslagen på nästan alla punkter. Kommunen har svårt att leva upp till 2 kap 8 som föreskriver en dokumentation av redovisningssystemet. Idag finns en plan för framtagande av en sådan dokumentation de närmaste åren. Kommunen följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare, förutom rekommendation nr 13 Redovisning av leasingavtal där det ingår att kommunen har upplysningsplikt om operationella och finansiella leasingavtal Pensionsskulden Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittlig livslängd för dessa på 80 år. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar, kortfristig skulder och under raden pensionsförpliktelser äldre än Denna rad ligger under ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Sedan 1998 redovisas pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsåtagande intjänade före år 1998, förutom garanti- och visstidspensioner, redovisas som ansvarsförbindelser. Hela den individuella pensionen betalas årligen ut i sin helhet, övrig intjänande pension efter 1998 avsätts i balansräkningen. Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterskulden som en kortfristig skuld. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas när tillgången tas i bruk. De planenliga avskrivningarna följer kommunförbundets rekommendationer. Exploateringstillgångar Exploateringsfastigheter är bokförda som en omsättningstillgång. Anslutningsavgifter Va-anslutningsavgifter bokförs över resultatet Sammanställd redovisning (koncern) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. I koncernbokslutet ingår Ekerö Bostäder AB (100%). Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats, vartefter intjänat kapital har räknats in i koncernens egna kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan kommun och det kommunala bolaget. Alla transaktioner av väsentlig karaktär mellan bolagen har eliminerats för att ange en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. 72

77 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar, såsom mark, byggnader, tekniska anläggningar och inventarier. Finansiella anläggningstillgångar, andelar i koncern- och intresseföretag, andra långfristiga värdepappersinnehav och fordringar. Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Balanslikviditet, mått på kommunens kortsiktiga finansiella handlingsutrymme. Omsättningstillgångar ställs i relation till kortfristiga skulder. 120 procent anses vara minimivärde. Betalningsdagar, antalet ger information om hur länge kommunens likviditet räcker för att finansiera externa utgifter om inga inkomster inkommer till kommunen. Eget kapital, skillnaden mellan tillgångar och skulder. Finansiella intäkter består av utdelning på värdepapper, ränteintäkter och räntebidrag. Finansiella kostnader består av räntedel i årets pensionskostnader och ränta på skulder till kreditinstitut. Finansnetto, skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Kassaflödesanalys visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m m har påverkat likvida medel. Kassalikviditet, mått på hur god kommunens betalningsberedskap är. Kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank ställs i relation till kortfristiga skulder. 100 procent anses vara ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Långfristiga skulder förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Nettokostnader, kostnader minus intäkter Nettokostnadsandel, andel av skatteintäkter som används för att finansiera verksamhetens kostnader. Omsättningstillgångar, likvida medel, kortfristiga fordringar, förråd, lager och exploateringsfastigheter samt kassa och bank. Resultaträkningen visar årets resultat och hur de uppkommit. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka på kort sikt. Självfinansieringsgrad, beskriver hur stor del av kommunens intäkter som blir kvar att finansiera årets investeringar med. Skattekraft, antal skattekronor per invånare. Soliditet, eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. 73