Kanotresan! 2008-06-02 IL3A

Kanotresan! 2008-06-02 IL3A

Grupp Kök Invånare 1 Sprit Fredrik, Danne, Marie 2 Sprit Anki, Erik, Alem 3 Gas Sören, Simon, Thomas 4 Sprit Vic, Johanna, Affi 5 Gas Lisa, Putte P, Jeanette 6 Sprit Klara, Dan, Ida 7 Gas (eget) Markus, Ray, Krillan 8 1Gas och 1sprit. Matilda, Mattsson, Ingela, Gusten (välj ett eller båda på måndag morgon) 9 Sprit Anna, Ydén, Sandra Vad gäller vatten så har vi köpt in ett gäng extra dunkar, så alla kommer få varsin 5-litrare. Vi får fylla dem på måndag morgon så var i god tid. OBS! Avfärd mot Rastälven 08:30 OBS! Utöver det får man ta med sig eget vatten om man anser att behov finns. Se till att kolla in på www.raymond.se. All övrig info och det grupperna skriver ska hamna där om allt går som det ska. Så överös gärna Sugar Daddy (Baker) med alla prylar som han ska lägga upp åt oss. Utrustningstips Se till att så mycket som möjligt är vattentätt packat, helst allt. Ta med extra remmar till att surra fast dunkar, väskor, påsar m.m. i kanoten. Vindtätt och vattentätt på kroppen kan vara skönt om vi har lika flyt med vädret som vi haft hittills under friluftslivsepisoderna. Sandaler eller dylikt kan vara skönt beroende på vädret. Gör inget om de blir blöta, men kan bli kallt. Är det bra väder så kan det var lämpligt med något att ha på huvudet då solen kommer komma rakt uppifrån under nästan all paddling. Solskydd hoppas vi ska behövas. Myggmedel, vet inte hur mycket eller lite odjur det kan finnas där ute iofs. Matsäck/snacks/energi som lätt kan plockas fram under färd, förslagsvis i fickan. Surfarshorts eller bikini!

Vet man att man har känsliga nävar så ta med ett par handskar och slipp skavsår. Om någon tänker på att ta med en liten cykelpump vore det bra. Vi vet inte vilket skick kanotvagnarna kommer vara i och det är drygt att rulla på fälgen. Spel, kortlek, gitarr eller annat skoj kan vara kul. Ta med tillräckligt med mat och bränsle. All elektronisk utrustning bör packas vattentätt och ska hållas utom syn- och hörhåll. Förutom kamera som SKA användas flitigt! Annars är det väl bara att tänka sig Sylarna fast utan snö. Räkna med att allt kommer utsättas för mycket vatten. /MP FÄRDIGHETER Att tänka på när du ska paddla kanot. Vi kommer här att i korta drag att ta upp vad du bör tänka på när du handskas och färdas i en kanot. Hur packar du kanoten? Ska du packa din kanot, vare sig det är en kanadensare eller kajak så är vattentätt packning att rekommendera, då det ofta blir blött i kanoten oavsett om det regnar eller inte. Det vatten som rinner längs paddeln vid paddeldragen droppar ner i de öppna utrymmena i kanoten. Även om det kan tyckas vara lite vatten kan det vara nog så irriterande om det blöter ner t.ex. sovsäck. En vattentät förpackning verkar även som flytelement till kanoten om de surras fast samtidigt som de hålls lite extra på plats. Packningen placeras normalt centralt i kanoten mellan de som paddlar, men kan vid sidvind flyttas framåt eller bakåt för att underlätta styrningen. I vissa kanadensare finns vattentäta dunkar i för och akter för packning och extra flytkraft om kanoten välter. Bära kanoten När man ska bära och lyfta kanoten är det viktigt att inte komma i kontakt med marken i möjligaste mån för att undvika slitage på kanotens undersida. När man bär en kanot finns på vissa modeller en ögla på var sida (för- och akter) där du kan hålla, annars kan man helt enkelt lyfta under kanoten längst ut på ändarna. Se till att böja på benen vid lyftet. Vid längre lyft används ofta en kanotvagn med två hjul. Lyft på kanoten på kanotvagnen och surra fast den med remmar på kanotens mitt varpå man balanserar kanoten samtidigt som man går.

Att stiga i och ur kanoten Se till att vattnet är tillräckligt djupt när du ska kliva i kanoten för att inte skrapa botten på kanoten och försök få kanoten jämsides med bryggan eller det ställe du ska kliva i ifrån då det är bra mycket lättare att kliva ifrån sidan än fram/bakifrån. Ta sedan tag med händerna på varsin sida längs sittbrunnslisten och kliv försiktigt i kanoten med en fot i taget. Det är viktigt att ha jämvikt och att en i taget kliver i och ur kanoten. Går du eller ur kanoten vid en strand kan det vara lämpligt att du tar av dig till barfota och vadar. Skötsel När kanoten ej används, vänd den upp och ner för att undvika att den vattenfylls vid regn eller att grenar och blad blåser in i den. Om möjligt, förvara kanoten inomhus under vintern. I annat fall försök täck den med en presenning som du surrar fast över kanoten som bör ligga upp och ner på land utan kontakt med marken. Lägg hellre kanoten på t.ex. stockar för att minimera markkontakten. Det rekommenderas att paddlar av trä oljas vid varje vår för längre hållbarhet. Paddelteknik 1. Hur man sitter i en kanadensare 2. Paddeltag, hög och låg teknik 3. Styrning 1. Börja med att sätta dig i en stabil position, sitsarna är rekommenderade men vill du ha extra balans kan du stå på knä. 2. Vi kommer att använda en s.k. enkel paddel, alltså att det enbart är blad på ena sidan. Man kan antingen ha ett högt eller långt paddeltag. Är man osäker så börjar man med ett lågt paddeltag vilket innebär att man sätter i paddeln i vattnet en bit ifrån kanadensaren. För ett effektivare paddeltag så sätts paddeln i så nära kanadensaren som möjligt för att sedan bli en vinkel som lämnar kanadensaren. Paddeltaget blir då högt. De paddlar vi kommer att låna är förmodligen till för ett relativt högt paddeltag. Sätt i paddeln med rak arm, axeln ska vara lätt framåtskjuten. Motsatt arm ska vara böjd (alltså den som är högst upp i paddeldraget). Dina handleder ska vara sträckta under hela paddeldraget, och paddeln ska själv finna sin väg genom vattnet. Paddeldraget ska aldrig gå så långt så att du arbetar bakom din egen kropp Paddeln ska skära sig upp genom vattnet när du avlutar paddeldraget för att du inte ska slösa onödig energi på att lyfta vatten. 3. Styrningen är till huvudsak den bakre personens uppgift. Styrning av kanadensaren sker alltid genom den övre handleden. Draghanden (den som är längst ner) hjälper bara till att utföra styrdraget.

Räddningstekniker för kanot och kajak Om du kantrar skall man ta tag i kanot och paddel innan de får en chans att flyta iväg. I strömt vatten eller vid hård vind kan de snabbt försvinna utom räckhåll. Förhoppningsvis har du redan all utrustning fastsurrad i kanoten, annars blir det än mer ansträngande att få tag i allt. När du väl fått tag i din kanot och paddel så är det antagligen lämpligast att bogsera eller knuffa in ekipaget till land då vi mestadels kommer att befinna oss nära en strandkant. Viktigt är dock att se till så att ingen av de två i vattnet får kanoten i huvudet vid bogsering. Se därför till att ha kontroll på kanoten för att undvika värre skador. Om du kantrar med en kajak så går det att tömma ur vattnet och ta sig i den igen. Men lättast är att ta sig till land och lösa problemen där. Då du är ensam och inte heller här vill ha kajaken i bakhuvudet så är det bäst att skjuta kajaken framför dig in till stranden. Om du nu skulle vilja ta dig i kajaken igen så är det bäst om du har en kamrat bredvid dig i en kajak som kan hjälpa till att tömma ur vattnet och hålla balansen åt dig. Vi kommer att visa hur man tar sig till land på ett lämpligt sätt om man välter sin kanot samt låta de som vill prova på att kantra både i kanot och kajak. Om en person välter med en kajak så är det bästa om denna är kapabel till att göra en eskimåsväng. Denna görs genom att man tar spjärn med benen inuti kajaken så att man hänger kvar uppochner under vattnet. Därefter lägger man sig bakåt mot kajaken för att få tyngdpunkten så tätt intill kajaken som möjligt samtidigt som man för upp paddeln så att paddelbladet ligger platt mot vattenytan och trycker till, då ska kajaken snurra runt och allting förhoppningsvis hamnar man på rätt köl igen. Vi får väl se hur vi lyckas med detta. Men badbyxor/baddräkt kan alltså vara att föredra. Färdplanering Start Samling senast kl.08.00 Avfärd kl. 08.30 med bil. Dag 1 Vi får kanoterna ilagda vid Hjulsjö badplats, och vi beräknar att vi startar paddlingen ca: kl.11.00. Vi kommer att spendera ca: 6 timmar varje dag i kanadensarna, men där ingår även tid till lunch och en kortare rast. Den första övernattningen kommer att ske på en lämplig plats vid Lindesbysjön. Paddlingssträcka: Ca: 1,5 mil (vi strävar efter att paddla ungefär lika långt varje dag) Dag 2 Den andra övernattningen kommer att ske på Stora Holmen i Fåsjön. Dag 3 Vi avslutar paddlingsturen vid Uskavi.

Olika perspektiv på färden: Under dagarna kommer våra perspektivgrupper att göra sina redovisningar halvdagsvis efter följande schema: Måndag eftermiddag: Färdighet Tisdag förmiddag: Upplevelse Tisdag eftermiddag: Samarbete Onsdag förmiddag: Hälsa Slut Hemma vid GIH kl.15.30 så vi hinner lämna in all utrustning innan kl.16.00. Regler som gäller under färden: Man får ta med sig mobilen, men den ska vara avstängd på dagen och om den ska användas på kvällen så sker det utom synhåll för andra. Samma rutin gäller mp3-spelare m.m. för att inte ta bort upplevelsen med färden. Ingen alkohol är tillåten. Kamera ska användas flitigt. Allemansrätten Du får göra upp eld i naturen under säkra förhållanden. Det är viktigt att välja en plats för elden där det inte är risk att den sprider sig eller skadar mark och vegetation. Du får ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar och grenar på marken som bränsle till elden. Men det är inte tillåtet att hugga ner träd eller buskar, eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen som bränsle. Länsstyrelsen eller kommunens räddningstjänst (Brandkåren) kan utfärda eldningsförbud vid torrt väder eller om det finns andra skäl för stor brandrisk. Då är all öppen eld förbjuden, även eldning i iordninggjorda eldstäder. Du får använda kolgrillar eller små fältkök med öppen låga även under eldningsförbud, om du är försiktig. Djurliv vid paddling I en kanot är det lätt att komma nära djurlivet på vattnet och intill land. Under vår och sommar då fåglarna lägger och har ungar, är det bra om man inte kommer för nära. Du får tälta något enstaka dygn i naturen, men tänk på att inte störa markägaren eller skada naturen. Vid övernattning på iordningställda tältplatser, var nog med att lämna platsen utan ett spår. Ta med alla sopor i kanoten. Använd de torrtoaletter som finns uppställda. Gräv annars en grop.

Vid lyft och transport av kanoten på land. Passera inte över tomt eller åkrar om du måste bära eller dra kanoten mellan vattendrag. Stäng grindar efter dig. Hälsa Förstahjälpen Andning Blödning Chock genomgång av förstahjälpen kudden HLR Sovmorgon Sov länge Parvis kanotutflykt Paddla ut till eget land Måste hålla käft under den här delen av paddlingen. Mobiler, mp3, freestyles, bergsprängare och dylikt skall vara avslagna. Filosofera över vad hälsa är för dig? Hur har ditt hälsoperspektiv förändrats under utbildningen på GIH och kanske även under denna färd? Målsättning Vi vill förmedla ett brett hälsoperspektiv ur de tre vinklarna fysiskt, psykiskt och socialt. Genom de olika övningarna vi tänker genomföra menar vi att dessa olika perspektiv kommer att upplevas. Med hjälp av detta försöker vi ge eleverna en bredare syn av begreppet hälsa. Det handlar inte bara om Sussi Trappers Tjockholmen utan att uppleva hälsa innebär även att må bra psykiskt och socialt med vänner men även fysiskt. I det sista nämnda perspektivet har vi koncentrerat oss på hur man kan undvika skador och hur man kan göra för att plåstra om sig om olyckan ändå är framme. Utrustning Förstahjälpen kudde Yxa

Kanot på Rastälven ur ett upplevelseperspektiv Denna kanotled går genom Örebro läns norra delar. Älven rinner genom ett omväxlande bergslagslandskap och innehåller en blandning av små sjöar och smala vattenpartier avbrutna av forssträckor. Tidigare seklers järnhantering i trakten märks i ortnamnen längs med älven som ofta slutar på hyttan. Rastälven är ett källflöde till Järleån/Dyltaån, som mynnar ut i sjön Väringen. Väringen i sin tur avvattnas av Arbogaån som sedan flyter samman med Hjälmarekanal och ut i Mälaren vid Kungsör. Sevärdheter längs med Rastälven: Konunga-Stollen är en 270 meter lång gruvgång rakt in i berget. Från början var det meningen att man skulle bygga en avvattnings- och transporttunnel, men under arbetets gång fann man malm och brytningen satte igång. Idag kan du se spår efter olika brytningsmetoder i den imponerande gruvgången. Namnet Konunga-Stollen fick den i mars 1761, fyra månader innan den började byggas. "Konunga" för att ge den ett kungligt skimmer och "stolle" som är det tyska ordet för vågrät tunnel som mynnar ut i dagsljus. Film inifrån gruvan: http://www.baggbodykarna.org/links/showlink.php?l=31 (Konunga-Stollen är för tillfället stängd på grund av säkerhetsrisk). Åkerby Herrgård som ett välbevarat minne från den tiden när bygden ekade av ljuden från järnhanteringen. Idag är Åkerby ett omtyckt och välbesökt konferenshotell, omsorgsfullt renoverat och rikt på kultur och historia, omgiven av Åkerby Skulpturpark med 130 olika skulpturer. Grängshytteforsarna är en av länets mest värdefulla forssträckor. Området är ca 1200 meter långt med en fallhöjd på ca 20 m med få motsvarigheter i denna del av landet Siggebohyttan ligger i Bergslagen, vars storhetstid inföll under 1600- och 1700-talen. Förutsättningarna för den här utvecklingen var tillgång på malm, skog och vatten. I våra dagar är Siggebohyttan bergsmansgård som ett vackert bevarat smycke från bergsmannens storhetstid. Gården ger besökaren en tidstrogen bild och känsla av hur en järnets storman

levde under 1800-talets mitt, när Anders Andersson och hans hustru Katarina Israelsdotter hade hand om 17 barn och ett helt regemente av drängar och pigor. Lejakärret är så nära Ölands orkidémarker vi kan komma i vårt län. På ett gammalt gruvfält där bland annat kopparkis brutits fram till 1919 växer en rad orkidéer, många i stort antal. En lättgången stig leder runt i området, som bjuder på många underbara upplevelser av några av våra allra vackraste orkidéer. Bästa tiden att besöka Lejakärret är i början av juli. Naturen vid Rastälven Vi kommer att färdas i en typisk mellansvensk natur med de vanliga barr och lövträden, troligen kan vi paddla förbi några näckrosor och lite vasstrån. Har vi tur kanske vi kan få syn på något lite mer exotiskt, därför har vi i upplevelsegruppen tagit med oss några luppar och floraböcker, så de som är nyfikna av sig kan granska naturen som erbjuds. Vi har för avsikt att alla i gruppen ska under resans gång hitta något i naturen som man själv tycker förknippas med sig själv eller som man kanske kan berätta en rolig anekdot om. Det här föremålet eller växten ska presenteras på ett ännu inte helt bestämt sätt under vårat förmiddagspass. Vi önskar att alla tar med sig papper och penna på resan, då det kan behövas till presentationen av föremålet. Vi räknar även med att alla har med sig en kniv i packningen, den kan komma till användning under en annan av våra aktiviteter (hemlig) som ska utföras under förmiddagen då vi upplever i naturen! I Rastälven: Det bor lite av varje nere i vattnet en hel del fiskar och sånt. Vad som finns precis där vi kommer att vara är svårt att veta. Men här är några av de vanligaste fiskarna i Sverige: Lax (Salmo salar) Laxen finns både i älvar och hav samt i Vänern. Efter inplantering finns den även i ett par andra sjöar. Laxen är en utpräglad vandringsfisk. Hallands landskapsfisk Gös (Sander lucioperca) Gösen förekommer främst i Vänerns, Hjälmarens och Mälarens vattensystem samt i ett stort

sammanhängande område i Mellansverige. Västmanlands landskapsfisk Gädda (Esor lucius) Gäddan är vanligen gulgrönaktig på ryggen, ljusare på sidorna och vit eller gulaktig på buken. Undantaget fjällen förekommer gäddan över hela landet i alla slags sjöar, varma och kalla vatten, svagt rinnande vattendrag och i bräckt vatten. Gäddan är en utpräglad rovfisk. Östergötlands landskapsfisk Braxen (Abramis brama) Braxen har en hög kroppsform och hoppressade sidor. Den är vanligast i näringsrika syd- och mellansvenska sjöar, men finns också utefter Bottenviks- och Östersjökusten. Södermanlands landskapsfisk Öring (Salmo trutta) Öring brukar delas in i tre underarter, vilka alla förekommer i Sverige. Bäcköringen lever i kalla och rinnande vatten i stora delar av landet. Havsöringen finns i stort sett i samma områden som laxen. Insjööringen återfinns i sjöar med kallt och klart vatten över större delen av landet. Jämtlands landskapsfisk Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) Namnet regnbåge kommer från att hanen under lektiden skiftar i olika färger. Felaktigt kallas regnbåge ibland forell. Andra oriktiga namn är regnbågslax och röd forell. Abborre (Perca fluviatilis) Abborrens färgteckning och ganska höga kropp gör arten lätt att känna igen. Undantaget fjällområdet finns abborren över hela Sverige. Medelpads landskapsfisk Mört (Rutilus rutilus) Mörten är en silverglänsande fisk med röda ögon och fenbaser. Den finns över hela landet och är en av Sveriges vanligaste sötvattensfiskar.

Röding (Salvelinus) Det finns två arter av röding i Sverige. Främst i Vättern men även i ett antal andra sjöar över landet finns storrödingen medan fjällrödingen främst finns i källsjöar och högre liggande vatten samt i älvar i fjällområdet. Lapplands landskapsfisk Att tänka på: Det är inte tillåtet att fiska överallt, för att få fiska behöver man ha ett fiskekort, det finns att köpa hos turistbyrån, där det även finns utförligare information om fiskevatten. Djur vid Rastälven: Vid Grängshytteforsarna trivs den långstjärtade gula forsärlan och den vitbröstade pigga strömstaren. Andra djur som kan förekomma under färden längs med Rastälven: Utter Lodjur Kungsörn Skogssnigel Änder Tordyvel (skalbagge-typ) Grodor Trollsländor Daggmaskar Lite nyttig information om daggmaskar: Daggmaskar förekommer i sötvatten och på land. De landlevande daggmaskarna håller gärna till i gångar i fuktiga jordar med inte alltför låga PH-värden. Under daggvåta nätter lockas den upp på land, därav namnet daggmask. Från markytan drar maskarna ner löv och andra döda växtdelar som de äter nere i gångarna. Maskarna hjälper även växterna, genom att deras gångar hjälper till att marken ventileras så att rötterna får syre. Daggmaskar andas genom huden som därför måste vara fuktig. Torka och kyla gör att maskarna måste söka skydd långt ner i marken. Daggmaskar är hermafroditer vilket innebär att de är tvåkönade organismer. Att maskarna är tvåkönade innebär att de när som helst kan para sig med varandra då båda kan fungera som hona eller hane. Ringen som man kan se på vissa maskar kallas för gördel och den fungerar som skydd under fosterutvecklingen.