Miljöredovisning 2000 Gemensamma ansträngningar

Miljöredovisning Gemensamma ansträngningar FÖRPACKNINGAR OCH SKOGSINDUSTRIPRODUKTER SOM ANVÄNDS DAGLIGEN ÖVER HELA VÄRLDEN

Sammanfattning År 1998 Produktion 1) Produktion k 1000m 3 7671 599 7041 674 7663 655 RÅVARUFÖRSÖRJNING Virke/flis 1) Inköpt massa 2) Returpapper Oorganiskt material Organiskt fossilt material Vatten 1000m 3 k k k k Mm 3 7619 836 3470 261 125 137 7682 768 3032 243 158 127 8762 1075 2973 437 165 157 ENERGI Elenergi Egen vattenkraft Mottryckskraft El från nätet TOTALT Bränslen Biobränsle Fossilt bränsle Elpannor TOTALT av vilket mottryckskraft GWh e GWh e GWh e GWh e TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle 17 2204 4405 6626 25287 36505 1374 63166 11381 16 2079 4065 6161 24164 33893 988 59045 10771 41 2723 3982 6747 30043 40809 1099 71952 13354 UTSLÄPP I luften NOx som NO 2 SO 2 Stoft CO 2 fossilt CO 2 biogent I vatten COD BOD Suspenderade partiklar AOX P N Avloppsvatten Avfall Deponerat material Återvinning Farligt avfall k k Mm 3 4932 2424 1081 2171 2427 31751 7119 3591 14 75 607 123 413532 568567 2024 4643 2681 1338 2023 2319 35357 9388 3822 17 85 576 121 416561 516736 1525 6356 3902 1164 2555 2880 56358 18013 6923 20 95 590 149 437011 540293 1824 Nettoomsättning MSEK Nettoomsättning MEUR Resultat efter finansiella poster MSEK Resultat efter finansiella poster MEUR Medelantal anställda Antal anläggningar med rapportering Antal certifierade anläggningar 67.157 7.957 9.327 1.106 37 700 95 31 64.896 3) 7.371 3) 5.521 643 37 679 92 23 61.237 3) 6.858 3) 5.169 602 32 082 89 14 Siffrorna är beräknade med datornoggrannhet och avrundade. 1) Bruttovärden för produktion/leverans, internleveranser oräknade. 2) Delvis internleveranser. 3) Inkluderar nettoomsättning i SCAs tidigare finpappersrörelse. 1 EUR = 8,44 SEK SCA är ett integrerat pappersföretag som producerar och säljer absorberande hygienprodukter, förpackningslösningar och tryckpapper. Utifrån kundernas behov utvecklas förädlade produkter för privatkonsumenter, institutioner samt företag och handel. Nettoomsättningen uppgår til 67 miljarder kronor. SCA strävar efter att öka andelen högt förädlade produkter för att uppnå en stabil och god lönsamhet. SCA har även som målsättning att minimera förbrukningen av naturresurser. Mer än 95 procent av företagets produkter utgörs av förnybara och återvinningsbara material. Bolaget använder lika stor del returfiber som färsk vedfiber i produktionen. SCA förvaltar 1,6 miljoner hektar produktiv skogsmark och bedriver sågverksrörelse. Antalet anställda uppgick i början av år 2001 till cirka 35 000 i 40-talet länder.

Innehåll 7 8 13 15 6 SCAs miljöpolicy Måluppföljning Contents Miljöredovisning 9 10 16 17 4 Organisation SCAs organisation och nyckeltal per affärsområde 21 DET SANNA VÄRDET Vikten av andra värderingsgrunder än det ekonomiska resultatet samt värdet av goda relationer 5 Miljönätverk Ansvarsfördelning i miljöarbetet inom SCA-koncernen 27 RMS FAKTA OCH NYCKELTAL Miljöfakta för år från SCAs uppföljningssystem för miljöpåverkan och resurshushållning RMS 6 SCAs miljöpolicy Miljöpolicy och miljömål för 2001 34 Miljöfakta Tabeller med miljöfakta från SCAs enheter 7 Måluppföljning Mål och måluppfyllelse för året som gått 42 Ordlista 11 8 9 Hygienprodukter Produkter för livskvalitet Förpackningar Design med miljön i fokus 44 45 SCA i världen Karta och adresser Miljörevisorns rapport Deloitte & Touche verifikation av SCAs RMS-uppgifter 21 10 Skogsindustriprodukter Uthållig resursanvändning 46 Certifierade anläggningar inom SCA-koncernen Tabeller över de SCA-enheter och anläggningar som certifierats enligt internationella standarder 11 GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR EUs miljökommissionär presenterar dagordningen för miljöfrågorna i den Europeiska Unionen och SCA svarar 48 Åsikter om SCA Synpunkter från läsarna på SCA-koncernens miljörapport 12 49 Välkommen med dina synpunkter Vi tar tacksamt emot dina kommentarer och åsikter om SCA och denna rapport 27 2 SCA Miljöredovisning SCA Miljöredovisning 3

Förord Sätta värde på framtiden Det har vuxit fram en ny syn på begreppet värde inom näringslivet en syn som vi hoppas leder till både ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg. Ett företags tillgångar som byggnader och maskinpark bidrar till ett företags värde, men dessa är inte längre de enda värdeindikatorerna för aktieägarna. Immateriella tillgångar intellektuellt kapital, gott rykte och goda relationer med olika intressenter ses som nyckelindikatorer på ett företags värde, inte minst ur finansiell synpunkt. De tre centrala aspekterna på ett företags förmåga till en god och långsiktig utveckling är ekonomisk tillväxt, ansvar för miljön och socialt ansvarsfull verksamhet. Dessa utgör grundstenarna i SCA-koncernens affärsfilosofi. Partnerskap och kommunikation med våra intressenter är avgörande för våra framgångar. Samarbete är till nytta för affärsutvecklingen, för miljön och för samhället. Goda relationer skapar förtroende en ovärderlig tillgång. SCA strävar efter att förmedla sina värderingar till koncernens intressenter såväl anställda, kunder, aktieägare som finansiärer, internationella intresseorganisationer, regeringar och samhället i stort. Men kommunikation är en dubbelriktad process. Vi måste även ta del av våra samarbetspartners synpunkter och värderingar, och vi gör vårt bästa för att hitta gemensamma ståndpunkter. Inom SCA anser vi att framgångsrikt miljöarbete lägger grunden för långsiktigt god ekonomi. SCA kommer att fortsätta sina ansträngningar att förbättra koncernens miljöprestanda och samtidigt säkra en sund ekonomisk tillväxt, till fromma för företagets alla intressenter. SCAs anställda är ansiktet utåt mot kunder, omvärld och samhälle. Det SCAs anställda gör i sitt dagliga arbete utifrån sina personliga värderingar är avgörande för produktkvalitet, produktutveckling och uthållig användning av naturresurser. Deras arbete speglar vårt ansvar som företag och vi är stolta över vad våra medarbetare åstadkommer. Vår plötsligt bortgångne vice VD Alf de Ruvo, Koncernstab Forskning och Teknikutveckling, visade vägen mot en uthållig framtid genom att ta initiativ till de första miljöredovisningarna från SCA-koncernen. Vi beklagar djupt hans alltför tidiga bortgång och att han inte fick tillfälle att slutföra denna miljöredovisning. Jan Åström Ordförande SCA-koncernens miljöråd Vice VD, koncernchefens ställföreträdare

SCAs organisation SCA omfattar tre affärsområden, som producerar förädlade hygienprodukter, förpackningar och skogsindustriprodukter. Genom vertikal integration från råvara till produkt skapas synergivinster. SCA-koncernen Hygienprodukter Nettoomsättning Operativt kassaflöde Medelantal anställda SCA Hygiene Products Mjukpapper, inkontinensprodukter, menstruationsprodukter, barnblöjor 31.040 Mkr 46% 3.023 Mkr 34% 15 566 41% Förpackningar Nettoomsättning Operativt kassaflöde Medelantal anställda SCA Packaging Wellpappförpackningar, wellpappråvara, förpackningstjänster 24.636 Mkr 37% 2.721 Mkr 30% 18 346 49% Skogsindustriprodukter Nettoomsättning Operativt kassaflöde Medelantal anställda SCA Forest Products Tryckpapper, massa, sågade trävaror, virke, biobränslen, transporttjänster 12.876 Mkr 19% 3.153 Mkr 35% 3 658 10% 4 SCA Miljöredovisning

Miljöarbete i nätverk Ansvaret för utsläpp och produktsäkerhet, för kontakter med lokala och nationella myndigheter samt för kvalitetskontroll inom SCAs miljöledningssystem, ligger hos ledningarna för de enskilda bruken och anläggningarna, i nära samarbete med deras respektive miljöansvariga och övriga medarbetare. Jan Åström Ordförande för SCA-koncernens miljöråd CER Koncernens miljörapport Luc Rivet MILJÖRÅDET Koncernsamordning Gunnar Tärnvik, Patrik Isaksson HYGIENPRODUKTER FÖRPACKNINGAR SKOGSINDUSTRI- PRODUKTER ESC Miljöstyrgruppen C.G.Beckeman ESC Miljöstyrgruppen Bo Sandqvist ESC Miljöstyrgruppen Roine Morin Miljökompetenscentrum Berit Gullbransson Wellpappråvara Folke Österberg Franz Hain Papper och massa Miljörådet Roine Morin Wellpapp Dick Sanders John Swift Skogsmiljörådet Mårten Larsson Information Daniel Oelker Information Luc Rivet Information Björn Lyngfelt Miljösamordnare för anläggningar, länder och produktkategorier Miljösamordnare för anläggningar och länder Miljö- och informationsansvariga vid samtliga anläggningar På affärsområdesnivå är det affärsområdets chef och miljösamordnare samt miljöstyrgruppen som bär ansvaret för tillämpning av miljöledningsverktyg som ISO 14001, EMAS och liknande. De ansvarar även för samarbetet med branschorganisationer och för att utveckla och utföra livscykelanalyser för olika produkter. På koncernnivå är det SCAs miljöråd som ansvarar för att utveckla koncernens policies i miljöfrågor och granska företagets miljöarbete. Om en viktig tvistefråga skulle uppstå hänskjuts den via koncernens miljöråd till SCAs koncernledning. Under år rapporterades inga allvarligare incidenter till SCAs ledning. SCA Miljöredovisning 5

SCAs miljöpolicy SCA ska ta ansvar för miljön. Miljöhänsyn ska tas vid beslut. Informationen om SCAs miljöarbete ska vara öppen och fritt tillgänglig. SCAs miljöarbete ska utmärkas av ständig förbättring och kontinuerlig uppföljning. SCA ska möta kundernas förväntningar på miljöanpassade produkter och aktivt sprida information i syfte att stimulera efterfrågan på sådana produkter. Miljömål 2001 På koncernnivå ska SCAs miljömål fungera som ett styrmedel. Miljöverksamheten på koncernnivå koncentrerar sig till vissa områden, men speglar samtidigt koncernledningens och affärsområdenas ledningsgruppers gemensamma strävan mot en uthållig resurshushållning. Ansvaret för att definiera detaljerade miljömål ligger hos de enskilda affärsområdena. SCAs miljömål på koncernnivå för år 2001 SCA ska införa ett system för att samla kunskap om kemiska produkter, vilket ska ligga till grund för miljö- och arbetarskydd. SCA ska minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, i relation till produktionen. SCA ska kontinuerligt utveckla avfallshanteringen i syfte att ytterligare minska andelen avfall som går till deponi. 6 SCA Miljöredovisning

Utvärdering av miljömål Mål 1: Alla SCAs massa- och pappersbruk ska vara certifierade/ registrerade enligt ISO 14001 eller EMAS före utgången av år. Resultat: Idag är ytterligare sju av SCAs massa och pappersbruk certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS, vilket ökar det totala antalet certifierade bruk till 21. SCA lägger stor vikt vid miljöcertifieringsprocessen och kommer att driva vidare sitt program för de återstående bruken och vid förvärv som tillkommit därefter. Mål 2: SCA ska ytterligare minska andelen avfall som deponeras och fortsätta söka nya möjligheter till återanvändning av avfall. Resultat: Andelen deponerat avfall minskade med 6 procent. Mål 3: SCA ska ytterligare förbättra rutiner och kontrollsystem för kemikaliehantering, för att utveckla personal- och produktsäkerhet och därigenom bidra till ett effektivt miljöarbete. Resultat: Som ett första steg mot koncernövergripande system för hälsa, säkerhet och miljöskydd har SCA aktivt bidragit till uppbyggnaden av en databas som beskriver 7 000 kemiska produkter och 6 000 kemiska substanser. Denna databas används nu av den svenska pappers- och massaindustrin. SCA arbetar för närvarande med att införa denna databas i affärsområdenas system och rutiner. Mål 4: I linje med affärsområdenas arbete med att utveckla produktsäkerheten kommer SCA att bygga upp ett koncernövergripande system för att bedöma underleverantörer. Resultat: Leverantörsbedömningar baserade på ISO system för kvalitet och miljö genomförs nu inom de olika affärsområdena. Dessa bedömningar täcker riskhantering, finansiella och driftsmässiga aspekter, produkt- och miljöprestanda samt livscykelanalys av produkterna. Mål 5: SCA ska utveckla det interna samarbetet för miljökommunikation och ta fram kommunikationsverktyg för produktionsenheternas miljörapporterering. Resultat: Ett nätverk av miljösamordnare har etablerats inom de olika affärsområdena. De ska dela med sig av kunskaper och kontinuerligt utveckla företagets ställningstaganden i miljöfrågor. Riktlinjer har utvecklats för enheternas miljörapportering. Aktieägarna är en viktig intressentgrupp för varje företag. Icke desto mindre utgör de endast en grupp bland många inför vilken ett modernt företag ansvarar. Inom uthållig affärsverksamhet skapas mervärde genom konstruktivt partnerskap och goda relationer mellan företaget och alla intressentgrupper. Sverker Martin-Löf, VD och koncernchef SCA SCA Miljöredovisning 7

Hygienprodukter Produkter för livskvalitet SCA Hygiene Products är en ledande tillverkare av mjukpapper och fluffprodukter inom hygienområdet, med försäljning i över 40 länder. SCA Hygiene Products har ett brett produktsortiment, riktat till konsumenter via vårdinstitutioner, dagligvaruhandeln och större förbrukare som handel och industri. Företaget är världsledande inom området inkontinensprodukter och tillverkar även hushålls- och toalettpapper, torkprodukter för industrin, servetter, pappersnäsdukar, blöjor och menstruationsprodukter. SCA Hygiene Products har många kända varumärken bland såväl konsumentprodukter som produkter för storförbrukare. Många stora detaljhandelskedjor säljer även produkter från SCA Hygiene Products under eget varumärke. Miljööversikt Kontinuerligt utvecklingsarbete förbättrar ständigt hygienprodukterna och söker optimera användningen av råvaror. I miljöpolicyn sätter SCA Hygiene Products mätbara mål för att minska företagets miljöpåverkan. Policyn utgår från mätningar enligt de standarder som fastställts av EMAS och ISO 14001. En central del är medarbetarnas miljöutbildning. Den kompetens inom teknik och miljöfrågor som finns inom SCA Hygiene Products står till kundernas förfogande för att de ska kunna minska sin egen miljöpåverkan. Livscykelanalyser av produkter är ett område där företaget har omfattande kompetens. Vetenskapligt samarbete och dialog med universitet och övriga intressenter är andra viktiga inslag i miljöarbetet inom SCA Hygiene Products. SCA Hygiene Products Nyckeltal (1 EUR = 8,44 SEK) Nettoomsättning MSEK: 31.040 Nettoomsättning MEUR: 3.678 Operativt kassaflöde MSEK: 3.023 Operativt kassaflöde MEUR: 358 Medelantal anställda: 15 566 Antal anläggningar med RMS-rapportering: 26 Totalt antal anläggningar: 40 SCA Hygiene Products tillhandahåller informationsmaterial om varumärken, produkter och miljö, inklusive policydokument och årliga miljömål. Välkommen att kontakta: Berit Gullbransson Environmental Competence Center, SCA Hygiene Products AB 405 03 Göteborg tel: 031-74 60 576, fax: 031-74 61 930 e-post: berit.gullbransson@hygiene.sca.se 8 SCA Miljöredovisning

Förpackningar Design med miljön i fokus SCA Packaging är Europas ledande tillverkare av intelligenta förpackningssystem baserade på wellpapp och wellpappråvara. SCA Packaging har en av Europas största insamlingsorganisationer för returfiber och levererar returfiber till SCAs övriga affärsområden. Förbättrad tryckbarhet, vattenlösliga färger och bättre tillverkningsteknik ökar värdet hos SCA Packagings huvudprodukt wellpappförpackningar samtidigt som transportvikten och behovet av sekundärmaterial som färg, lim och metallklamrar minskar. Företagets anläggningar ligger nära kunderna för att minimera transporterna. SCA Packagings produkter består till mer än 80 procent av returfiber. Miljööversikt SCA Packaging har som mål att skapa produkter med optimal balans mellan kostnad och nytta, i såväl miljömässig som affärsmässig mening. Nya produkter innebär såväl bättre ekonomi som minskad miljöpåverkan. Alla anläggningar för wellpappråvara, utom en, har blivit ISO 14001-certifierade. Den kvarvarande anläggningen ska enligt planerna certifieras under år 2001. Alla fabriker för wellpappråvara har infört ett internt miljörevisionssystem som utvecklats inom SCA Packaging och nu pågår arbete med att tillämpa systemets strikta normer. SCA Packaging samarbetar aktivt med sina intressenter. Företaget lämnar underlag för lagstiftning och levererar värdefull vetenskaplig och ekonomisk information till beslutsfattare via sina branschorganisationer. SCA Packaging Nyckeltal (1 EUR = 8,44 SEK) Nettoomsättning MSEK: 24.636 Nettoomsättning MEUR: 2.919 Operativt kassaflöde MSEK: 2.721 Operativt kassaflöde MEUR: 322 Medelantal anställda: 18 346 Antal anläggningar med RMS-rapportering: 62 Totalt antal anläggningar: 217 SCA Packaging vill gärna informera om mål, projekt och framsteg i sitt miljöarbete till alla intressenter. Kontakta: Bo Sandqvist Public & Environmental Affairs SCA Packaging Excelsiorlaan 81 BE-1930 Zaventem Belgium tel: +32-2 718 37 88, fax: +32-2 725 90 23 e-post: bo.sandqvist@packaging.sca.se SCA Miljöredovisning 9

Skogsindustriprodukter Uthållig resursanvändning Inom SCA Forest Products koncentreras SCAs mångåriga kunskap om skogsfiber. Affärsområdet tillverkar tryckpapper, massa och sågade trävaror. Företaget förvaltar SCAs två miljoner hektar skog i Sverige och utvecklar kostnadseffektiva transportlösningar för SCAs olika affärsområden. SCA Forest Products känneteckas av uthållig råvaruhantering både när det gäller färsk fiber från SCAs skogar, vilka är certifierade enligt Forest Stewardship Council, (FSC), och återvunnen fiber. Varje avverkat träd ersätts med tre nya plantor. Förnybar råvara i kombination med energi som återvinns från affärsområdets tillverkningsprocesser, samt omfattande användning av förnybara biobränslen, innebär att SCA Forest Products ligger i frontlinjen när det gäller uthållig resurshushållning. Miljööversikt Certifiering enligt FSCs standard bekräftar företagets åtaganden om en uthållig förvaltning av skogsresurser och bevarad biologisk mångfald. SCA Forest Products tillämpar klorfri blekning och driver utvecklingen av produktionsprocesser med begränsad vattenanvändning, låga utsläpp och minimala avfallsmängder i sina massa- och pappersbruk. SCA Forest Products söker ständigt utveckla bättre sätt att använda vedfiber. Affärsområdet lägger samtidigt stor vikt vid återvinning av biprodukter, antingen för energiproduktion eller som råmaterial för annan tillverkning. SCA Forest Products driver Norrbränslen, Europas största leverantör av skogsbaserade biobränslen, och äger världens största plantskola. SCA Forest Products Nyckeltal (1 EUR = 8,44 SEK) Nettoomsättning MSEK: 12.876 Nettoomsättning MEUR: 1.526 Operativt kassaflöde MSEK: 3.153 Operativt kassaflöde MEUR: 374 Medelantal anställda: 3 658 Antal anläggningar med RMS-rapportering: 7 Totalt antal anläggningar: 7 För ytterligare information om miljöledning och skogsbruk vid Skogsindustriprodukter, kontakta: Björn Lyngfelt SCA Forest Products AB 851 88 Sundsvall tel: 060-19 34 98 fax: 060-19 31 34 e-post: bjorn.lyngfelt@forestproducts.sca.se 10 SCA Miljöredovisning

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Sharing Common Ground SCA has involvement in key environmental issues from biodiversity to renewable energy linked to its wide product portfolio, mainly manufactured and sold in Europe. SCA seeks to Gemensamma share common ground with its ansträngningar stakeholders and aligns itself with European Union environmental policies. SCAs engagemang i viktiga miljöfrågor från biologisk mångfald till förnybar energi är kopplat till företagets utbud av produkter. SCA vill ha en samsyn med sina intressenter och stödjer EUs miljöpolicy. SCA Environmental Report 11

Margot Wallström EUs miljökommissionär SCA för en kontinuerlig dialog med EU och bidrar till EUs lagstiftningsarbete genom medverkan i branschorganisationer, arbetsgrupper och tekniska kommittéer. I ett samtal med SCA redovisade miljökommissionär Margot Wallström EUs miljöprioriteringar för de närmaste åren. Som ny miljökommissionär var min första uppgift att identifiera och prioritera problemen. Det är framförallt fem områden som är framträdande. Det första är kopplingen mellan hälsa och miljö. Galna ko-sjukan, dioxinskandalen och liknande händelser visar att hälsa och miljö får allt större betydelse och kan uppvisa tydliga samband. Vårt arbete med IPP (Integrated Product Policy) kommer att öka möjligheten att identifiera enstaka komponenter i produkter, samtidigt som det ska främja konstruktion, tillverkning och användning av produkter med förbättrade miljöegenskaper sett över hela dess livscykel. Det andra är vatten. Vi har nu lagt fram det nya ramdirektivet för vatten. För EU kommer det att spela en viktig roll: vi delar alla på samma vattentillgångar. Vi måste vårda våra vattenresurser mycket bättre än vi gör i dag och vi måste säkerställa vattenkvaliteten. Det nya ramdirektivet för vatten tar hänsyn till alla ekologiska aspekter, både för ytvatten och för grundvatten. För det tredje, vi arbetar på en ny kemikaliestrategi. I dag finns det omkring 30 000 kemiska substanser på marknaden och vi har kanske tillräcklig kunskap om 2 000 till 3 000. Detta måste vi angripa på ett mycket effektivare sätt. Det fjärde området gäller utvidgningen av EU. De nya länder som kommer in i EU kommer att medföra både miljöproblem och utmaningar. Det positiva är att utvidgningen kommer att öka såväl den kulturella som den ekologiska mångfalden. Vi måste skydda det som är bra och försöka undvika att skapa nya problem. Vi måste hjälpa de nya länderna att lösa de svåra problem som de möter. För det femte, och den frågan sätter jag högst på listan, har vi klimatförändringen. Detta är den allra viktigaste frågan och troligen också den som är svårast att angripa. 12 SCA Miljöredovisning

Nyckelfrågor GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Hälsa och miljö Livsmedelssäkerhet är en central fråga för såväl tillverkare av wellpappråvara som för hygienprodukter. Många livsmedelsförpackningar tillverkas av returfiber och en del kommer i direktkontakt med livsmedel. SCA tillverkar även hushållspapper och torkprodukter som kan komma i kontakt med livsmedel. SCA ligger i frontlinjen av forskning och utveckling på området och har deltagit, i samarbete med oberoende forskare vid europeiska universitet i flera produktsäkerhetsstudier som har publicerats av förpackningsindustrins branschorganisationer. Dessa studier visar att under normal användning är det riskfritt att låta produkter tillverkade av returfiber komma i kontakt med livsmedel. Hygiene Products har stor erfarenhet av livscykelanalyser av produkter. Affärsområdet bidrar även aktivt till utvecklingen av ISO 14040-serien om livscykelanalys och ISO 14020-serien om miljömärkning och miljödeklarationer. SCA Packaging följer sina produkters livscykel genom hela kedjan, från vagga till återvinning. Den kombinerade användningen av färsk fiber från SCAs skogar och returfiber som samlas in över hela Europa, utgör en strategisk affärsmässig fördel för SCA-koncernen. IPPC-direktivet IPP Integrerad produktpolicy IPP (Integrated Product Policy) utgår från hela livscykeln för en produkt och tar hänsyn till dess inverkan på miljön från råvara till hanteringen av använda produkter. SCA Förebyggande och kontroll av föroreningar är också en nyckelfaktor i sambandet mellan EU-medborgarnas hälsa och den miljö de lever i. 1996 lanserade ministerrådet IPPC-direktivet, som fastställer emissionsnivåer och tekniska standarder för att förebygga föroreningar. Direktivet kräver tillämpning av så kallade Bref (Best Available SCA Miljöredovisning 13

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Technology Reference Documents) gällande 32 industrisektorer. SCA deltog i skapandet av ett slutgiltigt Bref för pappers- och massaindustrin, genom sitt arbete inom branschorganisationer. Internt har SCA skapat ett koncernövergripande IPPC-nätverk i syfte att tillämpa BAT (bästa tillgängliga teknik). SCAs höga tekniska ambition överensstämmer med direktivets principer, även om företaget skulle vilja se en strikt europeisk harmonisering då det gäller lagstiftning och konkurrens. SCA mäter sin prestanda mot kraven i Bref. Vi anser att uthållig resurshushållning är en mycket viktig fråga för mänskligheten. SCA Packaging använder för närvarande upp till 85 procent återvunnen fiber i sin tillverkning. Därmed återanvänds ett förnybart råmaterial som annars skulle betraktas som avfall. Inom industrin för wellpappråvara går ekonomi och ekologi hand i hand. Vårt bidrag till samhället ligger i att minska mängden avfall genom säker transport av gods och i att återanvända mycket mer än bara det vi själva producerar. Colin J. Williams, VD, SCA Packaging Returfiber En viktig del i arbetet med att begränsa utsläpp är att minska mängden avfall från produktionen. Avfallet från SCAs produktion framgår av tabellerna i slutet av denna rapport. Företaget initierar ny forskning för att undvika deponering av material eller finna alternativ användning för sådant material. Gällande EU-lag klassificerar återvinningsbar pappersfiber som avfall. Enligt SCAs uppfattning blir ett material avfall först när det inte längre har någon användning eller något värde. Återvunnet papper utgör merparten av SCAs råmaterial och har stort värde. Returpapper är den största beståndsdelen i SCAs förpackningsprodukter och förädlade pappersprodukter. SCA anser att returfiber från papper och förpackningar måste omklassificeras som råmaterial. Den frågan diskuteras för närvarande av EUs tekniska kommitté för avfall. Till skillnad från andra branscher har den europeiska pappers- och förpackningsindustrin nått de återvinningsnivåer som definieras i förpackningsdirektivet. Återvinningsgraden som fortfarande ökar är 50 procent för papper som används i Europa. SCA Packaging använder för närvarande cirka 80 procent returfiber i sina produkter. Totalt använder SCA koncernen 3 500 k returfiber. Det finns dock praktiska, ekonomiska och miljömässiga gränser för användningen av returpapper. De har att göra med insamling och sortering av papper, energianvändning, slitaget på fibrerna och produktegenskaper. Dessutom behövs ett kontinuerligt inflöde av färsk fiber för att systemet skall fungera. Båda fiberkällorna är nödvändiga. 14 SCA Miljöredovisning

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Vatten EU-kommissionen lanserar ett ramdirektiv för vatten, vilket syftar till att involvera enskilda personer, industri och handel i skyddet av EUs gemensamma vattentillgångar. Även frågor om vattentransport och vattenhandel behandlas av EU. Vattenhantering inom ett massa- och pappersbruk omfattar bland annat separering, re-cirkulation och rening. SCA tillhör de ledande i utvecklingen av slutna system som garanterar minimal vattenanvändning och värnar vattenkvaliteten både då vattnet kommer in i tillverkningsprocessen och då det lämnar den. Utsläppen reduceras också till ett minimum. Inom massa- och pappersindustrin ligger utmaningen i att ytterligare minska användningen av vatten i processen en utmaning som SCAs tekniska expertis redan antagit. SCAs mångåriga investeringar i bästa tillgängliga teknik har lett till att flera av företagets massa- och pappersbruk ligger på EUs lista över de mest framgångsrika i att hantera vatten. SCA Miljöredovisning 15

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Kemikalier EUs utvidgning Registrering och användning av kemikalier ligger högt på EUs lista över prioriterade åtgärder. SCAs affärsområden tar ett fortlöpande ansvar för de kemikalier som används i produkter och processer, enligt sina respektive miljöledningssystem och certifieringar. SCA har under år deltagit i uppbyggnaden av en databas, som nu används inom den svenska pappers- och massaindustrin. Den beskriver 7 000 kemiska produkter och 6 000 kemiska substanser. SCA arbetar för närvarande med att införa denna databas i affärsområdenas system och rutiner. SCAs produktsortiment spänner över vitt skilda områden. En koncernövergripande policy för kemikaliehantering är under utveckling för att skapa likformighet mellan SCAs olika affärsverksamheter. Kunskap, kontroll och beredskap är tre viktiga ledord inom SCAs kemikaliehantering. Investera lokalt men tänk globalt, är en ledande princip i SCAs arbete med att utvidga affärsverksamheten i centrala och östra Europa. Genom tekniköverföring och investeringar förbättrar SCA miljöprestandan i de företag som förvärvas i östra Europa. Genom att utbilda sina lokala medarbetare läggs en ny dimension till företagets sociala ansvar. SCA bidrar redan ekonomiskt och miljömässigt till regionen genom utveckling av lönsamma företag i länder som förr eller senare kommer att bli medlemmar i EU. I samtliga företag som SCA nyligen förvärvat i centrala och östra Europa har nivåerna för avfall och förbrukning av vatten, energi och råmaterial minskat. Helt nya anläggningar uppförs med västeuropeisk miljöstandard. Investeringar i modern teknik förbättrar miljöbalansen i de befintliga fabrikerna under de närmaste åren. SCA Packaging har i dag produktionsanläggningar i åtta länder i centrala och östra Europa, medan SCA Hygiene Products finns i 9 länder i regionen. 16 SCA Miljöredovisning

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Klimatförändring FNs sjätte konferens om klimatförändring i Nederländerna i november nådde inget avgörande. Samtalen fortsätter under våren 2001. Debatten om klimatförändring är direkt relaterad till utsläppen av växthusgaser framför allt koldioxid i atmosfären. Bland det som diskuteras är produktion och användning av energi, kontroll av föroreningar och metoder för att binda och handla med koldioxid. SCA anser att begränsning av CO 2 -utsläpp och intensifierad verksamhet för att absorbera CO 2 ur atmosfären bör vara en del av slutdokumentet från konferensen. Utsläpp från transporter är ett område som för närvarande undersöks av såväl industrin som EU. SCA är medvetet om behovet av att minska inverkan från sina transporter, men samtidigt måste företaget optimera servicen till sina kunder. Ytterligare information om SCAs transportarbete ges i sista kapitlet av denna redovisning, som omfattar data från SCAs Resource Management System. SCA äger två miljoner hektar skogsmark i Sverige och anser sig ha en trefaldig roll i att binda CO 2 och undvika emission av koldioxid. För det första, förutom att vara en källa till värdefullt förnybart råmaterial har SCAs skogar den viktiga uppgiften att binda koldioxid. Volymen virke på rot ökar kontinuerligt eftersom SCA planterar tre gånger flera träd än som avverkas, vilket ger en nettominskning av CO 2 i atmosfären. För det andra leder förädlingen av vedfiber till skogsprodukter, förpackningar och hygienprodukter från uthålligt förvaltad skogsresurs till ytterligare ökad bindning av CO 2. Slutligen är SCA en av Europas största användare av returfiber från pappersprodukter, vilket ytterligare ökar kolets livslängd i bunden form och förebygger utsläpp av koldioxid. Energi i fokus Genom att övergå från kol och olja till naturgas och biobränslen minskar SCA sina nettoutsläpp av CO 2. Detta är en kontinuerlig process inom många av SCAs anläggningar. Som exempel kan nämnas att ett nytt naturgassystem som installerades vid SCA Hygiene Products anläggning i SCA Miljöredovisning 17

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Kostheim sommaren minskar CO 2 -utsläppen med 32 procent. SCA Packaging använder redan i dag mer naturgas än konventionella fossila bränslen. SCA ökar sin satsning på och användning av energiproduktion från biomassa och kombinerar detta med annan energieffektiv teknik. Massafabriken Östrand, som ingår i affärsområdet SCA Forest Products, täcker sitt eget energibehov samtidigt som fabriken förser andra industrier och samhället med värme. Sådan energiåtervinning innebär att biprodukter från tillverkningen, som träspill, bark, svartlut, slam och pappersspill kan nyttiggöras. För närvarande byggs ett biomassaeldat kombikraftverk (CHP) med den senaste tekniken inom området för att förse Munksunds pappersbruk och sågverk i norra Sverige med såväl elenergi som värme. Denna anläggning kommer att öka effektiviteten i kombikraftproduktionen av energi från förnybara bränslen. För att koncentrera sin strävan att effektivisera energianvändningen har SCA initierat ett projekt, ESAVE, som arbetar med effektivitetsfrågor inom energi. Norrbränslen, SCAs biobränsleföretag, är Europas största tillverkare av skogsbaserade biobränslen. Här produceras årligen 3,2 TWh, motsvarande 350 000 m 3 olja, eller värmebehovet för 130 000 villor. 18 SCA Miljöredovisning

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Energi från biprodukter, avfall som energikälla, minskade utsläpp samt effektivare råmaterialanvändning kommer även fortsättningsvis att ge positiva bidrag till SCAs resultat. Detta gör även vår framtid attraktiv för potentiella anställda och för den finansiella världen. Kenneth Eriksson, VD, SCA Forest Products Handel med utsläpp SCA är övertygat om att industrin bör minska sina utsläpp. Pappers- och förpackningsindustrin har nått betydande resultat under senare år. Utsläppen av svaveldioxid ligger 90 procent lägre än på 1970-talet. Utsläppen av klorhaltiga föreningar, AOX, är nere på knappt mätbara nivåer och utsläppen av organiska ämnen, mätt som COD, har minskat radikalt. Energiförbrukningen har halverats på 20 år. att arbetet med att minska utsläppen vid källan, så som krävs enligt Kyoto-protokollet, ska prioriteras. Handel med utsläppsrättigheter förutsätter permanent lagring av den aktuella kolmängden. Detta kräver i sin tur att de skogar där kolet har lagrats förblir uthålligt förvaltade. Handel med rättigheter att släppa ut koldioxid gör det möjligt för företag att ha god framförhållning i sitt arbete med att minska utsläppen av växthusgaser. Detta uppmuntrar samtidigt industrin att av ekonomiska skäl minska utsläppen. SCA stöder idén att handla med rättigheter som ett medel för att minska utsläppen. Myndigheterna inför ett successivt allt lägre tak för utsläpp, under vilket företag erhåller och handlar med utsläppsrättigheter. Värdefulla skogar SCAs skogsskötsel, som resulterar i växande virkesförråd, kan ge företaget ett säljbart överskott av utsläppsrättigheter. SCAs stora skogstillgångar är därför också i detta avseende en värdefull tillgång. Koldioxidabsorptionen i SCAs skogar ökar med i genomsnitt en miljon per år. SCA driver världens i sitt slag största skogsplantskola, som levererar 50 miljoner plantor per år. Internationella intresseorganisationer varnar för principen att binda kol i skogar eftersom skogarna kan skadas av människor eller av naturliga orsaker. SCA håller med om Skogscertifiering System för certifiering av uthålligt förvaltad skog förblir ett debattämne inom den globala skogsindustrin. WWF, exempelvis, har nyligen rekommenderat den internationella finansmarknaden att investera i skogsproduktföretag som har certifierats av FSC (Forest Stewardship Council). SCAs svenska skogar certifierades enligt FSCs normer i januari. FSCs mål är att uppnå ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk. För att nå detta mål erbjuder FSC ett trovärdigt system för skogscertifiering. SCA fortsatte att utveckla sin globala tätposition som tillverkare av FSC-certifierade produkter under år. SCA fick FSCs spårbarhetscertifiering för sågverken Tunadal och Munksund, för massafabriken Östrand som producerar blekt sulfatmassa (TCF) och kemisk termomekanisk massa, samt för produktionen av LWC-papper vid SCA Miljöredovisning 19

GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR Only Layout Image Ortvikens pappersbruk. SCA kan nu erbjuda ett brett utbud av FSC-certifierade produkter, från sågade trävaror till massa, högkvalitativt tidningspapper och journalpapper. gör det möjligt för SCA att erbjuda service till privata skogsägare som söker FSC-certifiering. De privata skogsägarnas intresse har dock hittills varit litet. SCA är det enda företag som kan erbjuda FSC-certifierad massa och tryckpapper i stora volymer. Dessa produkter har fått ett gott mottagande på marknaden, inte minst av brittiska BBC Magazines, som har publicerat sin första FSC-certifierade tidskrift, Wildlife, och kommer att lansera fler titlar med FSC-märkning. Andra exempel på FSCcertifierade produkter baserade på papper från SCA finns redan i Storbritannien, Sverige och Danmark. Förutom kunderna finns bland SCAs intressenter privata skogsägare och internationella miljöorganisationer. Under år erhöll SCA rätt att utfärda gruppcertifikat. Detta SCA ger sitt fulla stöd till FSC och till dess arbete med att främja ansvarsfull skogsskötsel över hela världen. SCA anser att FSC erbjuder det mest trovärdiga systemet för att verifiera ansvarsfullt skogsbruk. SCA Forest Products har nyligen blivit medlem av WWFs globala skogs- och handelsnätverk, som stöder handel med certifierade skogsprodukter. SCA ser positivt på de ansträngningar som görs att verifiera skogsägares miljöarbete inom PEFCs (Pan- European Forestry Certification Scheme) certifieringssystem och stöder PEFCs utveckling mot en trovärdig standard, som kan accepteras av kunder och får stöd från viktiga intressenter. 20 SCA Miljöredovisning

DET SANNA VÄRDET Realizing Value The financial sector is currently re-visiting its perception of value. Profitability is a key factor, yet some studies are now suggesting a link between a company s environmental and social performance and the value created for its stakeholders. Det sanna värdet Finanssektorn omvärderar sin uppfattning av begreppet värde. Lönsamhet är, som alltid, en betydelsefull faktor, men vissa studier pekar på ett samband mellan ett företags miljömässiga och sociala prestanda, samt det värde som skapas för företagets intressenter. SCA Miljöredovisning 21

DET SANNA VÄRDET Metoderna för att uppskatta en organisations sanna värde utvecklas snabbt. Medvetenheten ökar om att traditionella finansiella rapporteringsmetoder inte återspeglar hela sanningen om ett företags värde. Icke-finansiella data om företagets miljömässiga, sociala och etiska prestanda används i ökande omfattning för att beräkna ett företags totala värde och det potentiella långsiktiga investeringsvärdet. En OECD-studie uppskattar att investeringsbeslutet påverkas till cirka 35 procent av investerarens värdering av icke-finansiella data. SCA ingår i Dow Jones Sustainability Group Index, i kategorin Paper Products. Bryta ny mark Uthållighetsindex är ett nytt fenomen för att möta investerarnas behov av information. SCA är ett betydande multinationellt företag och dess icke-finansiella prestanda har mätts enligt några av dessa index. Innovest ett New York-baserat företag för strategisk finansiell analys gav i mars SCA betyget AAA och en förstaplacering i den internationella skogsproduktsektorn, i sitt EcoValue 21 -index. Detta index anger ett företags förmåga att skapa värde för sina aktieägare i förhållande till konkurrenternas förmåga. Samtidigt ska miljörisker och miljöpåverkan minimeras. För Innovest representerar risken endast en del av utvärderingen. Ett företags förmåga att positionera sig själv i syfte att dra fördel av miljörelaterade möjligheter är en väsentlig faktor för långsiktig framgång. Dow Jones Sustainability Group Index (DJSGI) som lanserades, var världens första index som belyste prestanda hos företag som, liksom SCA-koncernen, har uthållighet som ett centralt begrepp. Detta index täcker immateriella tillgångar relaterade till företagets långsiktiga prestanda, som organisationsstruktur, företagsledning, intellektuellt kapital, IT- och kvalitetsledning samt miljöprestanda. SCAs betyg låg väl över referensvärdena för pappersindustrin, framförallt inom områdena uthållig affärsstrategi och hantering av industrispecifika uthållighetsrisker. Det europeiska investmentbolaget Sarasin & Co använder kriterierna från World Business Council for Sustainable Development för att rangordna ett företags långsiktiga uthållighet. Sju huvudkriterier tillämpas på tre verksamhetsområden råvaruanskaffning, produktions- och kapacitetsuppbyggnad samt produkter och tjänster. Resultatet utgör en bedömningsmatris. Sarasin & Cos granskning av pappers- och skogsproduktindustrin för år placerar SCA över genomsnittet för sektorn. I framtiden, enligt Sarasins analytiker, kommer betyget inte bara att vila på ett fläckfritt uppförande ur miljösynpunkt utan även påverkas av en systematisk bedömning av alla intressentaspekter. SCA arbetar mycket med miljöfrågor. Vi har därför satt igång ett miljöarbetsprogram för att skapa engagemang på alla nivåer i organisationen och minimera våra produkters inverkan på naturen. Med 15.000 anställda bara inom affärsområdet Hygienprodukter är förståelsen för vår miljöpolicy och våra syften lika avgörande som den enskilde medarbetarens stolhet över och engagemang i positivt miljöarbete. Stefan Angwald, VD, SCA Hygiene Products 22 SCA Miljöredovisning

DET SANNA VÄRDET Miljömässig effektivitet borde vara ett grundläggande mål för varje ansvarskännande industriföretag. Det förbättrar företagets rykte och sänker dess driftskostnader. Investerare söker företag som minskar sin riskexponering inom dessa områden. Dr Alois Flatz, Forskningschef, SAM Sustainability Group Finansiella sektorns syn SCA var i juni värd för ett internationellt möte under Expo i Hannover, där SCAs intressenter inom den finansiella sektorn inbjöds till en öppen debatt om värdeskapande. Omkring 150 finansanalytiker, institutionella placerare, miljöexperter, representanter från media, industri och handel slöt upp. Tillsammans med en bred panel av experter diskuterades ämnet Att skapa vinst mervärde för morgondagen. bevara sitt långsiktiga finansiella värde. Meningarna var emellertid delade beträffande vilka av ett företags åtgärder som ska användas för att bedöma långsiktigt värdeskapande. Alois Flatz, utvecklingschef inom SAM Sustainability Group, som upprättat Dow Jones Sustainability Group Index, kommenterade att företagets anseende är en av de viktiga aspekter som ingår i hans organisations forskning kring företagsvärde. Flera av talarna, bland andra Ignacio Campino, chef för miljöfrågor inom Deutsche Telecom, var i stort eniga om att väl administrerade företag med sund syn på marknaden och med riskhanteringsstrategier som innefattar såväl miljömässig som social och etisk prestanda kommer att På internationell nivå förs diskussioner i syfte att definiera en uppsättning kriterier som innefattar samtliga faktorer enligt vilka ett företags värde kan bedömas rättvist. Marcus Lehni, programchef vid Word Business Council for Sustainable Development, berättade: SCA Miljöredovisning 23

DET SANNA VÄRDET En hälsosam blandning av ledningsteknik och prestandaindikatorer är nödvändig för att genomföra utvärdering av långsiktiga prestanda. Global Reporting Initiative (GRI) har redan börjat utveckla ett sådant utvärderingsprgram. För finansmarknadens aktörer framhöll Elisabeth Weisenhorn, chef för Aktienfondsmanagement Europa vid Deutsche Asset Management, att ett företags värde naturligtvis även i fortsättningen kommer att bedömas utifrån dess resultat, även om kompetent hantering av sociala och miljömässiga risker bidrar till ett stabilt aktievärde. Vi är intresserade av företag som maximerar vinsten samtidigt som de gör framsteg på miljösidan och tar sitt sociala ansvar. Att uteslutande satsa på vinstmaximering är inte nödvändigtvis bra för det långsiktiga investeringsvärdet. Professor Stefan Schaltegger från Lüneburgs universitet, uttryckte sina åsikter om det värdeskapande som erbjuds genom bra metoder för miljöarbete: Frank Figge från finansföretaget Pictet & Co presenterade sin forskning kring kvantifiering av intressentrelationer i finansiella termer. På uppdrag av FNs miljöprogram UNEP har de gjort studien Vad är intressentvärde? vilken demonstrerar principen för intressentrelationernas lönsamhet (Return on Stakeholder, RoSt). Studien visar att kostnader för potentiella och faktiska relationer till aktieägare, anställda, långivare, kunder, leverantörer och myndigheter kan tas fram ur ett företags bokföring och visa ett faktiskt finansiellt värde. Stefan Schaltegger kommenterade: Företag stöder sig i ökande utsträckning på immateriella tillgångar, som hög personalkompetens, förmåga att kommunicera samt social acceptans. Framsynta företagsledare inser att intressenterna bakom dessa immateriella tillgångar bidrar i ökande utsträckning till ett företags framgång. Intressentrelationernas lönsamhet har blivit en nyckelfaktor för ekonomisk framgång. Minskad materialomsättning minskar kostnaderna för inköp, lagring och värdeminskning. Högre priser och ökad försäljning kan bli följden av miljödifferentiering av produkter, även om prishöjning inte alltid är en realistisk väg. Bättre miljövård och bättre teknik är detsamma som minskade risker. Ett företags rykte förbättras av alla dessa faktorer. Kvantifiering av intressentrelationer Alla affärsorganisationer har en ömsesidig relation med sina intressenter. Stefan Schaltegger och hans kollega Värdefull dialog Några av SCAs viktigaste intressenter har anknytning till företagets skogstillgångar och till den vedfiber som utgör en naturlig resursbas. Dialogen med intressenterna om SCAs syn på skogscertifiering fortsatte under år med en diskussion med den tyska arbetsgruppen inom Forest Stewardship Council (FSC). SCA äger ingen skog utanför Sverige och leveranserna av färsk fiber till SCAs bruk i Tyskland och Österrike är beroende av privata och offentliga skogsägare. Endast en mycket liten del av de privata skogsägare inom dessa områden är certifierade enligt FSC och de potentiella leveranserna är långt ifrån tillräckliga Dr Markus Lehni Dr Elisabeth Weisenhorn Professor Stefan Schaltegger 24 SCA Miljöredovisning

DET SANNA VÄRDET för SCAs behov. Där FSC-certifierat virke inte är tillgängligt, föredrar SCA virke som är certifierat enligt PEFC det certifieringssystem som stöds av skogsägarföreningar i olika europeiska länder framför ocertifierad skogsråvara. SCA stöder den tyska FSC-arbetsgruppen i dess försök att utveckla FSC-standarder och -procedurer för Tyskland, som är adekvata, administrativt effektiva och konkurrenskraftiga för privata skogsägare. Den svenska FSC-standarden tillåter en begränsad användning av exotiska träslag, under förutsättning att en miljöanalys har genomförts. Andra länders nationella FSC-standarder tillåter omfattande användning av exotiska träslag och bekämpningsmedel. SCA gav oberoende forskare i uppdrag att genomföra miljöanalyser av användningen av den kanadensiska contortatallen (Pinus contorta). Forskarnas slutsats var att den nuvarande begränsade användningen i de nordsvenska skogarna inte står i konflikt med bevarad biologisk mångfald, förutsatt att ett antal förebyggande åtgärder vidtas. SCA har tagit in dessa åtgärder i sina skogsskötselrutiner. SCA Packaging utnyttjar kunskapen för att konstruera effektiva förpackningssystem som kombinerar styrka och funktion med insamling och slutlig återvinning. Som ett exempel samlar SCA varje år in 100 000 förbrukade wellpappförpackningar (OCC), från J Sainsburys 300 butiker i Storbritannien. Dessa levereras till SCA Packaging i New Hythe sydost om London, och andra pappersbruk, där de omvandlas till nytt förpackningspapper. På så sätt sluts kretsloppet för denna förnybara resurs. Över hela Europa söker SCA optimera återvinningsverksamheten och minimera transportarbetet. Optimerad produktanvändning I en studie av hälsovårdens miljökostnader konstaterade SCA Hygiene Products att leveranser av inkontinensprodukter som planeras utifrån de enskilda patienternas individuella behov, kan minska avfallsvolymen med upp till 20 procent. Studien visade att omsorgsfullt val av produkt rätt storlek och antal avsevärt minskar miljökostnaderna. Effektivare vårdmetoder visade sig ha störst potential att minska avfallshanteringskostnaden per patient. Påtagliga fördelar SCA strävar efter att kunna erhålla påtagliga finansiella fördelar både från sitt miljöarbete och från goda relationer till intressenter. Att dela kunskap och know-how med kunder, leverantörer och andra intressenter är en del av SCAs affärs- och miljöfilosofi. SCA samarbetar exempelvis med sina intressenter när det gäller att analysera restprodukters sammansättning och möjliga hantering och tillhörande kostnader. I studien ingick även avfallshantering; som att återvinna energi för elproduktion, att separera och återvinna cellulosa och syntetmaterial för att omvandla till nytt råmaterial samt att utnyttja de organiska komponenterna till kompostering och gasproduktion. SCA Hygiene Products sprider nu information om detta till hälsovårdsinstitutioner och hjälper dessa att beräkna miljökostnader och identifiera förbättringsområden. Fokusering på kostnader SCA Packaging förser sina kunder med kompletta förpackningslösningar, och svarar för återvinning av förpackningsmaterial. SCA Packaging söker aktivt skapa ingående kunskap och förståelse för kundernas hela produktionsflöde, från produktspecifikation till hanteringsmetoder och logistik. SCA Packaging ser till hela produktflödet ända fram till slutanvändaren. Genom banbrytande forskning vid pappersbruket Laakirchen, har SCA Forest Products lagt grunden för ett av tre dokument om bokföring av miljöadministrativa kostnader för FNs kommission för uthållig utveckling, UNCSD. Det pågående UNCSD-projektet visar de påtagliga finansiella fördelar som nås genom goda miljöprestanda. Traditionella beräkningsmetoder är inte tillräckliga för att tydligt visa miljökostnader och miljöfördelar. SCA Miljöredovisning 25

DET SANNA VÄRDET I projektet beräknades alla kostnader som inte kunde hänföras till tillverkningen av säljbara produkter, fördelade på fast avfall, utsläpp till vatten och utsläpp till luft. Dessa fick bära sina fulla kostnader. Således adderas kostnader för spill, kapital och arbete till miljökostnaderna och ger en god grund för framtida beslut. Det innovativa djupet för metoden ligger även i att fabrikerna kan separera kostnader för rening och utsläppsbegränsning i flera olika kategorier, fördelade på respektive utsläppsslag. Metodiken har utvecklats av Christine Jasch vid Wiens universitet. Hon är medlem av UNCSD Expert Working Group, som ansvarar för att främja införandet av miljöaspekter i bokföringen. Som ett testprojekt för SCA Graphic Laakirchen, har forskningen påvisat de finansiella fördelarna med denna beräkning av miljökostnader. Kostnadsmodell: Laakirchen Miljökategorier Miljökostnad / utgiftskategori Luft och klimat Avloppsvatten Avfall Mark och grundvatten Buller och vibrationer Biologisk mångfald och landskapsbild Strålning Övrigt Totalt 1. Avfalls- och utsläppsbehandling Avskrivning, underhåll och förbrukningsmaterial samt personalkostnader för aktuell utrustning, avgifter, skatter, straffavgifter, försäkringar och förebyggande åtgärder mot ansvar, återställningskostnader etc, fördelat på miljökategorier 2. Förebyggande åtgärder och miljöledning Externa tjänster och egen personal för miljöledningsverksamhet, forskning och utveckling kring förebyggande av förorening, renare teknik och miljövänlig konstruktion, fördelat på skyddade miljökategorier 3. Inköpskostnad för material som inte omvandlas till säljbara produkter Andel för icke säljbara produkter, bedömt utgående från inköpskostnaden för allt inköpt material, energi och vatten, fördelat på miljökategorier 4. Processkostnader för icke säljbara produkter Kostnad för förbrukat kapital och arbete för produktion av icke säljbara produkter Miljökostnader 5. Miljöintäkter Bidrag, tillskott och intäkter från försäljning av avfallsreningskapacitet och återvunnet material Miljöintäkter 26 SCA Miljöredovisning

RMS REPORT AND DATA Principerna för RMS SCA har utvecklat ett omfattande system för insamling och presentation av data för såväl enskilda produktionsanläggningar som affärsområden. RMS, Resource Management System, analyserar data som beskriver hur SCA utnyttjar energi, vatten, transporter, råvaror och nivåer för avfall och utsläpp. SCA Miljöredovisning 27

PRINCIPERNA FÖR RMS Beräkningen bygger på huvudprodukterna som SCA producerar: sågade trävaror, massa, tryckpapper, wellpappråvara, wellpapp och hygienprodukter. En del produkter levereras till andra SCA-anläggningar för vidare behandling, andra säljs direkt på sina respektive marknader. Data om SCAs totala produktion beräknas på grundval av nettoproduktionen vid varje anläggning. På grund av integrationen mellan SCAs anläggningar och affärsområden ska totala produktionsdata betraktas som bruttovärden. Detta gäller även leveranserna av skogs- och sågverksavfall där flis från SCAs sågverk ofta går till SCA-ägda massabruk. Dessutom tillverkas den massa som behövs inom koncernen delvis i SCAs egna anläggningar och levereras till SCAs pappersbruk. SCA består av tre affärsområden med stödjande verksamheter. Varje affärsområde är indelat i ett antal divisioner eller enheter, vilka var och en erbjuder ett utbud av produkter tillverkade i olika anläggningar. Att presentera data på ett förståeligt sätt som medger rättvisa jämförelser, är en komplex uppgift. Tabellerna ger totala värden för: produktion råvaruförsörjning energiförsörjning utsläpp Resultaten presenteras i följande form: totalvärde för SCA-koncernen totalvärde per affärsområde totalvärde för varje enskilt massaoch pappersbruk (exklusive råvaruförsörjning) totalvärde för divisioner som består av flera mindre enheter. De flesta av SCAs produktionsenheter tillverkar en enda produkt, som sågade trävaror, kraftliner eller wellpapp. Vissa anläggningar hanterar emellertid många olika produkter och varje SCAenhet har sin egen unika situation som måste beaktas vid fördelning och tolkning av data. Hygienprodukter MJUKPAPPERSPRODUKTER Mjukpappersanläggningarna producerar mjukpapper som förädlas till en mängd olika produkter. Som exempel kan nämnas hushållspapper, toalettpapper, pappersnäsdukar, servetter, pappershanddukar och torkmaterial. Råvaran består till största delen av integrerad massa, avsalumassa och returpapper. En del av massan levereras från SCAs massabruk. Även om de tillverkade produkterna till största delen är mjukpapper, finns det viktiga skillnader i råvaruinnehåll och i de olika mjukpappersprodukter som tillverkas i varje enskild anläggning. Det brittiska företaget AM Paper Tissue blev en del av SCA-koncernen. Miljödata för de två brittiska mjukpappersbruken presenteras i denna redovisning. Även det ryska mjukpappersbruket Svetogorsk ingår nu i RMS och redovisas för första gången i denna rapport. FLUFFPRODUKTER Fluffanläggningarna producerar inkontinensprodukter, blöjor och menstruationsskydd. Inköpt massa är den huvudsakliga råvaran. Vissa oljebaserade råvaror används i fluffproduktionen, för att förbättra kvaliteten och funktionen i högabsorberande hygienprodukter. Förpackningar WELLPAPP OCH WELLPAPPFÖR- PACKNINGAR SCA har mer än 190 förpackningsanläggningar. Eftersom dessa enheter i regel är små, har endast de stora, integrerade enheterna inkluderats i rapportsystemet. Data har lagts samman för samtliga rapporterande enheter i divisionen. WELLPAPPRÅVARA Wellpappråvara innefattar kraftliner, testliner och fluting. Kraftliner, tillverkad vid Munksund och Obbola i Sverige, bygger i huvudsak på oblekt kraftmassa som uteslutande tillverkas inom respektive fabrik. Andra anläggningar tillverkar testliner och fluting, baserat på 100 procent returfiber, främst från insamlade returförpackningar. Ett danskt förpackningsföretag, Danisco Pack, med ett bruk för wellpappråvara i Djursland, blev en del av SCA-koncernen under. Miljödata för Djursland presenteras i denna redovisning. 28 SCA Miljöredovisning

PRINCIPERNA FÖR RMS Skogsindustriprodukter TRYCKPAPPER Huvudprodukter: tryckpapper från tidningspapper till journalpapper (SC och LWC). Samtliga anläggningar är integrerade bruk som tillverkar både massa och papper från färskved och/eller returpapper. Oorganiska material som kaolinlera och kalciumkarbonat används för att förbättra papperskvaliteten. Varje produkt är mer eller mindre unik och eftersom olika anläggningar tillverkar olika papperskvaliteter kan jämförelser endast göras på anläggningsnivå från ett år till ett annat. VIRKE, TRÄVAROR, MASSA Huvudprodukter: ved och vedflis för massatillverkning, sågade och förädlade trävaror, biobränsle, TCF (helt klorfri) avsalumassa och CTMP (kemisk termomekanisk massa). Närmare 50 procent av råvaran som levereras till sågverken förädlas till sågade trävaror. Återstoden är träflis, sågspån och bark. Träflis används för massaproduktion i närbelägna massaoch pappersbruk. Sågspån och bark används i första hand för energiproduktion. Data läggs samman för SCAs tre sågverk. Resurser SCA-koncernen Råvaror Den typiska SCA-produkten tillverkas av olika typer av vedfiber. Dessutom ingår små mängder oorganiska och fossila organiska material i SCAs produkter. Vissa produkter innehåller varierande mängder vatten, men det tas inte med i produkternas materialfördelning. Fördelningen beräknas på torrvikt. Förnybara råvaror (färsk fiber och returfiber) står för 95 procent av den totala materialmängden i en genomsnittlig SCA-produkt. Oorganiska material (kaolinlera och kalciumkarbonat) används som fyllmedel och bestrykningspigment för att uppfylla kundernas krav på hög papperskvalitet. Oljebaserade material används i högabsorberande fluffprodukter för att förbättra kvalitet och funktion. SCA är en av Europas största insamlare Materialfördelning i SCAs levererade produkter Oorganiska material 3% Oljebaserade material 2% Färsk vedfiber 44% Returfiber 51% 100 % 80 60 40 20 Returfiber i SCA-produkter Tryckpapper Wellpappråvara Mjukpappersprodukter och användare av returfiber. Nedanstående diagram beskriver returfiberhalten i olika pappersprodukter från SCA. Vatten Vattenförsörjningen presenteras under rubriken Råvaruförsörjning. Värdena är totalvärden för ytvatten, grundvatten och vatten från kommunala ledningsnät. Den totala mängden inkommande vatten uppgår till 137 Mm 3, exklusive kylvatten. Fördelning av vattenförsörjningen Vatten från kommunala ledningsnät 2% Grundvatten 12% Ytvatten 86% SCA Miljöredovisning 29

PRINCIPERNA FÖR RMS Energi Vid beräkning av energianvändning räcker det inte att bara studera inköpt energi (fossilt bränsle, biobränsle och elenergi) som levereras till en produktionsenhet. Energi som utvinns ur vedrester, svartlut, bark, slam och pappersspill samt lokalt producerad elenergi, skulle då inte komma med i beräkningen. En stor del av den energi som förbrukas kommer från vedråvaran och lokalt genererad mottryckskraft. Därför inkluderar presentationen av SCAs data både en bränslebalans och en elenergibalans. År utgjordes 40 procent av koncernens bränsle (63 000 TJ) av biobränslen som vedrester från SCAs skogsindustrier. Naturgas är det vanligast förekommande fossila bränslet inom SCA-koncernen (88 procent av den totala mängden fossila bränslen). Biobränslen används alltid när så är möjligt. Av den totala mängden bränsle som levereras till en produktionsenhet, presenteras den del som representerar mottrycksgenererad elenergi separat. Detta gör det möjligt att jämföra olika anläggningar och produkter enligt samma förutsättningar. Elenergi kan som alternativ levereras från nätet, vilket minskar bränslebehovet i motsvarande grad. Med mottryckskraft blir även den höga bränsleutnyttjandegraden en faktor som minskar utsläppen till luft. Av den totala mängden elenergi som används av SCA (6,6 TWh) produceras 34 procent på plats i effektiva mottrycks- och kombianläggningar, medan 66 procent levereras från det nationella kraftnätet. En liten andel av den totala energin produceras i lokala vattenkraftverk. En del av energin används i elpannor och för att driva värmepumpar. Denna energi omvandlas till primär termisk energi och kommer i motsvarande grad upp i bränslebalansen. Användningen av sekundärenergi, som återvinning av ånga från TMP-processen, ingår inte i balanserna för att undvika dubblerade beräkningar. TMP-ånga är en resurs som levereras till systemet och ingår redan i elenergibalansen. Om all elenergi som produceras vid en SCA-anläggning inte förbrukas internt, visas den överskottsmängd elenergi som levereras till det nationella elnätet. År producerade SCA ett elenergiöverskott motsvarande 330 GWh. SCA levererar sekundärvärme från sina processer till olika fjärrvärmesystem, främst inom Skandinavien. Detta är en bra metod för att spara energi och därför visas den mängd eldningsolja som SCA ersätter med spillvärme genom sitt program för externa leveranser. Under år kunde SCA leverera värme till fjärrvärmesystem motsvarande 33 000 m 3 eldningsolja. Transport Råmaterial transporteras till SCAs anläggningar och färdiga produkter levereras till SCAs kunder. Största delen av SCAs transporter köps in från externa leverantörer. SCAs totala transportarbete uppgår till 19 800 miljoner kilometer. Transporterna sker i huvudsak med fartyg, men en mindre del går med lastbil och tåg. Energiåtgången för SCAs transporter av råmaterial och produkter motsvarar 8 900 TJ bränsle och 61 GWh elenergi. Fördelning av bränsleförsörjning, inklusive mottryckskraft Fördelning av elenergiförsörjningen Egen vattenkraft 0,3% Fördelning av transporter Tåg 8% Lut 27,6% Naturgas 50,9% Spillträ 12,5% El från nätet 66,5% Mottryckskraft 33,3% Fartyg 68% Lastbil 24% Elpannor 2,2% Olja 5,1% Kol 1,8% 30 SCA Miljöredovisning

Utsläpp SCA-koncernen PRINCIPERNA FÖR RMS SCA-koncernens utsläpp framgår av värdena som presenteras för åren 1998, och. Noteras bör att överföringen av SCAs tidigare finpappersbruk Stockstadt, Hallein och Wifsta till Modo Paper-koncernen under har påverkat RMS-data från. Till luft Värdena för luftutsläpp omfattar alla förbränningsanläggningar inom SCAs produktion, såväl fossil förbränning som för biobränslen. I fall då energi (primär termisk energi och/eller elenergi) levereras till en anläggning utanför SCA dras luftutsläppen av i förhållande till den levererade energimängden, fördelat på SCAs huvudprodukter. Fyra olika kemiska föreningar redovisas i samband med luftutsläppen: NOx, SO 2, fossilt CO 2 och biogent CO 2. I stora massa- och pappersfabriker mäts och balanseras såväl NOx som SO 2 noggrant. I andra anläggningar (sågverk, wellpappfabriker och anläggningar för hygienprodukter) tillämpas ett standardvärde på 150 mg/mj bränsle för NOx, medan SO 2 beräknas utifrån bränslets svavelinnehåll. CO 2 -utsläppen beräknas utifrån bränslets kolhalt. Dagens debatt om klimatförändringar fokuserar på utsläppet av CO 2 från fossila bränslen. SCA har valt att redovisa utsläppen av CO 2 även från biogena bränslen. Här bör understrykas att en stor del av SCAs bränsleförbrukning bygger på förnybara källor. Det är viktigt eftersom användning av biobränslen inte ger något nettobidrag till växthuseffekten. UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN TRANSPORTER En stor del av utsläppen till luft kommer främst från transporter, inte från produktionen vid de olika anläggningarna. Utsläppen från transporter ingår inte i tabellerna utan redovisas separat. Vissa förändringar i jämförelse med förra årets värden för transportutsläpp kan bero på bättre mätmetoder. Utsläpp från transporter CO 2 1000 800 600 400 200 k 98 99 00 CO 2 Utsläpp från transporter NOx, SO 2 10 8 6 4 2 k 98 99 00 98 99 00 NOx SO 2 Utsläpp i luft NOx Utsläpp i luft SO 2 Utsläpp i luft CO 2 10 5 3000 8 4 6 3 4 2 1000 2 1 k 98 99 00 NOx k 98 99 00 SO 2 k 98 99 00 98 99 00 Fossilt Biogent SCA Miljöredovisning 31

PRINCIPERNA FÖR RMS Till vatten Genom bättre mätmetoder kan nu allt avloppsvatten från SCAs anläggningar delas in i kylvatten och processvatten. Kylvatten har endast påverkats genom uppvärmning och har ej förorenats i något avseende. Den totala mängden processvatten till avlopp uppgår till 123 Mm 3. Utöver detta släpper SCA ut 74 Mm 3 kylvatten. Värdena för år i tabellerna gäller utsläpp i form av processvatten. Utsläpp till vatten i tabellerna utgörs av COD, BOD, suspenderade ämnen, AOX, P och N. Det finns emellertid skillnader inom vissa mätmetoder. All produktion av blekt kemisk massa inom SCA är helt klorfri (TCF). Angivna data för AOX hänger samman med behandling av inkommande råvatten. Vattenbehandlingsmetoderna är desamma som används för kommunalt dricksvatten. Varje produktionsanläggning har sina egna tillstånd för utsläpp till luft och vatten, baserade på gällande lag och lokala föreskrifter i respektive land och region. I fall då inga kontinuerliga mätningar görs, använder SCA isolerade mätvärden eller standardvärden som omräknas till ett helt års produktion. Genom att olika testmetoder används, går det inte att skapa en korrekt bild av koncernen som helhet, däremot kan man följa utvecklingen vid de enskilda anläggningarna. Vattenutsläppen från SCAs wellpappfabriker ingår inte i redovisningen eftersom de små vattenkvantiteter som används, normalt går till kommunala avloppsreningsverk. SCA betalar för denna kommunala service men får inte någon exakt information om det renade avloppsvattnet. De vattenutsläpp som rapporteras här är ett samlat värde från flera anläggningar där mätningar görs regelbundet. Undantaget är sågverk där små individuella värden har uppskattats. 32 SCA Miljöredovisning

PRINCIPERNA FÖR RMS Avloppsvattnet COD, BOD, suspenderade partiklar Avloppsvatten P, N Fördelning av fast avfall 70 60 50 40 30 20 10 700 600 500 400 300 200 100 1000 800 600 400 200 k 98 99 00 98 99 00 98 99 00 98 99 00 98 99 00 k 98 99 00 98 99 00 COD BOD Avfall P N Deponerat material Återvinning Fast avfall Ett annat utsläpp som ingår i rapporteringen är fast avfall. SCA rapporterar om det fasta avfallsmaterial som skickas till deponering, avfall för återvinning samt farligt avfall. Vid vissa anläggningar anges mängden avfall beräknat på torrsubstans och vid andra beräknat på transportvikten. Avfall för återvinning är sådant material som kan användas som råvara inom andra industrier. Det farliga avfallet består till största delen av spillolja, men innefattar även kemikalier, organiska lösningsmedel, batterier och lysrör. Till viss grad visar förändringarna i avfallsdata över åren att mätmetoderna har förbättrats. Man kan konstatera att en ökning av ett värde inte alltid behöver betyda mer avfall. Det kan även spegla bättre mätmetoder och bättre reningsåtgärder. Detta är ett vanligt fenomen när miljöledningssystem förbättras. Incidenter Ett fall av luftförorening har rapporterats från Munksund i norra Sverige. Från en panna skedde stötvis utsläpp av metallpartiklar. Metallpartiklarna skadade lacken på bilar i närheten. SCA Packaging har ersatt skadorna. Genom en ombyggnad av pannan under andra halvåret 2001 kommer problemet att lösas permanent, en investering på 199 miljoner kronor (22 M EUR). Ett utsläpp av massa från returfiber till floden Medway, vid SCA Packagings fabrik New Hythe i brittiska Aylesford, Storbritannien, visade sig ha pågått länge. När utsläppet upptäcktes, vidtog SCA Packaging omedelbart åtgärder för att sanera flodbädden. Pågående investeringar på 271 miljoner kronor (30 M EUR) för uppgradering av massalinjen vid New Hythe kommer att eliminera risken för liknande händelser i framtiden. SCA Miljöredovisning 33

Miljöfakta FÖRPACKNINGAR, Wellpappråvara / Wellpappförpackningar Produktion, energi och utsläpp Noterna nedan förklarar de termer som används i tabellerna för SCAs miljöfakta. Anläggningens namn Munksund Obbola New Hythe dehoop Aschaffenburg Witzenhausen Argovia Lucca Castelfranco Djursland TOTALT TOTALT TOTALT Produktion representerar summan av alla huvudprodukter som levereras från en anläggning. Någon hänsyn till eventuell integration inom SCA är ej tagen. Land Kvaliteter *) Sverige kl, wtl Sverige kl, tl Storbritannien tl, fl Nederländerna tl, fl Tyskland fl Tyskland tl, fl Schweiz tl, fl Italien tl, fl Italien fl Danmark tl, fl wellpappråvara 10 bruk 9 bruk wellpappförpackningar 52 48 anläggningar anläggningar FÖRPACKNINGAR År 1. Råvaruförsörjning Rundved och sågverksflis representerar summan El från nätet är nettovärdet av elenergi levererad från det nationella kraftnätet. CO2 fossilt representerar mängden koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen. Värdet Produktion k 323 328 372 375 231 216 335 315 274 254 286 264 100 85 317 304 63 68 206 2508 2209 1883 1713 4391 3922 av all ved som levereras till en anläggning. Någon hänsyn till ev integration inom SCA är ej tagen. Biobränsle är förnybart bränsle från skogs- och processavfall. Värdet baseras på bränslets effektiva beräknas utgående från kolhalten i varje fossil bränsletyp. Energi Inköpt massa representerar summan av all massa som levereras till en anläggning. Någon hänsyn till integration inom SCA är ej tagen. värmevärde. Fossilt bränsle är det effektiva värmevärdet för kol, eldningsolja och naturgas som levereras till en CO2 biogent representerar mängden koldioxid som bildas vid förbränning av biobränsle och beräknas utifrån träets kolhalt. Elenergi Egen vattenkraft GWh e Återvunnet papper representerar summan av allt insamlat papper som levereras till en anläggning. Oorganiskt material innefattar oorganiska fyllmedel och bestrykningsmedel som levereras till en anläggning exklusive bränsle för transportändamål. Elpannor representerar elenergi som används för värmeproduktion i pannor och värmepumpar. Energimängden mäts på plats och konverteras till GJ. COD är den kemiska syreförbrukningen, uppmätt i avloppsvattnet från anläggningen. BOD är den biokemiska syreförbrukningen, mätt under sju dagar i Sverige och under fem dagar i Mottryckskraft El från nätet TOTALT GWh e GWh e GWh e 55 269 324 49 277 327 14 316 330 29 335 364 24 97 121 21 99 120 139 5 145 141 1 142 129 129 123 123 93 30 123 81 34 115 51 51 43 43 136 136 137 137 25 25 25 25 98 98 640 840 1481 624 771 1395 12 212 224 11 176 187 652 1053 1705 635 947 1582 anläggning. Alla värden omräknas till 100 procent torrsubstans (ts). Organiskt fossilt material innefattar råoljebaserade material som superabsorberande ämnen och bindemedel. Alla värden omräknas till 100 procent torrsubstans (ts). Vatten är summan av ytvatten, grundvatten och Av vilket mottryckskraft står för den del av den totala bränslemängden som används för att generera elenergi i mottrycksprocesser. 3. Utsläpp NOx är en grupp gaser som består av kväve och syre och bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas övriga Europa, beroende på nationella lagar. Suspenderade ämnen är ämnen som inte löses upp i avloppsvattnet. AOX är mängden klorhaltigt organiskt material i avloppsvattnet. P är den totala mängden fosfor i avloppsvattnet. N är den totala mängden kväve i avloppsvattnet. Bränsle Biobränsle Fossilt bränsle Elpannor TOTALT av vilket mottryckskraft TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle 3836 325 394 4555 230 3896 469 289 4653 208 3642 609 4251 58 3740 489 4229 121 1467 1467 101 1303 1303 87 2769 2769 837 2806 2806 844 270 2129 2399 784 218 2075 2293 746 45 2044 393 42 2005 2047 343 846 846 265 723 723 224 16 2041 2057 587 24 2052 2077 602 273 273 268 268 570 761 1332 8379 13220 394 21994 3253 7920 12190 289 20399 3174 2425 2425 69 2383 2383 60 8379 15645 394 24419 3322 7920 14573 289 22782 3234 kommunalt vatten som används i processer och för kväveoxider till salpetersyra som försurar nederbörden. Avloppsvatten är vatten som släpps ut i hav, sjöar kylning. I de fall mängden inkommande vatten inte mäts beräknas volymen vara densamma som I fall då mängden NOx inte mäts antas ett standardvärde på 0,15 gr/mj bränsle. och vattendrag efter rening. Deponerat material är fasta restprodukter som Utsläpp volymen avloppsvatten. 2. Energi Egen vattenkraft är den mängd elenergi som produceras i helägda lokala vattenkraftverk. Mottryckskraft är elenergi producerad i interna mottryckskraftverk (kombinerad produktion av SO2 representerar den totala mängden svavel, omräknat till SO2, från processer och förbränning i anläggningen. I de fall SO2 inte mäts, tillämpas i stället mängden svavel i använt bränsle. Stoft är de fasta partiklarna i rökgaserna som bildas vid förbränning. läggs på deponi. Värdet utgår i de flesta fall från den våta vikten. Återvinning är när fasta restprodukter utnyttjas för ett nytt ändamål i en extern process. Farligt avfall är avfall som måste hanteras av auktoriserade avfallshanteringsföretag. I luft NOx som NO 2 SO 2 Stoft CO 2 fossilt CO 2 biogent k k 333 183 715 25 368 362 234 920 37 374 328 285 157 48 350 337 242 157 38 359 61 1 82 60 1 73 93 155 94 157 372 6 119 26 354 6 1 116 21 113 18 112 4 126 18 113 4 29 47 21 40 45 10 115 2 38 15 116 2 26 15 26 15 205 174 9 70 55 1606 678 881 789 804 1418 516 1078 706 760 469 752 23 151 434 660 41 148 2075 1430 904 940 804 1852 1175 1119 853 760 elenergi och termisk energi). I vatten SCAs RÅMATERIALFÖRSÖRJNING COD BOD 5420 2790 5660 2650 1576 371 2453 915 373 34 186 15 317 15 303 14 151 4 183 9 268 13 295 21 0 0 0 0 370 29 216 16 31 3 36 5 0 0 8505 3259 9333 3644 752 202 9257 3461 9333 3644 Suspenderade ämnen 1010 1170 682 1049 78 34 3 7 15 24 0 0 95 62 13 14 0 1895 2359 248 2143 2359 Affärsområde År Produktion k 1000m 3 Hygienprodukter 1353 1281 Förpackningar 4391 3922 Skogsindustriprodukter 1927 599 1838 674 SCA-koncernen 7671 599 7041 674 AOX P N Avloppsvatten Mm 3 1,0 7,2 21,6 12,1 1,0 2,7 25,2 13,0 1,6 15,6 117,0 18,2 1,8 28,9 186,7 15,9 3,3 1,7 1,7 3,3 1,4 1,4 6,8 1,5 6,5 1,5 0,1 1,9 11,8 1,4 0,3 1,9 10,3 1,4 0,2 0,7 6,4 1,4 0,2 1,4 5,9 1,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,3 3,3 1,6 0,5 2,9 5,4 1,5 1,2 2,4 0,5 0,9 1,8 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 3,0 31,2 171,0 38,6 3,8 41,9 243,3 36,9 3,0 31,2 171,0 38,6 3,8 41,9 243,3 36,9 Råmaterial Virke/flis Inköpt massa Returpapper Oorganiskt material Organiskt fossilt material Vatten 1000m 3 k k k k Mm 3 1023 702 572 3 111 47 1053 622 480 3 147 37 1723 10 2279 1 42 1670 17 1971 1 40 4873 124 619 258 13 48 4959 129 581 239 11 49 7619 836 3470 261 125 137 7682 768 3032 243 158 127 Avfall Deponerat material Återvinning Farligt avfall *) kl = kraftliner wtl= white top liner tl = testliner fl = fluting 25600 51 18260 19 21579 19918 70 42792 25071 88 59862 100 7 56310 32 33055 5007 10 39551 294 11 25354 60 27233 31 10822 8370 15 1045 15825 33 3417 2801 16608 12629 12 17422 8987 3106 1874 4676 2006 15780 174049 89032 224 182857 79416 214 9736 2932 728 8571 1760 444 183786 91963 952 191428 81175 659 wp= wellpappförpackningar som ark och/eller lådor Siffrorna är beräknade med datornoggrannhet och avrundade. Siffrorna är beräknade med datornoggrannhet och avrundade. 34 SCA Miljöredovisning SCA Miljöredovisning 36

HYGIENPRODUKTER, mjukpappersprodukter / fluffprodukter Produktion, energi och utsläpp Anläggningens namn Absbond Nättraby Edet Prudhoe Tawd Chesterfield Stembert Mannheim Kostheim Friesland Tilburg Le Theil Roanne Ortmann Valls Svetogorsk TOTALT TOTALT TOTALT tissueprodukter fluffprodukter HYGIENPRODUKTER Land Sverige Sverige Sverige Storbritannien Storbritannien Storbritannien Belgien Tyskland Tyskland Nederländerna Nederländerna Frankrike Frankrike Österrike Spanien Ryssland 16 anläggningar 13 anläggningar 10 anläggningar 11 anläggningar Kvaliteter *) ti, nw ti ti ti ti ti ti ti, gp, pp, bsi ti ti, nw ti ti ti ti ti ti fp År Produktion k 2 2 28 29 87 72 83 81 28 29 65 63 318 287 103 103 7 22 30 37 59 56 30 31 116 114 24 23 29 1039 920 315 361 1353 1281 Energi Elenergi Egen vattenkraft GWh e Mottryckskraft GWh e 41 332 300 32 35 73 73 477 407 477 407 El från nätet GWh e 4 3 33 37 123 125 126 127 19 28 82 84 264 223 95 92 10 22 37 36 68 66 36 36 67 66 23 25 32 1049 941 222 184 1270 1125 TOTALT GWh e 4 3 33 37 123 125 126 127 60 28 82 84 596 522 127 126 10 22 37 36 68 66 36 36 140 138 23 25 32 1526 1348 222 184 1748 1532 Bränsle Biobränsle TJ bränsle 4175 3960 4175 3960 4175 3960 Fossilt bränsle TJ bränsle 11 14 47 74 105 191 1548 1384 956 258 588 584 4706 4110 1072 1110 78 188 221 229 386 458 250 253 1404 1385 202 209 180 12013 10189 145 134 12157 10323 Elpannor TJ bränsle 139 129 495 355 634 484 634 484 TOTALT TJ bränsle 11 14 186 203 600 546 1548 1384 956 258 588 584 8881 8070 1072 1110 78 188 221 229 386 458 250 253 1404 1385 202 209 180 16822 14633 145 134 16966 14767 av vilket mottryckskraft TJ bränsle 346 1510 1372 140 146 407 430 2403 1948 2403 1948 Utsläpp I luft NOx som NO 2 0 0 4 2 10 6 226 200 143 39 88 117 856 726 98 181 3 8 10 11 10 92 38 51 52 65 20 20 27 1624 1477 22 27 1646 1504 SO 2 Stoft 0 0 1 0 21 1 252 6 272 6 222 4 530 7 2 0 478 11 823 13 29 15 507 11 838 13 CO 2 fossilt k 1 1 3 4 7 14 87 78 54 14 33 33 269 237 81 95 4 11 12 13 22 26 14 14 79 78 11 12 10 700 615 9 8 709 623 CO 2 biogent k 401 380 401 380 401 380 I vatten COD 33 68 83 379 446 204 191 23 172 222 243 6085 6469 234 359 50 20 25 44 39 27 29 240 245 17 15 90 7908 8144 7908 8144 BOD 1 21 26 80 132 15 8 75 96 512 609 19 38 10 20 9 10 30 25 4 5 21 797 969 797 969 Suspenderade ämnen 5 6 45 113 56 52 25 12 44 50 630 606 3 52 35 2 1 6 5 30 28 1 1 893 913 893 913 AOX 0,4 0,7 0,3 0,3 1,8 0,1 1,9 2,0 0,5 0,6 0,0 0,3 0,3 3,6 5,7 4 5,7 P 0,0 0,0 0,6 1,2 0,4 0,3 0,5 0,6 9,1 10,0 1,1 1,3 0,3 0,3 0,3 0,1 0,4 1,5 0,0 13,8 14,1 14 14,1 N 1,0 1,3 11,0 16,0 3,0 6,6 1,1 4,4 67,0 64,6 7,8 7,5 2,3 0,3 0,3 93,5 100,6 94 100,6 Avloppsvatten Mm 3 0,0 0,0 0,4 0,5 3,8 4,1 4,0 4,4 1,0 0,5 1,3 1,2 18,5 18,0 1,5 1,8 0,3 0,3 1,1 1,1 0,6 0,7 0,4 0,5 3,8 4,1 0,1 0,2 2,0 39,4 37,0 0,0 0,2 39 37,2 Avfall Deponerat material 200 186 84 142 82854 81067 33269 60367 2713 37499 549 612 800 491 156 1098 1 1133 1162 448 2060 450 370 6289 10506 667 1007 6555 173667 159068 9489 11214 183156 170282 Återvinning 32 20 1106 1230 13491 10296 34749 4193 355 156 4441 3891 35000 65747 83144 81028 927 919 23628 25385 5634 1027 2560 2480 85343 71234 92 2092 1284 291942 269542 30722 26477 322664 296019 Farligt avfall 4 6 8 14 17 35 17 12 42 71 50 229 28 1 2 3 3 43 12 104 41 43 5 3 375 417 375 417 *) ti = tissuepappersrullar och/eller konsumentprodukter i tissue nw = nonwoven sp = smörpapper fp = förpackningspapper bsi= blekt sulfatmassa mp= inkontinensprodukter, blöjor och menstruationsprodukter Siffrorna är beräknade med datornoggrannhet och avrundade. 37 SCA Miljöredovisning SCA Miljöredovisning 39

SKOGSINDUSTRIPRODUKTER, Tryckpapper och massa / Virke och trävaror Produktion, energi och utsläpp Anläggningens namn Land Kvaliteter *) År Aylesford Storbritannien tp Laakirchen Österrike sc Ortviken Sverige tp, lwc Östrand Sverige bsa, ctmp TOTALT papper och massa 4 bruk 4 bruk TOTALT sågade trävaror 3 verk 4 verk TOTALT skogsindustriprodukter Produktion Energi k 1000m 3 398 376 323 323 765 711 442 428 1927 1838 599 674 1927 599 1838 674 Elenergi Egen vattenkraft Mottryckskraft El från nätet TOTALT GWh e GWh e GWh e GWh e 358 4 362 308 39 348 17 451 468 16 462 478 96 1748 1844 64 1684 1748 170 270 440 204 196 400 17 1075 2022 3114 16 1038 1919 2974 59 59 73 73 17 1075 2082 3174 16 1038 1993 3047 Bränsle Biobränsle Fossilt bränsle Elpannor TOTALT av vilket mottryckskraft TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle TJ bränsle 707 3347 4054 1562 693 3091 3783 1431 677 3998 4675 2973 660 4140 4800 3030 3038 493 231 3762 405 2834 768 98 3699 268 8165 598 8763 716 7699 846 8546 862 12587 8437 231 21255 5655 11886 8845 98 20829 5589 145 265 115 526 398 152 117 667 12733 8702 346 21780 5655 12284 8997 215 21495 5589 Utsläpp I luft NOx som NO 2 SO 2 Stoft CO 2 fossilt CO 2 biogent k k 241 7 1 191 68 244 9 1 176 66 208 1 2 224 65 200 2 3 232 63 222 54 22 37 292 294 96 65 59 272 499 425 141 47 784 489 524 112 67 739 1170 487 166 500 1208 1227 631 181 534 1141 42 21 14 61 36 26 12 38 1211 487 166 521 1222 1287 667 206 546 1179 I vatten COD BOD Suspenderade ämnen AOX P N Avloppsvatten Mm 3 1080 43 95 0,0 9,2 2,7 5,5 986 37 86 0,5 8,3 1,8 4,6 454 22 29 0,4 2,1 7,7 5,7 451 23 28 0,4 2,0 7,4 5,6 1865 107 220 0,0 2,4 78,2 14,0 1763 104 251 0,0 2,5 68,6 13,9 11175 2687 212 7,0 16,0 254,0 20,2 14606 4597 185 7,0 15,3 151,9 22,7 14574 2859 555 7,4 29,8 342,5 45,3 17807 4760 550 7,9 28,2 229,7 46,7 13 3 0,1 0,4 74 14 0,5 2,3 14587 2861 555 7,4 29,9 343,0 45,3 17881 4775 550 7,9 28,6 231,9 46,7 Avfall Deponerat material Återvinning Farligt avfall 18283 46833 223 24315 38621 110 8461 30698 52 11441 25803 63 635 45871 157 3809 45046 134 19211 30538 265 15287 30073 142 46591 153940 697 54851 139542 449 46591 153940 697 54851 139542 449 *) tp = tidningspapper sc = SC paper (superkalandrerat) lwc = LWC paper (light-weight coated) bsa = blekt sulfatmassa ctmp = kemisk termomekanisk massa Siffrorna är beräknade med datornoggrannhet och avrundade. 40 SCA Miljöredovisning SCA Miljöredovisning 41

Ordlista AOX Absorberbara organiska halogener. Faktor som beskriver mängden klorhaltigt organiskt material. Vissa av dessa substanser kan ackumuleras i fiskar och fiskätande fåglar. BAT Bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology). Definieras för pappersindustrin i Bref-dokument (BAT Reference Documents), vilka utgör en del av IPPC-direktivet 96/61/ EC (se IPPC). Bestrykning Ytbehandling bestående av lera eller kalk på papper eller wellpapp. Bestrykning ger en jämn yta med goda tryckegenskaper. Bindning av kol När skog växer ombildas gasformigt kol till fast form, varvid koldioxid bryts ner och syre frigörs. Inom den moderna vetenskapen anses skogar, jordbruksmark och världshaven binda kol. Biologisk mångfald En term som beskriver mångfalden av livsformer och arter (flora och fauna) i ett ekosystem. Ett ekosystem är ett levande biologiskt samhälle i en specifik fysisk miljö. BOD Biokemisk syreförbrukning. Vattenemissionsfaktor som beskriver mängden syre som förbrukas vid nedbrytning av organiskt material i avloppsvatten, utan att specificera de närvarande substanserna. Ett högt BOD-värde innebär att den normala syrehalten i vattenmiljön kan sjunka. BOD-värdet mäts under sju dagar i SCAs svenska anläggningar och under fem dagar i resten av Europa, beroende på olika nationella lagar. Bref Best Available Technology Reference Documents (se BAT). EU-kommissionen har en institution i Sevilla, IPTS (Institute for Prospective Technological Studies) som övervakar Bref-dokumenten. COD Kemisk syreförbrukning. Vattenemissionsfaktor som beskriver mängden syre som förbrukas vid oxidation av material som är löst i avloppsvatten. Ett högt COD-värde innebär risk för att den normala syrehalten i vattenmiljön kan sjunka. CO 2 Koldioxid. En gas som bildas naturligt genom geologiska processer, biologisk nedbrytning samt på grund av mänsklig verksamhet. Produktion och transport samt uppvärmning och nedkylning ger för närvarande de största koldioxidutsläppen. CTMP (kemisk termomekanisk massa) En högutbytesmassa (90 95 procent utbyte från veden) som produceras genom uppvärmning och mekanisk sönderdelning i raffinörer av kemiskt förbehandlad barrved. EMAS Eco-management and Audit Scheme, skapat enligt ministerrådets förordning 1836/93/EEG. EUR Växelkursen EUR SEK som används i denna rapport bygger på medelväxelkursen den 31 december. 1 euro = 8,44 kronor. Fluff Vätskeabsorberande massa baserad på vedfiber. Används i inkontinensprodukter, menstruationsskydd, blöjor etc. Fluting Det vågiga mellanskiktet i wellpapp. Fluting tillverkas av halvkemisk massa eller returfiber. FSC Forest Stewardship Council, en internationell organisation som verkar för ansvarsfullt skogsbruk. FSC har utvecklat principer för skogsbruk som kan användas för certifiering av skogsförvaltning, samt ett system för spårning, verifiering och märkning av virke och skogsprodukter som kommer från FSC-certifierade skogar. Färsk fiber Kallas även jungfrulig fiber. Vedfiber från skog som utnyttjas som råvara för första gången. Förnybar Samtliga material som kan återplanteras eller produceras utan att naturens resurser utarmas. GWh Gigawattimmar, måttenhet för energi (elenergi och värmeenergi). 1 GWh = 1 miljon kwh. Intressenter Grupper av personer med vilka en organisation har ett aktivt förhållande och med vilka det för verksamheten är nödvändigt att föra en dialog. Bland SCAs intressenter kan nämnas aktieägare, myndigheter, kunder, anställda och intresseorganisationer. IPP Europeiska unionens Integrated Product Policy, definierad genom ministerrådets direktiv 96/61/EC Policyn innefattar såväl produktens hela livscykel som dess totala miljöpåverkan. IPPC IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control 96/61/EC) fastställdes den 10 oktober. Direktivet definierar miljövillkor för alla nya industriella installationer inom EU. Befintliga industriella anläggningar ska ha anpassats till det nya direktivet senast 2007. En specifik del av direktivet gäller alla massa-, pappers- och kargfabriker vars kapacitet överstiger 20 per dag. ISO 14001 Internationellt miljöledningssystem som definierats av Internationella standardiseringsorganisationen. Kemikalier Alla kemiska föreningar som används inom träfiberindustrin måste identifieras och kunna följas genom en produkts hela livscykel. SCA och företag med liknande verksamhet inom EU verkar för att detta ska uppnås. 42 SCA Miljöredovisning

Kemisk massa Massa från vedfiber som behandlas kemiskt, vanligtvis genom kokning. Klimatförändring Kallas även växthuseffekten. Människors verksamhet bidrar till den pågående globala uppvärmningen. Konsekvenser av detta anses bland annat vara oväntade vädermönster och att polarisarna smälter. Kraftliner Förpackningspapper tillverkat av färsk fiber, till skillnad mot testliner och fluting som tillverkas av returfiber. Liner Ytskiktet i wellpapp. Finns i olika kvaliteter, som t ex kraftliner (baserad på färsk fiber) och testliner (baserad på returfiber). Livscykelanalys En metod för att analysera en produkts miljöpåverkan med hänsyn tagen till hela dess livscykel, från råvara till avfallshantering. Processen beskrivs i ISO 14040-serien. LWC-papper Light Weight Coated, ett bestruket superkalandrerat papper med hög halt av mekanisk massa. Används i tidskrifter och reklamtryck med krav på högkvalitativt färgtryck. Mekanisk massa Massa som produceras genom att barkad ved huggs till flis och slipas eller mals så att vedens fibrer separeras. Miljöledningssystem Den del av ett övergripande ledningssystem som beskriver struktur, principer, procedurer och resurser för systematiskt genomförande av företagets egen miljöpolicy. Mottryckskraft Produktion av elenergi och ånga från bränsle. Mottryckskraft ger högre total verkningsgrad än separat produktion av värme respektive elenergi. PEFC Pan-European Forestry Certification scheme, ett skogscertifieringssystem som utvecklats på initiativ av skogsägarföreningar i Europa. Inom ramen för PEFC har nationella skogsbruksstandarder utvecklats och oberoende certifierare ackrediterats. Returfiber Fiber för papperstillverkning som hämtas från en sekundär källa, som returpapper eller returförpackningar i wellpapp. Returwell Begagnad wellpapp som samlas in för återvinning. Kallas även OCC, Old Corrugated Containers. RMS (Resource Management System) SCAs system för sammanställning och redovisning av koncernens miljödata och naturresursanvändning inom hela SCA-koncernen. SC-papper Superkalandrerat tryckpapper med högglättad yta och hög halt mekanisk och/eller returfiber. Används i huvudsak för tidskrifter och reklamtryck. Spårbarhetscertifikat Chain-of-Custody-certifikat eller CoC-certifikat gör det möjligt att spåra en produkts ursprung från råvara till färdig vara. I SCAs fall innebär spårbarhetscertifieringen att det går att följa skogsprodukter tillbaka till SCAs FSC-certifierade skogar. Sågade trävaror Sågat virke i olika dimensioner för t ex möbeltillverkning och snickeriindustri eller till byggnadsvirke. TCF (klorfri massa) Massa som bleks utan användning av klor i någon form. Testliner Förpackningspapper tillverkat av returfiber. Tidningspapper Papper för produktion av dagstidningar, baserat på mekanisk massa av färsk fiber eller returfiber. Tissue Mjukpapper som används i hygienprodukter som servetter, toalettpapper och hushållspapper samt avtorkningsprodukter för institutioner, hotell etc. TJ Terajoule, måttenhet för energi (bränsle). TMP Termomekanisk massa. En högutbytesmassa (cirka 90 95 procent utbyte från veden) som tillverkas genom att granflis hettas upp och mals i raffinörer. Uthållighet Att bygga beslutsprocessen på tre sammanlänkade faktorer; ekonomisk tillväxt samt social och miljömässig omsorg, så att samhället kan möta dagens behov utan att det sker på bekostnad av kommande generationer. Kallas även triple bottom line den treeniga basen. Utsläppstak Ett begrepp som används i miljösammanhang för att beskriva den av respektive regering beslutade högsta tillåtna gränsen för utsläpp av CO 2 och andra gaser till atmosfären, mot bakgrund av klimatförändringen. Det föreligger samsyn om att utsläppstaket för koldioxid kontinuerligt bör sänkas. Utsläppstillstånd, handel med Handel med tillstånd för utsläpp av koldioxid mellan företag eller, på en högre nivå, mellan länder inom ramen för en globalt beslutad begränsning av de totala utsläppen (koldioxidtak). Tanken är att ta hjälp av marknadskrafterna för att minska de globala utsläppen. Wellpapp Två ytskikt av papper med ett mellanliggande skikt av fluting/veckat papper (se liner och fluting). Wellpappråvara Papper som tillverkas speciellt för produktion av wellpapp. SCA Miljöredovisning 43

SCA i världen Hygienprodukter Förpackningar Skogsindustriprodukter Huvudkontor SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA (publ) Box 7827 103 97 STOCKHOLM Besöksadress Stureplan 3 Tel. 08-788 51 00 Fax 08-660 74 30 www.sca.se fr.o.m. 1 juni: www.sca.com Sverker Martin-Löf VD och koncernchef Hygienprodukter SCA HYGIENE PRODUCTS AG München Airport Center, Postfach 241 540 Terminal Str. Mitte 18 DE-85356 MÜNCHEN-FLUGHAFEN Tyskland Tel. +49-8035 800 0 Fax +49-8035 805 98 Stefan Angwald, VD Förpackningar SCA PACKAGING Excelsiorlaan 81 BE-1930 ZAVENTEM Belgien Tel. +32-2-718 37 11 Fax +32-2-725 59 53 Jan Åström, VD Skogsindustriprodukter SCA FOREST PRODUCTS AB 851 88 SUNDSVALL Tel. 060-19 30 00 Fax 060-19 33 21 Kenneth Eriksson, VD SCA NORDAMERIKA 500 Baldwin Tower EDDYSTONE, PA 19022 USA Tel. +1-610 499 3700 Fax +1-610 499 3410 Colin J. Williams, VD 44 SCA Miljöredovisning

Extern revisionsberättelse Till läsarna av SCAs miljöredovisning avseende räkenskapsåret : Vi har på uppdrag av SCAs koncernmiljöråd granskat informationen från SCAs Resource Management System (RMS) för räkenskapsåret som avges på sidorna 27 41 i denna miljöredovisning. SCAs koncernledning godkände denna miljöredovisning i februari 2001 när den presenterades för dem av SCAs koncernmiljöråd. SCAs centrala stab ansvarar för insamling av data och information samt dess hantering i RMS. Vår uppgift har bestått i granskning av redovisningen av data och information som hämtats från RMS. Vårt uppdrag har inte omfattat att granska SCAs arbete för att uppnå fastställda miljömål eller resultatet av miljöarbetet i förhållande till uppgjorda planer. Vår översiktliga granskning har genomförts under perioden januari-februari 2001. Eftersom det saknas generellt accepterade internationella riktlinjer för innehåll och utformning av miljöredovisningar, har granskningen genomförts i enlighet med en i förväg definierad process. Vårt uppdrag för SCA har omfattat: Samtal med delar av SCAs koncernmiljöråd om de risker som sammanhänger med redovisningen av data och information från RMS. Samtal med delar av SCAs koncernmiljöråd om resultatet av vår granskning. Genomgång av SCAs redovisningsprinciper avseende redogörelse av data och information hämtad från RMS. Genomgång av SCAs system och rutiner för registrering, redovisning och rapportering av miljödata. Genomgång av underliggande dokumentation, med hjälp av stickprov, för att säkerställa att informationen på sidorna 27 41 i denna miljöredovisning samt i RMS baseras på denna. Genomgång av omfattning och avgränsning av innehållet i informationen på sidorna 27 41. Kontroll av att data och information i miljöredovisningen som hämtats från RMS inte motsäger informationen i SCAs reviderade ekonomiska årsredovisning avseende räkenskapsåret. Baserat på ovanstående genomgångar är det vår uppfattning att den data och information som återfinns på sidorna 27 41 i denna miljöredovisning och som är hämtad från SCAs RMS är inhämtad med tillbörlig omsorg från verksamhetens olika enheter. Vi har inte funnit några indikationer på att den information som redovisas på sidorna 27 41 i denna miljöredovisning innehåller några väsentliga fel. Stockholm den 5 mars 2001 Deloitte & Touche AB Svante Forsberg Auktoriserad Revisor SCA Miljöredovisning 45

Certifierade anläggningar inom SCA-koncernen Tabellen nedan visar de enheter och anläggningar inom SCA-koncernen som certifierats enligt internationella standarder och/eller producerar miljömärkta produkter. Österreichisches Umweltzeichen [den österrikiska miljömärkningen] Der Blaue Engel [den tyska miljömärkningen] Nordic Swan [Svanen] Forest Stewardship Council A.C. SGS-F-0213 Affärsområde Produkter Land Namn Adress EMS-kontaktperson E-post Telefon ISO 14001 EMAS ECO-märkta produkter Hygienprodukter Mjukpappersprodukter A Ortmann SCA Hygiene Products GmbH Herbert Buchinger herbert.buchinger@hygiene.sca.se +43-2632 7070 12-96 D Mannheim SCA Hygiene Products GmbH Christoph Kunz christoph.kunz@hygiene.sca.se +49-621 7780 03-96 D Kostheim SCA Hygiene Products GmbH Sigfried Krys siegfried.krys@hygiene.sca.se +49-6134 6080 01-97 S Nättraby SCA Hygiene Products AB Göran Åkesson goran.akesson@hygiene.sca.se 0455-308800 03-99 03-99 NL Friesland Papierfabrik Friesland B.V. Wiebren Postma wiebren.postma@hygiene.sca.se +31-511 466616 12-97 03-99 S Lilla Edet SCA Hygiene Products AB Gunnar Johansson gunnar.johansson@hygiene.sca.se 0520-59000 08-00 09-00 B Stembert SCA Hygiene Products SA Jean-Paul Adam jean-paul.adam@hygiene.sca.se +32-87 306611 NL Tilburg Edet Nederland B.V. Silvester Dikmans silvester.dikmans@hygiene.sca.se +31-13 4626911 S Absbond SCA Hygiene Products AB Hans Lundahl hans.lundahl@hygiene.sca.se 031-7460000 06-98 F Le Theil SCA Hygiene Products SA Servane Le Coq servane.lecoq@hygiene.sca.se +33-2 37536700 02-01 Fluffprodukter NL Gennep SCA Hygiene Products Gennep B.V. Bert Daanen bert.daanen@hygiene.sca.se +31-485 497200 06-00 S Falkenberg SCA Hygiene Products AB Dick Sandgren dick.sandgren@hygiene.sca.se 0346-55800 10-00 Förpacknings- Wellpapp I Vigasio SCA Packaging Vigasio Eva Lindh eva.lindh@packaging.sca.se +39-045 6649711 03-01 produkter D Traunreut SCA Packaging Traunreut Lars Peters lars.peters@packaging.sca.se +49-8669 34110 05-97 S Mariestad SCA Packaging Mariestad Satu Moilanen satu.moilanen@packaging.sca.se 0501-67800 12-97 CH Argovia (Oftringen) SCA Packaging Oftringen Peter Schintzig peter.schintzig@packaging.sca.se +41-62 7882323 03-97 UK Edinburgh SCA Packaging Edinburgh Kirsty Halliday kirsty.halliday@packaging.sca.se +44-131 3393271 04-99 D Lahnau SCA Packaging Lahnau Lars Peters lars.peters@packaging.sca.se +49-6441 96410 12-99 D Paderborn SCA Packaging Paderborn Lars Peters lars.peters@packaging.sca.se +49-5254 95410 12-99 UK Newport SCA Packaging Newport Colin Hampson colin.hampson@packaging.sca.se +44-1633 776000 10-98 F Rochechouart Nicollet Isabelle Piot i.piot@huguesnicollet.fr +33-5550 36006 12-00 Wellpappråvara D Witzenhausen SCA Packaging Witzenhausen Jörg Strauss joerg.strauss@packaging.sca.se +49-55 425020 12-00 I Lucca SCA Packaging Lucca Claudio Romiti romiti.claudio@packaging.sca.se +39-0583 296636 01-01 S Munksund SCA Packaging Munksund Anders Kyösti anders.kyosti@packaging.sca.se 0911-98224 02-01 S Obbola SCA Packaging Obbola Per Strand per.strand@packaging.sca.se 090-154100 01-99 DK Djursland SCA Packaging Djursland Tonny Moller ny.moller@packaging.sca.se +45-86 321477 10-00 NL De Hoop SCA Packaging De Hoop Gert van Harten gert.van.harten@packaging.sca.se +31-313 677922 11-97 CH Argovia (Oftringen) SCA Packaging Argovia Peter Schintzig peter.schintzig@packaging.sca.se +41-62 7882222 03-97 UK New Hythe SCA Packaging New Hythe Andrew Johnson andy.johnson@packaging.sca.se +44-1622 883000 12-99 D Aschaffenburg SCA Packaging Aschaffenburg Traugott Reis traugott.reis@packaging.sca.se +49-6021 4000 03-00 EPS (expanderad polystyren) DK Flamingo Holbaek SCA Flamingo Holbaek Marianne Fiirgaard Nielsen marianne.fiirgaard.nielsen@packaging.sca.se +45-59 432010 11-99 DK Flamingo Hobro SCA Flamingo Hobro Marianne Fiirgaard Nielsen marianne.fiirgaard.nielsen@packaging.sca.se +45-98 511499 11-99 DK Flamingo Saby SCA Flamingo Såby, Marianne Fiirgaard Nielsen marianne.fiirgaard.nielsen@packaging.sca.se +45-75 782200 11-99 DK Flamingo Torring SCA Flamingo Torring Marianne Fiirgaard Nielsen marianne.fiirgaard.nielsen@packaging.sca.se +45-75 801888 11-99 Skogsprodukter Tryckpapper A Laakirchen SCA Graphic Laakirchen AG Walter Hennerbichler walter.hennerbichler@graphic.sca.se +43-7613 8800 5500 04-94 08-95 S Ortviken SCA Graphic Sundsvall AB Solveig Eriksson solveig.eriksson@graphic.sca.se 060-194000 03-99 UK Aylesford Aylesford Newsprint Ltd. Sean Mc Pike sean.mcpike@aylnews.com +44-1622 796000 08-98 Elisabeth Shaw-Rolands elisabeth.shawrolands@aylnews.com Massa, sågade trävaror, trävaror S Östrand SCA Graphic Sundsvall AB Solveig Eriksson solveig.eriksson@graphic.sca.se 060-164000 03-99 S Sundsvall SCA Timber AB Louise Lindquist louise.lindquist@fat.sca.se 060-193000 S Piteå SCA Timber AB Louise Lindquist louise.lindquist@fat.sca.se 0911-76750 S Sundsvall SCA Skog AB Louise Lindquist louise.lindquist@fat.sca.se 060-193000 06-98 46 SCA Miljöredovisning SCA Miljöredovisning 47

Åsikter om SCA Kommentarerna till SCAs miljöredovisning (för år ) kom från många intressentgrupper; allt från forskare till kapitalmarknadens analytiker, kunder och anställda. Läsarna anser att redovisningen ger en bra översikt över koncernens miljöverksamhet, med ett lättillgängligt språk och väl presenterad. De har i första hand varit intresserade av att läsa om koncernens mål, arbetet för att uppnå målen, policy och beslutskriterier. De har även uppskattat informationen om återvinning och globala miljöfrågor, liksom diskussionen om SCAs ansvar. Vidare har man uppmanat SCA att ge mer information om koncernens sociala ansvar och att ställa upp mer prestationsrelaterade mål. De har även kommenterat redovisningens layout, innehåll och fullständighet. Genom beingen av sitt sociala ansvar har SCA tagit ett stort steg mot fullständig rapportering av ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat. Det skulle vara till nytta att få en tydligare presentation av den procentuella andelen anläggningar som täcks av certifierade miljöledningssystem. SCA borde även definiera mer prestationsrelaterade mål. Varför skulle vårt miljöarbete vara av värde för våra kunder? Kom ihåg att det är kunden som står för notan! Det är nödvändigt med en djupgående och siffertyngd rapportering men jag anser att det även skulle finnas en snabböversikt för kunder och lekmän. Sociala och etiska frågor får allt större betydelse. Det skulle vara bra för oss att leda utvecklingen i den riktningen. En del företag tar till och med fram särskilda sociala redovisningar skulle det vara en idé för oss? Redovisningen måste fokusera mera på mål och ta upp de stora miljöfrågorna. Vi borde på ett enklare sätt visa hur vi uppfyller våra mål. 48 SCA Miljöredovisning

Välkommen med dina synpunkter! Fax +43-7613 8800 208 Dina synpunkter är värdefulla för SCA. Skicka gärna in dina synpunkter på Miljöredovisning eller om vårt miljöarbete i allmänhet, med hjälp av faxblanketten på detta uppslag. Du kan även skriva till postadressen nedan, via e-post, eller via formuläret på SCAs webbplats: www.sca.se Björn Lyngfelt bjorn.lyngfelt@forestproducts.sca.se eller enviro@graphic.sca.se Skicka mig gratis exemplar av Antal: SCAs Miljörapport Engelska Svenska Tyska Miljöredovisningar för registrerade eller certifierade SCA-anläggningar kan erhållas direkt från respektive anläggning. Dina synpunkter och kommentarer: Vilket betyg vill du ge SCAs nya miljörapport? Vänligen kryssa i rutorna nedan på en skala från 1 (mycket bra) till 5 (otillräcklig): Övergripande intryck Tekniska data Information om verksamheten Information om ledningssystem SCAs miljömål 1 2 3 4 5 Ytterligare kommentarer Namn Befattning Företag Adress Land Postkod SCA Miljöredovisning 49