Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg

EKOSYSTEMTJÄNSTER I DEN URBANA MILJÖN * Vegetationsridåer, grönområden och parker * Gräsytor * Våtmarker * Gröna tak och väggar * Rekreationsområden * Koloni-lotter och trädgårdar/växthus * Stränder * Dammar/Sjöar * Fågelbiotoper vid byggnader (t.ex. svalbon)

NYTTOR MED URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER * Luftföroreningsfilter * Vattenfilter * Bullerskydd * Koldioxidsänkor * Växt- och djurhabitat (biotopskydd) * Främjar artdiversitet * Rekreation och friluftsliv * Turism * Estetiska/Psykosomatiska feffekter * Pollinering * Närodlade livsmedel * Kopplingar till hobbies och fritidsintressen * Gröna korridorer (t.ex. bullerdämpande vid spårvägs- och järnvägsstråk)

VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation och folkhälsa -Attraktiv utemiljö -Föroreningsfilter -Reglering av lokalklimat och luftkvalitet -Koldioxid upptag och lagring -Dämpning av extrema klimathändelser -Avlopps- och dagvattenbehandling Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

EKONOMISKA NYTTOR * Attraktivt boende, ökning av antal kommuninvånare * Minskade sjukvårdskostnader * Ökad hållbarhet vid klimateffekter (hindrar översvämningar, vinderosion, etc) * Alternativ dagvattenrening minskade behandlingskostnader * Kretsloppsaspekter (lokala kretslopp-lägre transportkostnader) * Turismintäkter * Närodlade livsmedel * Ökat välbefinnande etc, etc, etc.

Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi SKAPANDE AV EKOSYSTEM INOM TÄTORTEN -Parker och stadsskogar -Högört-ängar och gräsmarker -Lågproduktiva marker -Lokala våtmarker -Naturliga strandpartier

GRÖNA TAK OCH GRÖNA VÄGGAR -Skapar grön miljö (estetisk faktor) -Klimatskydd -Minskar dagvattenmängder -Främjar artdiversitet -Fångar stoft och luftföroreningar

Vegetation som grönstruktur Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Grönstruktur Campus Helsigborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Hur ekologiskt är Helsingborg? Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

EXEMPEL PÅ VEGETATIONSFILTER -Skärmträd mellan trafikleder och bostäder -Parkområden vid trafikleder med mycket trafik -Parkområden mellan industriområden och bostäder -Alléträd -Restriktioner mot fällande av träd inom t.ex. Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Grönstruktur Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Grönstruktur Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Vegetation som luftfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Miljöstrategi VEGETATIONENS BETYDELSE - sammanfattning -Biomassa som bränsle -Klimatskydd -Erosionsskydd -Utjämnar dagvattenflöden -Bullerdämpning -Rekreation och pedagogik i parker, skog och andra grönytor -Kolsänka -

Våtmarkens funktion -Vattenrening (närsalter, partiklar, metaller) -Vattenmagasin (utjämnar flöden) -Ekosystem biologisk mångfald (4120 rödlistade arter i Sverige, av dem 880 knutna till våtmarker och 660 endast i våtmarker) -Produktion av biomassa för djurfoder,energiproduktion, etc. -Uppsamling av fosfor, återförande av kväve till atmosfären -Rekreationsupplevelse -Positiv landskapsbild Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi

Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi DAGVATTENHANTERING I VÅTMARKER -Fångar upp näringsämnen -Minskar övergödningen på hav och vattendrag -Jämnar ut vattenflödet efter kraftiga regn -Främjar artdiversiteten, skapar refuger i tätortsmiljön Möjliggör skörd av rötningsbar biomassa

LAKVATTENBEHANDLING I VEGETATIONSSYSTEM Reduktion av lakvattenmängden (avdunstning och växtupptag Reducerar halterna av kväve och andra närsalter Möjliggör direkt utsläpp till recipient Utvinning av näringsämnen från lakvattnet för återföring i biologiskt kretslopp Främjar biologisk mångfald Bevattning och gödsling för framställning av massaved, energiflis eller rötningsråvara

TACK Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg Box 882 SE-251 08 Helsingborg, SVERIGE Torleif.bramryd@miljostrat.lu.se

1. Avfallsdeponier SÄNKOR FÖR ORGANISKT KOL I TÄTORTEN 1. Vegetation (parker, planteringar) 1. Marken (inkl. kulturlager, etc) 1. Byggnader och konstruktioner 1. Konsumtionsprodukter 1. Bibliotek, arkiv, etc

BUDGET FÖR ORGANISKT KOL I EN NORMAL SKANDINAVISK BIOCELLSDEPONI Medelstor deponi: ca 100 000 ton hushålls- och lättare industriavfall per år. Upplagringen av långlivat organiskt kol motsvarar ca 12 000 15 000 personbilars årliga utsläpp av CO2 (15 000 km/år; 212 g CO2/km) eller Mängden organiskt kol i 65 hektar fullvuxen granskog eller 45 ha lövskog. (Eller den årliga tillväxten i 6 800 ha granskog) Till detta kommer vinsten av att ersätta fossila bränslen med den producerade biogasen.

Fordonsbränsle El Värme Restavfall Biocell Kvarnsikt Biogas Flytande näring (lakvatten) Deponirest (stabilisering) Bevattning av energiskog (Bio)energi Kolsänka (motverka CO 2 -utsläpp) Material återvinning Matavfall R/K-cell R/K-cell Biogas Anläggningsjord Biocellsfraktion Prima jord Biogas Fordonsbränsle El värme

Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Miljöstrategi Lakvatten som resurs