http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan dekan Oförgrenade eller förgrenade kedjeformade kolväteföreningar med endast enkelbindningar, (ett elektronpar), mellan kolatomerna. Metan till butan gasformiga vid rumstemperatur och pentan till dekan flytande vid rumstemperatur. Alkaner är reaktionströga föreningar det krävs mycket energi för att dessa ska bilda andra föreningar.
Alkener C n H 2n eten propen but-1-en (E)-but-2-en (trans) (Z)-but-2-en (cis) alkener innehåller en dubbelbindning, (två elektronpar), mellan två kolatomer. Även alkenerna kan vara förgrenade. Alkener har betydligt lättare att reagera än alkaner. Tex kan en halogen lätt adderas till dubbelbindningen. C 2 H 4 + Br 2 C 2 H 4 Br 2 Alkyner C n H 2n-2 etyn propyn but-1-yn but-2-yn samma sak gäller alkynerna med skillnaden att de innehåller en trippelbindning, (tre elektronpar), mellan två kolatomer. Alkynerna reagerar ännu lättare med andra ämnen.
Cykloalkaner C n H 2n cyklopropan cyklobutan cyklopentan Ringformiga strukturer med endast enkelbindningar mellan kolatomerna. cyklohexan Arener ingen allmän formel bensen naftalen antracen bifenyl Arener, eller aromater innehåller dubbelbindningar efter varannan kolatom.
Isomeri Kedjeisomeri http://sv.wikipedia.org/wiki/isomeri Tex hexan (n)-hexan 2-metyl-pentan 3-metyl-pentan 2,3-dimetyl-butan 2,2-dimetyl-butan Förbränning av kolväteföreningar 2 C 2 H 6 + 7 O 2 4 CO 2 + 6 H 2 O C 3 H 8 + 5 O 2 3 CO 2 + 4 H 2 O 2 C 8 H 18 + 25 O 2 16 CO 2 + 18 H 2 O Procenthalt kol metan CH 4 75 etan C 2 H 6 80 propan C 3 H 8 82 butan C 4 H 10 85 eten C 2 H 4 86 etyn C 2 H 2 92 bensen C 6 H 6 92
Alkoholer metanol (primär alkohol) etanol (primär alkohol) propan-1-ol (primär alkohol) butan-1-ol (primär alkohol) Isomeri Ställningsisomeri 2-metyl-propan-1-ol (primär alkohol) butan-2-ol (sekundär alkohol) 2-metyl-propan-2-ol (tertiär alkohol) Alla ovanstående alkoholer är envärda alkoholer. Upp till 4 kolatomer är dessa alkoholer lättlösliga i vatten, detta på grund av deras förmåga att bilda vätebindningar med vattenmolekyler med hjälp av hydroxyl-gruppen, -OH gruppen. etan-1,2-diol (glykol) (tvåvärd alkohol) propan-1,2,3-triol (glycerol) (trevärd alkohol) Ju fler hydroxyl-grupper, -OH grupper, en alkohol innehåller desto bättre är dess löslighet i vatten. Glykol används bland annat som frostskydd i kylvattnet i bilar. Glycerol, även kallat glycerin ingår i animaliskt och vegetabiliskt fett. Övning: Skriv gärna alkoholernas molekylformler.
Alkoholer kan lätt oxideras till nya kemiska föreningar. Primära alkoholer bildar vid lätt oxidation först alkanaler eller aldehyder, och sedan karboxylsyror. Tex etanol etanal etansyra (ättiksyra) Sekundära alkoholer däremot bildar endast alkanoner eller ketoner vid lätt oxidation. Tex propan-2-ol propanon Tertiära alkoholer påverkas inte alls av lätt oxidation. Men samtliga alkoholer kan givetvis oxideras kraftigt varvid det bildas koldioxid, CO 2, och vatten. Övning: Skriv reaktionsformeln för fullständig oxidation, förbränning, av propan-1-ol. Som oxidationsmedel används syre, O 2, och som produkter bildas koldioxid och vatten. Alkoholer kan även framställas genom addition av vatten till en alken. Tex eten + vatten Övning: etanol skriv reaktionsformeln med hjälp av strukturformler, rita ut samtliga atomer och bindningar. Övning: Om man adderar vatten till pent-2-en,, så får man två olika alkoholer. Skriv alkoholernas strukturformler och namn.
Nu kommer ett antal mera komplexa organiska molekyler Kolhydrater C 6 H 12 O 6 kan vara glukos eller fruktos eller galaktos, eller 22 andra föreningar med olika namn. Alla kallas monosackarider (enkelsocker) Om man kondenserar ihop två stycken C 6 H 12 O 6 så går det ju för det mesta bort en vatten molekyl vid reaktionen. Då blir molekylformeln för den bildade föreningen C 12 H 22 O 11 det vill säga 2 gånger C 6 H 12 O 6 minus H 2 O. Dessa kondenserade sockermolekyler kallas disackarider som kan vara bland annat: Sackaros (strösocker) en glukos och en fruktosmolekyl har kondenserat ihop Maltos (maltsocker) två glukosmolekyler har kondenserat ihop Laktos (mjölksocker) en glukos och en galaktosmolekyl har kondenserat ihop Låter man kondensera ihop väldigt många glukosmolekyler så kan man få olika produkter, bland annat amylos, amylopektin och glykogen som är tre olika former av stärkelse. Eller så kan man få cellulosa som finns i bomull och ved. Strukturformeln för glukos, C 6 H 12 O 6, kan skrivas på väldigt många olika sätt, här ser du några exempel. Kolla om du ser vad som är gemensamt för alla och kanske några skillnader. alfa-glukos beta-glukos glukos alfa-glukos beta-glukos Fetter Fetter består för det mesta av en trevärd alkohol nämligen glycerol, (Propan-1,2,3-triol) och tre fettsyror. Fettsyror är vanliga karboxylsyror med minst 4 kolatomer. Det finns fettsyror med endast enkelbindningar mellan kolatomerna så kallade mättade fettsyror, och det finns fettsyror med en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna så kallade omättade fettsyror. Dessa fettsyror har bildat ester med glycerolen. Man säger även att fetter är triestrar fettsyra (oktansyra) Som du ser finns det plats för tre fettsyror på en glycerolmolekyl Glycerol
Proteiner Proteiner eller äggviteämnen är uppbyggda av så kallade aminosyror. En aminosyra är en organisk molekyl som innehåller både en karboxylgrupp och en aminogrupp. alanin (Ala) Här ser du tydligt att aminogruppen sitter på kolatom nummer 2 om man räknar karboxylgruppens kolatom som nummer 1. Det som är speciellt med aminosyrorna är att då både kan avge en vätejon, nämligen ifrån hydroxylgruppen, och att de kan ta upp en vätejon nämligen med aminogruppen. Testa själv om du skriva protolysformeln för alanin Då den protolyserar som en syra Då den protolyserar som en bas