Sinnenas samspel. Eva Staffans

Relevanta dokument
Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

Dagens schema Kort presentation. Genomgång om sinnena, prova på

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Hur mycket har du besvärats av:

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Motoriska aktiviteter i vardagen

AD/HD självskattningsskala för flickor

Vad är CHARGE. syndrom?

Autismspektrumtillstånd

Karolinska Exhaustion Scale

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Om autism information för föräldrar

Emma Gran

Människor som kan uppföra sig gör det. 7 sinnen - sinnenas betydelse för personer med NPF. Dagens schema. Pusselbitens Utbildningscenter

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Koncentrera mera Lite inspiration!

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Genomförandeplan. Min vilja

Samtal om livet - Enkät vid start

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Linus mamma har en utvecklingsstörning

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

Höjd 21 cm. Vad ar ADHD. Jag kan alla svenska kungar sen Olof Skotkonung Hampus, 9 år. Myror i bade brallan och huvudet.

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Adhd och Autism i vardagen

FÖRELÄSNINGENS INNEHÅLL

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

Titta hit! hälsoraketen. Idag är det första dagen på Uppmärksamhetsveckan.

Hörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Synopsis till kortfilmen Offline

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Montessori i Lövestad

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Livskvalitet trots många hinder

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Neuropsykiatri i förskolan

Tisdag den 27 september 2016

Om autism information för föräldrar

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Varför behövs E n e r g i s k y d d?

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Habiliteringsprogram autism

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar perception, kognition, samspel och känslor Ida Eriksson & Lotta Wolff, 2016

Tandla karbeso k fo r barn med autism

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Checklista - vanliga stressorer

VERKTYGSLÅDA TILL HEJ LÄRARE!

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD

Mappning av ADL-taxonomins barnversion till ICF

Sinnesbearbetning vid autismspektrumtillstånd

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Autism en introduktion

Projekt Lekpark. Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas.

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Detta kommer vi att läsa om nu:

Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

«2 5» NORDISKT FORMULÄR FÖR UTREDNING AV BARNS UTVECKLING OCH BETEENDE Småbarnsversion för barn i åldern 2 till 5 år

Transkript:

Sinnenas samspel Eva Staffans

Sinnenas samspel sensorisk integration Den process genom vilken hjärnan tolkar den info vi får via sinne och ger ett meningsfullt svar någon klappar dig på axeln och du svänger dig om för att se vem det är Har man problem med sinnenas samspel kanske reaktionen blir någon helt annan eftersom hjärnan inte klarar av at bearbeta den information som den får, om den får någon. Hjärnan kan ta in alltför många sinnesintryck hypersensitivitet eller alltför få hyposensitivitet Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 2

Hur hjärnan fungerar Hjärnan är en problemlösare Problem kommer i form av sinnesintryck dessa samlas in från nervsystemets olika mottagare i kroppen integrerar alla bedömer hur angelägen informationen är utarbetar en plan och genomför lösningen. Problemet löst, dags för nästa... Yttre sinnesintryck är: syn, smak, hörsel, känsel och lukt Inre sinnen (styr våra kroppar): taktilt sinne, balanssinne och ledsinne När mottagarceller stimuleras skickas elektriska impulser via en nerv, nervbanorna från olika mottagarceller går till olika delar av hjärnan ( vi vet vilket intryck det är). Detta i sin tur förser hjärnans limbisk system med en känslomässig markör vi upplever saker olika beroende på erfarenhet, oftast omedvetna sinnesintryck...

Överkänslighet Innebär att intryck registreras alltför starkt Skärmar ofta av sig från omgivningen för att undvika sinnesintryck Har svårt att koncentrera sig eftersom de uppmärksammar alla intryck Inte alla gånger så lätt att upptäcka, vi tolkar ofta det som om barnet undviker att göra saker eller är arga eller irriterade Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 4

Underkänslighet Hjärnan tolkar impulserna svagare än normalt Kan ha stort behov av att kramas Kan kollidera med föremål eller andra barn (dels pga vill uppleva känslan, har dålig motorik eller för att hen inte uppfattar känslan förrän det är för sent att flytta sig) Kan tycka om att leka i lera, hänga upp och ner, om hen cyklar omkull hoppar de bara upp igen utan att börja gråta Kan verka trötta eller sömniga Kan ha svårt att tolka sociala, ickeverbala signaler Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 5

Både och, samtidigt... Hjärnan hos dessa barn, som uppvisar både över- och underkänslighet, kan inte anpassa sinnesintryck på rätt sätt. Känsligheten kan variera under dagens lopp eller skifta beroende på stimulansens egenskap och intensitet. Kan ibland vara svåra at förstå eftersom det blir så oklart hur och när man skall hjälpa dem Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 6

Vanliga symptom Överkänslighet för beröring, smak eller ytstruktur Klagar över lappar i tröjor Kinkig med maten Vägra schamponera, klippa, kamma håret Drar sig undan beröring Undviker kladdig lek med lera, sand, fingerfärg eller lim Underkänslighet för beröring, smak eller ytstruktur Stort behov av rejäla kramar Okänsligt för skärsår, blåmärken och skrubbsår Verka omedveten om beröring, snorig näsa eller smuts kring munnen Kan upplevas aggressiv i umgänget med andra barn (eftersom hen inte förstår den smärta som andra känner) Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 7

Överkänslighet för rörelser Kan tycka illa om att gunga, rutscha, snurra, klättra mm Obehagligt att åka rulltrappa, hiss Blir åksjukt Undviker att ta risker Ser ut att röra sig långsamt eller osäkert Har svårt med att lära sig gå i trappor och backar Underkänslighet för rörelser Tycker om ihållande och kraftig gungning, hänga upp och ner och snurra Kan upplevas rastlös inne och ha svårt att sitta still Oberörd av snurrande Gungbräden och studsmattor är omtyckta Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 8

Problem med sinnenas samspel, ADHD, autismspektrumstörningar och inlärningssvårigheter är ofta samexisterande tillstånd Ibland svårt att veta vad som är grundproblematiken Problem med sinnenas samspel kännetecknas ofta av annorlunda reaktioner på beröring och rörelse Terapi är en vanlig metod Ofta icke omtyckt av barnen eftersom den bygger på tillvänjning Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 9

Vad vi kan göra i vardagen Stimulering för underkänsligt barn Äta knaprig mat (knäckebröd, äpplen mm) Dricka varma drycker eller kall drycker med bubblor i Hoppande och studsande Strukturerade aktiviteter är viktigt (Duscha) Stimulering/lugnande aktiviteter för överkänsliga barn Ryggmassage eller omfamningar Gunga eller vagga långsamt fram och tillbaka Suga på en isbit (hård karamell, fryst frukt mm) (Bada) Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 10

Aktiviteter som utvecklar taktila sinnet Vattenmåleri Fingerteckning på barnets rygg Sandlådelek Läsning i gungstol eller sittsäck Mänsklig macka Utklädning (kläderna bör ha olika struktur) Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 11

Aktiviteter som utvecklar balanssinnet Gunga Gå på instabila ytor Snurra på olika sätt Åka rutschkana Aktiviteter på terapiboll (simma, rida, bowla mm) Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 12

Aktiviteter som utvecklar ledsinnet Vardagligt arbete i hemmet (bära, gräva...) Skjuta och dra föremål Kuddlek Björnkramar Matförderedelser (hälla från tillbringare i glas, blanda, röra ihop...) Kasta och fånga Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 13

Aktiviteter som utvecklar finmotoriska färdigheter Klossar och pussel Pärlande Pyssel Leka med lera Sikta sand Mm Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 14

Svårigheter med samordning av sinnesintryck blir mindre allvarlig med tiden, även om de består Lär sig kompensera för svårigheterna Men tvingas kämpa med vardagliga aktiviteter Tidigt stöd kan göra att barnen upplever omgivningen på ett mer friktionsfritt vis Åbo Akademi Strandgatan 2 65101 Vasa 29.3.2019 15