REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium förordar ett licenssystem framför en finputsning av dagens rättsregler. - De grundläggande villkoren för tilldelning av spellicenser såsom åldersgränser, marknadsföring och vinståterbetalning har inte definierats närmare i utredningen. Kollegiet kan bistå i frågor som rör tillämpningen av EU-rätten på detta område. - Vi anser att förbudet mot att anordna spel som vänder sig mot spelkonsumenter i andra EU-länder svårligen kan rättfärdigas enligt EU-rätten. - Kollegiet efterlyser en tydlig definition av vilka finansiella tjänster som omfattas av främjandeförbudet. 1 Kommerskollegiums roll Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik och kontaktpunkt för handelshinder och andra problem med den fria rörligheten på den inre marknaden (SOLVIT-center) 1. Vi har regeringens uppdrag att verka för en effektiv inre marknad. Det är därmed vår uppgift att värna de s.k. fyra friheterna på den inre marknaden och vi granskar förslag främst från denna utgångspunkt. I linje härmed har vi också uppgiften att granska myndigheters förslag till nya nationella föreskrifter och vara den svenska kontaktpunkten inom EES i informationsförfarandet enligt direktiv 98/34/EG. 1 Kommerskollegium är Sveriges officiella s.k. SOLVIT-center. SOLVIT är ett elektroniskt nätverk inom EU/EES (i Europeiska kommissionens regi) som har till uppgift att informellt försöka lösa konkreta problem som uppstår på EU:s inre marknad. I varje medlemsland finns ett SOLVIT-center som tar emot anmälningar om hinder mot den fria rörligheten. B O X 6803, 113 86 S T O C K H O L M B E S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 89 T E L E F O N : 08-690 48 00, FAX 0 8-30 67 5 9 E - P O S T : R E G I S T R A T O R @ K O M M E R S. S E W W W.KOMMERS.SE
Remiss 2(5) 2 Spel och lotteri är en tjänst på inre marknaden EU:s inre marknad innefattar fri rörlighet för tjänster. Alla typer av tjänster som inte är undantagna ingår i den fria rörligheten och alla samhällshänsyn som kan föranleda en inskränkning i enskilda fall i denna fria rörlighet måste motiveras enligt vad man brukar kalla för det EUrättsliga testet enligt doktrin från EG-domstolen (kallas ibland doktrinen om tvingande hänsyn ). EU-rätten har alltså den fria rörligheten som utgångspunkt man talar med en juridisk term om presumtion för den fria rörligheten men motiverade och rimliga undantag är möjliga. Olika länder i Europa har olika samhällsområden där man vill behålla nationella särlösningar och detta är alltså möjligt i viss utsträckning. Spel och lotteri är inte undantagna från den inre marknadens regler. Utgångspunkten för en analys om hur man kan reglera spelmarknaden på nationella villkor måste alltså vara att det finns ett samhällsintresse och en utformning som kan passera det EU-rättsliga testet. Den nuvarande lotterilagen infördes 1994, alltså efter det att Sverige genom EES-avtalet blivit bundet till reglerna på EU:s inre marknad. Likväl finns det starka skäl som talar för att en översyn nu är nödvändig. Ett sådant skäl är genombrottet för Internet och den kraftigt ökade möjligheten att bedriva spel över gränserna. Den särskilde utredaren har valt att närma sig problemet med denna EUrättsliga utgångspunkt. Wärmdö-krog-domen från Regeringsrätten visar att den svenska lagstiftningen är nära gränsen för vad som är möjligt med hänsyn till EU-rätten och det är nödvändigt att granska frågan med den insikten. 3 Skälen för en reglerad marknad Vår roll som expertmyndighet handlar om handelspolitik och inre marknadens regler. Vi kan därför inte bedöma de skäl, bl.a. behovet av att motverka spelmissbruk, som riksdagen och regeringen anfört för en reglerad marknad för speltjänster i Sverige. Vi kan dock konstatera att ett av de formulerade skälen att motverka spelmissbruk har godkänts enligt doktrinen om tvingande hänsyn. Det bör alltså finnas goda möjligheter att hitta en svensk reglering som både tillgodoser det politiska målet och är EU-rättsligt hållbar. Däremot står det klart att ett annat politiskt mål, nämligen finansieringen av folkrörelserna, främst idrottsrörelsen,
Remiss 3(5) inte självständigt kan motivera regleringar som undergräver rätten till fri rörlighet. 4 Reglerad marknad eller licenssystem? Utredaren lägger fram två alternativa modeller för hur man kan förändra spellagstiftningen i Sverige. Den ena modellen, huvudalternativet i kapitel 9, bygger på en finputsning av dagens rättsregler. Alternativ två, i kapitel 10, bygger på att man gör rent bord och bygger upp rättsreglerna från början grundat på ett licenssystem. Som lagstiftningsteknik förordar Kommerskollegium alternativ två, alltså ett helt nytt grepp. Detta alternativ har fördelen att det ger ett mer sammanhängande resultat. Erfarenheterna från hur Sverige agerade när det gäller Systembolagets försäljningsmonopol är goda. Där visade det sig vara en framgångsrik väg för att tillgodose svenska alkoholpolitiska intressen, och samtidigt följa EUrätten, att göra rent bord och bygga upp ett nytt, något öppnare system för import. Även i sak förordar Kommerskollegium alternativ två. Det främsta skälet till detta är proportionalitetsprincipen i det EU-rättsliga testet. Alternativ två är avsevärt mindre ingripande i den fria rörligheten än såväl dagens system som det föreslagna huvudalternativet. I det läget kräver EU-rätten att man väljer den minst handelshindrande lösningen, alltså alternativ två. Vi bedömer att huvudalternativet bara blir rättsligt möjligt att överväga om man kan motivera hur den modellen uppnår allmänintresset om att motverka spelberoende på ett sätt som inte kan uppnås med vare sig alternativ 2 eller andra tänkbara, mindre handelshindrande lösningar. På ett par punkter har vi synpunkter på alternativ två som det föreslås av utredaren. Utredningen föreslår att tilldelningen av licenser sker efter ett upphandlingsförfarande. Det är viktigt att notera att även om en sådan tjänstekoncession faller utanför EG-direktiven om offentlig upphandling, ska de allmänna principer i EG-fördraget om likabehandling, insyn, proportionalitet och ömsesidigt erkännande beaktas. 2 Detta gäller särskilt för de grundläggande villkor för tilldelningen av spellicenser som åldersgränser, marknadsföring och vinståterbetalning. Dessa villkor definieras inte närmare i utredningen. Kollegiet kan bistå i frågor som rör tillämpningen av EU-rätten på detta område. Vad gäller kravet på kontaktpunkt här i riket anser kollegiet att det kan strida mot EU-rätten. EG-domstolen har gett uttryck för en restriktiv syn 2 Se bl.a. EG-domstolens dom i mål C-324/98, Telaustria, REG 2000, s. I-10745 och kommissionens tolkningsmeddelande om koncessioner enligt EG-rätten (OT C121/2000).
Remiss 4(5) när det gäller krav på etablering som en förutsättning för att ha rätt att utöva en tjänst. Skälet till detta är att ett sådant krav reducerar rätten att tillhandahålla tjänster (utan sekundär etablering) till en rätt till etablering. 3 Vidare föreslår utredaren begränsningar i vilka länder ett spelföretag kan rikta sig till med en svensk licens. Det bör noteras att skyddet för konsumenter i andra medlemsstater inte är ett godtagbart skäl för att rättfärdiga hinder på den fria rörlighet för tjänster. 4 5 Övriga synpunkter Utöver våra kommentarer på det föreslagna licenssystemet har vi följande synpunkter på övriga förslag i utredningen. Förbud att anordna spel riktat mot andra EU-länder (avsnitt 8.2.3): utredningen föreslår en bestämmelse som klargör att det inte är tillåtet att från Sverige anordna spel utan tillstånd t.ex. över Internet, även om ett svenskt deltagande är uteslutet. Som nämnts ovan är skyddet för konsumenter i andra medlemsstater inte ett godtagbart skäl enligt EU-rätten. Diskriminering av utländska föreningar utan vinstsyfte (avsnitt 9.3.2.2): utredningen föreslår att kravet på att anordnaren skall vara en svensk juridisk person när det gäller föreningslivets lotterier tas bort. Kollegiet anser att detta förslag är i linje med EU-rättens krav på icke-diskriminering (bl.a. artikel 12 i EGfördraget) Omfattningen av främjandeförbudet finansiella tjänster (avsnitt 9.5.2.3 och 9.5.4.6): som utredningen noterat (s.171) handlade Kommerskollegium ett SOLVIT-ärende om finansiella tjänster för direktbetalningar m.m. i svenska banker mellan ett utländskt spelbolag och svenska spelare. Utredningen noterar vidare att främjandeförbudets räckvidd är oklart vad gäller betaltjänster (s.274). Samtidigt anser utredningen att det inte bör införas något särskilt förbud riktat mot den som tillhandahåller förmedlingstjänster såsom Internetleverantörer eller banker (s.291). Kollegiet anser att oklarheten kring vilka finansiella tjänster som omfattas av främjandeförbudet oavsett om det är betaltjänster (kortbetalningar, direktbetalningar, Internetbanksbetalningar, manuella betalningar eller betalningar via e-plånbok), kontoöppningstjänster, kredittjänster eller andra banktjänster betaltjänster har ett han- 3 Se bl.a. EG-domstolens domar i mål C-222/95 Parodi, REG 1997 s. I-3899, punkt 31 och mål C-205/84 kommissionen mot Tyskland, REG 1986, s. 3755, punkt 52. 4 Se bl.a. EG-domstolens dom i mål C-384/93 Alpine Investments, REG [1995] s. I- 1141, punkt 43.
Remiss 5(5) delshindrande effekt. Omfattningen av främjandeförbudet bör därför preciseras. Skattefrågan (avsnitt 12): Lotteriutredningen föreslår att vinst i utländskt lotteri som anordnas i ett EES-land skall vara fritt från inkomstskatt i Sverige om anordnaren har erforderliga tillstånd eller lotteriet står under offentlig kontroll. Kollegiet anser att förslaget stämmer väl överens med EG-domstolens praxis. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Lena Johansson i närvaro av föredragande enhetschefen Håkan Jonsson och utredaren Olivier Linden. I den slutliga handläggningen har även ämnesrådet Ralph Eliasson och utredaren Markos Montmar Stavroulakis deltagit. Enligt Kommerskollegiums beslut, Lena Johansson Håkan Jonsson