SOMMAR D E S I G N KONTORET
Innehåll 1 Om 1 2 Uppdraget 2 3 Arbetsprocessen 1 3.1 Förstudie 1 3.2 Idégenerering 1 3.2.1 Brainwriting 1 3.2.2 Brainstorming 1 3.2.3 Scenariobaserad brainwriting 1 3.2.4 Ämnesbaserad brainwriting 1 3.3 Konceptgallring 1 3.4 Konceptval 1 3.5 Marknadsundersökning 1 3.6 Personas 1 3.7 Moodboard 1 3.8 Formgenerering 1 3.9 Konceptgallring 1 3.10 Konceptval 1 4 Konceptförslag 1 5 Rekommendationer 1 6 English summary 1 7 Projektteam 1 1 2 3 4 6 7 7 8 8 9 14 15 18 18 20 22 23 24 29 31 32
1 Om När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I får företag möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenter kommer i kontakt med skarpa uppdrag hos verkliga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Årets kontor i Dalarna/Gävleborg har bedrivits av GävleDala Designlab. GävleDala Designlab är en satsning inom Stiftelsen Teknikdalen med syfte att hjälpa företag och organisationer i Gävleborg och Dalarna att utvecklas med hjälp av industridesign. GävleDala Designlab vill också bidra till att fler designföretag startas i området. Lotta Hernek, Hernek Design, har medverkat som handledare för studenterna i. Lotta är professionell industridesigner med många års erfarenhet från branschen, hon har tidigare medverkat vid flertalet Sommardesignkontor i regionen. Dokumentet i din hand beskriver projektet som studentgruppen genomfört på uppdrag av CIT Recycling Development AB. www.gavledaladesignlab.se www.stiftelsenteknikdalen.se www.svid.se Projektnamn Ort 2010 1
2 Uppdraget Projektet har utförts på uppdrag av Chalmers industriteknik, CIT. Kontakten har skötts mot CIT Recycling Development ABs avdelning som finns belägen i Borlänge. Från sommardesignkontorets sida har Henrik Gillgren varit projektledare. Ida Pettersson och Julia Stuxgren har också ingått i arbetsgruppen. CIT har under en tid studerat möjligheten att använda sig utav återvunna komponenter från LCD-skärmar. Utfallet av studierna har enligt företaget pekat på att de åtevunna komponenterna kombinerat med LEDbelysning kan erbjuda ett seriöst alternativ till dagens konventionella armatur och belysningsteknik. Målet för projektet var att med en strukturerad process identifiera ett antal produktområden som lämpar sig för tekniken. Ett slutkoncept valdes, utvecklades ytterligare och visualiserades för att kunna presenteras vidare. CIT samarbetade sedan tidigare med industridesigners för att se över möjligheten att använda tekniken för takbelysning. Projektet avgränsades därmed från det området. 2
3
3 Arbetsprocessen I kapitlet beskrivs processen som den sett ut i kronologisk ordning. De moment som har varit involverade i arbetet beskrivs och förklaras samt att tankar, metoder och slutsatser redovisas. 3.1 Förstudie En förstudie görs alltid för att samla information om brukarna, marknadsförutsättningar, tekniska förutsättningar m.m. Informationen ligger sedan till grund när beslut skall tas för att garantera att beslut inte tas på antaganden. Förstudien syftar även till att ge projektgruppen den ämneskunskap som behövs för att kunna fortsätta projektet på ett effektivt sätt. Brief. Ett inledande möte med CIT och den arbetsgrupp som skulle arbeta med projektet hölls för att skapa en personligare kontakt och låta projektgruppen bli mer insatta i tekniken som CIT arbetar med. Rapport. CIT tillhandahöll rapporten (Prestudy: Efficient area luminaries based on brightness enhancing films and LED). Rapporten är resultatet utav tidigare studier kring LCD-skärmars komponenter och möjligheten att använda dessa som armatur. 4 Projektnamn Ort 2010
Observation. En funktionsprototyp fanns vid projektets start och observationer gjordes av den för att låta gruppmedlemmarna få en känsla för hur ljuset betedde sig, se hur stor plats LED-armaturen tar, vilken inverkan prismafilmerna har på ljusspridningen m.m. Marknadsanalys. För att få en bild av hur väl utvecklad marknaden som tillhandahöll produkter eller tjänster som involverade ljuskällor var så gjordes en marknadsanalys. Där dokumenterades aktörer, tekniska lösningar inom armaturbranschen och designlösningar som fått uppmärksamhet. Den mest effektiva kanalen för analysen ansågs vara internet. Exempel på bilder ur analysen visas nedan. Slutsatsen av analysen var att det inte var nödvändigt att avgränsa projektet utöver tidigare ramar. 5
3.2 Idégenerering Projektupplägget där projektgruppen tilldelades en teknik för att sedan finna ett produktområde att applicera den på innebar att gruppens idéer kunde rikta sig mot ett oändligt antal områden. Flera olika metoder för idégenerering användes för att täcka upp ett så stort område som möjligt men också för att gå på djupet kring några utvalda områden. Det lades generöst med tid till idégenereringen eftersom att det stod klart att mängden av idéer att behandla var omfattande och att det var här som resultatet skulle skapas. 6
3.2.1 Brainwriting En så kallad Brainwriting genomfördes. Metoden fungerar som en vanlig brainstorming med skillnaden att deltagarna skriver eller skissar ner idéerna på ett individuellt papper istället för att ropa ut idéerna till ledaren som antecknar. Metoden fungerar utmärkt för en idégenerering där man inte vill att gruppmedlemmarna skall påverka eller prägla varandra. 3.2.2 Brainstorming En Brainstorming genomfördes som uppföljning. Under en begränsad tid fick gruppmedlemmarna skriva eller skissa sina idéer på en whiteboardtavla. Bara positiv feedback får ges för att bygga en trivsam kreativ stämning och det är tillåtet att arbeta vidare på eller inspireras av varandras idéer. 7
3.2.3 Scenariobaserad Brainwriting Vid en Scenariobaserad brainstorming sätts deltagarna in i en situation. Tanken är att deltagaren skall sätta sig in i den fiktiva miljön, tiden, yrket, kulturen och fråga sig vad som skulle behövas just där. I vårt fall användes ett bildspel med foton för att förflytta deltagaren till olika situationer. 3.2.4 Ämnesbaserad Brainwriting För att avslutningsvis fokusera idégenereringen på ett antal utvalda områden gjordes en Ämnesbaserad brainwriting. Områdena som kan vara t.ex. sjukvården, bollsport och flygtrafik handplockas för att representera områden som deltagarna tror att det finns många idéer kring. Papper med unika rubriker delas ut till deltagarna som under en begränsad tid idégenererar kring området som står på det papprets man tilldelats. Vid tidens slut roteras papprena och en ny session startar. 8
3.3 Konceptgallring De olika idégenereringstillfällena gav den mängd material som var önskad. En gallring genomfördes för att fokusera arbetet på ett antal idéer. En viktningsmall som inkluderade de faktorer vi ansåg borde avgöra valet av projekt att arbeta vidare med skapades och låg till grund när arbetsgruppen handplockade de koncepten. Ett tiotal koncept valdes vidare för tydligare presentation för CIT. Samtliga illutrerades för att lättare kommunicera tankarna kring konceptet och för att agera som diskussionsmaterial. Lightguide Antalet återvunna komp Prismafilter Ram Armatur Reflektorfilm Lightguidens ljusdiff Anpassningsbart Prismafilters spridningsdiff Yttermått diff Geografiskt lättillgängligt Marknad Konkurrensläge Etisk Bedömd förtjänst Ej miljöbelastande Produktion Konventionell tillverkning Minimerad bearbetning (LG,P,R,R) Koncept 2: Ljusledarna används i kombination med tryckkänslig teknik för utgöra en ljusspelskonsol. Spelen kan motivera motion och underlätta inlärning av t. ex. mattematik Koncept 1: Ljusledaren integreras i den rullbräda som nyttjas av bilmekaniker. Gör att belysningen inte behöver tas med separat samt att teknikens utrymmeseffektivitet utnyttjas. 9
Koncept 3: Ljusledaren med en mönstrad film används för att fungera som lysande skylt. Prismafilm kan med fördel användas för att rikta ljuset mot den tänkta mottagaren, t.ex. en bilist. Koncept 4: Med ett pålaggt tryck fungerar ljusledaren som en konventionell skylt för byggnader. Armaturen görs lätt skyddad och vandalsäker. 10
Koncept 5: Ljusledaren används som hyllplan med integrerad belysning. Tekniken där ljuset kommer från en yta utnyttjas maximalt och bidrar till en annorlunda ljusbild. Konceptetn kan utan större ändringar även användas som vägglampa. Koncept 6: Ljusledaren används som belysning i bokhyllor. Tekniken smala geometri gör den möjlig att installera på befintlig hylla. 11
Koncept 7: Ljusledaren används till att i ett större antal utgöra linjerna vid ett övergångsställe. Konceptet ger fördelen att linjerna syns med hjälp av egen ljuskälla som även lyser igenom snö vintertid. Ljuskällan kan appliceras på gammal asfalt då den inte tar mer plats i höjdled än sedvanliga linjer. Koncept 8: Ljusledarna appliceras på trappsteg och tänds då de känner tryck från en fotgängare. Konceptet gör det roligare att ta trapporna och tekiken marknadsförs på allmän plats. 12
Koncept 9: Ljusledaren ersätter vanliga kakelplattor för våtutrymmen. Konceptet erbjuder ett alternativ inom belysning i badrumsmiljö och utnyttjar ljusledarens egenskap att kunna skäras till önskad storlek. Koncept 10: Ljusledaren integreras i en parkbänk och lyser upp omgivningen samtidigt som ett inbjudande sken avges. Konceptet marknadsför tekniken genom att synas på allmänna platser. 13
3.4 Konceptval Ett möte hölls med CIT för att tillsammans välja ett koncept att vidareutveckla. Arbetet så långt hade inte innefattat några formmässiga förslag så valet av slutkoncept skulle lika mycket vara val av bransch och marknad. Gruppen ansåg att det slutgiltiga valet därför borde göras av CIT men under mötet presenterades viktningsmallen som diskussionsunderlag samt att åsikter kring konceptens fördelar och nackdelar lades in. Valet gjordes att gå vidare med koncept 5, Hyllplan. Beslutet motiverades med att konceptet exponerar den teknik som är unik för projektet och att geometrin inte hade kunnat uppnås med med annan armaturteknik. En vidareutveckling av konceptet bedömdes kunna ske regionalt vilket var ett önskemål från CIT. 14
3.5 Marknadsundersöknig För att börja precisera målgruppen genomfördes en brainstorming kring vilka affärsområden som produkten kan fokuseras mot. De områdena som bedömdes realistiska att fokusera vidare på var Butik prylar, Butik livsmedel, Butik kläder och Hemma - inredning. En SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) genomfördes för att bedöma potentialen hos varje inriktning. I en SWOT-analys listas styrkor (Strengths) och svagheter (Weaknesses) som omfattar produkten. Sedan listas även möjligheter (Opportunities) och hot (Threats) som omfattar de utomstående faktorer som CIT inte kan påverka. t.ex. hur marknaden svänger osv. De fyra genomförda SWOT-analyserna redovisas på nästa uppslag. 15
16
Utfallet av SWOT-analysen och efterföljande diskussion med CIT gjorde att Hemma Inredning valdes som område att fokusera den fortsatta utvecklingen mot. 17
3.6 Persona För att få en gemensam bild av vem produkten utvecklas mot skapades en s.k. persona. En persona är en fiktiv person som man beskriver i detalj. Tanken i vårt fall var att skapa en person som vi ansåg låg mitt i målgruppen. 3.7 Moodboard En Moodboard skapades för att beskriva de signaler som slutkonceptet skulle sända. Gruppen ville fånga in de varma känslor som passar ett inredningselement i de flesta hemmen. De tekniska möjligheterna skulle också tas tillvara och detta genom att generera ett högteknologiskt uttryck. De mekaniska egenskaperna skulle tas tillvara på genom ett visuellt svävande intryck. Moodboarden visas på nästa sida. 18
19
3.8 Formgenerering Gruppen gjorde besök i inredningsbutiker i Borlänge med syftet att inspireras och att identifiera trender. Tiden efter genererades former på fri hand. Arbetet redovisades inom gruppen och resten av bjöds in för att kommentera och kritisera. 20
Åtta koncept valdes och illustrerades på en grafiskt likvärdigt sätt för att inte låta grafiken avgöra valet. 21
3.9 Konceptgallring En viktningsmall skapades för att avgöra valet av slutkoncept. Mallen innehåller de krav eller önskemål som anses vara avgörande för valet av slutkoncept. Varje krav och önskemål betygsätts efter hur viktigt det är att slutkonceptet uppfyller det. En diskussion fördes kring det illustrerade materialet så att gruppen hade en enhetlig bild av konstruktion, fördelar, nackdelar, tillverkning m.m. Utifrån diskussionen valdes fyra koncept vidare till att viktas efter mallen. 1 3 Estetiskt tilltalande 3 4 Hållbar konstruktion 3 4 Nyhetsvärde 2 4 Kan utvecklas till kollektion 2 3 Antal återvunna komponenter 2 3 47 22
3.10 Konceptval I konceptvalet betygsätts de kvarvarande koncepten efter hur väl de uppfyller de olika kraven och önskemålen i viktningsmallen. Betyget som konceptet tilldelats på ett önskemål multipliceras med själva önskemålets tidigare betyg. Slutligen så summeras de olika konceptens totalpoäng och ett uträknat slutkoncept kan ses. 1 3 3 3 4 Estetiskt tilltalande 3 4 3 3 5 Hållbar konstruktion 3 4 4 3 4 Nyhetsvärde 2 4 3 3 4 Kan utvecklas till kollektion 2 3 3 3 4 Antal återvunna komponenter 2 3 2 4 2 47 40 41 51 23
4 Konceptförslag Slutkonceptet hyllplan var resultatet av designprocessen och är ett hyllsystem som byggs upp i en osymmetrisk konstruktion. Konceptet tar genom sin platta form väl tillvara på det som är unikt med den teknik som tilldelats projektet. Formerna tillverkas med fördel med konventionella metoder och de resurser och den expertis som gör en första tillverkning möjlig bedöms finnas i regionen. Formen kan lätt återanvändas på en serie produkter och de material som inkluderas upplevs tidslösa. 24
25
26
27
28
5 Rekommendationer Inför ett mer omfattande fortsatt arbete med något utav resultaten från 2010 rekommenderas att en tydlig affärsplan sätts upp. Affärsplanen bör innehålla tydligt beskrivna mål, hur de är tänkta att uppnås och med hjälp från vilka. Möjligheten till inhyrning utav professionell kompetens för ett sådant upplägg bör ses över. Kontakt med producenter inom branschen som inkluderar slutkonceptet bör vara nästa steg för att se över potentialen hos slutkonceptet. Där finns förutsättningar för att få en uppdaterad bedömning av marknad, ekonomi, krav m.m. I samarbete med en möbelproducent bör hållfasthetstester eller -beräkningar genomföras. En informationsinsamling om de krav och certifieringar som gäller den aktuella typen av produkter bör genomföras. Lämplig produktionsmetod samt lämpligt material bör också ses över. Återförsäljarens inköpslogistik bör granskas för att kunna arbeta mot kanalerna dess använder. 29
En bedömning är att massivt trä lämpar sig för de hyllplan som ingår i konstruktionen. Folierad spånplatta kan vara för spröd för att inte deformeras av de krafter som uppstår i den ovanliga upphängningen. Ett trä av något finare slag bör utvärderas. Där bör alternativen Ek och Bok ses över inledningsvis då de ofta förekommer som möbelmaterial. Materialet i konsollerna väljs efter vilken tillverkningsteknik som bedöms lämplig. Troligtvis används fräsning eller bockning i det inledande skedet. Folierat trä kan vara ett altenativ och bör även det utvärderas beroende på vilken målgrupp producenten väljer att rikta sig mot. 30
6 English summary The project was done towards CIT Recycling Development AB and the department in Borlänge. Some time before the project the comapany finished studies on recycled components from LCD-monitors and its techniques combined with LED was shown to be a serious alternative when it comes to armature. The main part off the project was focused on generating new ideas on business and products to apply the technique on in the future. The area to focus the product development on was choosed after several sessions with Brainstorming. A final design concept was picked and designed to be presented with visuallisations. 31
7 Projektteam Gruppen som utfört uppdraget för CIT Recycling Development AB har bestått av Ida Pettersson, Julia Stuxgren och Henrik Gillgren (projektledare för uppdraget). Projektledare Frida Prästings frida.prastings@teknikdalen.se 070-512 22 59 Handledare Lotta Hernek lotta@hernekdesign.se 070-680 26 88 32
Magdalena Ekström Möbel- och inredningsdesigner Danmarks Designskola, Köpenhamn. magdalenaekstrom@gmail.com Mia Falk Landskapsarkitekt SLU, Uppsala. falk.mia@spray.se Julia Stuxgren Industridesigner Designhögskolan i Umeå. j.stuxgren@hotmail.com Henrik Gillgren Cilvilingenjör, Ergonomisk design och produktion Luleå Tekniska Universitet. gillekakor@hotmail.com Ida Pettersson Cilvilingenjör, Industriell Ekonomi KTH, Stockholm. idapettersson@hotmail.com Oscar Efverlund Grafi sk formgivare, inriktning hållbar Linnéuniversitetet, Växjö. oscar@oscarefverlund.com 36 Lugnet friluftsområde Gävleborg/Dalarna 2010 33
är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv för att öka kunskapen om design bland företag, kommuner och andra organisationer. Uppdragsgivarna i Gävleborg/Dalarna 2010 har varit CIT Recycling Development AB, Stiftelsen Teknikdalen, Falu kommun, Schine Innovations AB, Malungs kommun och Skandinavisk Sjukvårdsinformation. De sex medverkande studenterna från landets olika designhögskolor och universitet har under sju intensiva veckor jobbat idé- och konceptbaserat med de olika uppdragen. GävleDala Designlab, en treårig satsning för att öka kunskapen och användande av industridesign som affärsutvecklingsverktyg för företag står bakom Gävleborg/Dalarna 2010. Lotta Hernek, Hernek Design, professionell industridesigner, har medverkat som handledare. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr 111 34 Stockholm 08-406 84 40 www.svid.se