FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN

FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN 1

Folkhälsoprofilen i sitt sammanhang Detta dokument har tagits fram utifrån ett uppdrag från Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län. Syftet med profilen är att den ska utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet för samverkan inom ramen för närvård, samt för kommunens folkhälsoarbete. Närvård i Uppsala län är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård och social omsorg mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Det övergripande målet med närvård är att invånarna i hela Uppsala län får sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och social omsorg genom insatser nära bostaden i så hög grad som möjligt. Varje person ska få den hjälp den behöver, bli bemött med respekt, ges information och ha inflytande över vården och omsorgen, oavsett vilken huvudman som är involverad i insatserna. Profilen, och arbetet med att få fram den, är alltså också en del av folkhälsoarbetet i Älvkarleby kommun. Detta arbete tar sig flera olika uttryck. Gemensamt för arbetet är att det utgår ifrån Folkhälsopolicyn för Uppsala län och kommunfullmäktiges mål för en förbättrad folkhälsa. Folkhälsopolicyn för Uppsala län räknar upp fem så kallade nycklar till ett framgångsrikt folkhälsoarbete i länet. Dessa är: Samverkan ett måste Många olika faktorer och verksamheter påverkar invånarnas hälsa. För ett effektivt folkhälsoarbete krävs tvärsektoriell samverkan och samordning inom och mellan regionförbundet, landstinget, länsstyrelsen och länets kommuner, men också med ideella organisationer och andra samhällsaktörer. Detta gäller såväl verksamhetsmässigt som politiskt. Folkhälsoperspektiv i styr- och verksamhetsprocesser En grundförutsättning är att ett folkhälsoperspektiv integreras i styrmodeller och styrdokument. Varje huvudman ansvarar för att folkhälsoaspekter finns i styrnings-, lednings- och uppföljningsfunktioner på alla nivåer. Engagemang och mandat Politisk nivå - Ett effektivt folkhälsoarbete förutsätter politiskt engagemang och tydlig styrning och uppföljning i nämnder och styrelser. Ledning - Ett tydligt chefsansvar på alla nivåer med målformulering och mandat är avgörande för att insatserna ska spridas i organisationen. Medarbetare - Medarbetarna behöver ha insikt i organisationens mål för folkhälsoarbetet och ett tydligt mandat att arbeta folkhälsoinriktat för att insatserna ska spridas till befolkningen. Kunskap och kompetensutveckling Kunskap om vilka faktorer som påverkar hälsan är nödvändig för att utveckla insatser för befolkningens hälsa. Möjlighet till kompetensutveckling ska därför erbjudas aktörer i länet. Det folkhälsoarbete som bedrivs i länet ska vara kunskapsbaserat. Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning av folkhälsoinsatser genomförs lokalt med utgångspunkt från lokala förutsättningar och uppsatta mål. Detta kan t ex göras i en utvecklad samverkan med universiteten Denna folkhälsoprofil är framför allt nödvändig för att nycklarna kring kunskap och utvärdering och uppföljning ska kunna användas. Genom att från olika insamlingar och databaser sammanställa och presentera den statistik och information som finns om hälsan hos invånarna kan profilen säkerställa mer kunskapsbaserat folkhälsoarbete. Mycket bra information finns, och många nyttiga enkätundersökningar och andra insamlingar görs, som kan visa på utvecklingstrender samt viktiga bestämningsfaktorer och befolkningsgrupper med problem. Informationen har emellertid varit spridd och därmed inte alltid kommit till användning och profilen är därför tänkt att samla den information som är nyttig för folkhälsoarbetet i Älvkarleby, och presentera denna genom ett antal indikatorer. Detta är den första hälsoprofil som görs i Älvkarleby kommun men den är menad att följas upp med jämna mellanrum och kommer därmed att kunna användas i det utvärderings- och uppföljningsarbete som är nödvändigt i folkhälsoarbetet liksom i all offentlig verksamhet. Folkhälsoprofil för Älvkarleby kommun 1 är sammanställd av Henrik Andréasson, utredare hos Landstinget i Uppsala län, och Josefine Wennelin, närvårds- och preventionskoordinator i Älvkarleby kommun. Profilen redovisades vid ett samverkansseminarium den 7 maj 1 med deltagande tjänstemän och politiker från Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län.

Inledning Älvkarleby kommuns befolkningsstruktur Högst upp i Uppsala län ligger Älvkarleby kommun. Detta är kommunen där Dalälven möter havet, vilket betyder överflöd av vacker natur och friskt och fiskrikt vatten som ger anledning till skaror av turister att besöka området. Historiskt har naturen lockat för dess ypperliga läge för såg- och massaindustri och energiproduktion. Under de senaste 3 åren är det inom dessa områden som de allra flesta varit sysselsatta. Även idag jobbar många av kommunens 9 människor inom dessa näringar. Bland de största arbetsgivarna märks här Stora Enso, Mellansvenska industriinstallationer AB och Vattenfall. Andelen av sysselsättningstillfällena som är kopplade till tillverkning är 3 procent. I Sverige är siffran procent, och i Uppsala län är 19 procent av jobben är inom tillverkningssektorn. Generellt har sysselsatta inom tillverkningsindustri kortare utbildning än de som sysselsätts av tjänstesektorn. Man kan därför misstänka att utbildningsnivån i Älvkarleby ska vara lägre än den för riket och länet i stort. De senaste siffrorna från SCB bekräftar detta. Andelen av 1-7-åringar i Älvkarleby som har eftergymnasial utbildning är 19 procent, siffrorna för länet är 3 procent i Sverige är det 3 procent av befolkningen som har denna utbildningsnivå. Utbildningsnivå har i sin tur stark koppling till inkomster. Siffrorna för förvärvad inkomst per invånare är ca 1 kronor för Älvkarleby och ca 19 kronor för Riket och Länet. Även i genomsnittlig nettoförmögenhet ligger kommunen lågt. I Älvkarleby ligger snittet på 317 kronor att jämföra med 1 kronor och 5 kronor i län och rike. Älvkarlebys historia och geografiska läge har givit kommunen en utveckling och befolkningsstruktur som delas med många andra svenska kommuner som dominerats av bruksorter. Strukturomvandling, effektivisering och globalisering har orsakat stora omvälvningar under 19-talets andra hälft och vidare in på -talet. Många arbetstillfällen har försvunnit och tidigare inflyttningsorter har istället blivit orter med utflyttning. Älvkarleby kommun förlorade även den under många år befolkning, en utveckling som nu emellertid har avstannat. En av anledningarna till den brutna trenden är att kommunen lyckats locka till sig fler människor födda utanför Sverige. I Älvkarleby idag bor 9 människor som är födda utomlands, vilket alltså är cirka 1 procent av kommunens befolkning. Sett över en längre tid och jämfört med län och rike ser man dock att Älvkarlebys befolkningsutveckling har varit negativ. Mellan 195 och 1 har Sveriges folkmängd ökat med 13 procent och Uppsala läns befolkning ökat med 7 procent, samtidigt som Älvkarlebys befolkning har minskat något Då det oftare är unga människor som flyttar gör detta att andelen äldre ökar i utflyttningskommuner. Detta gäller även Älvkarleby som har en klart lägre andel unga vuxna än länet i stort men även fler över 5 år än rike och län. Diagrammet visar Älvkarlebys åldersstruktur i rosa färg, rikets är i mörkgrå och länets i ljusare grå. år 15 år 3 år 5 år år 75 år 9 år Befolkningsstrukturens koppling till hälsa Internationellt och historiskt sett har dagens svenskar en mycket bra hälsa och utvecklingen går stadigt åt rätt håll. Det finns dock stora sociala skillnader i hälsa. Historiska och ibland globala utvecklingstrender har givit Älvkarleby en befolkning som generellt är något äldre, fattigare och mindre utbildad än länet i övrigt. Att en befolkning som generellt är äldre än en annan befolkning också kommer att ha större ohälsotal är inte förvånande. Att sjukdomar och olika funktionsnedsättningar blir vanligare med stigande ålder är väl känt och gäller fortfarande idag även om många äldre är friskare och piggare än de som föregick dem. Tydliga förhållanden finns emellertid även mellan en befolknings ohälsotal och de andra omständigheter som nämndes ovan. Forskning och statistik visar klara samband mellan inkomst och hälsa, mellan utbildning och hälsa men också till exempel kön och etnicitet och hälsa. Senaste Folkhälsorapporten från Socialstyrelsen från 9 och Statens folkhälsoinstituts (FHI) Folkhälsopolitisk rapport 1 påpekar att det ännu idag finns stora hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Människor med endast grundskoleutbildning har kortare medellivslängd och generellt lägre självrapporterad hälsa än de med gymnasieutbildning, dessa i sin tur ligger efter de med eftergymnasial utbildning. Samma förhållanden finner man om man jämför ekonomiska och etniska förhållanden. I Folkhälsopolitisk rapport 1 (sid. ) hänvisas till forskning som visar att ojämlikhet i sig kan skapa skillnader i hälsa i ett samhälle. En lång rad studier visar också att personer med låg socioekonomisk 3

position utsätts för relativt fler så kallade riskfaktorer. Detta kan vara sådant som bristande balans mellan krav och kontroll i arbetet, sämre självförtroende och/eller sämre upplevd kontroll över tillvaron. Forskning visar också att ohälsosamma levnadsvanor är vanligare i dessa grupper, vilket också har stark påverkan på ohälsotalen. Folkhälsa Historia och demografi påverkar därför folkhälsan och måste vara en grund när hälsan diskuteras och jämförs mellan till exempel olika kommuner. Stora ojämlikheter mellan socioekonomiska grupper eller mellan kön och etniciteter går att påverka, men det tar tid och det kräver ofta nationella satsningar. Men många riskfaktorer och levnadsvanor går också att påverka på kommunal nivå. Folkhälsoarbete och folkhälsoforskning visar att olika samhällsnivåer såsom den nationella nivån, landstingsnivån och den kommunala nivån har olika uppgifter och fokus i arbetet med att skapa god och jämlik hälsa för alla. Men att tänka kring, och jobba med, folkhälsa betyder framför allt att utgå från de faktorer som bestämmer hälsan istället för att utgå ifrån sjuklighet och sjukdomar. 3 fick Sverige en nationell folkhälsopolitik då riksdagen beslutade om en sektorsövergripande folkhälsopolitik som då var internationellt unik. I propositionen som då lades fram (prop /3:35) poängterades att forskning visar att flertalet av dagens sjukdomar och hälsoproblem beror på ett antal samverkande faktorer, och att enskilda faktorer kan orsaka flera olika typer av ohälsa. Därför bör arbetet inriktas på dessa bestämningsfaktorer. Detta ökar möjligheten att studera hur hälsa och ohälsa skapas och inte endast agera när sjukdom och ohälsa redan uppkommit. Därmed kommer fokus att hamna på tidiga insatser och prevention. Bilden nedan är hämtad från Folkhälsopolitiskt rapport 1 och visar olika bestämningsfaktorer och deras nivåer och relationer. Inriktningen på bestämningsfaktorer i folkhälsoarbetet visar på detta arbetes politiska karaktär och visar även på det delade ansvaret för folkhälsa hos olika samhällssektorer och samhällsaktörer. De nationella målen för folkhälsa Det övergripande målet för den tidigare nämnda nationella folkhälsopolitiken var och är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål ska nås med hjälp av elva målområden som ska vara vägledande för folkhälsoarbetet på alla nivåer i samhället nationellt, regionalt och lokalt. De elva målområdena innefattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Målområdena syftar till att ge vägledning till insatser som är möjliga att påverka genom samhällsinsatser och som är åtkomliga för politiska beslut. De första sex målområdena innefattar strukturella faktorer, vilket innebär de förhållanden i samhället som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. De nationella målen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. Hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra produkter och miljöer. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 1. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målområdena är alltså tänkta att ge gemensamma mål till olika samhällsområden som berör och påverkas av folkhälsa. Som redan nämnts kommer olika samhällsnivåer att ha olika ansvar inom målområdena. Den nationella nivån har en mycket viktig roll att spela när det gäller sådant som nivåer på ekonomiska ersättningar, stiftande av lagar som ger hälsosam mat och miljö, och satsningar på utbildning till exempel. Den nationella nivån spelar även en stor roll i målområden som behandlar levnadsvanor, exempelvis vad gäller lagar kring droger och regler för reklam och medier som visat sig ha stor inverkan, till exempel på flickors självförtroende och kroppsuppfattning. Landstinget har det övergripande ansvaret för

en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Den kommunala nivån har även den förstås en mycket viktig roll, då det är här människor fysiskt bor och rör sig och där en stor del av det sociala livet utspelar sig. Denna folkhälsoprofil är tänkt att försöka visa och fokusera på just de bestämningsfaktorer som påverkar på den kommunala nivån och som den kommunala nivån kan påverka Profilen är uppdelad i de elva målområdena och kommer alltså att bestå i en sammanställning av ett antal indikatorer hämtade från olika enkäter och databaser. Svaret på just vilka enkäter och databaser som kommer att användas, och svaret på vad en indikator kommer nu närmast, plus lite kort om annat som kan underlätta den fortsatta läsningen. Kort om Kort om indikatorer Denna folkhälsoprofil kommer alltså att bestå i ett antal indikatorer, skapade ur tillgänglig statistik och från svar på enkäter. Följande korta genomgång av professor Lennart Köhler vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg beskriver vad en indikator är och de krav som bör ställas vid användande av indikatorer: En hälsoindikator skall vara en definierad och oftast kvantitativt mätbar dimension av en viktig del av hälsan, hälsovårdssystemet eller närliggande faktorer. Den kan sägas kvantifiera och förenkla företeelser och underlättar förståelsen för komplexa realiteter. Den skall vara informativ och känslig för förändringar över tid och mellan områden. Den måste ingå i ett ramverk med allmänt accepterad målsättning om vad som skall mätas och varför. Indikatorerna måste alltså väljas enligt strikta kriterier och de måste på ett adekvat sätt kunna spegla de grundläggande delarna i det system som man vill mäta. [ Barnhälsoindiex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg, Lennart Köhler] Kort om frisk- och riskfaktorer Nedan följer ett antal indikatorer uppdelade på de elva nationella målområdena. Flera av indikatorerna har bäring för flera av målområdena, men kommer endast att placeras i ett av dem. Det är viktigt att notera att målområdena innehåller bestämningsfaktorer som både kan skapa hälsa och ohälsa. Därför kommer de indikatorer som presenteras ibland vara av vad i profilen kommer kallas friskfaktorer, som indikerar bättre hälsa, och riskfaktorer, som indikerar ohälsa, nuvarande eller eventuellt kommande. Frågan om det är en frisk- eller riskfaktor som föreligger beror förstås på hur man ställer upp indikatorn. Exempelvis kan indikatorn röstande i kommunalval ses som en friskfaktor (se nedan, målområde 1), men att inte rösta ses då som en riskfaktor. I andra fall kommer detta bero av vetenskapligt föreslagna nivåer, till exempel vad gäller fysisk aktivitet. Om vetenskapen föreslår träning i x minuter/ dag så kommer de som ligger över x anses ha en fysisk aktivitetsnivå som är en friskfaktor, medan de som ligger under x kommer anses ha en fysisk aktivitetsnivå som är en riskfaktor. Kort om jämförelser och befolkningsgrupper Genomgående i profilen har Älvkarleby kommun jämförts med länet och eller riket. Enkäterna för Liv & hälsa finns inte på riksnivå och jämförs därför här med länet. All statistik har studerats om möjligt utifrån kön och ålder, men dessa undergrupperingar kommer endast presenteras om tydlig och statistiskt säkerställd skillnad har funnits. Statistik för ursprung och ekonomi saknas för det allra mesta, därför har dessa jämförelser tyvärr inte varit möjliga. Kort om diagram och färger I samtliga diagram är kommunens staplar eller utvecklingslinjer presenterade i en rosa färg. Färgen för länet är ljusgrå och rikets staplar och linjer kommer genomgående vara i mörkare grått. Indikatorns styrka är denna mätbarhet och förenkling av en ofta komplex och svårgripbar verklighet. Häri ligger även dess svaghet, då den i sig inte avslöjar något om orsaker till nivåer eller förändringar. Indikatorn ger därför inte en fullständig bild och behöver därför kompletteras med information och kunskap från olika verksamheter och vetenskapliga fält. 5

Kort om enkätundersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa UNG I denna profil kommer en stor andel av indikatorerna hämtas ur de två enkätundersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa UNG. Liv & hälsa har genomförts som en postenkät vid tre tillfällen, år, år och år, i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län. Undersökningen syftar till att med hjälp av självrapporterade uppgifter kartlägga befolkningens hälsa, levnadsvanor och levnadsvillkor. För mer information se till exempel Liv & hälsa, rapport nr, 11. Kort om fortsättningen Nedan följer nu en genomgång av ett antal utvalda indikatorer uppdelade på de elva målområdena. Först ska emellertid några indikatorer för allmänt hälsotillstånd och välmående redovisas. Landstinget i Uppsala län genomför i samarbete med länets kommuner vart annat år undersökningen Liv & hälsa UNG. Den första undersökningen gjordes år 5. Enkäten besvaras individuellt i klassrumsmiljö. Av 11 elever i länet har 9 varit med i undersökningen vilket motsvarar en svarsfrekvens på 1 procent. I årskurs 7 var andelen svarande procent. I årskurs 9 och årskurs på gymnasiet var svarsandelen respektive 7 procent. I Älvkarleby deltog 13 av 1 elever vilket ger en svarsprocent på 7 procent och 77 procent för årskurs 7 respektive årskurs 9. Då Älvkarleby inte har ett eget gymnasium och gymnasieungdomarna därför går i andra kommuners skolor finns inte dessa med i statistiken för Älvkarleby. Därför kommer också Älvkarlebys ungdomars resultat genomgående i denna folkhälsoprofil att jämföras endast med länets årskurs 7 och 9. Kort om övrig statistik I övrigt kommer mycket av statistiken att komma ifrån SCB, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Information kommer också att hämtas från enkätundersökningarna LUPP och Trygghetsundersökningen samt ifrån Öppna jämförelser. Lupp är en undersökning som Ungdomsstyrelsen står bakom. Ungefär hälften av rikets kommuner har någon gång genomfört undersökningen. Här ställs frågor till unga (i Älvkarleby årskurs 7, och 9) om arbete, hälsa, skola, framtidsdrömmar, inflytande och demokrati. Trygghetsundersökningen ställer ett - tal frågor rörande sådant som utemiljö, missbruk och ordningsstörande i offentlig miljö, oro för brottslighet, känslor om otrygghet samt bedömning av polisens arbete i bostadsområdet. Öppna jämförelser är en satsning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att skapa tillgång till jämförbar information om kvalitet, resultat och kostnader inom hälso- och sjukvården, genom att uppställa och jämföra ett antal indikatorer.

Hälsotillstånd och välmående Medellivslängd Vi inleder denna profil med indikatorn medellivslängd. Denna är en av de mest använda indikatorerna för folkhälsans utveckling, framför allt i internationella jämförelser. Här presenteras utvecklingen under -talets första decennium. 3 1 79 77 1999-3 Medellivslängd vid födelsen, MÄN, medelvärde för perioderna - Allmänt hälsotillstånd 3 1 79 77 Medellivslängd vid födelsen, KVINNOR, medelvärde för perioderna 1999-3 - 1- - 5 3-7 - I Liv & hälsa fick de svarande bedöma sitt eget allmänna hälsotillstånd. Det allmänna hälsotillståndet blir sämre med åldrarna där ca 5 procent av Älvkarlebybor 1-3 år svarar att de mår mycket bra eller bra. Motsvarande siffra för de som är 5- år är 5 %. De ålderstandardiserande siffrorna ligger för bägge könen runt procent, siffrorna för länet ligger på 7 procent (när siffror ska åldersstandardiseras justeras siffrorna för ålderns störande verkan på jämförelsen). Det går inte att utläsa någon trend om man jämför års siffror med dem från och. Långvarig sjukdom 1- - 3-5 7-5- - 9 1 En annan indikator på allmänt hälsotillstånd är långvarig sjukdom. Fler kvinnor och fler äldre svarar att de har en sjukdom som varat längre än månader, eller har bestående besvär efter olycka, nedsatt funktion, eller annat allvarligt hälsoproblem. Andelen som svarat ja är 7 procent av Älvkarlebys liksom länets män, och 3 procent av Älvkarlebys kvinnor jämfört med 3 procent av länets kvinnor. Här är de åldersstandardiserade siffrorna stabila sedan undersökningen år. 5- - 9 1 Läkemedelsanvändning En indikator på ohälsa är läkemedelsanvändning, därför kan det vara intressant att få en bild av hur utbredd användningen av vissa sorters läkemedel är. Liv & hälsa UNG visar att det är få av kommunens ungdomar som använder receptfria eller receptbelagda läkemedel mot Har du under de senaste huvudvärk eller depression män kvinnor veckorna använt dagligen eller nästan dagligen. receptfria smärtstillande 3 5 För den vuxna delen av eller antiinflammatoriska medel? kommunens invånare gäller receptbelagda smärtstillande 15 eller antiinflammatoriska medel? följande siffror, hämtade från Liv receptbelagda sömnmedel? 5 1 & hälsa. receptbelagda lugnande medel? 5 7 receptbelagda antidepressiva 3 1 medel? Siffror uppdelat på åldersgrupper och kön för receptbelagda smärtstillande eller antiinflammatoriska samt antidepressiva medel presenteras i diagrammen nedan. 5 3 1 Har Du under de senaste veckorna använt receptbelagda antidepressiva medel? Procentandel som svarat ja av samtliga som svarat på frågan. Värk män kvinnor 1-3 35-9 5-5-79 - Genomgående i de Liv & hälsa UNG som gjorts svarar ungefär 5-7 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna att de har problem med värk i delar av kroppen såsom nacke, rygg, knän till exempel. Kommunens och länets pojkar hamnar här på ungefär samma siffror medan kommunens flickors siffror är något högre än länets. 5 3 1 Har Du under de senaste veckorna använt receptbelagda smärstillande eller antiinflammatoriska medel? Procentandel som svarat ja av samtliga som svarat på frågan. män kvinnor 1-3 35-9 5-5-79-7

Nedsatt psykiskt välbefinnande Utifrån frågor om psykisk hälsa och livskvalitet i Liv & hälsa har de svarande kategoriserats ifall de kan anses ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Frågorna rör exempelvis ifall man under de senaste veckorna: förlorat tron på sig själv; har haft svårt att sova på grund av oro; har upplevt att man gjort nytta; har känt sig olycklig och nedstämd. Siffrorna för Älvkarleby visar att 15 procent av männen och 3 procent av kvinnorna kan beskrivas ha haft ett nedsatt psykiskt välbefinnande vid undersökningstillfället. Dessa siffror är i paritet med de för länet och för länet har dessa siffror varit stabila i de tre Liv & hälsa som har genomförts. Älvkarlebys kvinnor visade däremot lägre siffror år men är nu tillbaka på nivåerna som kom fram år. I tabellen visas procentandelen Älvkarlebyungdomar som i Liv & hälsa UNG svarat att de ofta eller alltid känt sig stressade, nedstämda eller trötta under de senaste tre månaderna. Som framkommer av tabellen händer något mellan årskurs 7 och 9 för flickorna i Älvkarleby. Detta gäller också för flickorna i länet, och även hos pojkarna i länet ses ökande siffror mellan årskurserna, dock inte lika stora ökningar som hos flickorna. skurs 7 skurs 9 skurs 7 skurs 9 Trött 3 7 1 33 Nedstämd 13 9 Stressad 1 39 13 11 9 7 5 3 1 Ohälsotal Med ohälsotal menas de av Försäkringskassan summerade antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning som divideras med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. Ohälsotal, ohälsodagar per person - år - KVINNOR 5,3 5 7 9 1 9 7 5 3 1 Ohälsotal, ohälsodagar per person - år - MÄN 3,1 5 7 9 1

Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande, låg föreningsaktivitet och misstro till möjligheten till påverkan, utmärks ofta av allvarliga hälsoproblem. Att öka människors delaktighet i samhällslivet är därför ett av de viktigaste folkhälsomålen. Diskriminering är en viktig orsak till att grupper av människor berövas inflytande och har stor verkan på dessa människors hälsa. Även det långvariga utanförskap som kan komma av långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning är ett stort hot mot känslan av delaktighet. Representation Statistik finns för representationen i kommunfullmäktige i avseende på kön och ursprungsland. Det sitter 1 kvinnor och 17 män i Älvkarlebys kommunfullmäktige. Denna uppdelning har återkommit i alla val sedan 199 och ger en kvinnorepresentation på 5 procent. Snittet i riket är 3 procent. Det finns statistik även för hur många ledamöter som inte är födda i Sverige. I Älvkarleby är det 1 av 31 ledamöter som är utrikes födda, vilket motsvarar 3 procent av platserna, för en befolkningsgrupp som uppgår i 1 % av kommunens totalbefolkning. Sammanslaget i länets kommunfullmäktige representerar,5 % av platserna de 13,5 % som är utrikes födda. Snittet för rikets samtliga kommuner är procent/ 15 procent. Valdeltagande Valdeltagandet har gått upp i Älvkarleby kommun sedan valet. Siffrorna för 1 års val är, procent i valet till riksdagen, 1, procent i valet till landstingsfullmäktige, och,1 procent i valet till kommunfullmäktige. Dessa siffror ligger mycket nära riksgenomsnittet i valen till de olika församlingarna år 1. Diagrammen visar valdeltagande i de olika valen i kommunen, länet och riket. För valen till riksdag och kommunfullmäktige finns inte ihopsamlad statistik för länen, här är de ljusgrå strecken därför valdeltagandet i Uppsala läns kommuner. Föreningsliv Att vara en aktiv medlem i någon form av förening är ett tecken på delaktighet och ses därför som en friskfaktor. Enligt Liv & hälsa är fyra av tio Älvkarlebybor aktiva i någon form av förening, organisation och/ eller samfund. Uppdelat på kön ser man att fler män än kvinnor är aktiva och att Älvkarlebys kvinnor också i mindre grad är aktiva än kvinnor totalt i länet. En uppdelning i åldersgrupper visar att kommunens unga vuxna (1-3 år) i mindre grad är aktiva jämfört med länets, även om det här finns viss statistisk osäkerhet. 1% 95% 9% 5% Deltagande i v al till riksdag 1% 95% 9% 5% Deltagande i v al till landsting 1% 95% 9% 5% Deltagande i v al till kommunfullmäktige Från Liv & hälsa UNG kan man finna att precis som hos länets övriga kommuner så är en stor andel av Älvkarleby kommuns ungdomar med i en idrottsförening. I både kommun och län är varannan ungdom aktiv i någon idrottsförening. Uppdelat på kön ser man att 39 % av flickorna är medlemmar vilket är fem procentenheter färre än länssnittet. % 75% 1 % 75% 1 % 75% 1 Även undersökningen LUPP ställde frågor om föreningsmedlemskap. Här framkommer att dryga 1 procent av högstadieungdomarna är med i en kultur- skol- och/eller hobbyförening. Cirka 5 procent är med i en friluftsförening och samma andel är med i en religiös förening/församling. Medlemskap i politiskt parti eller förening som sysslar med samhällsfrågor är ovanligt, endast några få ungdomar säger sig vara medlemmar i en sådan förening. 9

Arbetslöshet Arbete är ofta en viktig grund för social delaktighet och meningsfull sysselsättning. Arbetslöshet kan därför vara ett hot mot känslan av delaktighet. 11 års medeltal för den totala arbetslösheten i Älvkarleby kommun var 7, %. Siffrorna för riket var,3 % och för länet, %. Än större riskfaktor för hälsan är när arbetslöshetstiden blir lång. smedeltalet 11 för långtidsarbetslösa 1--åringar var i Älvkarleby,9 procent (51 personer). Procenten för länet var, och för riket 1. Skolan är en mycket viktig arena för ungdomar där de spenderar mycket tid. Därför kan det vara intressant att studera hur Älvkarlebys ungdomar känner över möjligheterna att påverka hur deras skola ska skötas. Det ställdes i Liv & hälsa UNG tre frågor som kan belysa detta. 59 % tycker att de får hjälpa till att sköta skolan, 5 % tycker att de får vara med och påverka vad man gör i skolan, och 3 % tycker att eleverna får vara med och bestämma vilka regler som ska gälla på skolan. Möjligheter till påverkan Var fjärde Älvkarlebyungdom vill, enligt Liv & hälsa UNG, vara med och påverka i frågor som rör kommunen, men procent anser att det finns ganska eller mycket små möjligheter att påverka de som bestämmer. Dessa siffror liknar de för länet i stort. är mer negativa till dessa möjligheter än pojkarna i Älvkarleby, 75 % jämfört med 55 % (länet: / 57). Av dem som säger att de inte vill vara med och påverka är den vanligaste anledningen att de inte är tillräckligt intresserade. Tjejer hävdar i större grad än killarna ointresse (51/ 3) och fler tjejer menar också att det inte spelar någon roll att försöka påverka eftersom de med makt förmodligen ändå inte lyssnar (17/ 7). Procent som anser att det finns ganska eller mycket små möjlighet att påverka de som % bestämmer I undersökningen LUPP som mer är en undersökning som fokuserar just på delaktighet och inflytande så svarar hela 3 procent av kommunungdomarna att de vill vara med och Kommunen Länet påverka i frågor som rör kommunen. I denna undersökning svarar också över 5 procent av ungdomarna att de inte vet var de ska vända sig ifall de vill påverka något i kommunen. 7% % 5% % 3% % 1% % Det kan också i detta sammanhang vara intressant att se vilka frågor som kommunens ungdomar anser är extra viktiga. I LUPP fick eleverna ta ställning till påståendet Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun du bor. Vad är viktigast att satsa på? Här följer topp fem för svaren, uppdelat på kön. Tjejer Killar 1. Lika lön för kvinnor och män 1. Arbete mot kriminalitet. Arbete mot kriminalitet. Sjukvård 3. Arbete för att minska användandet av alkohol och droger 3. Skola. Djurens rättigheter. Idrottsanläggningar 5. Sjukvård 5. Diskriminering Arbete mot främlingsfientlighet och rasism Det är svårt att hitta statistik om diskriminering uppdelat på kommuner. I Liv & hälsa UNG svarar sju procent både i kommun och i län att de någon gång blivit orättvist behandlade på grund av sitt kön. Cirka elva procent av flickorna i län och kommun svarar att detta skett en gång, dryga fyra procent att det skett två eller flera gånger. För pojkarna är siffrorna lägre. I kommunen uppger,5 procent av pojkarna att detta skett en gång, och ytterligare,5 procent att det hänt flera gånger. 1

Målområde Inkomstklyftor Ekonomiska och sociala förutsättningar Människors ekonomiska situation och hälsa hör ihop. Fattigdom är ofta förknippat med ohälsa samtidigt som höginkomsttagare har en bättre hälsa än genomsnittet. Inkomstklyftorna i sig verkar påverka ett samhälles hälsa, men fattigdom ger också upphov till ekonomisk stress och minskad förmåga att påverka sin livssituation. Att känna kontroll över livet handlar också om att ha ett kontaktnätverk att ty sig till när problem uppkommer i livet. För känslan av kontroll är också trygghet nödvändig. Det är viktigt för hälsan att människor inte faller offer för brottslighet eller känner sig hotade i sin vardagsmiljö. Fattigdom och ekonomisk stress Det finns olika sätt att statistiskt mäta fattigdom. Ett sätt är att studera siffrorna på dem som lever med en bruttolön under 1,5 basbelopp. Andel personer med summerad kontant bruttolön under 1,5 basbelopp. Ålder -år 7 9 Andel % män kvinnor män kvinnor män kvinnor Kommunen,5 17 1,5 15 Länet 11,5 17,5 11,5 1,5 1,5 17 Riket 9,5 1,5 9 13,5 1,5 1,5 För att undvika ekonomisk stress är det viktigt att kunna betala löpande utgifter varje månad. Cirka en av fem av Älvkarlebys vuxna svarade i Liv & hälsa att de någon gång under det senaste året haft problem med det sistnämnda, en liten försämring från. Fler kvinnor än män har haft dessa problem, och yngre i högre grad än äldre, såväl i län som i kommun. En riskfaktor är samhällen med stora inkomstklyftor. I Sverige vidgas klyftorna. Ett sätt att visa på detta är att studera skillnaden mellan så kallade låginkomsttagare och höginkomsttagare. Med låginkomsttagare menas här de % av inkomsttagarna med lägst inkomster och höginkomsttagare är därmed de % med högst inkomster. gick gränsen vid 1353 kronor för den lägsta gruppen och vid 799 kronor för den högsta. Detta betyder att den lägre marginalinkomsten var 3, % av den högre marginalinkomsten. var dessa marginalsiffror 113 kronor och 3551 kronor. Detta ger att den lägre marginalinkomsten då endast var 3,7 % av den högre, vilket visar på ökade klyftor. Älvkarleby kommun har dock inte lika stora klyftor som övriga länet. Andelen höginkomsttagare är lika många som i riket, däremot finns färre låginkomsttagare. I Älvkarleby faller 13 % in under definitionen låginkomsttagare, mot de % som det alltså skulle ha varit om rikssnittet följts. Studerar man siffrorna uppdelat på kön ser man dock att det framför allt är Älvkarlebys män som håller uppe inkomstsnittet. Att män har högre inkomster än kvinnor Kommunen Länet gäller även för län och rike men Andel % 9 Kvinnor Män Kvinnor Män inkomstskillnaderna mellan Höginkomsttagare 9 1 könen är större i kommunen. Låginkomsttagare 1 13 1 (KBF) Det är även viktigt med en kontantmarginal. I Liv & hälsa fick de som besvarade enkäten svara på exemplet ifall de skulle klara att plötsligt hamna i en situation där de på en vecka måste skaffa fram kronor. Ungefär var femte man och var tredje kvinna i kommunen svarar nej. Framför allt är det kvinnor 1-9 år som har liten kontantmarginal. procent av dessa svarar att de inte skulle kunna skaffa fram pengarna, en hög siffra både jämfört med deras lika gamla män i kommunen och de jämngamla kvinnorna i länet, där 5 procent har dessa problem. Ekonomiska trångmål kan också vara ett hot mot ens hälsa på ett än mer direkt sett, ifall man av ekonomiska skäl avstår från att söka vård, köpa ut läkemedel eller gå till tandläkaren även om man anser sig behöva. Här visar Liv & hälsa att det framför allt är tandläkarbesök som folk känner sig tvungna att prioritera bort. 5 procent svarar att de på grund av ekonomin inte sökt vård, 7 procent att de inte köpt ut läkemedel och 1 procent att de avstått från att gå till tandläkare. Även här är det generellt Älvkarlebys kvinnor som har det svårare än männen i kommunen och kvinnorna i länet, och de yngre har det svårare än de äldre. Jämfört med så har fler råkat i trångmål i kommunen men inte i länet. Dessa skillnader framträder även om man studerar snittet för sammanräknad förvärvsinkomst år 9. I Älvkarleby uppgår kvinnors snittinkomst till ca 7,5 % av männens, att jämföra med län och rike där procenten är 7. (Regionfakta) 11

Försörjningsmåttet Ett nytt mått som fångar kostnaderna för arbetslöshet och ohälsa är det så kallade försörjningsmåttet. Detta mått räknas ut av Försäkringskassan men mäter omfattningen av ersättningar som betalas ut vid ohälsa, arbetslöshet samt bistånd från socialtjänsten för individer mellan 19- år alltså sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsstöd, ersättning från a-kassa samt socialbidrag. 5 15 1 Försörjningsmåttet. Utbetalt belopp kronor per invånare 11 5 95 515 115 5 33 9 1939 99 15 Social trygghet Viktigt för att kunna känna social trygghet är att känna sig trygg i det egna bostadsområdet och trygg med grannarna i området. Ett antal påståenden kring detta fanns att ta ställning till i Liv & hälsa, tabellen visar procentsiffran för de som svarat stämmer mycket väl/ stämmer ganska väl på följande påståenden. Påstående Område Män Kvinnor Man kan lita på människorna som Kommunen 9 7 bor i det här området: Länet 9 9 I det här området kan man känna sig Kommunen 97 91 säker och trygg för att inte bli angripen eller utsatt för hot: Länet 95 9 Människorna i det här området Kommunen 1 känner varandra väl: Länet Människorna i det här området bryr Kommunen 75 7 sig om varandra: Länet 71 7 Social kontroll Att ha kontroll över livet handlar inte bara om att ha ekonomiska resurser och marginaler. Det är också viktigt att ha människor man kan förlita sig på vid speciella omständigheter, problem eller kriser. Detta anser sig den allra största majoriteten människor ha, helt säker eller troligen. I Älvkarleby liksom i länet ligger siffran kring 95 procent. Dock är det fem procent som inte har detta stöd, och denna avsaknad är förstås för dem en stor riskfaktor. Riket Länet Kommunen FK AF Ek. bistånd En annan fråga i Liv & hälsa kopplad till trygghet är Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Svaren på denna fråga är väldigt beroende på besvararens kön. Var fjärde kvinna svarar att detta händer ibland eller ofta, hos männen svarar endast var tjugonde detta. Siffrorna liknar länet i övrigt. Trenden från tidigare undersökningar är att alltfler kvinnor känner denna rädsla, en ökning från år med tio procentenheter. Även hos ungdomarna är flickorna räddare för att gå ut än pojkarna. Siffrorna i tabellen är jämna mellan könen, förutom för jag har inte vågat gå ut. Detta svarar % av pojkarna och 11,5 % av flickorna. Frågan kommer från LUPP. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? % Jag har inte vågat gå ut någon har hotat mig 1 någon har stulit från mig 13 jag har blivit utsatt för misshandel 3 inget av detta har hänt mig 71 1

En ytterligare bild av den sociala tryggheten kommer från den så kallade trygghetsundersökningen som utfördes i augusti år 11 i Älvkarleby kommun på uppdrag av länsstyrelsen, Polisen och Tryggare Uppsala län. Undersökningen gjordes genom att skicka ut enkäter till de boende i två bostadsområden i Skutskärs tätort och två bostadsområden i Älvkarleby tätort. Totalt kom 159 besvarade enkäter tillbaka vilket gav en svarsprocent på 7 procent, där en övervägande andel var kvinnor och pensionärer. I Skutskär framkom en viss otrygghet utomhus. Undersökningen visade också att otryggheten är större i Skutskär än i Älvkarleby tätort men att båda tätorterna hade problem med buskörning med mopeder och bilar som kör för fort. Brottslighet Två procent av männen och två procent av kvinnorna uppger i Liv & hälsa att de det senaste året blivit utsatta för avsiktligt våld eller misshandel., en mycket stor riskfaktor, självklart, för de omedelbara fysiska skador som kan uppstå, men också på grund av den psykiska påfrestningen och stressen som kan påverka hälsan under en lång tid. än pojkar i kommunen svarar också att de har tagit varor i ett varuhus, kiosk eller butik utan att betala. flickor pojkar Har du tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala?. Älvkarleby kommun, uppdelat på kön 1 gång - gånger 5 ggr eller fler,5 1 1,5 1 3 5 När siffrorna för könen slås ihop framkommer också en stor skillnad mot länen. Länet Har du tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala? Procentsiffror. 1 gång - gånger 5 gånger eller fler 13,5, 7,5 1 Brottsligheten i Älvkarleby kommun ligger på jämförelsevis lägre nivåer. Diagrammet visar de senaste årens siffror från Brottsförebyggande rådet och visar anmälda brott och anmälda våldsbrott. 1 9 Riket Länet Kommunen Riket Länet Kommunen Riket Länet Kommunen Brott, ej vålds- Våldsbrott 5 5 75 1 15 15 Kommunen, 1,5 1,5 1 3 5 Liv & hälsa UNG frågar skolungdomarna olika frågor som har koppling till brottslighet. Här fick de svara på ifall de själva deltagit i olika icke lagliga aktiviteter och i så fall hur ofta. 1 procent av kommunens ungdomar har varit med om att med avsikt förstöra saker såsom fönsterrutor, gatulampor eller liknande. 7,5 procent har gjort detta - gånger. Dessa procentsiffror återkommer i frågan ifall du har varit med om att klottra på väggar. Siffrorna liknar de för länet. Ser man till kön så är det något fler pojkar som svarat att de förstört saker men fler tjejer som säger att de har varit med om att klottra. 3 procent av tjejerna svarar att de gjort detta en eller - gånger, för pojkarna är siffran 1 procent. Fler flickor 13

Målområde Låg födslovikt Låt oss börja där det börjar - med födseln. Siffrorna visar antal nyfödda per 1 med låg födslovikt, och är medelvärdet för perioden 7-9. Barnfattigdom 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Det finns i Sverige idag en stor ojämlikhet när det gäller barns hälsa, där både fysiska och psykiska hälsoproblem är klart vanligare bland socialt mindre gynnade barn. Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse, eftersom det visat sig att hälsan under de första levnadsåren sannolikt har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. Låg födelsevikt ökar exempelvis risken för att råka ut för hjärtsjukdomar i vuxen ålder. Det som är viktigast för barns hälsa uppfattas vara familjeförhållanden, skola och fritid. Det ska betonas att det finns barn som lever under långt sämre förhållanden än andra, exempelvis barn till missbrukare och barn till flyktingar. Älvkarleby Uppsala län Sverige 1,7 7, 31, Det finns en ojämlikhet utifrån etnisk bakgrund i hur många barn som befinner sig i ekonomiskt utsatta hushåll. Här har Älvkarleby tyvärr närmat sig län och rike då differensen mellan barn med utländsk bakgrund (med minst en förälder född utomlands) och barn med svensk bakgrund här ökat. Familj Barnfattigdomsindex, differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund 3 Som nämndes i målformuleringen ovan så är familjeförhållanden mycket viktiga för ungdomars hälsa. Liv & hälsa UNG ställer ett antal frågor om ungdomarnas familjer och deras fritid. Här finns frågor om vilka regler som gäller i ungdomarnas familjer, som till exempel ifall det är viktig att säga vart du går, när du skall vara hemma, när du lägger dig. Det finns här inga stora skillnader mellan kommunen och länet, men vissa skillnader kan upptäckas mellan flickor och pojkar. Det är till exempel fler flickor som svarar att det är mycket eller ganska noga att de säger vart de ska gå, när de ska vara hemma samt att de hjälper till hemma. Frågor ställdes också om ifall familjen samlas varje dag, till exempel för middag. Detta skedde i tre av fyra familjer. Slutligen ska här nämnas resultatet på frågan ifall föräldrarna lade märke till ifall deras barn gjort något bra. Detta menar,5 procent av Älvkarlebyungdomarna att deras föräldrar gör, men 17,5 procent får alltså inte denna uppmärksamhet. 9 7 1 3 5 Barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer har visat sig ha större problem med hälsan när de blir tonåringar och vuxna. Därför är det viktigt att se hur utvecklingen går i denna fråga. Diagrammet visar hur utvecklingen har sett ut vad gäller barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Statistisken kommer från Rädda barnen och SCB (med låg inkomst menas här den lägsta utgiftsnivån baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 19-talet - med inflationsuppräkningar och en norm för boendeutgifter). Som diagrammet som följer visar så följer utvecklingen varandra i län, rike och kommun vilket tyder på att detta i mycket är en fråga som nationella politiska beslut påverkar. 1 1 1 Andel (%) barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 3 5 7 9 11, 1

Fritid Följande fråga angående ungdomars fritid ställdes i undersökningen LUPP: det finns ganska mycket att göra det finns väldigt mycket att göra Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på fritiden? det finns väldigt lite att göra det finns ganska lite att göra % 1% % 3% % 5% Som synes ansåg de flesta att det fanns saker att göra. Inga stora könsskillnader kunde upptäckas. Skola Skolan är en mycket viktig del i ungdomars liv. Det tidigare målområdet tog upp social trygghet genom att ha kontaktnät och trygghet. Detta skapas ofta genom skolan. Skolan är också ungdomars arbetsplats (målområde ). För framtida hälsa är en av de allra viktigaste indikatorerna att man går ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Vi ska titta på de siffrorna snart, men först konstatera att för att nå bra resultat inom studierna är det förmodligen viktigt att skolan är en miljö som ger den trygghet som krävs för studiero. En grundläggande del är då att inte bli fysiskt eller psykiskt mobbad. Liv & hälsa UNG ställde frågor som kan hjälpa oss få en bild av hur väl skolan lyckas skapa denna miljö. På frågan ifall eleven känt obehag eller rädsla för att råka i bråk under skoldagen svarar 13 procent av både länets och kommunens ungdomar att detta har skett en gång, medan % i Älvkarleby och 5 % i länet har upplevt detta två eller fler gånger. Slår man ut dessa siffror på kön ser man att det än mer är flickorna i Älvkarleby som är drabbade. 1 % av flickorna har en gång upplevt dessa känslor, och 7 % har upplevt det flera gånger, jämfört med pojkarnas 7 %/ 1 %. Trenderna är här inte entydiga, där de som svarat att de en gång varit drabbade har stigit senaste två åren men de som svarat två eller flera gånger har sjunkit. Frågor ställs också om eleven blivit slagen eller allvarligt retad under den senaste terminen. Här är ingen stor skillnad mellan könen upptäckbar. Älvkarleby har 11 % som svarar att de någon gång blivit slagen vilket är 3,5 % mer än länet. Övriga siffror är liknande mellan kommun och län. Siffrorna på dem som svarar att de blivit allvarligt retade en gång den senaste terminen är 7,5 %. Siffrorna för de som svarar att de blivit slagna eller allvarligt retade vid två eller fler tillfällen ligger kring 3 %. LUPP ställer frågan Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? vilket 15 % av pojkarna och 3 % av flickorna säger sig ha blivit. Här ställs också frågan om var mobbningen sker. Svaren här visar att det till stor del är till och från skolan och på rasterna som mobbning sker, men den sker också via telefonsamtal, sms, e-post och/eller hemsida. Frånvaro av ovan nämnda riskfaktorer är naturligtvis mycket viktigt men önskvärt är ju förstås att ungdomarna faktiskt trivs i skolan, vilket 7 procent av Älvkarlebys elever svarat att de gör (länets procentsiffra:,5). Positiva friskfaktorer är också att ha kamrater i skolan som vill vara med en, vilket nio av tio elever svarar att de har. Slutligen ska vi studera siffror från Skolverket för behörighet till gymnasiet. Denna behörighet får man ifall man är minst godkänd i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik. Som framgår av diagrammen har utvecklingen varit olycklig för Älvkarlebys Behöriga till gymnasieskolan, våren åren 1-1 - POJKAR 1% ungdomar, och då särskilt för pojkarna. 95% 9% 5% % 75% 1% 95% 9% 5% % 75% Behöriga till gymnasieskolan, våren åren 1-1 - FLICKOR 75,% 1 3 5 7 9 1 1 3 5 7 9 1,7% 15

Målområde Oavlönat hemarbete Hälsa i arbetslivet Arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan. Människors arbete är den viktigaste bestämningsfaktorn till de mycket stora hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupper, inte minst mellan arbetslösa och arbetare. Personer med arbetaryrken har betydlig högre dödlighet och högre ohälsotal än tjänstemän i ledande ställning. Människors arbetsmiljö har ofta en direkt påverkan på hälsan. Höga arbetskrav tillsammans med lågt inflytande över arbetet ger så kallad negativ stress som kan leda till fysiska och psykiska sjukdomar och besvär. Ensidig belastning på arbetet har ett starkt samband med smärtor från rörelseorganen. En negativ utveckling inom arbetslivet har i högre grad drabbat kvinnor än män. Redan i målområde 1 presenterades statistiken för arbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Som nämns i målbeskrivningen ovan är arbetslöshet en av de främsta bestämningsfaktorerna för skillnader i hälsa. Som vårt samhälle är uppbyggt blir att ha arbete därför generellt en friskfaktor. Samtidigt finns det också stora skillnader i hälsa mellan olika typer av arbetare. Nedan följer statistik om arbetsmiljö men först ska här klarläggas att mycket arbete läggs ner utanför själva lönejobbet alltså i hemmet. I Liv & hälsa finns en fråga kring hur många timmar per vecka som i genomsnitt läggs ner på oavlönat hemarbete, alltså allt det där som också måste skötas utöver lönearbetet: sköta barn, vårda anhöriga, handla, laga mat, sköta ekonomin, tvätta, städa, underhålla bil och hus. Här framkommer en mycket stor skillnad mellan könen, och särskilt utmärkande är detta i Älvkarleby, där 37 procent av kvinnorna svarar att de läger 1 timmar eller mer per vecka på hemarbete mot endast 15 procent av männen. 37% av kommunens kvinnor lägger ner 1 timmar/vecka eller mer på hemarbete Hemarbete tyder på en ökad arbetsbörda men behöver naturligtvis inte i sig vara en riskfaktor, istället kan det ju förstås lika bra vara en friskfaktor att få ta hand om nära och kära eller att laga mat eller fixa med huset. En riskfaktor är dock när hemarbetet är betungande. Här svarar cirka var tionde kvinna och var tjugonde man i Älvkarleby att de känner detta för det mesta eller alltid. Att inte kunna få avlastning när hemarbetet känns betungande bör också kunna ses som en riskfaktor då detta torde upplevas som stressande. 17 procent (av både männen och kvinnorna i kommunen) svarar att de aldrig kan få möjlighet till avlastning. 1 Arbetsmiljö En stor riskfaktor är att inte trivas med sitt jobb, samt höga arbetskrav tillsammans med lågt inflytande över arbetet. Var tjugonde arbetare i Älvkarleby trivs ganska eller mycket dåligt med sitt arbete. Vad gäller riskfaktorer från arbetsmiljön så visar Liv & hälsa det som kan förväntas av att så relativt stor andel jobbar inom tillverkning och bygg, och att kommunen är en stor arbetsgivare. Fler jobbar i fysiskt påfrestande miljö där det oftare lyfts tungt, utförs upprepande och ensidiga rörelser, utsätts för buller, och för männen gäller även att fler utsätts för kemiska preparat, ångor och eller gaser. Statistik om arbetssjukdomar och arbetsolyckor ifrån Arbetsmiljöverket, ISA-registret, visar dock att kommunen följer länets och rikets utveckling. 1 Anmälda arbetssjukdomar/ 1 förvärvsarbetande - MÄN 3 5 7 9 Anmälda arbetsolyckor/ 1 förvärvsarbetande - KVINNOR,7 3 5 7 9,1 1 1 Anmälda arbetssjukdomar/ 1 förvärvsarbetande - KVINNOR 3 5 7 9 Anmälda arbetsolyckor/ 1 förvärvsarbetande - MÄN 3 5 7 9, 5, 1

Målområde 5 Sunda och säkra produkter och miljöer Det femte folkhälsomålet är också starkt kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål och omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. God bebyggd miljö, frisk luft, giftfri miljö, skyddande ozonskikt och säker strålmiljö är alla mål som naturligtvis har stor inverkan på nuvarande och framtida hälsa. Hit räknas också den absolut nödvändiga begränsningen av klimatpåverkan som annars riskerar påverka samhällen mycket negativt i framtiden. Även skadeförebyggande arbete ligger under detta målområde. Vikten av förebyggande arbete mot självmord lyfts också fram. Skador och förgiftningar Åtta procent av Älvkarlebys vuxna befolkning har, enligt Liv & hälsa, under det senaste året råkat ut för en olycka som lett till att de uppsökt vård eller tandvård, en liten minskning från år. Hos de unga har 1 procent råkat ut för en sådan olycka under det senaste året, och åtta procent har varit tvungna att söka vård två eller fler gånger. Statistiken för skador och förgiftningar kommer även den från Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Dödsfall på grund av skador och förgiftningar är klart vanligare för män än kvinnor och blir också ännu tydligare vanligt med stigande ålder. Siffrorna för åldersstrukturen är från riket då kommunens bygger på så få fall, men samma uppdelning verkar finnas för kommunen. Självmord Antalet självmord per 1 invånare har legat stabilt i riket under -talet. Även länets och kommunens siffror verkar relativt stabila, men trender är svåra att uttyda när det handlar om få fall. Detta gör att det också blir än svårare att studera åldersgrupper. Men konstateras går att inga dödsfall med säkra suicider har konstaterats under senaste decenniet för kvinnor 15- år och att självmord blir vanligare med stigande ålder. Siffrorna kommer från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 1 1 1 Dödlighet i skador och förgiftningar/ 1 inv. MÄN 1-5 - 3-7 - 5-9 1, 1 1 1 1 1 Dödsfall i skador och förgiftningar per 1 inv, fördelat på åldersgrupper. M edelvärde för åren 5-9. Sverige. 5 3 1 - Självmord per 1 inv. Dödsfall med säkra suicider. KVINNOR 1-5 - 3-7 - 5-9 1, 5 3 1 - Självmord per 1 inv. Dödsfall med säkra suicider. MÄN 1-5 - 3-7 - 3, 5-9 1 1 1 Dödlighet i skador och förgiftningar/ 1 inv. KVINNOR 1-5 - 3-7 - 5-9 5,7-1 15-5- 5-5- -1 15-5- 5-5- Kvinnor Män 17

Fallskador För äldre är ett stort hot mot livskvaliteten de skador som kommer av fallolyckor. I Öppna jämförelser förs statistik över antalet personer med fallskador per 1 invånare. Siffrorna gäller för de år och äldre och för åren -1. Älvkarlebys siffra är, att jämföra med snittet för riket som ligger på 59 fallskador/1 invånare. Detta ger Älvkarleby en ranking på 3e plats av rikets kommuner. Då många äldre med risk att drabbas svårt av riskskador bor på särskild boende har tanken uppstått att dessa bör bedöma sina boende med avseende på risk för fall. Här står sig Älvkarleby kommun sämre i jämförelsen. Andelen som fått en sådan bedömning är här procent, jämfört med rikets snitt på 55 procent. Denna procentsiffra placerar kommunen på en 5:e-plats. Livsmiljö Nio av tio kommun- och länsbor trivs enligt Liv & hälsa med sin bostads omgivande miljö. På frågor om/vad något stör i eller kring bostaden kan utläsas att % av invånarna störs av buller och att övriga störelsemoment ligger där ikring eller ännu lägre. Dåligt dricksvatten och klotter eller skadegörelse stör knappt någon alls. Bilresande Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom transportområdet har en avgörande betydelse för möjligheten att nå flera av miljökvalitetsmålen. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora hälsoeffekter. Bilen bidrar också till en stillasittande livsstil som även det påverkar hälsan negativt. En mycket viktig indikator är därför antal körda mil med bil i genomsnitt per kommuninvånare och år. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Uppsala län har ökat med drygt procent mellan år 199 och 1. De längsta genomsnittliga körsträckorna per person har kommuner där det 73 mil per år och invånare förekommer mycket arbetspendling med bil. Älvkarlebys siffra är 73 mil per invånare. Denna siffra är högre än länssnittet som är 1 mil. Det är emellertid främst Uppsala kommun som drar ner snittet, de andra kommunerna i länet har längre körsträcka/invånare än Älvkarleby. 1

Målområde Bemötande i vården Nationell patientenkät är en undersökning som ställer frågor om hur patienter som besökt en vårdmottagning uppfattade sitt besök. Här ställs bland annat frågor om bemötande, vid tidsbokningen, i receptionen, av läkaren, och av personalen vid provtagningen. Vid kontakter med vården kan människor känna sig sårbara och utsatta, därför är det viktigt att människor känner sig väl bemötta. Skutskärs vårdcentral är den enda vårdcentralen i Älvkarleby kommun. Denna vårdcentrals siffror för bemötande är något sämre än snittsiffrorna i län och rike. Glädjande nog kan emellertid inte någon form av diskriminering på grund av kön eller ursprung upptäckas. Siffrorna i tabellen nedan visar så kallad patientupplevd kvalitet (PUK), som är ett viktat värde med minivärde och maxivärde 1. Hur bedömer du bemötandet du fick Skutskär VC Landstingssnittet Snittet i riket vid tidsbokning? 7 77 75 i receptionen? 71 75 75 av läkaren? 79 77 av personalen vid provtagningen? En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Hälso- och sjukvården har ett lagfäst ansvar när det gäller befolkningens hälsa och att bedriva förebyggande arbete och har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin specifika kompetens, breda kunskap, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Vården behöver emellertid bli betydligt mer hälsoorienterad, vilket innebär en perspektivförskjutning mot en helhetssyn på människors problem och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta skulle effektivisera verksamheten, till exempel är sjukvårdens råd i livsstilsfrågor mycket kostnadseffektiva. 3 1 1 Diskussion om ohälsosamma levnadsvanor Frågan ifall sjukvården använder sig av hälsosamtal i tillräcklig grad är svårt att besvara endast utifrån statistik. Det är inte alltid nödvändigt eller lämpligt att diskutera levnadsvanor, och även då kanske bara någon eller några levnadsvanor. Även ett kort samtal om levnadsvanor mellan läkare och patient har emellertid visat sig kunna ha stor nytta. Som vi kommer att se i målområde 9-11 så har Älvkarlebys ungdomar och vuxna levnadsvanor som i de flesta fall är lika ohälsosamma eller mer ohälsosamma än länets befolkning i stort. Därför presenteras här siffror för andel besökande som fått frågor kring levnadsvanor utifrån det livsstilsformulär som fylls i vid besök hos vårdcentral. Undvikande av onödig/farlig medicinering Andel av besökande över 1 år vid VC som har fått fråga om tobaksvanor, AUDIT3, kost och fysisk aktivitet Kommunen Länet Kostvanor 1 1 Fysisk vardagsaktivitet 5 Tobaksvanor 3 3 AUDIT3 (alkohol) 3 1 Ur Öppna jämförelser går att hämta följande statistik. procent av de över 5 år i Älvkarleby bor i särskilt boende. Det anses finnas en nytta i att ha en åtminstone årligt återkommande läkemedelsgenomgång för boende i särskilt boende. Detta ges till 3 procent av de aktuella invånarna i Älvkarleby, jämfört med procent för riket. Det finns även en nytta i att inte alltför många psykofarmaka ges. Öppna jämförelser redovisar statistik för hur många av de över år som får tre eller fler psykofarmaka. Procentsiffran för Älvkarleby är 1, i riket i stort: 15 procent. Slutligen redovisas här också andelen på särskilt boende som får olämpliga läkemedel (ångverkande bensodiazepiner, läkemedel med antikolinerga effekter, tramadol och/eller propiomazin). I Älvkarleby ges dessa till 33 procent av de boende över år, i riket ges det till 17,5 %. Öppna jämförelser använder sig av ett graderingssystem. I samtliga av frågorna som här har redovisats placerar sig Älvkarleby bland de sämre kommunerna. 19

Målområde 7 Gott skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar i ett internationellt perspektiv. Detta sammanhänger till största delen med att det bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, ofta målgruppsanpassade, vaccinationer och andra riktade insatser som testning och kontaktspårning. Ökat långväga resande och en ökning av antibiotikaresistenta infektioner ger dock framtida farhågor. Ett ytterligare riskområde är att sexuellt överförda infektioner ökar påtagligt, till detta målområde räknas HIV/AIDS. Barnvaccinationer Svenska barn vaccineras mot de vanligaste barnsjukdomarna förutom vattkoppor. Ytterst få barn insjuknar efter vaccinering. Vaccinationstäckningen bör ligga på 9 till 95 procent i en befolkning för att undvika sjukdomsutbrott. Uppsalas siffror för barnvaccinationer ligger något lägre än rikets, vilket beror på att beräkning utgår från antal folkbokförda barn i Uppsala län. Andra län utgår från antal inskrivna barn per barnavårdscentral. Andelen vaccinerade barn har legat relativt konstant i länet under de senaste tio åren, dock återfinns även här skillnader i täckningsgrad inom länet. (från Hälsoläget bland barn och unga i Uppsala län ) I Älvkarleby kommun visar siffror från Smittskyddsinstitutet för vaccination för stelkramp, kikhosta, MPR, difteri, polio och influensa (Hib) alla legat på över 95%, förutom några år för vaccination mot MPR. Ofta ligger täckningen på över 9 procent.