Planerad 40 kv kraftledning mellan Hoting och Dorotea i Strömsunds och Dorotea kommuner

Relevanta dokument
Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Yttrande Datum Beteckning FM :3 Sida 2 (2) För kännedom FMV AL Led Nät

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Ombyggnation av 145 kv ledning Grycksbo-Stångtjärn, Faluns kommun, Dalarnas län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Sjunnen och Stensborg i Vetlanda kommun

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bredestad och Aneby i Aneby kommun

2 Kompletterande samrådsredogörelse

Ny 130 kv kraftledning mellan Sävsjöström Berg, Uppvidinge kommun, Kronobergs län

Befintlig 40 kv luftledning mellan Holma och Kaxholmen i Jönköpings kommun

YTTRANDE 2 (3) I kommande MKB bör dessa skillnader mellan alternativen framgå när påverkan på kulturmiljön bedöms.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Befintlig 50 kv ledning mellan Väsa och Blyberg i Älvdalens kommun i Dalarnas län

Befintlig 130 kv luftledning mellan Öråker och Birsta i Sundsvalls kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun

Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Förlängning av tillstånd för befintlig 130 kv kraftledning mellan Ängdalen och Ängsgården, Åstorps kommun

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

Bilaga M1 b. Projektorganisation. Ellevio AB Stockholm. Telefonväxel: Org.nr: Samordnare tillståndsfrågor

Innehållsförteckning. Bilaga M1

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Projektorganisation. E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se. ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

Om elförbindelsen Överby-Beckomberga

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Väg 370 Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län. Vägplan Projektnummer: ,TRV 2015/101450

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Yttranden

Rastplats vid väg E45, Häggenås

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Ansökan om förlängning av nätkoncession för befintlig 40kV markkabel mellan Eksjö och Sjöäng i Eksjö kommun

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsredogörelse

Förlängd koncession för befintlig markkabel 130 kv. Koncession för 130 kv markkabel från Lugnvik till Östersund

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

Alternativutredningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket alternativ utredningen skall gå vidare med.

Ny 130 kv ledning mellan Storhöjden och Källsjön i Sollefteå och Kramfors kommuner, Västernorrlands län

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Samrådsredogörelse - Koskullskulle

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Hästkullen och Jenåsen i Härnösands, Timrå samt Sundsvalls kommuner

Planerad 130 kv markkabel mellan Fotevik och Skanör i Vellinge kommun

Bilaga 1. Samrådsredogörelse för alternativa sträckningar

Resultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län.

Kabling av befintliga luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

BILAGA 10 INKOMNA SKRIFTLIGA SAMRÅDSYTTRANDEN. Gällande flytt av 130 kv kraftledningar PL2 och PL7s9

Fortsatt tillstånd för 130 kv markkabel mellan Fotevik och Ljunghusen i Vellinge kommun, Skåne län

Information om samråd för fiberkabel

E10 Avvakko Lappeasuando

, # "" if. Regeringskansliet S imed iggc Silmicrl iggic. ,., Snumicdigkic ltij'citilssvh I'N I'e STINUSkflHSIIL LSC

VINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning

Samrådredogörelse

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Sjunnen och Stensborg i Vetlanda kommun

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB Malmö

Linjekoncession Lindessjön Samrådsredogörelse

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Södra vägen, etapp 2. Nässjö stad och kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Ny 145kV markförlagd ledning mellan fördelningsstation Ängelholm Östra och ny fördelningsstation Håve i Ängelholms kommun, Skåne län

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Ny 145 kv ledning mellan vindkraftpark Östavall och stamnätsstation Tovåsen, Ånge och Ljusdals kommun i Västernorrlands och Gävleborgs län

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintlig 70 kv kraftledning L4-70 Ringnäs Kinstaby ställverk. Ellevio AB Stockholm

Komplettering av ansökan om koncession för ny 130 kv kraftledning från Västerås Kraftvärmeverk Block 7 i Västerås till transformatorstation VM

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Junosuando och Muodoslompolo. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Turefors och Kvillsfors i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Befintlig 145 kv ledning Västansjö-Hybo- Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: Upprättad:

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark

, Ramböll Sverige AB, Lagergrens gata 7C Karlstad Samrådsredogörelsen har upprättats av

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK

Alternativutvärdering Storhöjden-Källsjön

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Ansökan om nätkoncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen - Gammelstad. Samrådsredogörelse.

Transkript:

E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc 7069 Samrådsredogörelse Planerad 40 kv kraftledning mellan Hoting och Dorotea i Strömsunds och Dorotea kommuner Maj 2018 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö eon.se NEKTAB Nohabgatan 12 E 46134 Trollhättan www.nektab.se Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

Innehållsförteckning 1. Inledning 4 2. Samråd 4 2.1 Förordat stråk och sträckning 6 3. Inkomna synpunkter och bemötanden 9 3.1 Länsstyrelsen i Västerbottens län 11 3.2 Länsstyrelsen i Jämtlands län 11 3.3 Dorotea kommun 16 3.4 Strömsunds kommun 16 3.5 Myndigheter 16 3.6 Närboende och fastighetsägare 20 3.7 Föreningar och organisationer 22 Bilagor: Bilaga 1 - Annons sid 3/23

1. Inledning Syftet med aktuell samrådsredogörelse är att sammanfatta samtliga yttranden från myndigheter, organisationer, företag, fastighetsägare och övriga berörda som inkommit under genomfört skriftligt och öppet samråd. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet har E.ON Energidistribution redan från början samrått brett med samtliga instanser. E.ON bemöter inkomna synpunkter i denna samrådsredogörelse. 2. Samråd E.ON Energidistribution har valt att utforma undersökningssamrådet så att det uppfyller kraven för avgränsningssamrådet enligt kap 6 24 punkt 2 Miljöbalken. Det innebär att samrådet omfattat lokalisering, omfattning och utformning, miljöeffekter samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Ett skriftligt samråd skickades, den 1 mars 2018, ut till myndigheter, organisationer, företag, fastighetsägare och övriga berörda parter enligt sändlista nedan, se tabell 1. Urvalet av vilka som skulle bjudas in till samråd gjordes genom efterforskningar om vilka som bedriver aktiviteter i området och som kan tänkas bli påverkade av aktuella ledningsalternativ. Inkluderades gjorde också alla myndigheter som kan tänkas ha åsikter och information att bidra med. Samrådsunderlag lades även ut på E.ONs hemsida. Fastighetsägare och närboende fick ett kortare brev med information om var samrådsunderlaget fanns att hämta samt information om det öppna samrådet och inbjudan till det. Inbjudan utkom även via en kungörelse den 5 mars 2018 i tidningarna Östersunds- Posten, Länstidningen Östersund, Folkbladet Västerbotten och Västerbottens-Kuriren. Se bilaga 1 för annons. Det öppna samrådsmötet genomfördes den 22 mars 2018 i Dorotea kommun. Öppet samråd I det öppna samrådet framkom det synpunkter på att den förordade sträckningen Stråk 1 Alternativ A1 och A2 även föredrogs av merparten av besökarna. Man framförde att Alternativ B4 inte var önskvärt, framför allt på grund av att boende i närheten (Rörström) hade störts av en ledning som hade löpt mycket nära bostäder. En ledning har tidigare varit förlagd på platsen men har senare rivits. Boende ville således inte få tillbaka en ny ledning. Det framkom också av boende i Bergvattnet, öster om Rockvattnet att man inte ville ha en ledning genom bebyggelsen, utan föredrog att Stråk 1 Alternativ A1 övergår i alternativ B1, öster om bebyggelsen. Flertalet personer ansåg att Stråk 2 Alternativ A, B och C hade tagit för mycket mark i anspråk. sid 4/23

Figur 1. Karta som visar samtliga stråk- och sträckningsalternativ. sid 7/23

Figur 2. Karta som visar samtliga stråk- och sträckningsalternativ. sid 8/23

Figur 3. Karta som visar dörordad sträckning, Alternativ A1 och A2. sid 9/23

Figur 4. Karta som visar förordad sträckning, Alternativ A1 och A2. sid 10/23

3. Inkomna synpunkter och bemötanden 3.1 Länsstyrelsen i Västerbottens län Diarienummer 407-2275-2018. Länsstyrelsen Västerbotten kommer att lämna samrådsyttrande i samband med att de tar beslut i frågan om betydande miljöpåverkan (BMP). 3.2 Länsstyrelsen i Jämtlands län Samrådsyttrande 20180403 Miljöåtgärder För den slutligt valda sträckningen bör en miljöåtgärdsplan tas fram. Syftet med en sådan plan är att i mera detalj redovisa vilken hänsyn och försiktighetsåtgärder som avses tas vid uppförandet och driften av ledningen. Miljöåtgärdsplanen kan ses som en arbetsmanual utifrån vad som är redovisat som hänsyn i ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Planen bör också i detalj redovisa en tidplan över när olika delar av arbetet kommer att utföras. MKB ska oavsett innehålla en preliminär tidsplan som beskriver vilka arbetsmoment som planeras vintertid vid tjälad mark och vad som kan utföras under barmarksperioden. Miljöåtgärdsplanen kan med fördel delas in i tre delar; röjning, avverkning av ledningsgata, uppförande av ledning och drift/underhåll. Planen kan utarbetas i samband med arbetet med MKB men det viktiga är att det vid upphandlingen av olika arbetsmoment finns en beskrivning över vilken hänsyn som ska tas för ledningsarbetet. Vattenskyddsområde I Rörström finns ett vattenskyddsområde, vilken också nämns i handlingarna. Vid val av stråk som berör vattenskyddsområdet ska nödvändig hänsyn tas och skyddsföreskrifter följas. Översvämningsrisker Vid passagen över Rörströmsälven bör elnätsägaren ta hänsyn till översvämningsnivåer för älven och inte placera stolpar inom översvämningsområde. Länsstyrelsen kan bistå med adekvat översvämningskartering om så önskas. sid 11/23

Förorenade områden Utifrån bifogade kartor i handlingarna är det svårt att utläsa vilka objekt i EBH-stödet som kan bli berörda. EBH- stödet är Länsstyrelsernas databas där potentiellt och konstaterat förorenade områden registreras. Länsstyrelsen informerar i följande stycke om de objekt som ser ut att vara i närheten av de föreslagna ledningsdragningarna så att E.ON har kännedom om dem. Tre av objekten är endast identifierade och är inte riskklassade. De har en branschklass utifrån generella miljöbedömningar av branschen de tillhör. Objekten har branschklass 3-4 vilket är de två lägsta klasserna. Två av objekten är inventerade och riskklassade. De har båda bedömts som riskklass 3 vilket är den näst lägsta riskklassen; liten risk för människas hälsa och miljön. Objekt som kan vara berörda; -Rörströms avloppsreningsverk Branschklass 4 Identifiering avslutad - ingen åtgärd. -Samhall, (Hoting Industrier, Trähusfabrik) Inventering avslutad - ingen åtgärd På fastigheten har det bland annat bedrivits verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel. Riskklass 3 -Sågplatsen vid Kilvamma. Branschklass 4 -Vägverksfilial i Hoting. Branschklass 3. Identifiering avslutad - ingen åtgärd.. Identifiering avslutad - ingen åtgärd. -Valåns skjutbana.. Inventering avslutad - ingen åtgärd. Riskklass 3 Magnetfält Gällande magnetfält så beskrivs att beräkning ska göras för de planerade ledningarna när ledningssträckning är fastställd. Beräkning skulle dock kunna beräknas innan för att kunna avgöra vilken sträckning som är bäst med hänsyn till närhet till bebyggelse. Fornlämningar Länsstyrelsen kan konstatera att följande lämningar i tabell 1 kan komma att påverkas av de olika alternativen. Nr 3 och 10 14 finns inte med i underlaget från E.ON men berörs enligt de kartor som bilagts ärendet. Tabell 1 Raä/Skog och historia nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Alternativ Avstånd sid 12/23

1 SoH3037611 Lägenhetsbebyggelse Övrig Stråk 3 alt A 50 m kulturhistorisk lämning, ÖKL 2 SoH3037610 Lägenhetsbebyggelse ÖKL Stråk 1 alt A1 18 m 3 Boplats osäker avgränsning Fornlämning, R Stråk 3 alt A 50 m 4 Husgrund, fossil åkermark 5 Boplats osäker begränsning 6 Boplats, osäker begränsning Bevakningsobjekt sannolikt R R R Stråk 1 alt B3 Stråk 1 alt A1 och B4 Stråk 1 alt A1 och B4 20 m Korsas Korsas 7 Fångstgropssystem R Stråk 1 alt Korsas A1 och B4 8 Fångstgropssystem R Stråk 2 alt A Korsar 9 Minnessten ÖKL Stråk 3 alt A 5 m. 10 Boplats, osäker R Stråk 2 alt A Korsas? begräsning 11 Boplats, osäker R Stråk 2 alt A Korsas? begräsning 12 Boplats, osäker R Stråk 2 alt A Korsas? begräsning 13 SoH1192460 Fäbod karterad 1853 Sannolikt R Stråk 2 alt C nära 14 Fyra fångstgropar R Stråk 2 alt A nära Boplatser Nr 3, 5, 6, 10, 11 och 12 utgörs av boplatserna Raä samt Raä. I samtliga fall har boplatserna osäker begränsning inåt land. Detta beror på att när de inventerades gjordes detta utifrån var man kunde hitta fynd på den renspolade stranden. Hur långt upp boplatsen sträcker sig under grästorv eller in i skogen gick inte att ta ställning till utan en arkeologisk undersökning vilket är mycket ovanligt. Oftast är stränderna en plats där man lägger upp båtar och sitter med hantverk och liknande. Hyddor, kojor och matlagningsplatser ligger oftast en bit upp på land. sid 13/23

Om en boplats ska korsas av en ny sträckning med nya stolpar kommer det därför att krävas att en arkeologisk utredning i anslutning till de platser där de nya stolparna ska placeras. Detta även om dessa stolpar avses placeras en bit upp på land. Boplatserna får inte utsättas för körspår och ska därför undantas från körning annat än på tjälad mark. De får inte heller belamras med avverkningsavfall, ingen uppställning av fordon eller bodar är heller tillåten där. Fångstgropar och fångstgropssystem Nr 7, 8 och 14 utgörs av fångstgropssystemen Raä och samt fångstgroparna Raä För dessa gäller ett skyddsområde på 10 m från vallen på groparnas ytterkant inom vilket område samma regler för körning, uppställning och avfallshantering gäller som boplatserna. Fossil åkermark och fäbod Nr 4 och 12 utgörs av Raä som består av en husgrund och ett område med fossil åkermark samt SoH1192460 som utgörs av en fäbod. Båda är troligen att betrakta som fornlämningar då de sannolikt är äldre än gränsåret 1850. Båda ligger så till att de ska och kan undvikas vid anläggandet av den nya linjen. Övriga kulturhistoriska lämningar Nr 1, 2 och 9 består av två torplämningar SoH3037611 och SoH3037610 samt en minnessten Raä som omtalar att vägen den står vid är byggd 1887. Samtliga är hänsynslämningar vilket innebär att de i möjligaste mån ska undvikas vid linjearbetena och om detta inte är möjligt så ska ingreppet hållas så litet som möjligt. Tabell 2. Antal lämningar fördelade på alternativen. Stråk 1 Summa Stråk 1 8 alt A1 4 alt B3 1 alt B4 4 Stråk 2 Summa Stråk 2 6 alt A 5 alt C 1 Stråk 3 Summa Stråk 3 3 alt A 3 Summa alla 17 sid 14/23

Tabell 2 visar att stråk 3 föredras ur arkeologisk synpunkt. Detta alternativ berör endast övriga kulturhistoriska lämningar samt med stor osäkerhet också möjligen boplatsen Raä. Flest lämningar berörs av Stråk 1 som också berör tre känsliga boplatser. Detta alternativ är därmed sämst ur arkeologisk synpunkt. Att lämningarna i tabell 2 är fler än i tabell 1 beror på att i tre fall berörs samma lämning av fler alternativ. Även stråk 2 berör relativt många lämningar och sannolikt minst 3 boplatser (alt A) varför detta inte heller är att föredra ur arkeologisk synpunkt. E.ON Energidistributions bemötande: E.ON kommer att ta fram en miljöåtgärdsplan enligt de rekommendationer som lämnats i LST yttrande, inför upphandlingen, om byggnationen av den planerade ledningen blir aktuell. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att innehålla en preliminär tidsplan som beskriver arbetsmoment under både tjäle och barmark. E.ON har valt att förorda Stråk 1 alternativ A1 A2, som helhet vilket inte berör vattenskyddsområdet som nämns både i samrådsunderlag och i LST yttrande. Om Stråk 1 Alternativ B4 skulle bli aktuellt kommer E.ON att följa de skyddsföreskrifter som gäller och ta den hänsyn som krävs för att undvika påverkan på området. Översvämningar Där passagen över Rörströmsälven blir aktuell kommer hänsyn tas till översvämningsnivåer. Inga stolpar kommer att placeras ut inom områden som riskerar att översvämmas. E.ON mottager gärna användbar översvämningskartering. Förorenade områden De förorenade områden som nämns i LST yttrande kommer att tas med i den kommande MKB:n och hänsyn tas till dessa områden vid en eventuell byggnation. Det är främst Stråk 3 som berörs av ovan nämnda förorenade områden. E.ON har valt att förorda Stråk 1 Alternativ A1 och A2 som helhet. Det är enbart vägverksfilialen i Hoting på fastighet (Branschklass 3) som kan beröras i sådant fall förordat alternativ blir aktuellt. Dock är den föreslagen förordade sträckningen belägen ca 40 m från fastighetsgränsen till. Magnetfält Vad gäller magnetfältsnivåer kommer dessa att tas upp ingående i kommande MKB. Magnetfältsnivåer har inte angivits i samrådsunderlaget eftersom bedömningen gjordes att magnetfältet inte skulle uppnå 0,4 mikrotesla i närheten av någon bostad i varken stråk 1, 2 eller 3. Kabelutförande har föreslagits på platser där sträckningen löper i närheten av bostäder vilket ger ett lägre magnetfält. Kulturmiljö sid 15/23

Fornlämningarna som länsstyrelsen nämner i sitt yttrande, specifikt nr 3 samt 10-14 har inte angivits i samrådsunderlaget, eftersom de är belägna på ett avstånd som är längre än 50 m från föreslagen sträckning och bedöms således inte beröras av en eventuell byggnation är belägen ca 70 m från föreslagen ledning.,, samt är belägna mellan ca 100-300 m från föreslagen ledning och korsas således inte. E.ON har valt att förorda Stråk 1 Alternativ A1 och A2 som helhet och har för avsikt att undvika påverkan på de lämningar som nämns i både samrådsunderlag och länsstyrelsens yttrande. Om lämningar skulle komma att påverkas har E.ON för avsikt att ansöka om ingrepp eller borttagande av fornlämning enligt KML. Om nya lämningar skulle påträffas kommer arbetet omedelbart avbrytas och kontakt kommer att tas med länsstyrelsen.. I den kommande MKB:n kommer E.ON att redogöra för de skyddsåtgärder som kommer att vidtas vid en eventuell byggnation. E.ON tackar för yttrandet och tar länsstyrelsens synpunkter i beaktande i kommande MKB. 3.3 Dorotea kommun Dorotea kommun har ingen synpunkt på var ny ledning hamnar, mer än att största säkerhet för framtida elleveranser är nedgrävning av ledning. Och att när man passerar fastigheter så gör man det i första hand i fastighetsgräns. E.ON Energidistributions bemötande: E.ON tackar för yttrandet och tar synpunkter i beaktande inför kommande MKB. E.ON förordar som helhet Stråk 1 alternativ A1 och A2. Möjligheten att anlägga kabel på vissa sträckor har föreslagits, framför allt där ledningen passerar i närhet av bostäder. Sträckningarna har i största möjliga mån dragits i fastighetsgräns. 3.4 Strömsunds kommun Har inga ytterligare uppgifter att tillföra samrådsunderlaget eller några ytterligare aspekter att ta hänsyn till inför den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. E.ON Energidistributions bemötande: E.ON tackar för yttrandet. 3.5 Myndigheter Elsäkerhetsverket Har inget att erinra, utan förutsätter att utförandet sker enligt gällande föreskrifter. sid 16/23

E.ON Energidistributions bemötande: E.ON tackar för yttrandet och har för avsikt att följa gällande föreskrifter. Försvarsmakten Har inget att erinra. Flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas in till Luftfartsverket. E.ON Energidistributions bemötande: E.ON tackar för yttrandet och har för avsikt att lämna in flyghinderdata gällande höjd och placering till Luftfartsverket vid en aktuell byggnation. Skogsstyrelsen Anläggandet av 40 kv ledningen kommer att beröra ett av Skogsstyrelsens biotopskydd, SK251-1998. Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda mindre mark- och vattenområden med höga naturvärden. Kontakt ska tas med skogsstyrelsen om Stråk 1 Alternativ B2 blir aktuellt. Ledningen kommer också beröra områden med eventuellt höga naturvärden, s.k. storskogsbrukets nyckelbiotoper. Kontakt ska tas med SCA för mer information om dessa områden. Skogsstyrelsen anser att ledningsbyggnationerna bör utformas på ett sådant sätt att eventuell negativ påverkan på natur- och kulturmiljövärden minimeras. I övrigt har Skogsstyrelsen inga synpunkter. E.ON Energidistributions bemötande: E.ON tackar för yttrandet och tar dessa i beaktande inför kommande MKB. Skogsstyrelsens biotopskydd är beläget ca 400 m från föreslagen ledning, Stråk 1 Alternativ B2. E.ON har dock valt att förorda Stråk 1 Alternativ A1 och A2 som helhet, vilket i sådant fall inte kommer att beröra biotopskyddet. Om alternativ B2 blir aktuellt kommer kontakt tas med Skogsstyrelsen. E.ON har för avsikt att kontakta SCA för mer information om storskogsbrukets nyckelbiotoper som kan komma att beröras, samt i så långt det är möjligt undvika negativ påverkan på natur och kulturmiljövärden. I den kommande MKB:n kommer de skyddsåtgärder som är planerade att vidtas att beskrivas. Sametinget Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med syfte att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Sametingets uppgift är att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas däribland renskötselns intressen vid utnyttjandet av mark och vatten. Sametinget har fått möjlighet att yttra sig under samrådet och lämnar följande generella riktlinjer. sid 17/23

Samernas rätt att bedriva renskötsel är grundlagsskyddad 2 kap 17 i regeringsformen. I den samiska traditionen har man under lång tid och på ett speciellt sätt förhållit sig till landskapet. Kunnandet om landskapet ingår i den traditionella samiska kunskapen árbediehtu som beskriver kunskap både som information och som process och som förtydligar olika sätt att erhålla eller tillskansa sig kunskap. Det finns en grundläggande koppling mellan språk och traditionell kunskap i samband med biologisk mångfald. Förlust av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem innebär att relaterade språk och kunskaper försvinner. Språket är något av det mest centrala vid överföring och bevarande av árbediehtu. Därför är det viktigt även beakta det samiska språket. Staten och myndigheter har ansvar att enligt regeringsformens 1 kap 2 st 6 främja samernas rätt att behålla och utveckla sin kultur- och samfundsliv. Funktionella samband För att renskötseln ska kunna bedrivas behövs olika årstidsbeten. Renen vandrar efter födan och olika betesområden används under olika årstider och förutsättningar. För att möjliggöra användandet krävs strategiska platser som flyttleder, uppsamlingsområden och rastbeten. Tillsammans skapar de strategiska platserna ett funktionellt samband. De funktionella sambanden skapar förutsättningar att bedriva renskötsel i en sammanhållen årscykel. Ett krav för skydd av funktionella samband kan vara att renskötseln inom ett område inte ska tillåtas bli störd av exploateringar i sådan omfattning att den sammanlagda effekten av exploateringarna leder till att den sammanhållna årscykeln hotas. De så kallade funktionella sambanden och markerna som inte är utpekade som riksintressen är också viktiga för renskötseln. Samebyarnas förutsättningar att bedriva en naturbaserad och ekonomiskt bärkraftig renskötsel får inte äventyras. Vilket i sin tur förutsätter att renarna kan ta sig till och från olika områden. När och hur renarna lämpligast gör detta beror på en mängd yttre faktorer som väderleks- och snöförhållanden, rovdjurstryck, renarnas kondition, betestillgång, personal, störningar från andra verksamheter m.m. Renskötseln bedrivs utifrån renarnas förutsättningar och på renarnas villkor. Renägarna har enligt djurskyddslagen (1988:534) det yttersta ansvaret för renarnas hälsa och måste därför avgöra om när och hur renarna ska flyttas och vart de ska beta. Inflytande Samebyarna har rätt till inflytande och ska ha möjlighet att påverka besluten när mark inom det samiska traditionella området berörs. Företag och andra exploatörer ska ha dialog direkt med berörda samer om planerade exploateringar. Sametinget anser att vissa normer ska följas för att det ska anses som att samerna deltagit effektivt. Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samer ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. sid 18/23

Samer ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras. De traditionella näringarna får inte bli tillintetgjorda. Konsekvensbeskrivning En grundprincip är att traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Det är viktigt att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva och bedöma den kumulativa påverkan för berörda samebyar. Sametinget menar att det ska göras en samlad bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå för renskötseln inom hela samebyn samt påverkan på samebyarnas funktionella samband ska vägas in. Alla marker är viktiga och blir viktigare i takt med att exploateringarna ökar och klimatet mer ostabilt. Vinterbetesland betraktas som flaskhalsar för renskötseln. Sametinget anser att Akwé: Kons riktlinjer ska tillämpas för att förebygga och mildra negativ påverkan på den samiska kulturen samt för att bidra till att uppnå respekt för traditionell kunskap och sedvanebruk som är fastställda i artikel 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald. Riktlinjer är avsedda att ge vägledning för parter och regeringar i införlivandet av kulturella, miljömässiga och sociala hänsynstagande av urfolk i nya och befintliga processer för konsekvensbeskrivningar. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna. Sveriges mål Den samiska kulturen och renskötseln bidrar till att Sverige lever upp till nationella och internationella mål och åtaganden. Det samiska samhället har ett helhetsperspektiv och de samiska kunskaperna är värdefulla för hur miljöbalken ska tillämpas för Sveriges hållbara utveckling samt säkra Generationsmålet". Den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål visar att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. Den samiska kulturen och renskötseln är avgörande för att nå Storslagen fjällmiljö och bidrar till att nå Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Samernas kunskaper och erfarenheter ska vägas in vid beslut om tillstånd för verksamheter och större vikt vid hur verksamheter påverkar miljökvalitetsmålen så att inte verksamheter försvårar Sveriges mål. Miljömålssystem är styrande i Sveriges internationella arbete. Helhetssyn Naturen har ett skyddsvärde och människans rätt att förändra och bruka naturresurserna är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Sammanhållen grön infrastruktur är förutsättningen för att renskötsel, natur och samisk kultur ska tillåtas fortleva. Grön infrastruktur har i alla år bundit samman människans och djurens färdvägar och är nödvändiga för en fungerande renskötsel. Renskötseln ger ett viktigt bidrag till svenskt miljö- och naturvårdsarbete bland annat genom att vara en indikator för det sammanhållna landskapets tillstånd. sid 19/23

E.ON Energidistributions bemötande: Akwé: Kons riktlinjer samt kumulativ påverkan kommer att tas upp i kommande MKB. E.ON har valt att förorda Stråk 1 Alternativ A1 och A2 som helhet vilket innebär att den planerade ledningen minimerar intrånget i ny mark. Ledningen kan förläggas vid redan befintlig infrastruktur. E.ON tackar för yttrandet och tar synpunkterna i beaktande inför kommande MKB. 3.6 Närboende och fastighetsägare Boende vid Röström Emotsätter sig helt att ledning ska dras längs den gamla ledningsgatan förbi fastigheterna, Stråk 1 B3. Har inget emot att den dras utmed den befintliga ledningen, B4. Ska flytta och bo permanent på fastighet och vill inte ha obehag av magnetfält eller annan risk som förekommer från ledningar. Alternativ A är önskvärt (kabel), alternativ B4 där den befintliga ledningen utnyttjas. Den blå linjen går ej på grund av samfällt byåtag enligt gamla byakartan (alternativ C). Anser att kabel längs 45:an är bästa alternativet. I andra hand vill vi att befintlig ledningsgatan utnyttjas för ytterligare en ledning, B4. Ej alternativ C, ljusblå. Där finns enligt gamla byakartan ett byåtag. Stråk 1 Alternativ A tycker jag är det bästa alternativet ur framför allt natursynpunkt, då ledningsgatan redan finns där. Klart sämsta alternativet tycker jag är Stråk 2 alternativ A och C. Detta då det skulle ge stora ingrepp i fina kuperade naturområden. Området vid Råberget vid Rörströmälven där Stråk 2 Alternativ A ska gå, där är det häckningsplatser för Pilgrimsfalk och Berguv. Bl.a. finns även häckande Kungsörn och Fiskljuse på flera områden där Stråk 2 Alternativ A och C är tänkt att gå, på kartan vid figur 3, d.v.s. Sund och Rensjön samt Gretstorp. Intressant diskussion vid information om kompletteringsdragning av en 40 kilos linje i Dorotea-Hotingstrakten! Trevligt att få "ansikten" för personer som jobbar på EON, där mötet är empatisk handling som gynnar förståelsen av EONs verksamhet och kostnader! Att inte drag linjer allt för nära bostadshus är viktigt och just denna fråga stod på tapeten. sid 20/23

Vi är två, jag och min sambo, som båda är el - överkänsliga och som är direkt en orsak varför vi flyttade till Norra Sverige! Kostnader nämner jag därför, att oerhört många människor diskuterar ofta de fasta kostnader, som i dag är huvudparten av hemmets elräkning och är svåra att förstå! Många människor ser det som ett hot mot livet i annars stillsamma livet. Vi bor också i område som är relativt ren, utom att vattenkraften rör upp och ner älvarnas vattennivå, vilket inte är särskilt gynnsamt för bla fisket och andra biologiska varelser i vattnet. Fisket var ett av huvudfödor ända till 1990 talet, då man ännu kunde fånga sin fisk som var en betydande del av föda i livet. Idag är vattnet alldeles för grumligt där vattenkraft/el-bolagen och skogsbolag orsakar obalans och för fisken! Kanske EON inte direkt är delaktig i det men all satsning mot "renare" el skulle göra den mera prisvärt! Min personliga önskan är att EON ser över sin elproduktion/transport med en progressiv skala mot EL som skonar miljön så mycket som möjligt, i alla aspekt! E.ON Energidistributions bemötande: E.ON tackar för alla yttranden som inkommit och tar alla synpunkter i beaktande inför kommande MKB. E.ON förordar Stråk 1 Alternativ A1 och A2 som helhet. På delar av sträckningen, framför allt sträckningen finns möjlighet att anlägga ledningen som kabelutförande, framför allt där ledningen löper i närhet av bostäder. Kabelutförande minimerar magnetfältsnivåerna. E.ON har för avsikt att magnetfältsnivåerna för en ny ledning, där den löper i närhet av bostäder, hamnar under 0,4 mikrotesla. Mer information om magnetfält kommer att beskrivas i den kommande MKB:n. Den förordade sträckningen tar minst andel ny mark i anspråk samt att den kan samförläggas med befintlig infrastruktur. Boende vid Rockvattnet/Bergvattnet Det borde vara uppenbart att en dragning skulle ses utifrån brukarens och de boendes bästa där ett så litet intrång som möjligt i boendemiljön bör uppnås. I detta fall finns inga fysiska hinder för en dragning där just intrång och påverkan skulle minimeras. Som boende på fastigheten anser vi att 40 kv kraftledningen dras antingen väster eller öster förbi bebyggelsen. Minst intrång vore kabel. Föredrar Alternativ A1 eller B1. Avslår B2 pga vattentäkt vid B2 till stugan. A1 och B1 är redan använd, därför bättre alternativ. B2 är inte använd, därför onödigt att använda detta alternativ. Alternativ B2 är det bästa för fastigheterna i byn. I andra hand kommer B1 som i så fall kommer dras öster om byns fastigheter. sid 21/23

De övriga alternativen är inte önskvärda. Inga fler kraftledningar bör dras genom jordbruksmark, både av hälsoskäl, strålningsrisken men även att ägorna minskas avsevärt för all framtid för de fastigheter som berörs. Ej angivit fastighet Jag har tagit del av alternativa sträckningar för den planerade 40 kv-ledningen mellan Dorotea - Hoting. Mitt önskemål är att inget ledningsstråk dras genom bebyggelsen i Rockvattnet. Min synpunkt är att man väljer alternativ A eller B2. Jag anser att ledningen är olämplig i byn. Jag accepterar ingen ny ledning och breddning av gatan på min fastighet. Alternativ utanför byn, bebyggelsen i Rockvattnet eller kabel. Stödjer det förordade alternativet Stråk 1 A1. Efter Rockvattnet finns endast en året-runtboende. Telefonsamtal, Ej angivit fastighet. Föredrar att följa befintlig ledning, Alternativ A. Har en bit skogsmark i området som skulle drabbas av ny sträckning. E.ON Energidistributions bemötande: E.ON tackar för alla yttranden och tar alla synpunkter i beaktande inför kommande MKB. E.ON Förordar som helhet Stråk 1 Alternativ A1 och A2, men möjligheten finns att låta den planerade ledningen löpa väster om bebyggelsen vid Rockvattnet/Bergvattnet, d.v.s. Stråk 1 Alternativ B1. Kabelutförande är en möjlighet på kortare sträckor, framför allt där ledningen passerar i närhet av bostäder. Kabelutförande minskar också magnetfältnivåerna. E.ON har för avsikt att magnetfältsnivåerna för den planerade ledningen, där den löper i närhet av bostäder, hamnar under 0,4 mikrotesla. Mer information om magnetfält kommer att beskrivas i den kommande MKB:n. 3.7 Föreningar och organisationer Jägareförbundet Norr Kraftledningar kan utgöra en reell dödsrisk för orre och tjäder. Inventering av spelplatser för dessa fågelarter bör därför utföras vid val av stråkalternativ. Optimalt är att inventering genomförs under flera år då populationerna av orre och tjäder fluktuerar mellan åren. För klövviltet kan kraftledningar vara positiva då nya miljöer tillskapas och är något som kan användas till alternativ markanvändning, som t.ex. viltfoderproduktion. Berörda markägare/jakträttshavare bör då erbjudas skötsel och röjning av den planerade kraftledningsgatan. sid 22/23

E.ON Energidistributions bemötande: E.ON har valt att förorda Stråk 1 Alternativ A1 och A2 som helhet. E.ON planerar att utföra en fågelinventering under våren 2018, där resultatet tillsammans med skyddsåtgärder kommer att beskrivas utförligt i den kommande MKB:n. E.ON tackar för yttrandet och tar synpunkter i beaktande inför kommande MKB. sid 23/23

Samråd E.ON Energidistribution Förstärkning av elnätet Planerad kraftledning mellan Hoting och Dorotea E.ON Energidistribution AB avser att söka tillstånd för en ny 40 kv ledning mellan Hoting och Dorotea. Avsikten är att stärka elnätet i området. Tillståndet söks hos Energimarknadsinspektionen och prövas enligt ellagen och miljöbalken. Lokalisering och utformning Tre möjliga stråk för ledningen har identifierats och ingår i detta samråd. Ambitionen är att om möjligt följa befintlig infrastruktur och/eller befintlig ledningsgata. Dorotea Förutsedd miljöpåverkan Alternativen berör ett antal riksintressen för vatten, naturmiljö, kulturmiljö och rennäring. Genom skogsmark krävs en ca 30 meter bred ledningsgata. Vi välkomnar dina synpunkter Om du vill ha mer information eller har synpunkter om projektet är du välkommen att kontakta, Nektab, Flöjelbergsgatan 20C, 43137 Mölndal. Telefon E-post @nektab.se E.ON välkomnar även allmänhet och berörda till ett öppet samrådsmöte, torsdagen den 22 mars på Hotell Dorotea, Bergsvägen 2. Drop in kl 16-20. Samrådsunderlaget finns att läsa på hemsidan: eon.se/regionnat. Vi önskar att få dina synpunkter senast den 2 april 2018. Hoting