Slutrapport Utveckla SBU

Sida: 1/34 Slutrapport Utveckla SBU Projektnamn Beställare Projektledare Delprojektledare Medverkande admin. support Utveckla SBU Båtriksdagen Tommy Sandin Lennart Clarstedh, Kjell Holst, Bertil Björkman, Roland Östengren, Christian Ehrling, Sten Olsson, Tommy Engvall, Jan-Olov Hallstensson, Karl-Axel Wennerstrand Alf Scherp

Sida: 2/34 Innehållsförteckning 1! INLEDNING... 3! 2! OMFATTNING... 5! 3! PLANERING... 6! 4! ORGANISATION... 7! 5! BUDGET & UTFALL... 9! 6! METOD OCH RESULTAT... 10! 7! ANALYS... 22! 8! FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG... 27! 9! SLUTDISKUSSION/SAMMANFATTNING... 29! 10! BILAGOR... 30!

1 INLEDNING 1.1 PROJEKTBESTÄLLARE Uppdragsid. Sida: 3/34 Aktuellt utvecklingsprojekt var baserat på en motion från Gästriklands Båtförbund, där Båtriksdagen biföll unionsstyrelsens förslag till textlydelse. Beställande forum, Båtriksdagen, beslutade att utfallet ska redovisas på Unionsråd, november 2013. Citat från båtriksdagsbeslut Att en genomlysning av SBU organisation och verksamhet och föreslå vad som kan utvecklas och vad som kan avvecklas. Att redovisa efterfrågad medlemsnytta hos båtklubbar och enskilda i konkreta termer. Att föreslå riktlinjer för hur båtförbunden ska stödja sina båtklubbar och vad SBU centralt ska ta ansvar för. Rollspelet mellan SBU centralt och förbund är en viktig del i SBU verksamhet. 1.2 VERKSAMHETSMÅL I och med att sammanslagningsplanerna mellan SBU (Svenska Båtunionen) och SSF (Svenska Seglarförbundet) avslutades beslutade SBU:s Båtriksdag att SBU behöver en genomlysning av hur organisationen och verksamheten upplevs med avseende på medlemsnyttan hos anslutna förbund och dess båtklubbar inom ramen för SBU:s stadgar och långsiktiga mål. Resultatet av genomlysningen ska ligga till grund för kommande verksamhetsplaner med tillhörande budget. 1.3 PROJEKTMÅL Följande projektmål gjorde sig gällande inom ramen för projektets område. Genomlysning av SBU:s organisation och verksamhet: 1. Lyfta fram efterfrågad medlemsnytta hos båtklubbar och förbund inom SBU utifrån gällande verksamhetsplan och organisering. 2. Skapa förutsättningar för kommunikation mellan Uninon, Förbund och Båtklubbar för att skapa löpande dialog samt att Förbund ska bidraga med/engagera personer i SBU:s kommittéer. 3. Föreslå vad som bör utvecklas (modifieras och/eller nyskapas), avvecklas och behållas utifrån gällande verksamhetsplan och organisering. 4. Föreslå vilken efterfrågad verksamhet som ska ligga på central (Unionsstyrelse/kommittéer), regional (förbund) och lokal (båtklubb) nivå. 5. Föreslå riktlinjer till organisering av verksamheten inom förbund och union för att skapa högsta möjliga medlemsnytta för båtklubbar och

Sida: 4/34 enskilda medlemmar utan att höja medlemsavgiften för verksamhetsåret 2014 6. Målen 1 till 4 ska vara uppnådda senast en månad före nästkommande Unionsråd, 15 september 2013. 7. Projektet måste hålla sig inom ramen för avsatta projektmedel, 40 000 kr.

2 OMFATTNING Uppdragsid. Sida: 5/34 Projektteamet tog fram ett klart avgränsat uppdrag för att leveransen av slutprodukten skulle överensstämma med förväntningarna från organisationens intressenter. Av den anledning var det viktigt att belysa vad som var inkluderat, respektive exkluderat för att inga gråzoner skulle finnas. 2.1 INKLUDERAT Följande delar är inkluderade i projektet Kartlägga båtklubbarnas syn på vad som är medlemsnytta och inte. Kartlägga vad alla förbund upplever som medlemsnytta och inte. Föreslå hur verksamhet bör prioriteras, vad som bör tas bort respektive modifieras och nyskapas utifrån gällande verksamhetsplan. Härutöver framlägga förslag på tillkommande verksamhet samt lämna synpunkter/förslag på verksamhetens genomförande. Förslag på vad som bör behållas, modifieras, eller nyskapas ska rangordnas efter påverkansgrad på medlemsnyttan Föreslå organisering av verksamheten mellan, unionstyrelse, förbund och båtklubbar 2.2 EXKLUDERAT Följande delar är exkluderat i projektet: Rationaliseringsplan för 2014, innehåll i motion 1 från båtriksdagen 2013. Arbete och organiseringen av SBU:s kansli med tillhörande verksamhet, vilket är unionsstyrelsens ansvarsområde efter att beslut om SBU:s utveckling skett under båtriksdagen 2014. Unionstyrelsens syn på medlemsnyttan, då respektive styrelsemedlem får yttra sig i egen båtklubb eller förbund SBUFAB Förtjänstteckennämnd SSD

3 PLANERING Uppdragsid. Sida: 6/34 Projektteamet tog fram en gemensam projektspecifikation för att skapa en gemensam bild över vad, hur, när det skulle göras samt av vem. Nedanstående aktivitetslista visar innehåll, tidsplan och viktiga milstolpar för projektet samt när statusuppdateringarna skickades till unionsordförande och kansli. 3.1 AKTIVITETSLISTA

4 ORGANISATION 4.1 PROJEKTLEDARE Uppdragsid. Sida: 7/34 Projektledare har varit Tommy Sandin, med ansvaret att hålla ihop arbetet i enlighet med modell under rubrik 4.4, projektorganisation. Ansvaret har inneburit att kalla till möten med projektets medverkande (nio) förbundsrepresentanter samt att ta fram presentationsunderlag med tillhörande frågeställningar (se bilagor). Projektledaren hade också ansvaret för sammanställning av frågeunderlag samt att förse unionsordförande och kansli med skriftliga statusrapporter i enlighet med utlovad tidsplanering. 4.2 FÖRBUND/DELPROJEKTLEDARE De nio medverkande förbundsrepresentanterna ansvarade för sitt förbund samt listade förbund med tillhörande båtklubbar i enlighet med projektorganisationen under rubrik 4.3. Ansvaret innebar att skicka ut materialet via mail, ha möten med båtklubbar och förbund (vissa av delprojektledarna) och dokumentering av eget ansvarsområde i enlighet med uppställd tidsplan under rubrik 3.1. Respektive förbundsrepresentant ansvarade också för att skriftligen sammanställa resultat för eget ansvarsområde, distribuera resultatet till projektledare samt ansvara för delar av färdigställande av slutrapport. 4.3 PROJEKTORGANISATION Nedan beskrivna projektorganisation beskriver hur projektet organiserades samt hur ansvarsfördelning och återrapporteringsstruktur såg ut under projektet. Projektledare och delprojektledare såg till att planera, hålla ihop, organisera och återrapportera projektet löpande. Unionens kansli ansvarade att all dokumentation (projektframställan, frågeunderlag, presentation av SBU:s verksamhet, statusrapporter, protokoll) lades ut på SBU:s hemsida. Delprojektledarna hade var och en ansvaret för att genomföra undersökningen i sitt ansvarsområde samt sammanställa och återrapportera slutresultatet (ansvarsområden i enlighet med nedanstående organisationsschema)

Sida: 8/34 4.4 PROJEKTMÖTEN Projektet har haft fyra projektmöten. Ett ställdes in pga. för få deltagare. Tre av projektmötena genomfördes i form av telefonmöten och ett genomfördes i SBU:s kansli varvid lämnade enkätsvar analyserades.

5 BUDGET & UTFALL Uppdragsid. Sida: 9/34 Projektledaren ansvarade för projektets ekonomi inför Unionsstyrelsen. Detta ansvar inkluderade: förbereda projektbudget regelbundet övervaka det ekonomiska resultatet. Analysera och förklara eventuella avvikelser avrapportera utfall i slutet av projektet Kostnadsposter April Maj Aug. Sep. Total Utfall 2013 2013 2013 2013 budget Inköp av go-to-meeting 3600 3600 3600 Resekostnader 5000 5000 10000 5633 Samtalskostnader/tel. 500 500 500 500 2000 0 Milersättning/förbund 1000 1000 1000 1000 4000 2220 Material + 2000 2000 2000 6000 677 möteskostnader Total 25600 11515 Risk budget 2500 2500 2500 5000 12500 0 Total inkl. risk 38100 12130 Kostnaderna för projektet underskrider klart tilldelad budget. Unionsstyrelsen tillstyrkte 45.000 kr som start, projektet budgeterade kostnaderna till 38.100 kr och utfallet blev totalt *12130 kr. Kostnaderna har kunnat hållas nere p.g.a telefonkonferenser i stället för traditionella möten. *Är preliminär, milersättning på <1000kr kan tillkomma

6 METOD OCH RESULTAT Uppdragsid. Sida: 10/34 Båtriksdagens beslut om att utredningen skall redovisas i anslutning till Unionsdagen, hösten 2013, innebar en mycket pressad tidplan. Detta innebar bl.a. till att enkätunderlaget och en presentation om SBU:s verksamhet skickades ut i stället för att fungera som ett mötesunderlag som var uttryckt i projektplanen (undantag var Gästrikland, Hälsingland och Dalarna som kallade till möten med sina båtklubbar). Tidpunkten då underlagen skickades ut hade merparten av klubbarna redan påbörjat sin seglingssäsong och att det därför var svårt att få gehör för begäran att lämna synpunkter. Sammantaget besvarades enkäten av 87 klubbar/förbund vilket inledningsvis väckte viss oro för att underlaget inte skulle ge en rättvisande bild. Genom enkäten fick förbunden och dess medlemmar möjlighet att, med utgångspunkt i 2013 års verksamhetsplan, möjlighet att dels uttrycka sin syn på vilken verksamhet som unionen bör ägna sig åt dels vilken man anser inte hör hemma inom Båtunionen dvs. ett ja eller nej. I syfte att förtydliga vilken verksamhet som organisationen anser mer viktig än annan ombads man vikta de olika verksamheterna från 0 (lägst) 3 (högst). Trots de förhållandevis få svar kan projektgruppen konstatera att det i allt väsentligt råder en stor enighet inom såväl förbunden som klubbarna när det gäller hur verksamhetsplanen bör prioriteras. Klubbarna fick också möjlighet att lämna fritextsvar gällande ämnesområden och kommittéarbete som saknades inom SBU. Kommentarerna från båtklubbarna återfinns i bilaga 10.1. Båtklubbarna fick även möjlighet att skriva in förslag på kompetenta personer som skulle kunna kliva in i kommittéarbetet om någon av dessa behöver resursförstärkas. De namnförslag som inkom finns med i brödtexten under respektive ämnesområde, se nedan. I undersökningen medverkade totalt 85 båtklubbar och två förbund. Svarande båtklubbars förbundstillhörighet var följande: Gästrikland: 13 Dalarna: 11 Hälsingland: 15 Roslagen: 1, enbart förbund SMBF: 29 (+förbundsstyrelsen) Lidingö: 2 Värnen Väst: 3 Värmland: 3 Blekinge (svar från förbundsledamöter): 5 Skåne: 1

Sida: 11/34 Östergötland: 3 Medverkande båtklubbar motsvarar! 10% av totalt antal båtklubbar inom SBU. Den geografiska spridningen av de svarande är till stor del koncentrerad till Mellansverige, där ingen båtklubb ovanför Hälsingland svarat samt att Sydsverige är dåligt representerat. Innebär att nedanstående resultat kanske inte är fullt representativt för SBU som en helhet, men ger en vägledande bild över vad som behöver hanteras av unionsstyrelsen och båtriksdagen 2014. 6.1 SVAR FRÅN UNDERSÖKNINGEN I detta avsnitt återfinns svaren från undersökningen i diagramform med tillhörande förklarande kommentarer, ämnesområde för ämnesområde. Svarande båtklubbar inom samma förbund är sammanställda till ett majoritetssvar på förbundsnivå, där de sistnämnda återfinns i diagrammen. När majoriteten av svaren är nej på förbundsnivå har också viktningen av svaren satts på 0 vid sammanställningen. Har båtklubbarna svarat att en viss verksamhet bör finnas på SBU-nivå har också svaren för förbundsrespektive båtklubbsnivå justeras till nej vid sammanställningen. Det sistnämnda har sin grund i att studien är avgränsad till att utreda SBU:s verksamhet, inte förbunds- och båtklubbars. Det sistnämnda betyder inte att verksamheten enbart finns på SBU-nivå, utan det motsatta, den verksamhet som finns inom SBU bör också speglas i förbunds- och båtklubbars verksamhet för att SBU:s verksamhet ska vara av hög kvalité. Tidningen Båtliv

Sida: 12/34 Svaren från båtklubbarna visar en samstämmighet kring upplevelsen av tidningen Båtliv. Alla svarande tycker att tidningen Båtliv fyller en viktig funktion inom SBU samt att den är en prioriterad verksamhet med viktningsgrad 3 (skala 0-3). Båtklubbarna upplever också att tidningen även i fortsättningen ska publiceras i pappersform. En digital utgåva bör finnas parallellt som ett möjligt val. Antal utgivningar är flertalet nöjda med ( lagom ), men där vissa kan tänka sig att gå ner till 4-5 nummer per år. Representation SBU Frågan om SBU ska finnas med i SSD (Sjösportens Samarbetsdelegation) var flertalet båtklubbar eniga om. Några båtklubbar svarade inte på frågan och några menade på att SSD inte är en prioriterad verksamhet. På frågan om SBU ska vara med i Nordbåt var det flertalet av de svarande båtklubbar eniga om att stödja en medverkan, men att det inte är ett prioriterat område utifrån viktningen av svaren. Det samma gäller för EBA (Europé Boat Association), med något mindre vikt och antal som stödjer en medverkan i förhållande till Nordbåt. En kommentar var att hänskjuta representantskapet till SSD. SBU:s medverkan i Båtlivsnämnden fick relativt högt bifall, men däremot inte fullt stöd för att det är ett av SBU:s kärnområden. Representationsskapet i Folkspel fick lågt bifall av svarande båtklubbar, vilket också gäller viktningen. SBU:s representationsskap i forumet Havsmiljörådet fick också relativt lågt bifall, men över hälften av de svarade tillstyrker en medverkan. SBU:s medverkan i NFB (Nämnden För Båtlivsutbildning) var enhälligt och viktningen säger att det är ett prioriterat område för SBU. Medverkan i Sjögeografiska rådet fick något lägre bifall än flertalet av SBU:s nuvarande

Sida: 13/34 representantskap, vilket tillstyrker en medverkan men inte ses som en av de högst prioriterade. Representantskapet i Sjösäkerhetsrådet ses som både viktigt och prioriterat av svarande båtklubbar. SBU:s representantskap i Svealands Kustvattenvårdsförbund fick litet stöd, då med flertalet kommentarer att detta är en förbundsfråga inom aktuell region. Medverkan i Svenskt Friluftsliv fick stöd av majoriteten av svarande båtklubbar, dock inte ett prioriterat område. Miljökommittén Stödet för att SBU bör driva en miljökommitté är stort bland de svarande och nästintill alla ser det som ett prioriterat område i SBU:s framtida verksamhet. Nej-svaren på övriga delar säger inget om att det inte ska finnas miljöverksamhet inom förbund och båtklubbar, utan de säger bara att SBU bör ha detta som ett kärnområde. Namnförslag har inkommit som kan vara resurser i miljökommittén: Lars Styffe och Adolf Pösniker. Förslagen återfinns i bilaga där det också går att utläsa vart förslagen kommer ifrån.

Sida: 14/34 IT-Kommittén Sammantaget visar svaren på frågorna kring BAS K att det är ett område som SBU bör ha i sin verksamhet, men dock är stödet för att utveckla BAS K en lägre prioriterad fråga. Utbildningen anses viktigare än utvecklingen, där större delen av svarande båtklubbar tycker att utbildningen ska köpas in på SBU-nivå, men administreras på förbundsnivå. Klubbarna själva har inget intresse av att ta eget ansvar för utbildning och kostnader. Ett namnförslag har inkommit som kan vara en resurs i IT-kommittén: Daniel Lang. Förslaget återfinns i bilaga där det också går att utläsa vart förslaget kommer ifrån.

Sida: 15/34 Juridiska Kommittén Svaren visar på att det finns ett starkt stöd för att SBU bör ha en juridisk kommitté med juridisk kompetens i sin kärnverksamhet, vilket stöds av flertalet av de svarande båtklubbarna. En prioriterad verksamhet inom SBU utifrån sammanställning, vilket stöds av den höga viktningen svarande båtklubbar har angivit.

Sida: 16/34 Hamn- och Farledskommittén På frågan om SBU aktivt ska jobba med hamn- och farledsfrågor var det ett majoritetssvar av undersökningen som tillstyrker detta. Den lägre vikten kan bero på sammansättningen av kommittén, där farleds- och sjösäkerhetsfrågor prioriteras högre än hamnfrågor. Det sistnämnda kommer från några svar i fri text (se bilaga). Namnförslag på resurs kommer att skickas in till SBU vid ett senare tillfälle från SMBF.

Sida: 17/34 Sjösäkerhet & Tekniska Kommittén Området sjösäkerhet och teknik har fått en hög andel ja med hög viktning, där det framgår i fritextsvaren att detta är ett viktigt område. Ett av förbunden (Blekinge) har önskemål om att återinföra säkerhetsbesiktningen som ett prioriterat område. Även här gäller att området sjösäkerhet och teknik inte enbart bör finnas på SBU-nivå, utan tolkningen av svaren har sin förklaring i inledningen av detta avsnitt, se första stycket under 6.1 Ett namnförslag har inkommit som kan vara en resurs i Sjösäkerhets- & Tekniska kommittén: Kenneth Svensson. Förslaget återfinns i bilaga där det också går att utläsa vart förslaget kommer ifrån.

Sida: 18/34 Redaktionskommittén Att SBU bör ha en redaktionskommitté framgår klart utifrån de svarandes önskemål, hög andel ja-svar med hög viktning. Även här redovisar nejsvaren enbart att redaktionskommittén bör ligga kvar på SBU-nivå som en kärnverksamhet, men för den skull inte uteslutas på förbunds- och båtklubbsnivå om behov och kompetens finns. Ett namnförslag har inkommit som kan vara en resurs i redaktionskommittén: Lars Styffe. Förslaget återfinns i bilaga där det också går att utläsa vart förslaget kommer ifrån.

Sida: 19/34 Barn- & Ungdomskommittén Barn- och Ungdomsverksamheten får relativt starkt stöd, dock inte lika stort som ett antal andra kärnområden. Två förbund har sagt nej eller helt utelämnat svar, där en har prioriterat att lägga Barn & ungdomsverksamheten på förbundsnivå i stället för SBU. Det är två förbund med få svarande båtklubbar som representerar nej-svaren. Lidingö och Östergötlands Båtförbund. Namnförslag på resurs kommer att skickas in till SBU vid ett senare tillfälle från SMBF.

Sida: 20/34 SBU- Kansliverksamhet De större delarna av SBU:s verksamhet som ligger utanför de administrativa områdena har försökt att belysas utifrån ovan ställda frågeställningar. Svaren visar att SBU:s medverkan på båtmässor och unionstyrelsens uppsökande verksamhet bland förbund och båtklubbar ses som prioriterade områden. Likaså tycker svarande båtklubbar att lobbyingverksamhet är av stor vikt för verksamheten, vilket delas av flertalet. När det gäller de delar som svarande båtklubbar vill lägga till och dra ifrån SBU:s kansliverksamhet kan följande exemplifieringar göras i citatform (läs även fritextsvar från båtklubbar, se bilaga): SBU ska inte medverka på mässor, utan ta hand om dess kunder, båtklubbarna, verka för att göra båtlivet mer synligt i debatt och media. Medlemsförmåner, exempelvis förmånliga elavtal, SBU bör deltaga i flytande båtmässor, Dokumentation från SBU's verksamhet mycket bristfällig, måste bli bättre (hemsida)

Sida: 21/34 SBU Övrigt I övrigt var majoriteten av svarande båtklubbar positiv till SBU:s klubb- och olycksfallsförsäkring. Av de två som inte svarat ja har en lämnat blankt (Östergötland) och en har svarat nej (Lidingö), vilket är två förbund med få svarande båtklubbar i relation till helheten. De områden som vill läggas till och dras ifrån finns redovisade som fritextsvar i bilaga. Det var vissa båtklubbar som svarat ja på dessa två frågeställningar, men inte svarat med fritextsvar, vilka gjordes då om till nej-svar då inga förslag fanns att ta del av.

7 ANALYS Uppdragsid. Sida: 22/34 Till Båtriksdagen framställda motioner belyser båtförbunden önskemål och förväntningar på riksorganisationen för svenskt båtliv. Båtförbunden har givit uttryck för missnöje med organisationen av vad som framkommit så vitt avser - delaktighet i verksamheten - information - regionala koncentrationer - medlemsservice - organisationskonflikter - kostnadsutveckling relativt medlemsnytta Ovanstående bekräftas också av de 10 % båtklubbar som deltog i studien. Delaktighet och information är en viktig fråga för våra båtklubbar och förbund, vilket framgår av vikten i att tidningen Båtliv ges en hög prioritet (se bilaga, 10.1). Den andra sidan som är relaterat till delaktighet är det relativt låga deltagandet i studien. Det första som kommer upp är att ställa frågan varför inte fler deltog nu när de fick chansen? Projektgruppens analys, utöver båtsäsong etc., bygger på att för att kunna vara och känna sig delaktig behövs mer information som gör att båtklubbarna känner en trygghet att ta ställning i sakfrågor. Öppenheten är grunden till att tillit ska växa fram mellan olika nivåer inom SBU, här har SBU och förbund en nyckelposition att detta sker. Att möta upp klubbarna och förklara SBU:s verksamhet samt lyssna på deras problemställningar är troligen en nyckelfråga, med tanke på att de förbund som anordnade möten i relation till studien har en klart högre representation. När det gäller de övriga punktuppställningarna ovan finns även här samstämmighet i de svarande båtklubbarnas ställningstaganden. Nedan redovisas projektgruppens analys avsnitt för avsnitt kopplat till resultatavsnitt i denna rapport. Tidningen Båtliv Analysen av tidningens betydelse bland våra båtklubbar säger att tidningen är både uppskattad och viktig för att bedriva en bra upplevd medlemsnytta. En hel del av de svarande kan tänka sig få tidningen i digital utgåva, då mer som ett komplement till pappersutgåvan. Projektgruppen ser detta som en möjlighet att låta medlemmarna välja om de kan tänka sig enbart en digital utgåva för att hålla kostnaderna nere. Med tanke på den digitala utvecklingen kan det ses som en generationsfråga, dvs. finns detta val i snar framtid kommer fler och fler av de enskilda båtägarna att gå över till en digital variant. Vissa av de svarande båtklubbarna kunde tänka sig färre utgivningstillfällen per år, där projektgruppens tolkning är att det är för att hålla kostnaderna nere. De senare bygger på den höga viktiningsnivån om att tidningen fyller en viktig funktion även bland dessa båtklubbar.

Sida: 23/34 Representation SBU SBU:s representation idag har ett varierande stöd bland de svarande båtklubbarna. Det som viktades högst var NFB och Sjösäkerhetsrådet där alla båtklubbarna står bakom denna representation. Även SSD, Nordbåt och Båtlivsnämnden rankas högt. Strax efter detta ligger EBA och Svenskt Friluftsliv. Övriga områden som Folkspel, Havsmiljörådet, Sjögeografiska Rådet och Svealands Kustvattenvårdsförening får lågt stöd i undersökningen. Projektgruppens analys av materialet är att de mer prioriterade områdena är närmare SBU:s kärnverksamhet än de övriga samt att kostnadsmedvetenheten gör sig gällande även här, dvs. vi bör inte vara mer representerad än vad som krävs för att bedriva en bra kärnverksamhet med god ekonomi. Även här är projektgruppens analys att det saknas information för att klubbar och förbund ska ta ställning på ett djupare plan. Med andra ord, nästintill inga rapporter och protokoll finns att tillgå för medlemmar som redogör vad som avhandlas i dessa forum. Summeringen av projektgruppens analys inom detta område är att Unionstyrelsen bör vara representerade i flertalet av dessa fora, men att representationen inom Folkspel, Svealands Kustvattenvårdsområde och Havsmiljörådet bör utgå. Även den låga viktningen av flertalet av områdena säger att representationen kan ske av en SBU-representant med undantag för NFB och Sjösäkerhetsrådet. Anledningen till det sistnämnda är även bäringen till att hålla (rese-)kostnader nere. Miljökommittén De senaste två åren har ett antal föreskrifter och förordningar medfört inskränkningar för båtlivet. Genom ett pro aktivt förhållningssätt kan vi värna om vår havs- och vattenmiljö och visa att båtlivet tar ansvar för sin verksamhet. Nya rön och regler behöver implementeras i klubbarnas verksamheter såväl som kunskapen hos den enskilda båtägaren. I båtklubbarnas fritextsvar framgår det klart att de behöver hjälp med att hantera regelverk kring de nya regelverken. Exempelvis framgår det klart att regelverk kring spolplattor etc. behöver prioriteras i svarande båtklubbars fritextsvar. Med det vill vi lyfta fram att miljöarbetet och miljöfrågorna inom SBU bör vara prioriterad verksamhet. Om detta råder koncensus utifrån svarande båtklubbar. Genom ett bredare engagemang och deltagande av förbunden, med aktiva miljöombud, vid miljökonferenser och informationsmöten etableras en god grund för mångfald i miljöarbetet. Miljökommittén rekommenderas till mer frekventa kontakter på såväl politisk nivå som på tjänstemannanivå inom myndigheter och förvaltningar. Projektgruppens rekommendation är att miljöombud aktivt bör deltaga i SBUs miljöarbete och ansvara för att information kommer båtklubbarna till del. Miljöarbetet på regional och lokal nivå bör återrapporteras till miljökommittén för jämförelse, diskussion och utvärdering. Ett aktivt miljöarbete bör ur ett hållbarhetsperspektiv bedrivas i samverkan med politiker och myndigheter samt kommuniceras inom båtlivet. Projektgruppen

Sida: 24/34 vill också lyfta fram vikten att ordförande för miljökommittén engagerar de förslag till resurspersoner som båtklubbarna lyft fram, se bilaga 10.1. IT-Kommittén Det framgår av studien att IT-Kommitténs arbete är något lägre prioriterat än flertalet andra kommittéområden. Dock råder någorlunda enighet om att SBU ska köpa in utbildningsresurser men att administrationen av utbildningen ska ske på förbundsnivå. Projektgruppens någorlunda fria tolkning är att SBU bör göra en upphandling på området för att få till stånd ett bra avropsavtal som båtklubbar, via förbund, bör avropa från när behov uppstår. Upphandlingen i sig bör ge stordriftsfördelar. En annan rekommendation är att respektive förbund bör stå för utbildningskostnaderna, baserat på att vissa förbund har egna resurser som arbetar ideellt och andra inte. Projektgruppens sammanfattande rekommendation är att resurserna för utveckling av BAS-K bör begränsas, men inte upphöra helt. Det som bör prioriteras är att säkra driften samt ge förutsättningar till bra utbildningsmöjligheter (avropsavtal som kan användas av förbund, men ej tvingande). Juridiska kommittén Kommittén bör fokusera på juridisk rådgivning bl.a. i form av medverkan vid utredningar relaterade till avtal om arrenden, stadgar, medlemsfrågor, kvarliggande båtar och annan materiel såväl som tvistlösning på regional och lokal nivå (klubbnivå). Ett annat område värt att lyfta fram är att ett juridisk fråga kan beröra fler än frågeställaren varför ärenden alltid bör redovisas öppet. Hänsyn ska givetvis beaktas för personlig integritet. I Båtliv bör också juridiska frågor som är av allmänt intresse för båtlivet redovisas. Projektgruppen rekommendation är att SBU inför handlingsregler för hur juridiska kommitténs ärenden bör återredovisas till båtlivet. Hamn- & Farledskommittén Denna kommitté har fått en lägre prioritet än flera andra verksamhetsområden inom SBU. Projektgruppens tolkning är att hamnfrågorna upplevs mer som ett båtklubbsansvar och därmed prioriteras frågan ner. Projektgruppens rekommendation är att kommittén bör prioritera farledsfrågorna framöver. Detta är inte detsamma som att SBU inte behöver vara aktiv på hamnområdet, utan mer bevaka vad som sker inom lagstiftning etc.

Sida: 25/34 Sjösäkerhet- & Tekniska kommittén Aktuellt område viktas högt bland de svarande båtklubbarna och ses som ett av de viktigaste bland SBU:s kärnverksamhet. Projektgruppens tolkning är att denna fråga har en djup historisk förankring och har alltid varit ett av de viktigaste områdena i SBU:s historia och grundvalar. Länken till SSRS och de debatter som förts i media under senare år har också hjälpt till. Rekommendationen från projektgruppen är att sjösäkerhets- och teknikfrågor får en framträdande roll framöver inom SBU:s verksamhet. Länken till säkerhetsbesiktning av båtar torde inte finnas grund för, då båtklubbar inom ett förbund lyft frågan. Däremot vill projektgruppen lyfta fram att SBU bör jobba för sjösäkra båtar. I vilken form detta arbete bör ske mer än att föra lobbying mot båtleverantörer kan ej projektgruppen ta ställning till. Ett förslag kanske kan vara att lyfta fram sjösäkerheten med hjälp av miljökommitténs miljöbästa båt till att gälla Miljö- och Sjösäker båt för at lyfta fram vikten av de båda? Redaktionskommittén Projektgruppens analys säger att det råder ett stort likhetstecken mellan redaktionskommittén och den kommitté som inte varit en del av projektet (glömdes bort), informationskommittén. Redaktionskommitténs arbete ses som mycket viktig bland svarande båtklubbar för att tidningen Båtliv ska få så stor genomslagskraft som möjligt för att sprida information om SBU:s verksamhet. Detta tolkar projektgruppen även som en markering att informationen på SBU:s hemsida rörande SBU:s interna verksamhet måste bli bättre, vilket framgår av fritextsvar. Detta ska dock ej belasta redaktionskommittén, då det senare ligger på SBU:s styrelse och kansli. Informationskommittén Informationskommittén ansvarar för spridning av information till enskilda, klubbar och förbund inom samtliga verksamhetsområden. Kommittén ansvarar vidare för deltagande vid mässor, SBUs hemsida och tidningen Båtliv. Projektgruppens rekommendation är att regelbundet ompröva och utveckla informationskanalerna för en bra och kostnadseffektivt spridning av informationen. Informationskommittén rekommenderas att få i uppdrag att inrätta rutiner för kontinuerlig spridning av information avseende bl.a. kommittéernas arbete. Informationskommittén bör regelbundet uppdatera SBU:s hemsidas innehåll i samråd med SBU:s kanslipersonal.

Sida: 26/34 Barn & Ungdomskommittén Projektgruppen tolkar svaren från båtklubbarna som att området är av vikt fast det inte är ett av de mest framträdande områdena enligt enkätsvaren. Projektgruppens slutsats är att båtklubbarna ser detta område som något som ligger nära båtklubbens egen verksamhet på ett praktiskt utövande plan. Rekommendationen är att SBU även fortsättningsvis bör ta fram och tillhandahålla efterfrågat utbildningsmaterial som klubbar och förbund kan utnyttja för sin ungdomsverksamhet, Kommittén bör bli mer synlig. Kommittén bör i ökad omfattningt kommunicera sin verksamhet med unionens medlemmar och engagera förbundens ungdomsansvariga i det löpande kommittéarbetet. Kansliverksamhet & SBU övrigt Studien var inte riktad mot den interna verksamheten inom SBU:s kansli, men fritextsvaren och vikten att få bra och riktig information lyfter fram det interna arbetet på ett indirekt sätt. Projektgruppens tolkning är att lobbyingverksamhet och att göra båtlivet synligt via mässor etc. ses som viktigt bland de svarande båtklubbarna. Projektgruppens rekommendationer är att Unionstyrelsen ser till att bemanna kansliet så att det korresponderar mot de interna och externa kraven på ett bättre sätt än idag (kedjan är inte starkare än sin svagaste länk!). Det är väsentligt att kansliet har resurser för att bl.a. kunna hantera den externa kommunikationen som gör SBU och det svenska båtlivet synligt. Det sistnämnda föreslås ske i samråd med informationskommitténs arbete. Valet av kommunikationsvägar bör effektiviseras och anpassas för att samlat nå rätt mottagare/intressenter. Här upplever projektgruppen, med stöd från svarande båtklubbar, att den interna informationsspridningen och kommunikationen i första hand bör prioriteras, dvs. skapa en bättre medlemsnytta och medlemsservice. Genomgående för denna analys är de punkter som finns i den inledande punktlistan återkommer, en lista som projektgruppen råder unionsstyrelsen att ta fasta på och göra till mer prioriterade områden än vad som gör sig gällande idag.