Verksamhetsplan 2015 för gymnasienämnden

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA -10-17 GN-/271.182 1 (5) HANDLÄGGARE Höglund, Jan 08-535 360 13 Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Verksamhetsplan för gymnasienämnden Förslag till beslut 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan för gymnasienämnden. 2. Nämnden beslutar om ersättningen för gymnasiesärskoleelever enligt förvaltningens förslag. 3. Nämnden beslutar om programpriser för ungdomsgymnasiet i enlighet med Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation, en uppräkning av års priser med 2,89 procent. 4. Nämnden beslutar att från Kommunförbundet Stockholms läns rekommenderade prislistan dra av fyra kronor per elev och månad för att finansiera den gemensamma elevdatabasen. 5. Nämnden beslutar om eleversättning för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt förvaltningens förslag. 6. Nämnden fastställer de interna reglerna för avräkning av ungdomsgymnasieelever i enlighet med förvaltningens förslag. 7. Nämnden fastställer de interna reglerna för resultatöverföring för år enligt förvaltningens förslag till ekonomistyrningsprinciper. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 8. Hyresanslaget för aulan vid Gymnasietorget överförs till Kultur och fritidsnämnden 500 548 kronor. Sammanfattning I mål och budget sänks budgetanslaget med 11,5 mnkr för antalet elever som går i gymnasieskolan. Orsaken till att anslaget sänks är att volymen gymnasieelever blir färre men även en justering av ersättningsmodellen. Modellen har tidigare överkompenserat gymnasienämnden genom att tilldela nämnden anslag för fler gymnasieelever en vad som faktiskt har studerat. En ny modell kräver uppföljning för att säkerställa att nämnden får en riktig POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 360 02 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA -10-17 GN-/271.182 2 (5) kompensation för elevvolymerna. Uppföljning och utvärdering av hur den nya elevberäkningen slår kommer att göras under. Prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län kommer att räknas upp med 2,89 procent till. Vilket är högre än den generella uppräkningen med 2 procent som fullmäktige beslutade att räkna upp nämndernas budgetramar med när beslut togs om Mål och budget för. Förvaltningen räknar ändå med att kunna ge kommunens gymnasieskolor samma kostnadsuppräkning som rekommenderas av Kommunförbundet Stockholms län på 2,89 procent. Föreslagen prislista per program elev och år finns i bilagan: Prislista för gymnasieskolan i Huddinge kommun. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni i år beslut om Mål och budget. Förvaltningen har med anvisningarna till verksamhetsplanerna som grund utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för nämndens verksamhet för år. Förvaltningens synpunkter För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om elevernas skolval. Denna kunskap är också viktig för att uppnå en optimal användning av kommunens skolor. Den totala elevvolymen i gymnasieskolan kommer sannolikt att minska fram till 2016, inte bara i Huddinge kommun utan i hela Stockholmsområdet. Det låga antalet elever leder till hårdare konkurrens om gymnasieeleverna. När konkurrens hårdnar finns också risken att antalet elever kommer att minska i Huddinge kommuns skolor. Minskar elevantalet minskar också ersättningen till skolan vilket kan leda till behov av besparings- och effektiviserings åtgärder för att hålla en budget i balans. Länspriser per program Gymnasienämnden föreslås besluta enligt Kommunförbundet Stockholms läns rekommenderade länspriser för. Prislistan ska utgå från vägt medelpris i länet och gäller för kalenderår och debiteras varje månad. Ersättningsnivåerna är års priser som har viktats om för att uppnå mer rättvisa ersättningsnivåer mellan de olika programmen. Uppräkningen som kompensation för pris- och löneökningar är 2,89 procent. I snitt dras ca 1,5 procent av ersättningsbeloppet per elev av innan utbetalningen till respektive huvudman sker. De 1,5 procenten fördelas senare ut till respektive skola som ett strukturtillägg beräknat på elevernas meritvärde. Ersättningen till

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA -10-17 GN-/271.182 3 (5) friskolorna skall även räknas upp med 6 procent för momskompensation. För att finansiera den gemensamma elevdatabasen drar Kommunförbundet Stockholms län av fyra kronor per elev och månad innan den 6 procentiga momskompensationen läggs på. Föreslagen prislista per program elev och år finns i bilagan: Prislista för gymnasieskolan i Huddinge kommun. Ersättningar som inte är med i KSL gemensam prislista. Gymnasienämnden föreslås besluta för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt redovisat nedan. Bidragsbelopp inte med i gemensam prislista. IMIND Individuellt alternativ 127 409 kr/år IMIND-Klippan Individuellt alternativ - Klippan 209 911 kr/år IMIND-ASP Individuellt alternativ - Asperger 219 310 kr/år IMPRE Preparandutbildning max 1 år 109 655 kr/år IMYRK Yrkesintroduktion 127 409 kr/år IMSPR Språkintroduktion 127 409 kr/år IMSPR-A Språkintroduktion A-kurs 137 934 kr/år Tilläggsersättningar Modersmålundervisning, 5 052 kr/elev/år För behöriga och deltagande elever. För programinriktat individuellt val, ska det belopp som anges i SKOLFS :6,14 om 3 000 kr per elev och ämne gälla tills nytt beslut tas av skolverket. Ersättningen utgår från programpriset för det nationella yrkesprogrammet enligt länsprislistan utan avdrag för strukturtillägg samt med ett tillägg per ämne, under det första året, för de ämnen som eleven behöver komplettera för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Aspergerelever nationellt program 140 000 kr/elev/år Ersättningen utgår från programpriset för det nationella programmet enligt länsprislistan med avdrag för strukturtillägg, med ett tillägg om 140 000 kr/elev/år. Särskildvariant musik 5 503 kr/elev/år Särskild variant godkänd av skolverket.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA -10-17 GN-/271.182 4 (5) Särskildvariant bild 4 523 kr/elev/år Särskild variant godkänd av skolverket. Yrkeselever praktik 1 079 kr/elev/år Administration kring elevers praktikplatser Ersättning gymnasiesärskoleelever Ersättningsnivåerna gäller som anslag för elever som går i Huddinge kommuns gymnasiesärskolor samt som underlag för debitering av gymnasiesärskoleelever från andra kommuner. Den förslagna höjningen för är 2,89 procent. Grund- och tilläggsbelopp Utgångspunkten är att: Tilläggsbeloppen håller sig inom ramen för de beslutade behovsgrupperna. Grundbeloppet för det nationella programmet HRHOT i gymnasiesärskolan motsvaras av programpengen för gymnasieskolans program, RL; 121 334 kr/elev/år enligt länsprislistan för. Grundbeloppet för IAIND motsvaras av Huddinges programpeng för gymnasieskolans program, IMIND; 209 911 kr/elev/år. Alla elever som är behöriga att gå i gymnasiesärskolan har rätt att fritt välja bland de nationella programmen. Det gör att behovet av stöd, individualisering och anpassningar på nationella program kommer att öka om fler elever med omfattande flerfunktionsnedsättningar väljer dessa alternativ. Det är orsaken till att tilläggsbeloppen för behovsgrupp 3 och 4 när det gäller det nationella programmet är högre än motsvarande belopp för det individuella programmet. I Huddinge kommun finns för närvarande två program inom gymnasiesärskolan; Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) på Sågbäcksgymnasiet Det individuella programmet (IAIND) på Östra gymnasiet.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA -10-17 GN-/271.182 5 (5) Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) HRHOT Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år 121 334 91 284 212 618 Behovsgrupp 2: kr/år 121 334 136 544 257 878 Behovsgrupp 3: kr/år 121 334 236 538 357 872 Behovsgrupp 4: kr/år 121 334 320 743 442 077 Det individuella programmet (IAIND) IAIND Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år 209 911 48 515 258 426 Behovsgrupp 2: kr/år 209 911 70 051 279 962 Behovsgrupp 3: kr/år 209 911 113 121 323 032 Behovsgrupp 4: kr/år 209 911 228 336 438 247 Aulan Gymnasietorget Kultur- och fritidsnämnden tar över hela ansvaret och skötseln av aulan vid Gymnasietorget. Kultur- och fritidsnämnden har skrivit ett nytt hyresavtal med Huge gällande aulan. Hyresanslag för aulan flyttas därför över till Kultur- och fritidsnämnden från Gymnasienämnden. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör P. Joakim Graffner Gymnasiechef Bilagor Verksamhetsplan för gymnasienämnden Prislista för gymnasieskolan i Huddinge kommun. Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

GN-/271 Verksamhetsplan för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy/vux-avdelningen NOVEMBER

Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Ansvarsområde... 4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Gymnasienämndens mål och resultat... 5 Bra att leva och bo... 5 Utbildning med hög kvalitet... 6 Fler i jobb... 15 God omsorg för individen... 16 Ekosystem i balans... 17 Attraktiv arbetsgivare... 18 Sund ekonomi... 20 Systematisk kvalitetsutveckling... 25 Intern kontroll... 28 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 30 Organisation... 30 Källförteckning... 32

Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Nämndens tolkning av målen Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste målsättning. Detta övergripande mål är centralt i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppnå kommunens vision och ett hållbart Huddinge 2030. För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Därutöver arbetar alla skolformer med pedagogiska fokusområden. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i, där den fysiska skolmiljön ger goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete med de fastighetsbolag som kommunen hyr sina skollokaler av, för att våra förskole- och skolbyggnader ska hålla en god verksamhets- och miljöstandard. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen, så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar även för kommunens övriga övergripande mål. Detta görs på nämndnivå, men också inom gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen genom att läroplanerna omfattar flera av målen i den kommunala målbilden. GYMNASIENÄMNDEN 3

För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i våra nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna, och 5. utbildning i svenska för invandrare. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter, som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen, som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bland annat att handlägga frågor, som ska handläggas av kommunen enligt 15 22 kap. skollagen. Inom ramen för de uppgifter som gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. skollagen. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå visionen har bara påbörjats och kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Huddinges kärnvärden vad Huddinge skall stå för I varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast. Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge skall stå för: Mod - betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv - betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Därför är utbildning med hög kvalitet viktigt för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som arbetar i våra verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda utbildning som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. Föräldrar, barn och elever ska möta samma förhållningssätt kring pedagogik och ledarskap under hela sin tid i Huddinges förskolor och skolor. I vår pedagogiska plattform tydliggör vi vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och 4 VERKSAMHETSPLAN

vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Barn- och utbildningsförvaltningen uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och vi arbetar systematiskt för att ständigt utveckla vårt arbete. Allt vårt goda arbete ska vara synligt för andra, varför vi skapar förutsättningar för att våra medarbetare delar med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner. Därutöver är ett samarbete med högskolor och universitet viktigt. Gymnasienämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget samt nämndens verksamhetsidé. Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. Nämnden ska systematiskt gå igenom alla kommunfullmäktiges mål och delmål och pröva vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Kommunfullmäktiges delmål blir nämndmål för de nämnder som är berörda. Dessa återfinns då i nämndens verksamhetsplan. Nämnden kan även komplettera med egna nämndmål under kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. Bra att leva och bo Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till att Huddinge ska vara en bra plats att leva, bo och verka i. Hur vi arbetar för att förbättra jämlikheten, samt uppnå en ökad delaktighet och ett gott bemötande i Huddinges skolor och förskolor, finns att läsa under rubriken Utbildning med hög kvalitet. Den fysiska miljön i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter ska ge goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö i linje med vår Pedagogiska plattform. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete med de fastighetsbolag som vi hyr våra utbildningslokaler av, för att de ska hålla en god verksamhets- och miljöstandard. Fler barn och elever ska få sitt förstahandsval till förskola och skola. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Det fria gymnasievalet inom Stockholms län stödjer ungdomars rätt att utvecklas i en lärmiljö som passar dem. En gymnasieelevs möjlighet att få en gymnasieplats på det program och på den skola som valts i förstahand är avhängigt av elevens grundskolebetyg. Eleverna som är folkbokförda i Huddinge kommun kan, genom samverkansavtalet i Stockholms län, helt fritt söka till valfri utbildning i länet men det är betyget i åk 9 och därmed hur väl de har lyckats med sina grundskolestudier som avgör om de antas till utbildningen. Det totala antalet elever i gymnasieåldern är fortfarande demografiskt sett på en låg nivå men en ökning av gymnasiekullarna sker under kommande år. Detta i kombination med ett ökat bostadsbyggande i centrala Huddinge och GYMNASIENÄMNDEN 5

Flemingsberg leder på sikt till ett behov av en ny gymnasieskola i Huddinge kommun. Andelen som fått sitt förstahandsval % Gymnasieelever folkbokförda i Huddinge kommun, antagna på kommunala och fristående skolor i hela länet 2011 2012 2013 77 73 76 71 Ökad delaktighet och gott bemötande Delmålet Ökad delaktighet och gott bemötande avhandlas under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Ökad jämlikhet Delmålet Ökad jämlikhet avhandlas under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Ökad valfrihet Valfrihet med kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Både som beställare och som utförare harkommunen ett ansvar för att verksamheten håller den kvalitet som medborgarna har rätt till. Kommunen avslutar sina avtal med de utförare som inte lever upp till de krav som är formulerade. En viktig förutsättning för att lyckas med detta är att kommunen använder sig av öppna jämförelser, vilket innebär att brukarna själva får möjlighet att jämföra hur olika utförare fullgör sina uppgifter och hur kommunens resultat står sig mot andra kommuner. För att ge möjlighet till jämförelser deltar, från och med, Huddinge kommun i Stockholms läns gemensamma enkätundersökning bland elever i årskurs 2 på de nationella gymnasieprogrammen och inom vuxenutbildningens olika utbildningar. Enkätfrågorna tar upp vad eleverna tycker om undervisningen, studie- och yrkesvägledningen, utbildningen och skolan. Genom att också fortsättningsvis delta i dessa enkätundersökningar kan en jämförelse årligen göras med länet som helhet. Brett utbud av utbildningar För att öka valfriheten och erbjuda ett brett utbud av program för gymnasieeleverna behöver det regionala samarbetet fortsätta och ett tydligt samverkansavtal arbetas fram för Stockholms län. Kommunförbundet Stockholms län har gått ut med en rekommendation till samverkanskommunerna att teckna ett nytt samverkansavtal för gymnasieskolan. Beslut gällande detta avtal fattas i ett särskilt ärende vid gymnasienämndens möte i november och arbetet kring samverkan fortsätter därefter enligt detta beslut. Huddinge ska även arbeta för framväxten av en gemensam vuxenutbildningsregion. Kommunen deltar under i ett delregionalt samarbete, inom södra delen av Södertörn, kring upphandling av vuxenutbildning. Andelen hos annan utförare 2011 2012 2013 Gymnasieelever (%) 53 56 59 61 Varumärkesarbete På uppdrag av gymnasiechefen arbetar, en kommunikatör på förvaltningen tillsammans med informatörerna på respektive gymnasieskola, med att ta fram en tydlig profil för varje skola som kan underlätta elevernas val. Skolorna ska tänka in sin profil och göra den tydlig i alla aktiviteter som görs, till exempel vid öppna hus, informationkvällar, mässa, gymnasiedagar etc. En responsiv webbplats lanseras inför gymnasievalet. Den ersätter tidigare trycksak då en webbplats enklare kan uppdateras, är mer miljövänlig och mer kostnadseffektiv än en trycksak. På webben presenteras våra gymnasieskolor, deras utbud och resurser, och här framgår också skolornas olika profileringar. Webbplatsen kan nås från såväl mobil, surfplatta som från en dator. Utbildning med hög kvalitet Barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden gör vi riktade insatser för att våra elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från våra 6 VERKSAMHETSPLAN

verksamheter, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det gör vi bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar och ett annat är Pedagog Huddinge, som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna samarbetar vi med högskolor och universitet. Vi uppnår en utbildning med hög kvalitet genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Pedagogisk plattform Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp ska vara synliga som ansvarstagare för den pedagogiska plattformen och därmed visa på den riktning i det pedagogiska arbetet som ska genomsyra verksamheten i våra förskolor och skolor. Eftersom merparten av arbetet med den pedagogiska plattformen kommer att ske i linjen behöver förankring och uppföljning av arbetet utgöra en viktig del i verksamhetschefernas arbete med de egna chefsgrupperna under implementeringstiden. En annan viktig förutsättning är att tid och resurser avsätts i verksamheterna för arbetet med den pedagogiska plattformen. Introduktion till pedagogisk plattform för nyanställda chefer planeras ske en eller två gånger per läsår. Utvecklingsåtagande - Under ska varje skolledning tillsammans med sina medarbetare arbeta med tre kännetecken ur den pedagogiska plattformen, per termin. Varje skola avgör själv vilka kännetecken skolan behöver arbeta med utifrån analysen i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet två gånger per år, inför delårsrapporterna. Förvaltningens tre prioriterade utvecklingsområden Skolorna åtar sig att prioritera arbetet med språkutveckling, matematikutveckling och IT- i undervisningen under. Arbetet med dessa tre områden sker på respektive skola men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. Matematikutveckling Utvecklingsåtagande - Ett matematiknätverk mellan skolorna etableras Matematiken är fortsatt en begränsande faktor för elevers möjlighet att nå en gymnasieexamen, speciellt gäller detta flickor på yrkesprogram. Ett nätverk mellan gymnasieskolans och vuxenutbildningens matematiklärare bildas i form av en referensgrupp till den förvaltningsledda projektgruppen. I referensgruppen ingår en representant från varje skola, i första hand en karriärlärare, och gruppen leds av den rektor som är medlem i den förvaltningsledda projektgruppen. Referensgruppen kommer att fungera som länk mellan skolorna genom att erfarenheter, goda exempel och vetenskapliga forskningsresultat sprids mellan skolorna. Referensgruppen utgör också en länk till projektgruppen genom att förmedla information om den utveckling som bedrivs ute på skolorna. Referensgruppen planerar och genomför ett gemensamt evenemang per termin som alla matematiklärarna inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen deltar i. En långsiktig fortsättning av matematiklyftet kommer också att ske. - Matematik i programmets karaktär/praktik Elever väljer gymnasieprogram efter intresse. Att sträva efter att infärga matematiken och att få in den som en naturlig del i programmets karaktär borde därmed vara en framgångsfaktor. Ett samarbete etableras mellan skolans matematiklärare och lärarna i de programspecifika kurserna för att i ämnesplanerna och i programmens examensmål finna beröringspunkter som sedan appliceras i utbildningens upplägg. Lärande underlättas om det sker i meningsfulla sammanhang. Genom att sätta in matematiken i ett sammanhang och att synliggöra matematikens användning ökas elevernas motivation. Under kommer den förvaltningsledda projektgruppen att göra en analys utifrån den genomförda inventeringen, vilket sker med koppling till Södertörns högskola. Goda exempel kommer att presenteras på Pedagog Huddinge samt i andra sammanhang. Det fortsatta arbetet i projektet och resultatet av detta kommer att redovisas i delårsrapporterna. Språkutveckling Utvecklingsåtagande - Alla lärare inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska i sin undervisning vara delaktig i det språkutvecklande arbetet. Under kommer den förvaltningsledda projektgruppens analys, av den inventering som gjorts av hur de olika gymnasieskolorna arbetar med att utveckla elevernas läs- GYMNASIENÄMNDEN 7

förståelse, att fördjupas. Analysen fokuserar på hur man arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Det material som samlats in kommer att värderas utifrån vad aktuell skolforskning anser om hur man på bästa sätt arbetar för att utveckla elevernas läsförståelse och hur man arbetar för att stärka språket i alla ämnen. Goda exempel kommer att lyftas fram och presenteras på Pedagog Huddinge och i andra sammanhang. Ett samarbete kommer att ske med de förstelärare som har ett språkutvecklingsuppdrag. Det fortsatta arbetet i projektet och resultatet av detta kommer att redovisas i delårsrapporterna. IT i undervisningen Utvecklingsåtagande - Skolledningarna inom gymnasiet och vuxenutbildningen kommer att delta på BETT mässan i London, januari. En organisation kommer att skapas kring denna studieresa i form av skolövergripande grupper med fastställda uppdrag att bevaka vissa områden som är angelägna att utveckla inom kommunens skolor gällande IT-i undervisningen. De olika grupperna kommer att redovisa sina bevakningsområden under våren. Under kommer en sammanställning av pågående och avslutade IT-relaterade projekt att presenteras av den förvaltningsledda projektgruppen. Det kommer under året även att göras en uppföljning av hur målen i e-strategi för utbildningen 2013 2016 utvecklats. Efter det att inventeringen är genomförd kommer arbetet med att analysera och värdera resultaten att inledas. Projektet ska särskilt arbeta med att ta fram och presentera god, beprövad metodik både från den egna verksamheten och från omvärlden med anknytning till aktuell forskning. Goda exempel kommer att presenteras på Pedagog Huddinge. Det fortsatta arbetet i projektet och resultatet av detta kommer att redovisas i delårsrapporterna. Förbättrade kunskapsresultat För att bedöma hur väl de nationella kunskapsmålen har uppnåtts i årskurs tre på gymnasiet används följande mått: andel elever med gymnasieexamen, genomsnittligt betygspoäng samt andel elever med grundläggande behörighet till högskolan. Läsåret 2013/ var det första år som eleverna lämnade gymnasieskolan med betyg enligt GY11, vilket innebär att läsårets resultat inte är jämförbara med tidigare års resultat. Eftersom någon nationell statistik inte finns att tillgå förrän tidigast vid årsskiftet, är inte heller några jämförelser med riket möjliga. Det är därför viktigt att de kunskapsresultat som presenteras i tabellerna nedan betraktas som preliminära, eftersom de mått som tagits fram kan komma att skilja sig från hur mått tas fram och redovisas i nationell statistik framöver. Därutöver måste en serie mätningar över tid finnas tillgängliga innan några eventuella trender kan avläsas. Årets resultat kan därmed endast tjäna som nuläge och utgångsläge för framtida jämförelser. Statistiska centralbyrån, på uppdrag av Skolverket, samlar nu in uppgifter om elever och kurser i kommunal vuxenutbildning för första halvåret på individnivå och utifrån samma modell men på aggregerad nivå redovisas här i tabellen andel godkända betyg för perioden 1 januari till och med sista juni. Vuxenutbildningens kunskapsresultat blir härmed svåra att jämföra med tidigare års redovisning. Motivation Motivation blir ledordet för att nå förbättrade kunskapsresultat och frågan som var och en måste ställa sig är om eleverna får en ändamålsenlig undervisning som stärker deras motivation att lära, för att därigenom skapa goda förutsättningar för att nå utbildningens mål och slutföra utbildningen med goda resultat. Motivation skapas bland annat genom lärarens engagemang, bemötande och kunnande och elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet. Lärarna har en central roll i att, medvetet eller omedvetet, påverka elevernas motivation och självbild. För elever som har tidigare negativa erfarenheter är det extra viktigt att inte försättas i situationer där de misslyckas igen. Istället gynnas elevernas självförtroende av att de får känna att de lyckas och får bekräftelse på sin progression. Därför är det viktigt med ett formativt synsätt med en tydlig och löpande återkoppling till eleverna. Samarbetet mellan karaktärsämneslärare och lärarna i gymnasiegemensamma ämnen behöver öka för att främja att elevernas hela utbildning sätts i ett meningsfullt sammanhang vilket också bidrar till en ökad motivation. För att skapa motivation utifrån framtida möjligheter och samtidigt förenkla övergången mellan studier och yrkesliv behöver skolorna fortsätta att utveckla såväl studievägledningen som samverkan med näringslivet och med akademierna, mer om detta finns att läsa under avsnittet Fler i jobb. Gymnasieskolans nationella program Gymnasieskolorna i Huddinge kommun ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna på de nationella programmen att fullfölja sina studier och erhålla gymnasieexamen inom 8 VERKSAMHETSPLAN

loppet av tre år. Ett tydligt fokus på kunskap och resultatförbättringar ska finnas. Studieavbrott som beror på kvalitetsbrister i skolan ska minimeras. Skolorna ska ha höga förväntningar på varje elev och eleverna stimuleras till att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Betygen ska på ett rättvisande sätt återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav. Utvecklingsåtaganden Fler elever ska uppnå gymnasieexamen genom: - Än större medvetenhet och fokusering, bland personal och elever, på det som krävs för att uppnå examenskraven - Prognoser på individ- och gruppnivå och analys av resultat i förhållande till prognos - Riktade tidiga insatser utifrån prognoser - Uppföljning av byten och avhopp på skolan - Arbete med likvärdig bedömning och betygsättning En uppföljning sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse på liknande sätt som skolverket följer upp resultaten på riksnivå. Gymnasieskolans introduktionsprogram Utvecklingsåtaganden - Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till utbildning eller arbete. En uppföljning sker i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse utifrån de olika programmens syften och på liknande sätt som skolverket följer upp programmen på riksnivå. Gymnasiesärskolan Utvecklingsåtaganden - Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. Under läsåret 2013/14 har den nya läroplanen för gymnasiesärskolan (GYS 13) börjat gälla med ett tydligare formulerat uppdrag kring lärandet, vilket har gynnat elevgruppen i stort. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för arbete, yrkesliv och sysselsättning har samarbetet mellan representanter från arbetsförmedling, socialtjänst (LSS), Försäkringskassa, BUF/gymnasieavdelningen och lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolorna fördjupats under året. Det arbetet ska fortsätta och utvecklas under det kommande läsåret och förväntas leda till att övergången gymnasiesärskola/arbete alternativt sysselsättning sker på ett enkelt sätt. En annan viktig och avgörande övergång för elevgruppen är övergången mellan grund- och gymnasiesärskolan. För att den ska bli korrekt och effektiv är ett nära samarbete mellan grund- och gymnasieavdelningarna nödvändig. Rutiner för den nya processen är utarbetade och genomförs nu för andra gången i följd. En uppföljning av gymnasiesärskolan sker i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelser på liknande sätt som skolverket följer upp gymnasiesärskolan på riksnivå. Vuxenutbildningen Utvecklingsåtaganden - För att uppnå förbättrade resultat ska vuxenutbildningen fortsatt sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen och kombinera studier med arbete. Vuxenutbildningen har ett viktigt uppdrag för att möjliggöra det livslånga lärandet. SFI-undervisningen individualiseras och praktikmöjligheter prioriteras särskilt. Gymnasienämnden har beslutat att utöka antalet utförare av SFI så att kommunen kan erbjuda ett bredare utbud som leder till utökade möjligheter att kombinera studier med arbete. En uppföljning av vuxenutbildningens resultat sker i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse på liknande sätt som skolverket följer upp utbildningen på riksnivå. Andel elever (%) i gymnasieskolan, före GY11, med slutbetyg efter tre år 2011 2012 2013 Totalt 84 84 85 Flickor 86 87 88 Pojkar 82 81 82 Andel (%) godkända på SFI, D - kursen Totalt 53 58 55 GYMNASIENÄMNDEN 9

Andel elever (%) med gymnasieexamen, åk 3 nationella program enligt GY11 Totalt 70,7 Flickor 73,9 Pojkar 67,8 Genomsnittligt betygspoäng för elever med gymnasieexamen Totalt, gymnasieexamen 14,1 Flickor 14,4 Pojkar 13,8 Totalt, högskoleförberedande examen 14,4 Flickor 14,5 Pojkar 14,2 Totalt, yrkesexamen 13,0 Flickor 13,4 Pojkar 12,8 Andel betyg (%) på GyVux med betyget E eller högre 1/1-30/6 Klassrumsundervisning Totalt 81 Kvinnor 82 Män 77 Distansundervisning Totalt 56 Kvinnor 58 Män 50 Yrkesvux Totalt 92 Kvinnor 93 Män 88 Lärlingsutbildning för vuxna Totalt 97 Kvinnor 98 Män 100 1/7-31/12 Andel betyg (%) på GrundVux med betyget E eller högre 1/1-30/6 Svenska som andraspråk Totalt 95 Kvinnor 96 Män 89 Engelska Totalt 97 Kvinnor 94 Män 100 Matematik Totalt 100 Kvinnor 100 Män 100 Samhällskunskap Totalt 67 Kvinnor 67 Män 67 1/7-31/12 Andel godkända betyg (%) på SFI, D - kursen 1/1-30/6 Totalt 91 1/7-31/12 Ett fjärde år på teknikprogrammet, T4 Ett fortsatt arbete sker för att höja kvaliteten i programutbudet och för att ett fjärde tekniskt år ska kunna erbjudas på någon av kommunens gymnasieskolor. Utvecklingsåtaganden - Ansökan om statsbidrag för att starta en T 4 utbildningen på två av kommunens gymnasieskolor har lämnats in i oktober. Om möjlighet ges att starta en/två utbildningar kommer en förberedelse att ske under våren för start hösten. Mottagande av nyanlända, Resurscentrum för nyanlända Resurscentrum för nyanländas uppdrag är att samordna mottagandet av nyanlända elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända och medverkar i enheternas kartläggning av elevernas kunskaper. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför 10 VERKSAMHETSPLAN

kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning av personal i frågor gällande detta. Under har en översyn av RCNs verksamhet genomförts och arbetet fortsätter under i enlighet med denna mot ett större fokus på barns- och elevers lärande. Översyn av modersmålsorganisationens arbete och rutiner Modersmålsenhetens lärare undervisar såväl grundskolesom gymnasieelever i modersmål och det är också till dessa lärare som skolorna vänder sig då elever behöver studiehandledning på modersmålet. Modersmålsenhetens verksamhet ligger organisatoriskt under grundskolan. Under behöver en översyn ske av modersmålsenhetens rutiner och arbete utifrån de behov som skolorna har gällande modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Entreprenörskap I ett kunskapssamhälle är digital kompetens och framförallt entreprenörskap några av de färdigheter som förutsätts för att konkurrera på arbetsmarknaden. Detta ska reflekteras i skolans verksamhet. För verksamhetsåret och skolåret -2016 stärker förvaltningen ytterligare sitt arbete med entreprenöriellt lärande för att skapa en skola med stark inriktning på entreprenörskap som stärker förmågor som är viktiga för ett innovativt näringsliv. Under detta år ska Ung företagsamhet erbjudas av alla våra gymnasieskolor om man som elev önskar driva ett UF-företag under skoltid. Förvaltningen har utsett en förstelärare i entreprenöriellt lärande, som under tre års tid ska utbilda lärare i entreprenöriellt lärande och över tiden sprida erfarenheterna till övriga gymnasieskolor. Detta arbete betonar elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Det skall även finnas ett UF-lärarnätverk som har som syfte att: stärka Huddinge kommuns arbete med och profilering av sitt arbete med Ung företagsamhet, kartlägga olika koncept för kreativitet, idéutveckling och företagande som finns samt erbjuda information, utbildning och stöd kring arbetet med UF-företagande i gymnasieskolan Fler behöriga till högskola I och med reformeringen av gymnasieskolan 2011 renodlades skillnaderna mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Syftet med reformen var att bättre förbereda eleverna för kommande arbete eller vidare studier samt att öka genomströmningen i gymnasieskolan. Det är därför viktigt att ha i åtanke att det finns en tydlig skillnad mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen gällande deras syfte. Att uppnå en maximalt hög andel elever med grundläggande högskolebehörighet kan i och med GY11 reformens konstruktion därmed inte vara ett mål i sig. En examen från ett högskoleförberedande program ger alltid grundläggande högskolebehörighet medan en yrkesexamen med automatik inte ger det. En elev med yrkesexamen får grundläggande behörighet till högskolan om den också har godkända betyg i kurserna engelska 6, svenska 2, svenska 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3. Dessa kurser kan ingå i utbildningen på programmet i annat fall har eleven alltid rätt att läsa kurserna inom det individuella valet eller som utökat program. Eleven har också rätt att läsa kurserna inom den kommunala vuxenutbildningen efter examen. För att få fler unga att börja läsa på akademisk nivå kommer samverkan med universitet/högskola att stärkas och fördjupas. Elever med högskolebehörighet (%) efter gymnasie utbildning (efter 3 år) 2011 2012 2013 Totalt 62,4 66,3 69,7 Flickor 65,6 72,8 75,2 Pojkar 59,2 60,3 64,6 Ranking i länet 20/26 15/26 9/26 Elever med grundläggande behörighet till högskolan, som andel av elever i åk 3 med gymnasieexamen enligt GY11 (%) Totalt gymnasieexamen 89 Flickor 94,3 Pojkar 83,8 Totalt yrkesexamen Flickor Pojkar 43,6 50,0 41,0 Fler nöjda med skola Samtliga verksamheter har ett ansvar och en strävan att ge god service och kvalitet till vårdnadshavare och elev. Förutom hög kvalitet på verksamheten är även trivsel och GYMNASIENÄMNDEN 11

trygghet en viktig del för att få nöjda elever. Varje skola ska ha en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Alla elever ska känna sig trygga i skolan. Samtliga skolor ska arbeta aktivt för att förebygga, förhindra och stoppa diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mått från elevenkät gällande nöjdhet 1 2011 2012 2013 Andel elever (%) i åk 2 nöjda med gymnasieskolan Totalt (%) 87 83 82 Flickor - 86 83 Pojkar - 81 82 Andel elever nöjda med grundvux, egen regi Totalt (%) 88 77 88 Kvinnor - - 88 Män - - 91 Nöjda elever - Helhetsomdöme Gymnasieskolan. 2 Andel nöjda elever Totalt (Flickor/Pojkar) % Åk 2 Intro Jag kan rekommendera min gymnasieskola till andra elever Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever 66 (65/67) 71 (70/72) 60 (67/54) 56 (62/51) Nöjda elever - Helhetsomdöme Vuxenutbildningen. 3 Totalt (Kvinnor/Män) % Grund-VUX Gy-VUX SFI Jag kan rekommendera min skola till andra elever 74,3 (73,9/75,4) 74 (77,1/65,2) Nöjda elever Lärande Gymnasieskolan. 4 Totalt (Flickor/Pojkar) % Åk 2 Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig 46 (44/49) Intro 70 (70/70) 75,5 (74,8/76,6) mera Jag får extra hjälp om jag behöver Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till Mina lärare informerar mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Mina lärare hjälper mig att första vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat Mina lärare samarbetar kring mitt lärande Utvecklingssamtalet med min mentor /handledare känns meningsfullt Det är variation på arbetssätten på mina lektioner Mina lärare är kunniga i sina ämnen Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt 65 (61/69) 52 (45/60) 68 (68/69) 56 (46/66) 56 (51/62) 59 (56/63) 53 (54/53) 77 (76/78) 74 (73/75) 68 (67/68) 71 (67/73) 73 (70/75) 76 (76/75) 71 (76/67) 68 (72/65) 60 (63/56) 89 (91/88) 83 (92/77) Nöjda elever Lärande Vuxenutbildningen. 5 Totalt (Kvinnor/Män) % Grund-VUX Gy-VUX Mina lärare förklarar 84,1 73,6 så att jag förstår (85,3/80) (75,5/68,3) Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera Mina lärare berättar vad som krävs för att uppnå olika betyg Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov Jag får det stöd jag behöver 85,5 (87,2/80) 79 (79,1/78,5) 75,4 (76,8/70,8) 76,4 (75,4/80) 66,4 (69/59) 75,5 (77,1/70,9) 61,2 (62,4/57,7) 66,2 (68,5/59,9) SFI 86,8 (87,6/85,4) 86,5 (87,2/85,4) 82,1 (82,7/81) - (-/-) 88,4 (88,1/89,1) 1 Enkätundersökning i egen regi till och med 2013 2 Resultat KSL-enkät kommunens gy-skolor i åk 2 och inom introduktionsprogrammen. 3 Resultat KSL-enkät folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare 4 Resultat KSL-enkät kommunens gy-skolor i åk 2 och inom introduktionsprogrammen. 5 Resultat KSL-enkät folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare 12 VERKSAMHETSPLAN

Nöjda elever Inflytande Gymnasieskolan. 6 Totalt (Flickor/Pojkar) % Åk 2 Intro Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen 44 (41/48) 40 (34/46) 37 (34/40) 58 (62/54) 59 (65/54) 55 (62/49) Nöjda elever Inflytande Vuxenutbildningen. 7 Totalt (Kvinnor/Män) % Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen Jag får välja hur jag redovisar mina kunskaper Jag vet vem jag kan kontakta om jag har synpunkter eller klagomål Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna Grund- VUX 79 (79,6/76,9) 75,4 (75,8/73,8) 65.9 (68,7/56,9) - (-/-) Gy-VUX 63,5 (65,7/57,3) 50,6 (50,7/50,2) 70 (71,6/65,6) - (-/-) SFI - (-/-) - (-/-) 77,1 (74,8/81,0) 73 (71,2/75,9) Nöjda elever Vuxenutbildningen Trygghet och Trivsel. 9 Totalt (Kvinnor/Män) % Grund-VUX Gy-VUX SFI Jag behandlas bra av mina lärare 87,7 (87,7/87,7) 81,5 (82,5/78,4) 88,4 (88,1/89,1) Jag behandlas bra av andra studerande Det är arbetsro på mina lektioner 77,5 (78,2/75,4) 71,8 (72,0/71,2) 67,4 (67,7/66,5) 77,1 (77,2/77,1) 87,3 (86,3/89,1) 75 (74,8/75,4) Diskriminering och kränkande behandling Utvecklingsåtaganden - Varje skola redogör för sitt arbete med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med delårsrapport 1 och genom ett självskattningsmaterial bedömer de hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som bör förbättras och hur detta ska ske. Jämlikhet och Jämställdhet I Huddinge ska verksamheter mäta och analysera statistik och resultat utifrån kön. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Jämställdhet är en självklar del i jämlikhetsarbetet. Alla ungdomar ska ha samma livschanser och möjligheter att växa och utvecklas som individer. Nöjda elever Gymnasieskolan Trygghet och Trivsel. 8 Totalt (Flickor/Pojkar) % Åk 2 Intro Jag känner mig trygg på min skola 92 (91/93) 85 (82/84) Det är en positiv stämning på min skola Jag är nöjd med skolans arbete mot mobbning Det är arbetsro på mina lektioner 77 (75/78) 69 (68/70) 49 (44/55) 72 (70/70) 61 (65/57) 68 (72/64) 6 Resultat KSL-enkät kommunens gy-skolor åk 2 och introduktionsprogrammen. 7 Resultat KSL-enkät folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare 8 Resultat KSL-enkät kommunens gy-skolor åk 2 och introduktionsprogrammen. Ansvar och inflytande Enligt skolinspektionen uppger elever som avbryter sina gymnasiestudier att de saknat motivation för skolan, att utbildningen upplevs som meningslös och att skolan inte gett det stöd eleverna har behov av. Dessa elever har många gånger inte upplevt att de varit delaktiga i beslut om arbetssätt och arbetsformer i skolarbetet. Enligt den forskning som skolinspektionen utgår ifrån blir elever mer studiemotiverade när de upplever att de själva kan vara delaktiga i att utforma undervisningen och dess innehåll. Självständighet och ansvar för den enskilda eleven betonas också i skollag och i läroplaner. I gymnasiets enkäter är eleverna inte nöjda när det gäller möjligheten att få vara med och påverka innehållet i undervisningen, hur de arbetar under lektionerna och hur synpunkter tas tillvara på skolan. Det är mindre än hälften 9 Resultat KSL-enkät folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare GYMNASIENÄMNDEN 13

av eleverna i årskurs 2 som anser att undervisningen motiverar till att vilja lära sig mer. Som ett sätt att nå förbättrade kunskapsresultat och få fler elever att nå en gymnasieexamen bör frågor kring elevernas motivation, delaktighet och inflytande tydligt lyftas fram på respektive skola och en fråga som behöver ställas är om undervisningen på programmen möter elevernas intressen, förväntningar och behov så att eleverna upplever undervisningen som meningsfull. Denna övergripande frågeställning kan delas upp i följande underfrågor: Utvecklingsåtaganden - Har eleverna inflytande över undervisningen och anpassas den därefter? - Placeras kunskapsinnehållet i ett för eleverna meningsfullt sammanhang för att därigenom konkretisera lärandet? - Får eleverna kontinuerlig återkoppling för att synliggöra lärande och progression och därmed stärka tilliten till den egna förmågan? - Får elever i behov av särskilt stöd åtgärder som är anpassade så att eleven ges goda förutsättningar att slutföra utbildningen. 14 VERKSAMHETSPLAN

Fler i jobb Fler arbetstillfällen Unga människor behöver få en chans att tidigt komma i kontakt med arbetsmarknaden. I samarbete med det lokala näringslivet ska kommunen ta ett ansvar för att fler unga får ett sommarjobb. Feriepraktik tilldelades cirka 450 ungdomar en feriepraktikplats under någon av sommarens tre perioder vilket är en ökning jämfört med 2013. Gensvaret från praktikplatserna och de ungdomar som sökt har varit mycket stort. Utvecklingsåtaganden - Fler ungdomar ska få möjlighet att få feriepraktik under, inom ramen för den utökade budget som tilldelas verksamheten kommande år. En utveckling bör också ske av: System och verktyg för administration, marknadsföring och information av feriepraktiken och hantering av intyg/omdömen/lönetidsrapporter. Utifrån ett områdesperspektiv ser vi positivt på en fortsatt satsning på Vårbyprojektet. Utbildningsval och framtida arbetsliv, Gymnasieskolan. 10 Totalt (Flickor/Pojkar) % Åk 2 Intro Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsare, studiebesök eller praktik 46 (39/52) 39 (37/41) 56 (64/49) 50 (54/45) Utbildningsval och framtida arbetsliv, Vuxenutbildningen. 11 Totalt (Flickor/Pojkar) % Grund-VUX Gy-VUX SFI Jag har bra kontakt med arbetslivet genom mina studier Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått - (-/-) 72,4 (72,8/70,8) 68,0 (71,6/55,3) 72,0 (74,7/64,6) - (-/-) 57,3 (58,0/56,2) Utbildningsval och framtida arbetsliv - Implementering av strategidokumentet för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun. Under påbörjas implementeringen av strategidokumentet för studie-och yrkesvägledning i Huddinge kommun. Strategidokumentet utgår från skolverkets allmänna råd och konkretiserar vad de nationella målen för studieoch yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten i kommunen. Dokumentet har tagits fram under av en projektgrupp bestående av studie-och yrkesvägledare, skolledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. När strategidokumentet implementerats ska det garantera eleverna i Huddinges kommunala skolor en likvärdig och högkvalitativ studie- och yrkesvägledning. Att eleverna får information och vägledning inför studier och arbete samt att de får kontakt med arbetslivet i form av till exempel föreläsare, studiebesök eller praktik följs årligen upp i gymnasieskolans och vuxenutbildningens elevenkäter. Studieavbrott och byten inom gymnasieskolan läggs in i kodsystemet i procapita och följs upp och analyseras i LIS. Fler yrkeshögskoleutbildningar I dagsläget finns det i kommunen yrkeshögskoleutbildning till medicinsk sekreterare och lokförare. Bredden av utbildningar behöver ökas för att fler ska kunna få en adekvat utbildning som leder till jobb, därför ska vuxenutbildningen i Huddinge ansöka om att få starta fler utbildningar. Utvecklingsåtaganden - Ett arbete med ansökningar, för att få starta fler yrkeshögskoleutbildningar, kommer att genomföras av vuxenutbildningen i egen regi. Färre försörjningsstödstagare Kommunen ska i nära samarbete med andra aktörer bidra till att personer som behöver försörjningsstöd får möjlighet att bli självförsörjande genom särskilda anställningar så som 100 Huddingejobb, korta yrkesutbildningar, coachning, praktikplatser och arbetsförberedande stöd. 10 Resultat KSL-enkät kommunens gy-skolor åk 2 och introduktionsprogrammen. 11 Resultat KSL-enkät folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare GYMNASIENÄMNDEN 15