Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska fakulteten och riktlinjer för arbetet i de beredningsgrupper som bereder tillsättningen av professurer Fakulteten utfärdar anvisningar för den beredningsgrupp som enligt instruktionen för Helsingfors universitet tillsätts för att bereda tillsättningen av en professur, samt för de sakkunniga och den pedagogiska nämnd som jämte beredningsgruppen ska bedöma de sökandes vetenskapliga kompetens och de andra meriter som enligt instruktionen förutsätts av en professor. Grunderna för bedömningen fastställs i avsikt att säkerställa kvaliteten på beredningen i fakulteten och för att förenhetliga rutinerna vid tillsättningen av professurer. I grunderna för bedömningen beaktas rättsforskningens särdrag och rättsforskarkarriärens särdrag i den utsträckning som gällande bestämmelser och föreskrifter tillåter. Målsättningen är göra bedömningarna effektivare och fokusera på sådant som är väsentligt. I och med att det fastställs grunder för bedömningen får också de sökande information om vad man bör redogöra för i ansökningshandlingarna. Samtidigt får beredningsgrupperna anvisningar för hur beredningen ska genomföras. 1. Bestämmelser som reglerar behörighetsbedömningen I universitetslagens 33 föreskrivs om professorernas uppgifter och tillsättningen av professorer. På lagnivå föreskrivs att utlåtande om behörigheten och meriter hos de sökande och hos dem som kallas till en professur ska begäras hos minst två sakkunniga före tillsättningen när en person väljs till ett arbetsavtalsförhållande som gäller tills vidare eller viss tid, minst två år. På lagnivå finns inga bestämmelser om vilka behörighetsvillkor som ska tillämpas vid tillsättningen. Enligt 33 1 mom. i universitetslagen är professorernas uppgifter att bedriva och leda vetenskaplig forskning eller konstnärligt arbete, meddela därpå grundad undervisning och följa vetenskapens eller konstens utveckling samt samverka med det övriga samhället och delta i internationellt samarbete inom sitt område. I instruktionen anges särskilda behörighetsvillkor som förutsätts av professorer så att den som anställs som professor kan sköta sina uppgifter med framgång. I 9 kapitlet i instruktionen för Helsingfors universitet finns bestämmelser om behörighetsvillkor. Allmänna behörighetsvillkor ska enligt 52 i instruktionen beaktas när en anställning ledigförklaras.
2 I 54 i instruktionen finns bestämmelserna om behörighetsvillkor för professorer. Instruktionen för Helsingfors universitet Behörighetsvillkor 52 Allmänna behörighetsvillkor Av dem som anställs vid universitetet krävs sådan utbildning och erfarenhet samt sådana språkkunskaper som fordras för en framgångsrik skötsel av uppgiften. Dessa behörighetsvillkor ska fastställas för varje anställning innan anställningsförfarandet inleds. 54 Professor Av den som anställs som professor förutsätts doktorsexamen, vetenskaplig kompetens på hög nivå, erfarenhet av ledning av vetenskaplig forskning, förmåga att meddela på forskning baserad undervisning på hög nivå och förmåga att vara handledare för lärdomsprov samt bevis på internationellt samarbete inom det forskningsområde som den sökande företräder. I en anställning som professor behövs dessutom förmåga till akademiskt ledarskap. Vid bedömningen av den sökandes meriter beaktas vetenskapliga publikationer och andra forskningsresultat som är av vetenskapligt värde, erfarenhet av undervisning, pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromedel, andra meriter inom verksamheten som lärare och vid behov ett undervisningsprov samt deltagande i utbildningen av doktorander. Dessutom beaktas den sökandes aktivitet inom forskarsamfundet, framgång i att skaffa extern forskningsfinansiering, vetenskapligt arbete utomlands och internationella förtroendeuppdrag samt ledarskaps- och interaktionsförmåga. Eftersom den som anställs som professor förutsätts uppfylla de särskilda behörighetsvillkoren, har de allmänna behörighetsvillkor som anges i instruktionens 52 inte större självständig betydelse. De särskilda behörighetsvillkoren tolkas dock mot bakgrunden av vilken utbildning och erfarenhet och vilka språkkunskaper en framgångsrik skötsel av uppgiften förutsätter. En sökande är behörig för anställningen när vart och ett av de behörighetsvillkor som nämns i 54 1 mom. är uppfyllda. I 54 2 mom. bestäms vilka faktorer som ska beaktas vid en bedömning av den sökandes behörighet. De faktorer som ska beaktas enligt bestämmelsen är inte bundna till bestämda behörighetsvillkor så, att en merit alltid är förenad med ett behörighetsvillkor, utan olika meriter kan beaktas vid granskningen av fler än ett av behörighetsvillkoren. Utifrån behörighetsvillkoren och de meriter som den sökande visar konstateras antingen behörigheten eller avsaknaden av den. Med ett behörighetsgivande delområde (t.ex. pedagogisk skicklighet) kan man inte ersätta ett annat som saknas (t.ex. erfarenhet av ledning av vetenskaplig forskning). Av en professor krävs vetenskaplig kompetens på högre nivå och mer betydande andra meriter än av en docent (http://www.helsinki.fi/oikeustiede/tiedekunta/avoimet_tehtavat/dosentin_arvon_hakeminen.pdf). Av en professor krävs också sådana meriter som inte krävs för andra anställningar vid universitetet.
3 Traditionellt har vetenskaplig kompetens ansetts vara den viktigaste grunden vid tillsättningen av en professur. I instruktionen graderas inte behörighetsvillkorens delområden enligt betydelse och deras inbördes vikt har inte heller fastställts. Undervisningsförmågans betydelse har under den senaste tiden betonats vid sidan av vetenskaplig kompetens, vilket också instruktionens bestämmelser om bedömning av undervisningsförmågan är ett tecken på. I alla fall måste varje delområde av behörighetsvillkoren ges betydelse i helhetsbedömningen. 2. Jämförelse av behöriga sökande De sökande som anses vara behöriga måste jämföras med varandra. Den sökande som är bäst är den sökande som bäst uppfyller behörighetsvillkoren. I motsats till bedömningen av behörigheten, kan man i den jämförande helhetsbedömningen beakta vilka förväntningar som kan ställas på en sökandes framtida verksamhet. I jämförelsen är det viktigt att man tillräckligt detaljerat motiverar hur man har kommit fram till de slutsatser som presenteras. Jämförelsen är inte mekanisk, utan olika synvinklar kan betonas på olika sätt. I ett tillsättningsförslag kan det också krävas att frågan granskas med avseende på jämställdhetslagstiftningen (positiv särbehandling på grund av kön). Eftersom en sådan granskning förutsätter kunskaper om universitetets personal och jämställdhetsplan, kan man ta ställning till detta först i beredningsgruppen (Jämställdhets- och likabehandlingsplanen 2013 2016, http://www.helsinki.fi/henkos/tasa-arvo/tasaarvo_ja_yhdenvertaisuussuunnitelma.htm). 3. Behörighetsvillkor enligt instruktionen 3.1. Doktorsexamen och vetenskaplig kompetens på hög nivå Doktorsexamen visas med dokument. Vetenskaplig kompetens på hög nivå förutsätter att den sökande kan uppvisa vetenskapliga publikationer och andra forskningsresultat av betydande vetenskapligt värde. I ett sakkunnigutlåtande bör den sökandes viktigaste publikationer kommenteras individuellt. Den sökande kan också hänvisa till opublicerade manuskript. Meritvärdet för produktion som inte publicerats kan anses vara något lägre än meritvärdet för publicerad produktion. Uppmärksamhet fästs vid forskningsverksamhetens kvalitet och omfattning samt den sökandes forskningsprofil. Man kan också fästa avseende vid hur produktionen av publikationer placerar sig tidsmässigt. Det viktiga är att man gör en helhetsbedömning av de vetenskapliga meriterna. När man bedömer den vetenskapliga kompetensen, ska den sökandes kvalifikationer gälla området för anställningen på det sätt som beskrivs närmare i platsannonsen och beskrivningen av verksamhetsfältet. Inom rättsvetenskapen är det ofta inte möjligt att exakt fastställa anställningarnas gränsområden. Ibland kan också den sökandes meriter utanför professurens kärnområde visa sådan allmän kompetens inom rättsforskning som beaktas vid bedömningen av kompetensen. Detta måste avgöras från fall till fall. Vid bedömningen av kompetensen bedömer man inte den sökandes potential som forskare utan de meriter som den sökande visar. Man kan dock exempelvis uppmärksamma att meriterna har förvärvats under en kort tid, vilket visar att forskningsverksamheten är effektiv.
4 Innehållet i begreppet vetenskaplig kompetens är i viss mån en tolkningsfråga. Enligt en snäv definition är betydelsen traditionell, med publikationer visad kompetens. I en vidare bemärkelse täcker begreppet mer än så av den sökandes vetenskapliga verksamhet. Eftersom kompetenskraven inte preciseras i instruktionen, avser vetenskaplig kompetens i instruktionen den snäva definitionen. På motsvarande sätt skiljer också bestämmelsen om professorer i universitetslagen forskningen från andra arbetsuppgifter. I båda fallen är indelningen konstgjord, och borde inte betonas för mycket. Det är motiverat att de sakkunniga kommenterar de sökandes vetenskapliga meriter i vid bemärkelse så att de gäller all forskningsverksamhet. 3.2. Erfarenhet av ledning av vetenskaplig forskning Erfarenhet av ledning av vetenskaplig forskning visas i regel med framgång som ledare för en forskningsgrupp. En forskningsgrupp bildas i regel när en ledare skaffar finansiering för gruppen till ett forskningsprojekt. Forskningsledning och anskaffning av forskningsfinansiering är i detta avseende kopplade till varandra. Även om den sökande har varit framgångsrik när det gäller anskaffning av forskningsfinansiering, är det först forskningsgruppens resultatrika verksamhet som visar erfarenhet och skicklighet i fråga om ledning av forskning. Det är en tolkningsfråga hur handledning av doktorsavhandlingar kan beaktas som ledning av vetenskaplig forskning, eftersom en doktorsavhandling samtidigt är både forskning och examensarbete. Handledning av examensarbeten beaktas som undervisningsförmåga. Inom rättsvetenskaplig forskning är största delen av forskningen individuell forskning, och forskarna får inte nödvändigtvis erfarenhet av ledning av forskningsgrupper. Inom det rättsvetenskapliga området kan erfarenhet av ledning av forskning inte bedömas snävt. Erfarenhet av ledning av forskning bedöms utgående från handlingarna och vid behov på basis av en intervju. I fråga om anskaffning av extern finansiering värdesätts genuint extern forskningsfinansiering som används för finansiering av en forskningsgrupp som leds av den sökande. Ingenting hindrar dock att man också beaktar individuell forskningsfinansiering, exempelvis Finlands Akademis finansiering för forskardoktorer eller akademiforskare. Också detta motiveras med att forskningsgruppmodellen inte är allmän inom området. Framgång i anskaffning av extern forskningsfinansiering kan inte tolkas snävt inom rättsvetenskapen. Frågan kan utredas utifrån handlingarna och i en intervju. 3.3. Deltagande i internationellt samarbete inom det egna forskningsområdet Deltagande i internationellt samarbete inom det forskningsområde som den sökande företräder kan bl.a. visas med föredrag på internationella vetenskapliga konferenser, forskarbesök som är längre än några dagar vid utländska universitetet eller forskningsinstitut, internationella publikationer eller redaktionsuppdrag eller deltagande i internationella forskningsprojekt eller internationella vetenskapliga organisationer inom det egna området. Samarbete förutsätter att den sökande kan uppvisa internationella samarbetspartner som den sökande samarbetar med mer än sporadiskt eller en enda gång. Den sökande måste visa att han eller hon hör till det internationella forskarsamhället inom sitt område. I praktiken behöver den sökande också ha tillräckliga språkkunskaper för internationellt samarbete. Deltagande i internationellt samarbete konstateras i ansökningshandlingarna eller i en intervju.
5 3.4. Förmåga att meddela på forskning baserad undervisning på hög nivå och förmåga att vara handledare för examensarbeten Pedagogiska nämnden ger ett separat utlåtande om undervisningsförmågan i enlighet med beslut av fakultetsrådet och de riktlinjer som pedagogiska nämnden har fastställt på basis av det nämnda beslutet (se http://www.helsinki.fi/oikeustiede/tiedekunta/avoimet_tehtavat/avoimet_tehtavat.htm). I intervjun efter undervisningsprovet kan man få mer information om den sökandes undervisningsförmåga. Den pedagogiska skickligheten hos de sökande som söker samma anställning ska i mån av möjlighet bedömas av samma sammansättning av pedagogiska nämnden. Medlemmarna i beredningsgruppen borde om möjligt närvara vid undervisningsprovet. De sökande förutsätts ha förmåga att handleda examensarbeten och delta i utbildningen av doktorander. Förmågan att handleda examensarbeten inom påbyggnadsutbildning visas genom att en doktorand som den sökande har handlett har avlagt doktorsexamen. Pågående handledning kan dock vara tillräckligt för att visa förmåga att handleda examensarbeten som hör till påbyggnadsstudierna, om den sökande har varit framgångsrik i sitt handledningsuppdrag. Framgång i handledning av påbyggnadsstudier förutsätter att den sökandes doktorander har genomfört sina studier med framgång. 3.5. Förmåga till akademiskt ledarskap Akademiskt ledarskap avser de olika ledningsuppgifter som i regel hör till en anställning som professor. En professor kan leda en forskningsgrupp, en ämnesenhet eller vara ordförande för en nämnd. Professorn kan också vara chef för anställd personal. Förmåga till akademiskt ledarskap bedöms utifrån visad erfarenhet av chefs- och ledaruppgifter vid universitet och andra organisationer, chefsutbildning och den sökandes redogörelse för sin uppfattning om professorns uppgifter. Detta kan framgå av handlingarna och i en intervju. Instruktionens krav ska inte tolkas för snävt, eftersom det i praktiken endast är i en anställning som professor man kan få erfarenhet av den mest krävande formen av akademiskt ledarskap. Universitetet ordnar också personalutbildning i akademiskt ledarskap. Förmåga kan därför också tolkas som beredskap. Också interaktionsförmåga är av betydelse när man bedömer förmågan till akademiskt ledarskap. 3.6. Ytterligare kriterier som bör beaktas Vid bedömningen av kompetensen beaktas liksom ovan följande som nämns i 54 2 mom. i instruktionen: den sökandes aktivitet inom forskarsamfundet, framgång i att skaffa extern forskningsfinansiering, vetenskapligt arbete utomlands och internationella förtroendeuppdrag samt ledarskaps- och interaktionsförmåga. Dessa synpunkter kan vara av betydelse med avseende på bedömningen av flera av de behörighetsvillkor som ska vara uppfyllda.
6 Den sökandes aktivitet i forskarsamhället kan exempelvis betyda förtroendeuppdrag i redaktionen för vetenskapliga publikationer eller referentgranskning av artiklar, eller förtroendeuppdrag i inhemska eller utländska vetenskapliga föreningar och organisationer. Föredrag och deltagande i seminarier beaktas som vetenskaplig aktivitet. Uppdrag som förhandsgranskare och opponent räknas som meriter. Också bedömningsuppdrag vid tillsättningen av akademiska anställningar beaktas. Framgång i anskaffning av extern forskningsfinansiering visar att den sökande har förmåga att framgångsrikt konkurrera om forskningsfinansiering och på sätt stärka förutsättningarna för sin forskning. Vetenskapligt arbete utomlands avser korta vistelser som gästforskare eller lärare vid utländska universitet eller forskningsinstitut. Internationella förtroendeuppdrag visar samtidigt aktivitet i forskarsamhället. Ledarskaps- och interaktionsförmågan bedöms utifrån ansökningshandlingarna och en intervju med den sökande. 3.7. Språkkunskaper Tillräckliga språkkunskaper är nödvändiga för framgång i olika anställningar. Språkkunskaper hör till de allmänna behörighetsvillkoren och språkkraven preciseras i platsannonsen. Språkkunskaper påverkar på olika sätt forskning och verksamhet som lärare. Språkkunskaper behövs också i uppdraget som akademisk ledare och i det administrativa arbetet. Om språkkunskaper som krävs för undervisnings- och forskningsanställningar föreskrivs i universitetsförordningen och universitetets instruktion. Instruktionen för Helsingfors universitet Behörighetsvillkor 52 Allmänna behörighetsvillkor Innan ett beslut att anställa en person i arbetsavtalsförhållande fattas, måste det genom ansökningshandlingarna och ett eventuellt undervisningsprov säkerställas att den sökande har de språkkunskaper som anges i universitetsförordningen (770/2009) och sådana andra språkkunskaper som anställningen kräver. Om en utlänning eller en sådan finsk medborgare som inte är av finländsk härkomst eller inte har fått sin skolutbildning på finska eller svenska söker anställning som lärare och forskare, kan han eller hon utan separat ansökan beviljas dispens från de språkkunskaper i finska och svenska som anges i universitetsförordningen. Dispens beviljas av det organ eller av den som har i uppgift att anställa. När en professur tillsätts beviljas dispens av dekanus, eller i en fristående institution av ordföranden för institutionens direktion. 3.8. Intervju En intervju är beredningsgruppens sätt att muntligen utreda den sökandes behörighet och meriter. Frågorna bestäms på förhand och alla som kallas till intervju måste ställas samma frågor. Frågorna kan ges till de sökande på förhand. Man kan också ställa individuella frågor för
7 att utreda något som gäller en bestämd sökande. Beredningsgruppen ska i princip delta mangrant i intervjun. Också dekanus inbjuds till intervjuerna. Om det anses vara nödvändigt kan också de sakkunniga inbjudas. Alla som deltar i intervjun har rätt att ställa frågor till den sökande. De sökande kan intervjuas på olika språk. Med tanke på att muntliga språkkunskaper kan vara av betydelse vid tillsättningen av en anställning, kan en del av frågorna ställas på ett annat språk än intervjuns huvudspråk. I samband med intervjun kan den sökande enligt eget övervägande också presentera nytt skriftligt material, exempelvis ett intyg över en kurs i högskolepedagogik, om intyget behövs för att bevisa något som den sökande hänvisar till. Normalt kan man inte ta emot handlingarna, utan endast anteckna informationen så att den kan nämnas i beredningsgruppens förslag. Man för antingen protokoll eller anteckningar över en intervju. De som intervjuas har inte rätt att få anteckningarna till påseende. 4. Vad som bör beaktas vid beredningen Beredningsgruppen ska ordna sitt beredningsuppdrag så att gruppen kan ge sitt förslag inom fem månader från det att gruppen tillsattes. Som regel kan man utgå från att valet av de ansökningar som kan komma i fråga (s.k. shortlisting) och förslagen till sakkunniga blir färdiga inom den första månaden. Under följande två tre månader införskaffas sakkunnigutlåtanden och genomförs en bedömning av undervisningsförmågan. Det rekommenderas att var och en av de sakkunniga lämnar in ett separat utlåtande. Ett sakkunnigutlåtande ska helst bestå av en komprimerad presentation och bedömning av den sökandes meriter och en kort och motiverad jämförelse mellan de sökande.i utlåtandet bör man följa instruktionens indelning av behörighetsvillkoren vid bedömningen av den sökandes meriter och i jämförelsen av de sökandes meriter. En bedömning av en sökande som ingår i ett sakkunnigutlåtande ska i regel inte vara längre än fem sidor. Om man inte av någon särskild anledning kommer överens om något annat ska utlåtandet lämnas in inom två månader från det att uppdraget togs emot. De sakkunniga kan också inbjudas att göra sin bedömning på plats, och kan i så fall också delta i intervjun och möta beredningsgruppens medlemmar. Fakulteten kan betala ett förhöjt arvode om ett sakkunnigutlåtande lämnas in inom en månad. Under en eller två månader efter att sakkunnigutlåtandena och pedagogiska nämndens utlåtande har inkommit intervjuas de sökande, upprättas ett tillsättningsförslag, begärs ett utlåtande av fakultetsrådet och lämnas det slutliga förslaget till dekanus för överlämnande till universitetets kansler. Målet är att det ska vara möjligt att slutföra tillsättningsprocessen för en professur på sex månader.