Kvalitetsredovisning 2010/2011 Brunflo Familjecentral



Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetens innehåll

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Förskolan Trollstigen AB

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Kumlasjöns förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Välkommen till Grodan, våren 2009

Köpings kommun. Läsår

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Samhälle, samverkan & övergång

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Familjecentral i Hedemora

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Arbetsplan Stockby Förskola

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår Inge Carlsson Senast ändrat

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Välkommen till Håstahöjdens förskola

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Verksamhetsbeskrivning I Ur och Skur förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

KVALITETSREDOVISNING 2007

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Välkommen till Bullerbyns förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Tillsynsrapport. Solskenet Dnrnr: 2012/KS0216

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2014/2015

Verksamhetsbeskrivning Smedjans förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Transkript:

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Brunflo Familjecentral Inger Sundbergh rektor 2011-08- 29 1

Beskrivning av verksamheten Familjecentralen ligger relativt centralt i Brunflo, ca 150 meter från Hälsocentralen, vilket ger bra förutsättningar för samarbete mellan MVC, BVC och Öppen förskola. Till Familjecentralens upptagningsområde hör, utöver Brunflo samhälle, även landsbygden, med Marieby, Fåker, Svedje, och Lillsjöhögen som yttre gräns. Totalt bor här ca: 8300 inv. Bebyggelsen är en blandning av villor, radhus och hyreshus och här finns ett stort serviceutbud. Det finns 25 förskoleavdelningar i upptagningsområdet, ett föräldrakooperativ, fyra. F-5 skolor, en F-3 skola samt en 4-9 skola. Familjecentralens lokaler är en enplansvilla med bra utegård. Lokalen har tidigare också varit kontor för områdets specialpedagoger, men pga fysiska arbetsmiljöproblem har de flyttat till andra lokaler i området. FC:s personal består av: 2 Barnmorskor 1,40 2 BVC-sköterskor 1,50 1 Förskollärare 1,00 1 Socialsekreterare 1,00 Förutom sin grundkompetens har personalen utbildning inom ICDP, krishantering, samtalsmetodik, stresshantering, spädbarnsmassage m.m. Förskolläraren har sin placering på FC medan barnmorskor, BVC-sköterskor samt socialsekreterare arbetar på FC endast vid samplanerade aktiviteter såsom föräldragrupper, väg- mät- och samtalstid, 3-års-besök samt husmöten. För MVC handlar det om ca 2 tim/v, för BVC ca 8 tim/v och för socialtjänsten 2 tim/mån. Våra öppettider under året: Måndag Öppen verksamhet 0-6 år 9-16 Tisdag 3-årsbesök/ föräldragrupp/babymassage Onsdag Öppen verksamhet 0-1 år 9-16 Torsdag 3-årsbesök/föräldragrupp/babymassage Fredag Öppen verksamhet 0-6 år 9-15 2

Öppna Förskolan Öppna förskolan har till uppgift att komplettera den övriga förskoleverksamheten med en pedagogisk verksamhet som ger stöd till föräldrarna (och andra vårdnadshavare) som av olika anledningar är hemma med sina barn. Det är också den förskoleverksamhet som nyblivna föräldrar allra först kommer i kontakt med. Allmänna råd för Öppna förskolan, 2000:1 och Förskolans läroplan, Lpfö 98 är dokument som styr verksamheten utöver Östersunds kommuns lokala mål. Dokumenten ligger dessutom till grund för Brunflo familjecentrals verksamhetsplan. Normer och värden Lpfö 98 Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Arbetsmetod: Ett varmt, öppet och respektfullt förhållningssätt mot barn och vuxna där vi pratar, intresserar oss, lyssnar och är lyhörda. Vi pratar inte om någon som inte är i rummet och lyssnar inte heller avfärdar om någon annan gör det (skvaller). Om det dyker upp frågeställningar uppmuntrar vi till diskussion och tar med fler i samtalet. Vi försöker bemöta var och en efter deras behov. Både i föräldragrupper och i den öppna verksamheten initierar vi samtal kring bemötande och dess betydelse för självbild, självkänsla och självförtroende. Vi pratar också mycket kring betydelsen av normer, tydlighet och respektfullt bemötande i vår fostran och försöker koppla detta till barns utvecklingsnivå. Vår målsättning är att som personal vara goda förebilder i alla dessa hänseenden. Måluppfyllelse i år: Målet är uppfyllt. Analys: Vi har genomfört det vi planerat med gott resultat. Viktigt dock att själv vara i balans för att klara dessa mål tillfredställande! 3

Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomsyras sa att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenheten och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barns tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Arbetsmetod: Genom att arbeta med uttrycksformer som dans, sång, dramasagor, rörelse och skapande har vi främjat barns allsidiga utveckling och lärande. Vi har under året lagt stor vikt på boken och sagoläsnings betydelse för barn. Har initierat Babyboksprat för de allra minsta och på så sätt visat föräldrarna vilka möjligheter som finns att använda böcker, rim och ramsor som verktyg i samspelet med sina barn. Vi på Öppna förskolan arbetar för att förmedla ett pedagogiskt förhållningssätt till föräldrarna. Det kan exempelvis ske genom samtal och diskussioner men också genom att föräldrarna ser hur vi personal agerar i olika situationer. Vi uppmuntrar barns vilja och lust att lära genom att välja material och forma miljön så att barn lockas till lek, de allra yngsta genom att vi agerar talesmän för dem. En stor grupp av besökarna i den öppna förskolan består av nyblivna föräldrar med spädbarn. Då utgör vår roll som pedagog att stödja och stärka föräldrarna i sin föräldraroll. Måluppfyllelse i år: Målet delvis uppfyllt. Analys: Att arbeta ensam med många besökare är svårt. Kraven på att hinna se och bekräfta alla, hålla i aktiviteter, svara i telefon och välkomna nya besökare samtidigt som jag ska kunna stanna upp, i lugn och ro lyssna eller vara lyhörd för någons dilemma eller fånga upp ett samtalsämne är nästan ouppnåeliga. Likväl kvarstår målet att vara en god förebild. Att få möjligheten att arbeta två pedagoger vore ultimat. Vårt material har varit med i många år och borde uppdateras och kompletteras. Åtgärder: Komplettera lekmaterialet utifrån små barns behov av att utforska och upptäcka! 4

Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Arbetsmetod: Vi låter barnen beroende efter ålder och mognad delta i planerandet och genomförandet av verksamheten. Tillsammans med de vuxna som besöker verksamheten har vi diskuterat och planerat den öppna förskolans innehåll och utformning. Vi har valt att lägga fokus på barnnivå för att där skapa en verksamhet som utgår från barnens intressen och behov. Genom att vi reflekterar barnets talan/röst till vuxna/barn så blir barnets röst hörd i sammanhanget och deras inflytande stärks i samtal, lek, samspel och kommunikation tillsammans med andra. Måluppfyllelse i år: Målet är delvis uppnått. Analys: Använder arbetsmetoder så långt vi räcker till. Även om barn/förälder är med och planerar verksamheten är det inte säkert att de är här/deltar när de planerade aktiviteterna äger rum. I en öppen verksamhet har vi personal ingen överblick över hur många eller vilka som kommer en speciell dag. Många spädbarn i verksamheten gör att vi måste finna andra vägar att nå barns inflytande och vi arbetar mycket med samspelet mellan förälder-barn som också är en form av barns inflytande. Åtgärd: Att ställa frågorna väldigt konkret Vad tror ni att era barn skulle vilja göra här på Öppna förskolan om de fick önska helt och hållet själva? till föräldrarna. Vad kan vi göra för att stimulera nyfikenheten hos våra små? 5

Förskola och hem Lpfö 98 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. Arbetsmetod: Vi bekräftar alla när de kommer genom att hälsa och benämna barnet vid namn. Vi skapar tillfällen för samtal mellan föräldrarna och vi är själva tillgängliga för samtal samt underlättar för föräldrarna att skapa nya kontakter. Vi är aktiva i arbetet med att få med alla i gemenskapen och i diskussionerna. Vi bekräftar föräldrar och barn genom att vi är intresserade och frågar och lyssnar till dem. Vi lyfter fram och visar på det positiva vi ser i samspelet mellan förälder och barn för att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap. Även i arbetet med barnen har vi ett salutogent fokus för att ge barnen en positiv bild av sig själva. Samtal kring barns behov och barns utveckling är vanliga och planerade inslag i vår verksamhet. Alla föräldrar och barn uppmanas att påverka vår verksamhet och i utvärderingen 2011 upplevde samtliga att de kunde påverka verksamheten i hög eller mycket hög grad. Måluppfyllelse i år Målet är uppfyllt Analys Det är viktigt att gå undan från verksamheten och ta ut sin rast för att orka upprätthålla detta bemötande till föräldrar och barn då man arbetar ensam i verksamheten som förskollärare. 6

Samverkan Allmänna råd 2000:1 Öppen förskola bör vara en resurs för barnfamiljer i närsamhället/bostadsområdet och bidra till att det sociala nätverket kring barn och föräldrar stärks. Verksamheten bör samverka med till exempel barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Öppen förskola bör vid behov samverka med övriga förskoleverksamhet, skolbarnomsorg eller skolan för att underlätta barnets övergång från den öppna förskolan till dessa verksamheter. Syftet med samverkan bör vara att barnen skall uppleva kontinuitet och sammanhang i tillvaron. Arbetsmetod: Då vi sedan 2000 arbetar som Familjecentral har vi ett väl planerat samarbete med MVC, BVC och Socialtjänst. Övriga samarbetspartners är. Folktandvården: De deltar i samtliga föräldragrupper med information och samtal kring kost och tandhälsa. Föräldra-barnhälsan: De deltar i vår öppna verksamhet en gång/termin men samtal/diskussioner kring olika teman (föräldraskap) Familjerådgivningen: Deltar fr.o.m. hösten 2010 i alla våra föräldragrupper. Förskolan: Planerade förskolebesök för dem som söker förskoleplats. Dagbarnvårdare: Besöker Öppna förskolan varje vecka och finns även för föräldrars frågor om sin verksamhet. Bibliotek: Vi besöker och de har information för föräldrar kring barnlitteratur och litteratur för vuxna om barn. Röda Korset: Kontinuerliga kurser i barnolycksfall. Måluppfyllelse i år: Målet är uppfyllt Analys: Efter våra satta mål är målet uppfyllt men om strävan är att förlänga den röda samverkanstråden att gälla även upp genom skolåren så krävs ett utvecklat samarbete även med skola/fritid/skolhälsovård. Åtgärd: Diskutera samarbetet med förskolan på planeringsdagar för att stämma av om det är ett fortsatt fungerande samarbetssätt. 7

Hälsa och livsstil. Mål: Att i verksamhetens olika delar, i ord och handling, lägga fokus på området hälsa och livsstil. Arbetssätt: - Att i varje föräldragrupp föra samtal kring temat utifrån Z-modellen. Vi använder oss bl.a. av diskussionskort. - Följa vår alkoholplan. - Lägga extra fokus på detta under temaveckorna under året. - I den öppna verksamheten (Baby-öppet) genomföra barnvagnspromenader för dem som vill varje onsdag - Laga luncher tillsammans på baby-öppet varannan vecka samt på den allmänna öppettiden en gång i månaden. För att lägga fokus på enkelheten i att laga egen mat samt inspirera till enkla, nyttiga maträtter. - Fikat vi serverar skall vara hälsosamt. Bra, nyttigt matbröd samt ngn. grönsak. - Att erbjuda kurs i stresshantering för föräldrar kvällstid. Målet är uppfyllt. Analys: Under våren 2011 genomförds ingen stresshanteringskurs p.g.a. för få deltagare. 8

Familjecentralens mål Att nå samtliga blivande föräldrar, samt alla familjer med barn i åldern 0-6 år Att genom olika typer av verksamhet nå både mödrar och fäder Att stärka föräldrarna och hjälpa dem hitta sin egen kraft i samspelet med sina barn. Att ge möjlighet för föräldrar att utveckla sina sociala nätverk. Att erbjuda ett lättillgängligt stöd från alla ingående verksamheter. Att vara ett kunskaps- och resurscentrum. Att verka för att föräldrar och barn känner sig delaktiga och har möjlighet att påverka vår verksamhet. Mål: Att nå samtliga blivande föräldrar, samt alla familjer med barn i åldern 0-6 år Insatser för att nå målen: FC erbjuder alla förstagångsföräldrar (eller par där någon får sitt första barn, är nyinflyttad eller har extra behov) föräldragrupp 5 ggr (4+1ggr BB) under graviditeten. Barnmorska leder gruppen men BVC, Soc., Öppna fsk. deltar vid något tillfälle i varje grupp. I övrigt träffar de familjer som har barn sen tidigare (se undantag) barnmorska på MVC. Allt arbete i föräldragrupp planeras och genomförs utifrån Z-modellen. En mall/ arbetsverktyg som gäller i hela Jämtlands län framtaget av Föräldra-barn-hälsan i samarbete med verksamheterna. Efter barnet är fött erbjuds samtliga förstagångsföräldrar att gå föräldragrupp vid tretton tillfällen. Gruppen inkluderar spädbarnsmassage och varje träff är två timmar. Träffarna leds av förskollärare och BVC-sköterska och innehåller både spädbarnsmassage och temasamtal. ICDP:s tankar och förhållningssätt genomsyrar verksamheten. Tidsmässigt används 8 timmar/v till detta, fördelat på 1½ dag. Föräldrar med barn sedan tidigare erbjuds fem tillfällen med spädbarnsmassage och temaprat. Varje träff är även här 2 timmar. Öppen förskola erbjuder verksamhet 3 heldagar/vecka, varav en dag är vikt för föräldrar med barn 0-1 år. Förskollärare ansvarar, BVC-sköterska möter familjer 1½ timmar varannan vecka i den öppna verksamheten. Barnmorska eller BVC-sköterska följer ibland föräldrar till den Öppna förskolan för att föräldern ska våga gå första gången. 3-årsbesök i grupp. 5-6 familjer kallas samtidigt till en träff på 2 timmar. BVCsköterskan gör 3-årskontrollen medan förskolläraren leder gruppdiskussion med föräldrarna. Vi tar upp utveckling (självständighet, lek, språk, motorisk, mental), hur vi utvecklar självkänsla hos barn, hur vi bemöter ilska på bästa sätt, vuxna som förebilder, hur vi skapar framtidstro, positivt synsätt m.m. För att synas använder vi oss av affisch på affärer och HC samt har en broschyr som delas ut på BVC. Målet är delvis uppfyllt. 9

Analys: Vi når de flesta genom att vi alla på FC deltar i MVC:s grupper vid ett tillfälle samt att samtliga familjer erbjuds att gå föräldragrupp efter att barnet är fött. MVC och BVC delar ut vår broschyr till familjer de träffar. De vi har svårare att nå är de som kommer inflyttade och inte besöker HC. Affischer vi sätter upp på HC och i centrum läses ev. av någon. Broschyr ute på förskolorna ska finnas men vi har varit dåliga på att uppdatera dem. Åtgärd: Att bli mer synliga på förskolorna genom aktuella affischer och broschyrer. Att arbeta fram en hemsida med bra information om vår verksamhet. Mål: Att genom olika typer av verksamhet nå både mödrar och fäder Insatser för att nå målen: Till MVC:s grupper kommer nästan samtliga blivande föräldrar, både mödrar och fäder. Träffarna ligger oftast på eftermiddags tid men även kvällstid har provats för att göra det enklare för föräldrarna. Föräldra/massagegruppen deltar mammorna till större del än papporna. Det är dock vanligt att papporna är med vid något eller några tillfällen. Även i den Öppna verksamheten planeras verksamheten så att den ska vara attraktiv för hela familjen. Skapande verksamhet varvas med lek, uteaktiviteter, utflykter, sång och musik. Här deltar både pappor och mammor även om mammorna är överrepresenterade. Vid 3-årsbesöken är det vanligt att både mamma och pappa deltar, ibland bara en av dem men lika vanligt pappa som mamma. Målet är delvis uppfyllt. Analys: Vi vill öka pappornas deltagande i föräldragrupp efter att barnet är fött. Åtgärd: När vi träffar föräldrarna innan barnet är fött, ska vi tydligt informera om att föräldragrupperna vänder sig till båda föräldrarna, ge en tydlig översikt över innehållet i de teman vi tar upp och ge dem information om att de faktiskt kan ta ut föräldrapenning båda två när de går på föräldrautbildning arrangerade av Landstinget. 10

Mål: Att stärka föräldrarna och hjälpa dem hitta sin egen kraft i samspelet med sina barn. Insatser för att nå målen: Grunden för detta på vår FC är att ha ett salutogent synsätt. Att se och uppmärksamma föräldrarna på de positiva saker de gör med sina barn, både i samspel och i aktiviteter. Att sätta ord på saker och berömma, att bekräfta och spegla dem i sina handlingar. Här är också viktigt att vi ser vår egen roll som viktig förebild. Vi arbetar även medvetet med detta i temasamtal i föräldragrupper eller genom att spontant lyfta ett ämne (ex. hur bemöta trots ) i den öppna verksamheten. BVC:s 3-årsbesök, som vi arbetar med i grupp, ger gyllene tillfällen att lyssna, lyfta fram och bekräfta föräldrar utifrån deras egna exempel på hur de samspelar med sina barn. ICDP:s förhållningssätt är grundläggande i föräldragruppsarbetet. Vi erbjuder även kurser kvällstid i stresshantering. Målet är att ge föräldrar större kunskap kring hur stress påverkar oss och hur det sätter käppar i hjulet för oss bl.a. i samspelet med våra barn. (se bilaga) Målet är uppfyllt. Åtgärd: Vi har genomfört planerade insatser Mål: Att ge möjlighet för föräldrar att utveckla sina sociala nätverk. Insatser för att nå målen: Innan vi avslutar föräldragrupp pratar vi om hur och om de ska fortsätta träffas själva. De får telefonlista samt tips om att låna Familjecentralen kvällstid/helger om de vill ordna något tillsammans. De introduceras även i den Öppna verksamheten och får tips om att gå gemensamt dit. Det läggs tonvikt vid introduktionen så att alla ska känna sig välkomna till gemenskapen och det betonas att vi alla har ett gemensamt ansvar för varandra. Om personalen är borta läggs ansvaret på föräldrarna att introducera nya besökare. På öppna förskolan skapas familjekort/barnkort med namn och tel.nr. så att föräldrarna ska kunna ta kontakt med varandra på fritiden. Helt uppfyllt Åtgärd: Planerade insatser genomförda samt att vi erbjuder föräldrar att hyra/låna lokalen kväll eller helg för ex. barnkalas, kurser etc. 11

Mål: Att erbjuda ett lättillgängligt stöd från alla ingående verksamheter. Insatser för att nå målen: Här är tillgängligheten viktig likväl som ett lyssnande och lyhört förhållningssätt. Förutom de enskilda möten MVC- och BVC-sköterskorna har på HC, finns de på FC en e.m. varannan vecka för att väga, mäta, svara på frågor m.m. I föräldragrupperna ges också stort utrymme för funderingar, egna frågor och tankar hos föräldrarna/blivande föräldrarna. Vi jobbar med att skapa en atmosfär där alla ska känna sig trygga att ta upp saker de funderar över. I den öppna verksamheten finns vi hela tiden (se nedan) till förfogande för stöd. MVC och BVC har telefontid men föräldrarna kan lämna meddelande så ringer de upp så fort de får möjlighet. Kontakten kan också, vid behov, förmedlas via oss personal. Socialsekreteraren har ingen tid i verksamheten då hon träffar föräldrar ( förutom en stund i BVC:s föräldragrupp). Kontakten till henne förmedlas via oss andra eller att besökarna tar egen kontakt efter att ha läst hennes presentation. Fjolårets idé om att utveckla stödsamtal (ett första möte där socialsekreteraren kan lotsa vidare) har inte nyttjats men möjlighet för socialsekreteraren att komma ut och möta en familj kvarstår. Målet är delvis uppfyllt. Analys Vid många besökare i den Öppna verksamheten, där förskolläraren arbetar själv, finns det inte alltid tid att stå kvar att lyssna, ta emot ett förtroende etc. även om målsättningen och ambitionen är denna. Ett exempel: Samtidigt som en förälder berättar något och lämnar ett förtroende kommer en ny familj in på FC. Telefonen ringer, en annan förälder kommer med en fråga och något i målarrummet är slut. Det här är ingen ovanlig situation utan snarare vardagen på en FC. Att vara flexibel och att kunna ha många bollar i luften samtidigt är en nödvändighet för förskollärare på en FC samtidigt som denne ska kunna snabbt växla och sekunden senare vara mentalt närvarande i ett möte med en förälder eller ett barn. För att kunna skriva Helt uppfyllt krävs två personer i den Öppna verksamheten. Även socialtjänstens möjligheter att vara ett lättillgängligt stöd kan starkt ifrågasättas. Åtgärd Att arbeta för att Samverkansverkans avtalet får mer tyngd och att tid avsätts för detta. 12

Mål: Att vara ett kunskaps- och resurscentrum. Insatser för att nå målen Vi försöker att ständigt hålla samtalen levande kring barn och barns behov, att bli och vara förälder, vuxnas behov och vuxna som förebilder, livspusslets komplexitet och hur vi får det att fungera, levnadsvanor (inkl kost, alkohol m.m.), mat- sömn- sjukdomar och barnsäkerhet m.m. listan kan göras lång. Detta arbetar vi fortlöpande med i våra föräldragruppssamtal men även i den öppna verksamheten genom att ex. fånga upp något en förälder tar upp eller genom att väcka frågor utifrån en tidningsartikel. Utöver detta kommer: En tandsköterska är med 1 ggr/ föräldragrupp och pratar tandvård och bra kost samt att skapa goda vanor. Vår Drog- och alkoholplan är färdig (se bilaga) och vi använder den i alla respektive verksamheter. Erbjuder kurs i Stresshantering där deltagarna får kunskaper om stress, hur den påverkar oss och där de får lära sig att på olika sätt ta kontrollen över den. Samarbete med Föräldra- Barnhälsan. En socionom deltar på FC en gång/termin. Vi pratar i grupp kring föräldraskap samt hur relationen förändras när vi får barn. Föräldrarna fick vid ett tillfälle göra en familjekarta för att sen diskutera hur ens egna erfarenheter påverkar vårt sätt att vara förälder. Samarbete med biblioteket. Presentation från dem kring bra och nya böcker för barn, vuxenlitteratur om föräldraskap m.m. samt sagostund för barnen. Samarbete med Röda Korset. Vi erbjuder kontinuerligt kurs i barnolycksfall. Boktips, TV-tips, bra sidor på Internet, Delvis uppfyllt Åtgärd: Att på ett bättre sätt åskådliggöra områdets förskolor. Ordna tider för studiebesök på olika förskolor under februari. Uppdatera oss själva på bra www.adresser 13

Mål: Att verka för att föräldrar och barn känner sig delaktiga och har möjlighet att påverka vår verksamhet. Insatser för att nå målen: I föräldragruppssammanhang är vi tydliga med att tala om att vårt planerade program är ett förslag som de ska tycka till om och att det är viktigt att de tar upp det som de själva upplever som viktigt eller funderar över. De fångas upp direkt och planeras in. Saker som barn och föräldrar verkar tycka om finns tillgängliga ofta. Vi försöker ha ett förhållningssätt där vi gärna ber föräldern ex. duka fram fikat, komma med förslag till de gemensamma luncherna, visa runt nya besökare osv. eller lyfta något barn eller förälder genom att säga - det här som du är så bra på kan inte du visa.. Helt uppfyllt Åtgärd: Planerade insatser genomförda Analys: Vi arbetar utifrån ovan nämnda Z-modellen i föräldragrupperna. Det är fortfarande en inkörningsperiod för oss personal eftersom den är relativt ny. Vi provar oss fram både gällande innehåll och rollfördelning vid träffarna. Samarbete med spec.ped. på området har avslutats då en av dem inte kan vistas i våra lokaler. Tematräffen kring förskolestart har därmed försvunnit eftersom den inte heller finns med i Z-modellen. Detta är negativt och skall ändras till hösten 2011 (se utvecklingsplan) Förstagångsföräldrar får nu i så stor utsträckning som möjligt fortsätta i samma föräldragrupp som de gick under graviditeten. Detta har upplevts positivt av våra besökare. Flerbarnsfamiljer har ett eget temainnehåll i sina träffar (inte Z-modellen) där hänsyn tas till deras behov av samtalsområden. (se bilaga) Kurs i Stresshantering har utvärderats (se bilaga) FC:s alkohol/drogplan arbetas aktivt med i verksamheten. (se bilaga) Viktiga händelser Byte av barnmorska på 40% under våren. Ny socialsekreterare i personallaget Fortbildning i Konsten att berätta för förskolläraren på Öppna fsk under läsåret Två ur personallaget åkte på Familjecentralernas rikskonferens i Umeå i maj. Länets FC-träff i november 2010 och i maj 2011. Åtgärder inför nästa år: Utöka BVC:s tid på FC. Vi undersöker möjligheten att BVC-sköterskan ska kunna vara mer på FC. Vill att journalfrågan löses samt att ett kontorsrum omstruktureras. Utveckla en hemsida för att blir mer synliga. Utvärdera (föräldraenkät) vår verksamhet under maj. Utvärdera 3-årsbesöket under hösten. Arbeta fram en utvärderingsblankett. 14

Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvarar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Rektor ansvarar för att, i samarbete personalen, upprätta en arbetsplan utifrån nationella och lokala styrdokument med prioriterade mål. Arbetsplanen bygger också på föregående års kvalitetsredovisning. Varje läsår avslutas med ett två dagars internat, för all personal på enheten, med fokus på målarbetet inför kommande läsår. Rektor gör verksamhetsbesök kontinuerligt ca var 14:e dag, deltar i Samverkansträffar eller andra träffar för Familjecentralens verksamhet. Östersund den 29/8 2011 Inger Sundbergh Rektors underskrift 15