Registerbaserade PROM-studier

Relevanta dokument
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Nationella Kataraktregistret och PROM

Patient-enkäten 2014 ANVÄNDARMÖTET 2015

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Hur kan kvalitetsregister förbättra resultat inom hälso- och sjukvård? Exempel: Kataraktkirurgi

Vilka ska vi inte operera?

PsoReg (Register för Systembehandling av

Svensk Barnkataraktkirurgi

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Patientinformation rörande: Grå starr

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Kan bedömningsmallar kopplade till kvalitetsregister förklara regionala skillnader i kunskapsbaserad behandling av höft- och knäartros?

Nationella kvalitetsregister

Verksamhetsberättelse 2004 för EyeNet Sweden

Nationella Kataraktregistret

Svenska Barnreumaregistret

Refraktion efter kataraktkirurgi. Anders Behndig ProfessorInst. för Klinisk Vetenskap/OftalmiatrikUmeå Universitet

20 första patienterna 1st line. Minst 6 mån sedan start av behandling. 3 pat har pågående behandling MOS inte nådd (7 ) MOS so far 14,5 månader

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Nationella Kataraktregistret Basregistret - manual

Patientens Egen Registrering (PER)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Indikationer för ortopedisk behandling

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Del 3_9 sidor_12 poäng

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Resultatrapport RMPG-urologi

December Tillgänglighet till canceroperationer och strålbehandlingar i Östergötland år

Lägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Hans Ekholm Jesper Stenberg. Vårdbarometern. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Tar vi hand om våra patienter efter operation?

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Patientmedverkan sjukdomsspecifika PROM Att skapa ett sjukdomsspecifikt frågeformulär - en kort manual

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

ortopedisk behandling

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

DRÖMMEN OM ETT LIV UTAN DIABETES. Erika Häggström Leg. sjuksköterska, huvudhandledare Avd. för Transplantation och Kirurgi Akademiska sjukhuset

Kvalitetskontroll av data. Caroline Mårdh & Lena Andersson

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Att donera en njure. En första information

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Allmänt hälsotillstånd

Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

Resultat Ortopedkliniken

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Sväljningsbedömning Kalmar

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

TUMBASARTROS - operation (diagnoskod M18.1 eller M18.9, operationskod NDG12) - 10 mars 2016

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

1(6) Nödvändig tandvård

Alternativa behandlingar Öronplastik är vanligtvis elektiv kirurgi. Alternativa behandlingsformer kan vara att inte göra något åt problemet.

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Kateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..

Verksamhetsberättelse 2005 för EyeNet Sweden

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK högskolepoäng.

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Kliniska riktlinjer - Öppenvinkelglaukom

BESLUT. Datum

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Resultat efter rehabilitering

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

FEMALE URINARY INCONTINENCE Impact on sexual life and psychosocial wellbeing in patients and partners, and patient-reported outcome after surgery

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Transkript:

Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET

Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning

Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ, patient-rapporterat utfall ger individens uppfattning Kliniska data inhämtas under en mycket kort tidsperiod, patienten upplever sin hälsa alla dagar Kliniska data säger ganska lite om hur en sjukdom eller behandling påverkar patientens vardag Diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall kan ge oss ny kunskap Kliniskt utfall bra men patient-rapporterat utfall dåligt Kliniskt utfall dåligt men patient-rapporterat utfall bra

My hospital contact My life

Krav på PROM-instrument för kliniska registerstudier -1 Väl definierat mätområde Symptom skala Funktion till exempel: WHO: Activity limitations in daily life Hälsorelaterad livskvalitet Livskvalitet i ett bredare perspektiv (mentala, kroppsliga och sociala funktioner) En score som är meningsfull och vetenskapligt förankrad En totalscore som speglar en och samma dimension Ej rankingpoäng utan intervalldata

Krav på PROM-instrument för kliniska registerstudier -2 Optimala psykometriska egenskaper: Instrument utvecklat med Item-Respons teknik, t.ex. Rasch analys Patientens förmåga att skilja på svarsalternativen Tydliga gränser mellan svaren Frågeformulärets förmåga att diskriminera mellan olika patientnivåer - precision Inga frågor som är för lika eller ovidkommande fit statistics En dimension Frågornas svårighetsgrad passar till populationens förmåga

Syfte Utvärdera behandlingar från ett patient-perspektiv Analysera olika typer av behandling (läkemedelsbiverkningar, alternativa kirurgiska tekniker, alternativa implantat) Utvärdera indikationer för behandling Tidpunkt för insättande av medicinsk behandling Tidpunkt för elektiv kirurgi (t.ex. knäprotes, katarakt) Analysera utfall för subgrupper Inverkan av ålder, kön, ko-morbiditet, kroppslig lokalisation (pariga organ, över- eller underkäke etc.) Hälsoekonomifrågor Forskning

Sambandet mellan tillstånd man vill studera, val av instrument och typ av analys Studieobjekt Vad vill man studera? Effekt på daglig livsföring? Effekt på allmän livskvalitet (mental, fysisk och social hälsa)? Val av instrument Instrumentet måste vara relevant för studieobjektet. Sjukdomsspecifikt PROM för activity limitations, generiskt PROM för allmän livskvalitet Analys En meningsfull score för patientrapporterat utfall som kan relateras till kliniska data

Registerbaserade PROM-studier: typfall Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patientrapporterat utfall Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall

Analysera sambandet mellan patientrapporterat utfall och kliniskt utfall Preoperativa faktorer: Ålder, funktion (base line), ko-morbiditet Postoperativa faktorer: Uppnådd funktion (både synskärpa och brytkraft = glasögonbehov) Störst förändring: Operation av kvinnor och operation av första ögat. Störst uppnådd självskattad funktion: Operation på män och operation av andra ögat. Rönbeck M, Lundström M, Kugelberg M. Study of Possible Predictors Associated with Self-Assessed Visual Function after Cataract Surgery: A Swedish National Cataract Register Study. Ophthalmology. 2011 Sep;118(9):1732-8.

Analysera vilka kliniska data som är relaterade till gott eller dåligt patient-rapporterat utfall Analysera inverkan av riskfaktorer, t.ex. komorbiditet (kan innefatta annan sjukdom och eller svårigheter att genomföra behandling) Ingen ko-morbiditet ger bäst resultat En ko-morbiditet lite sämre resultat Multipel ko-morbiditet ger sämst resultat

Tänkbart utfall för Clinical Outcome Measures COM och Patient Reported Outcome Measures PROM COM+ PROM+ COM- PROM+ COM+ PROM- COM- PROM-

Utfall för COM (synskärpa) och PROM (Catquest-9SF) Data från ca 40 kliniker 2008-2011. N=9707 COM+ PROM+ N=8780 (90,5%) COM- PROM+ N=163 (1,7%) COM+ PROM- N=717 (7,4%) COM- PROM- N=47 (0,5%)

Analysera vid vilka omständigheter det föreligger en diskrepans mellan patient-rapporterat utfall och kliniskt utfall Stor variation mellan kliniker när det gäller vilka faktorer som är relaterade till dåligt patientrapporterat utfall Diskrepans mellan gott kliniskt utfall och dåligt patientrapporterat utfall berodde på dålig uppföljning och råd om läsglasögon

Analys av orsaker relaterade till dåligt utfall, enskilda kliniker Tillstånd före operation 1. Annan ögonsjukdom = ko-morbiditet 2. inga besvär = indikation 3. Dålig syn bästa ögat = ko-morbiditet Kirurgiska händelser 4. Kapselkomplikation = operationskomplikation 5. Stor skillnad i refraktion = operationsstrategi 6. Stor avvikelse från planerad refraktion = förundersökning Tillstånd efter operation 7. Dåligt närseende = ofullständig uppföljning

Vad gör vi med analysen? Om patienten inte har några mätbara subjektiva besvär före operation: överväg att avstå från operation! Indikation Om patienten har dubbelsidig katarakt eller stort brytningsfel på båda ögon och som man vill rätta till med operation: operera båda ögon med kort mellanrum! Operationsstrategi Om patienten har en annan ögonsjukdom som kan förvärras vid operation eller kanske förhindra en förbättring: ge noggrann information för realistiska förväntningar! Förväntningar Undvik komplikationer! Svåra operationsfall till vana operatörer! Se till att det kirurgiska resultatet följs upp. Planera Uppföljning