Det blir kostsamt att bygga billigt! Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Bygga på åkerjord: Klokt och förnuftigt eller dyrt och onödigt? KSLA-seminarium, 2013-03-12
15 %.. 5 %..
15 %.. 2050 1950 5 %.. 2013
15 %.. + 65-5 2050 1950 5 %.. 2013
Jordbruk: De senaste 20 åren har vi på en global nivå förlorat matjord motsvarande den totala åkerarealen i USA (torka, ökenspridning, exploatering etc.) Från 2000 till 2006 förlorade vi i Europa i genomsnitt 252 ha odlingsbar jord per dag (hårdgjord yta, permanent täckt av ogenomträngligt material) Förlusten av en hektar odlingsbar mark i Europa skulle behöva kompenseras genom att tio gånger mer mark tas i bruk på annan plats i världen (EC COM/2012/046 final + EC SWD(2012) 101 final)
Tätortsutglesning och spridda bosättningar av låg densitet är ett av de största hoten mot en hållbar regional utveckling; offentlig service och underhåll blir dyrare och besvärligare att tillhandahålla, naturresurser blir överutnyttjade, allmänna transportnät blir otillräckliga, bilberoendet ökar, liksom trängseln i och runt städer. Samtidigt hotar den ökande andelen hårdgjorda ytor den biologiska mångfalden och ökar risken för både översvämningar och vattenbrist. (EC SWD(2012) 101 final)
Beslut om markanvändning utgör långsiktiga åtaganden som är svåra eller kostsamma att reversera. För tillfället tar man ofta sådana beslut utan att någon ordentlig förhandsanalys av konsekvenserna föreligger, genom t.ex. en strategisk miljöbedömning. Det är tydligt att EU har en viktig roll att spela, men det är genom medlemsstaternas regionala och lokala fysiska planering som principerna om hållbar markanvändning kan genomföras i praktiken. (EC SWD(2012) 101 final)
Spacescape + Evidens: värdering av stadskvaliteter NÄRHET TILL CITY = Gång-och gatunätsavstånd till Centralhallen NÄRHET TILL SPÅRSTATION = T-bana, pendel eller spårvagn inom 500m gångavstånd TILLGÅNG TILL GÅNG-GATUNÄTET = Gators och gångstråks centralitet TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER = Antalet verksamheter inom restaurang, sällanköpshandel och kultur inom 1 km gångavstånd TILLGÅNG TILL PARK = kvm parkyta inom 1 km gångavstånd KVARTERSFORM = grad av slutenhet samt andel utåtvända entréer mot gata
Förtätning kontra spridd bebyggelse: Victoria Transport Policy Institute
Förtätning kontra spridd bebyggelse: Victoria Transport Policy Institute
Victoria Transport Policy Institute fördelar med smart growth jämfört med sprawl: Reduced external costs for: Traffic congestion Accident risk Pollution emission Public service cost savings: Emergency services Mail delivery Schools
Victoria Transport Policy Institute fördelar med smart growth jämfört med sprawl: PLUS: Consumer cost savings Openspace preservation Creation of more livable communities Benefits to disadvantaged people
Några utblickar mot omvärlden: Danmark: 1970 gjordes en indelning av landet i tre olika zoner - urban, rural och fritidsbebyggelse. Urban exploatering får inte ske inom den rurala zonen, landzonen.
Baden-Würtemberg: Ca tre gånger så stort till ytan som Skåne, men har också ca tre gånger så många invånare per kvadratkilometer. Finns regionala krav på att inte bygga utanför befintlig stadsstruktur och att gränsen mellan stad och land ska markeras tydligt.
Man har ändå lyckats förtäta i urbana och redan mycket tätare miljöer än i Sverige, samtidigt som andelen grönstruktur har kunnat utökas och/eller kvalitativt förbättras.
+ förbättringar på det sociala planet genom att det exempelvis skapats bättre underlag för livsmedelsbutiker, vilket varit gynnsamt för en åldrande befolkning som kanske inte alltid har tillgång till bil!
I Sverige har ca 3000 ha jordbruksmark tagits i anspråk för bebyggelse och infrastruktur under åren 2006 2010, vilket är en ökning jämfört med föregående period. Störst exploateringstakt finner vi i Skåne och Halland, dvs. de län som har mest högavkastande åkermark. Sverige tillhör ett av de länder i Europa där vi har mest hårdgjord yta per invånare i Europa. Jordbruksverket 2013, ESPON 2006
Ca 300 000 inv. i Malmö Ca 1,2 milj. inv. i Köpenhamns tätort Ca 1,2 milj. Inv. i Skåne Ca 2 milj. inv. i Kph:s storstadsområde Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl
Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett geografiskt sammanh. område. Ca 1,2 milj. inv. i Köpenhamns tätort Ca 1,2 milj. Inv. i Skåne Ca 2 milj. inv. i Kph:s storstadsområde Lantmäteriet, i2012/107, GIS & layout Maria Barrdahl
Malmö Lantmäteriet, i2012/107 - tätort 3 908 invånare/km²
Fredriksberg Lantmäteriet, i2012/107 11.028 (Indbyg. pr. km²) = 2,8 ggr fler
Landskrona Lantmäteriet, i2012/107 - tätort 2524 inv./km²
Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF) Metodsammanställning gällande tätortsförtätning (Projekt inom ramen för FOMA fortlöpande miljöanalys)
Syfte: Att undersöka och sammanställa information om svenska kommuners strategier, riktlinjer och metodik gällande policy för bevarande av god odlingsmark och metoder för förtätning.
Bevarande av åkermark: Av de kommuner som svarat ja valdes 20 översiktsplaner ut för närmare studier. En representativ kommentar: Genom att bygga tätt och att koncentrera ny bebyggelse till städerna och vissa utvalda orter begränsas den fortsatta utbyggnaden på jordbruksmark. Inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i städerna, de prioriterade utvecklingsorterna och de attraktivt belägna boendemiljöerna, prioriteras utbyggnad framför bevarande av jordbruksmark
Bevarande av åkermark: Inga konkreta metoder för hur markkonflikter som de ovanstående ska kunna lösas Flera av de undersökta kommunerna gör däremot en direkt koppling mellan att spara åkermark och att förtäta tätorterna. I huvuddelen av de granskade översiktsplanerna anges inte hur många hektar av olika markslag som reserverats för bebyggelse. Lund, Landskrona och Tomelilla utgör avvikande exempel, där man redovisar hur mycket åkermark av olika klass som tas i anspråk vid olika utbyggnadsalternativ.
Bevarande av åkermark: Tre kommuner med mer utvecklade resonemang Malmö, Lund och Helsingborg valdes ut för fördjupade studier (semistrukturerade intervjuer med planerare) Motiv för att spara åkermarken och förtäta: Man sparar markresurser, vilket ger en större valfrihet för markanvändningen i framtiden. Det är mer miljövänligt att gynna effektiv kollektivtrafik istället för bilåkande. Förtätning bidrar till mer levande städer med närhet till service och mötesplatser.
Bevarande av åkermark: Å andra sidan är det mer komplicerat att förtäta än att bygga utåt på åkermark: Det blir längre processer med fler berörda som vill tycka till. Ägoförhållandena är mer splittrade, många fastighetsägare blir inblandade. Det är oftast dyrare att förtäta. Det finns tekniska och juridiska hinder som bullerriktlinjer, skyddsavstånd och luftföroreningar.
Men är det dyrare att förtäta?
Analys pågår! Förtätningspolicy + metodik:
Några preliminära slutsatser: Det förs en livlig diskussion kring förtätning och det finns tydliga önskemål från kommunernas sida om fler och konkret användbara metoder för analys och genomförande. Det finns dock ingen generell metod, och knappast ens kommunspecifika, men väl några stapplande försök
Men är det dyrare att förtäta?
Ekonomiska argument: För utbyggnad av fjärrvärme erfordras en viss bebyggelsetäthet för att utbyggnaden ska vara ekonomiskt motiverad (Botkyrka) Fördelarna med en relativt tätt bebyggd stad, jämfört med en gles stad, är att den täta stadens korta avstånd mellan bebyggelseområden medger god hushållning med mark och befintlig infrastruktur för exempelvis trafik, vatten- och avlopp, avfallshantering och energi. I den relativt täta staden kan också underlag för social och kommersiell service skapas (Allingsås)
Ekonomiska argument: Ur ekonomisk synpunkt finns det många fördelar med en fördjupad översiktsplan som till största delen är fokuserad på förtätning. Mycket infrastruktur finns redan i de centrala delarna. Möjligheter att ansluta nybebyggelse till fjärrvärme ökar ju centralare placeringen är. Ur trafik- och kollektivtrafiksynpunkt är förtätning det mest hållbara alternativet. En spridd bebyggelse ger upphov till ett samhälle som blir beroende av fossila bränslen och transporter. Det blir dessutom dyrare att förse så många som möjligt med kollektivtrafik. (Håbo)
Ekonomiska argument: Förtätning inom tätorten är generellt positivt ur ett försörjningsperspektiv. En tät stadsstruktur skapar ekonomiskt underlag för ekologiskt hållbara tekniska lösningar för vatten, avlopp och värme. (Håbo) Det täta samhället ger även ett gynnsamt underlag för kollektivtrafiken, minskar kostnader för teknisk försörjning och gör staden till en hållbar livsmiljö för alla. (Hässleholm)
Ekonomiska argument: Det finns samhällsekonomiska fördelar med det utvecklingsscenariot [förtätning] men även större möjlighet att utveckla stadsmässigheten i centrala delar. (Ulricehamn) Att förtäta bebyggelse ger ett effektivt nyttjande av tidigare gjorda samhällsinvesteringar, eftersom anslutningar kan göras till befintlig infrastruktur, exempelvis infrastruktur för energiuppvärmning, VA- och transportinfrastruktur. En förutsättning är att systemen är dimensionerade för en utbyggnad. (Ljusdal)
Ekonomiska argument: Vad avser kostnadsfördelning i exploateringsprocessen så är nuvarande lagstiftning baserad på exploatering på jungfrulig mark. I exploateringsavtal regleras hur kostnaderna fördelas för allmänna nyttor såsom gator, parker, ledningar mm. I förtätningsprojekt där befintlig infrastruktur i i stor utsträckning utnyttjas saknas lagbaserade modeller för hur kostnadsfördelningen ska ske. (Malmö)
Ytterligare: För att få mer kunskap om möjligheter och problem i samband med förtätning behövs mer djupgående studier av genomförda projekt. Det kan också vara värdefullt att studera hur genomförandet kan ske i andra länder, där det finns etablerade modeller för förtätning. (Malmö)
Slutsatser: Endast exploateringskostnader tas med i kommunernas översiktsplaner, inte långsiktiga samhällsekonomiska konsekvenser av olika utbyggnadsalternativ. Fördelar och nackdelar med förtätning jämfört med utglesning uppskattas mellan tummen och pekfingret Framtida behov av, värdeökning, gränser för exploatering etc. för jordbruksmark tas inte med i ekvationen.
Slutsatser: Erfarenheter från andra länder tas inte till vara, gällande t.ex. förtätning och metoder för att skydda åkermark. Vi har redan tillräckligt med hårdgjord yta i Sverige dvs. inget behov av att ta mer mark i anspråk Det finns mycket annat roligt vi kunde använda de dyra underhållspengarna till, som t.ex. skola, vård & omsorg och att sänka pensionsåldern
Och: Med avseende på kunskap, ambition och dialogförutsättningar inom planeringen, skiljer det inte så mycket mellan länder som t.ex. Sverige, Tyskland och Danmark. Det skiljer sig däremot mycket gällande formella regelverk och konkreta metoder. De flesta europeiska länder har en juridiskt bindande fysisk planering även på regional och/eller statlig nivå. I Sverige råder ett kommunalt planmonopol.
Rekommendationer: Tillsätt en statlig utredning som tar upp frågan om krav på att långsiktiga samhällsekonomiska konsekvenser ska utgöra en central del av kommunernas fysiska planering, liksom föreslår gemensam metodik. Inför regional fysisk planering, särskilt i de mest tätbefolkade regionerna. Nollvision (+ lagskydd, zonering) för exploatering av den mest värdefulla jordbruksmarken. Ta hänsyn till angelägna omvärldsfaktorer, statistik och trender samt lär av andra länder!
Tack & slut!