Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare Framtidsdalen, 20.11.2018 Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad
Liten CV student, Lönnbeckska gymnasiet 1981 jur.kand, Helsingfors universitet, 1991 Jurist, verksamhetsledare, Flyktingrådgivningen, 1991-2005 forskare, Åbo Akademi/IMR, 2006-2007 biträdande stadsdirektör, Vasa, 2007-2010 migrationsdirektör, inrikesministeriet 2011, arbets- och näringsministeriet 2012-2016 stadsdirektör, Jakobstad, 2016-...och medlem i skolnämndens svenska sektion i Helsingfors, 1988-1991...
Om Jakobstad och Jakobstadsregionen
Jakobstadsregionen en tvåspråkig, mångkulturell industriregion Invånarantal totalt: ca 49 000/ Jakobstad 19 250 (9/2018) Jakobstad grundades 1652 av Ebba Brahe I slutet av 1700-talet den ledande varvs- och sjöfartsstaden i Finland Mångsidig industri i alla kommunerna: Nautor, UPM, Snellman (Jakobstad), Mirka (Nykarleby), Ekeri (Pedersöre), Rani-Plast (Kronoby), Baltic Yachts (Larsmo)
Jakobstads vision i strategin 2017-2025
Bildningskommunen Jakobstad tvåspråkig, mångkulturell och mångsidig 31.12.2017: 19 379 invånare, varav 56, 2 % svenskspråkiga, 35,2 % finskspråkiga, 8,6 % har övriga språk som modersmål (ca. 60 olika) Utbildningen tvåspråkig, och långt språkligt uppdelad Årskurs 0-5: 3 sv/2 fi; åk 6-9: 1/1; gymnasier 1/1 (Jakobstads gymnasium ja Pietarsaaren lukio i samma fastighet); Språkbadsskolan åk 0-5 ca 400 elever (2/3 badar på finska, 1/3 på svenska; administrativt två skolor) Yrkesinstituten: Optima och Yrkesakademin i Österbotten på svenska; KPEDU i Karleby är många finskspråkigas val Finskt och svenskt arbetarinstitut Körer, föreningar, församlingarna svensk- och finskspråkiga Ungdomsarbetet, Jakobstadsnejdens Musikinstitut, idrottsföreningarna tvåspråkiga Yrkeshögskoleutbildning: Centria (fi, eng) flerformsutbildning; Novia (sv) musik, bildkonst, grafisk design, formgivning, foto, scenkonst
Invandringen i Jakobstadsregionen 1800 Invandrare/ kommun 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1980 1990 1995 2000 2005 2010 2014 2016 Jakobstad Nykarleby Pedersöre Kronoby Larsmo
INVANDRARELEVER I JAKOBSTADS GRUNDLÄGGANDE UNDERVISNING VÅREN 2018 Invandrare i grundläggande undervisning De svenskspråkiga skolorna 133 (8,8 %) Lagmans skola: 52 (31 %) De finskspråkiga skolorna 92 (14,4 %) Itälän koulu: 48 (36 %) Top-10-språken Arabiska 61 Dari 22 Vietnam 21 Bulgariska 18 Kurdiska 11 Albanska 10 Engelska 10 Rumänska 9 Ryska 9 Somaliska 6
Hur ser vi på framtiden? De stora frågorna: flyttningsrörelsen mot de stora städerna tillgången på arbetskraft, försörjningsförhållandet Jämlikheten i utbildningen: hur klarar vi av att ge alla unga en utbildning och ett stöd som rustar dem mångsidigt för framtiden? Social- och hälsovårdsreformen: hur positionerar sig kommunerna? Bildningskommunen en möjlighet, men också totalt sett snävare resurser Näringslivets struktur Möjligheterna: Bildningssektorn som helhet mycket mångsidig, också med många aktörer: inom tredje sektorn, små företag och näringsidkare kommunen kan stöda uppkomsten av nya nätverk Invandringen, och t ex invandrarnas språk- och kulturkompetens som resurs Den finländska skolan väldigt stark
Framtidens bildningskommun troligen allt internationellare
Lag om främjande av integration, 1386/2010 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att stödja och främja integration och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper.
Samma behandling jämlikhet eller jämställdhet 21.11.2018 12
Hur främjar man likabehandling och jämställdhet? Bedöma Planera Följa upp Skyldigheten för arbetsplatser och skolor att göra upp planer för jämställdhet och likabehandling är goda praktiska verktyg inom bildningssektorn
Integration på svenska
Integrationspolitiken och tvåspråkigheten Grundlagen, 17 Rätt till eget språk och egen kultur Finlands nationalspråk är finska och svenska. Integrationslagens utgångspunkt: alla invandrare ska ges information om båda nationalspråken och möjligheterna att lära sig dem Integrationsutbildning för vuxna kan ges på finska eller svenska Grunderna för läroplanen för integrationsutbildningen för vuxna finns på finska och svenska Det andra inhemska språket möjligt att ta med som valbara studier I praktiken har integrationen av vuxna på de flesta orter skett på finska -> barnen då vanligen också i finsk skola Inställningen tudelad till integration på svenska finns t ex oro för att svårt att ta sig in på arbetsmarknaden se https://kotouttaminen.fi/sv/svenska-somintegrationssprak Dessutom (tyvärr): möjlighet att ge befrielse i grundskolan, gymnasiet, högskolestudier från studier och språkkraven i det andra inhemska språket använts allmänt i de finska skolorna
Projektet Delaktig i Finland, 2011-2014 Målsättningar: Utveckla en tydlig modell för integrationsutbildning som möjliggör språkstudier och studier i samhälleliga färdigheter för alla invandrare. Skapa nya handlingsmodeller för att stödja invandrarbarn i småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Bygga upp utbildningsstigar för unga invandrare Dessutom: utvecklande av integrationsutbildningar och stigar på svenska som särskilt temaområde - ett särskilt Delaktig i Finland-nätverk bildades, med deltagare från de svenska delprojekten i Helsingfors, Raseborg och Österbotten
Mika Helander, Kan vi stå till tjänst? Svenska Kulturfonden, 2014 Utveckla den grundläggande utbildningens färdigheter att ta emot invandrarelever. Utveckla behörighetsutbildningar för lärare i svenska som II:a språk. Utveckla läromedel i svenska som II:a språk. Ge bidrag till mera hands on åtgärder i organisationerna, t.ex. stafettkarnevalen eller mästerskapsturnering i fotboll för svenskspråkiga invandrare eller språkolympiader som för människor samman. Utred olika kommuners beredskap att ta emot invandrarbarn i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Ta lärdom av andra länder som erbjuder motsvarande möjligheter att välja integrationsspråk.
Hur komma vidare med integration på svenska? En klar viljeyttring i kommunen behövs Tydlig och ärlig information till invandrarna viktig information och kartläggning av intresse t ex via invandrarnas egna föreningar, infopunkterna Möjligheter att öppna lite olika vägar för integration på svenska t ex Helsingfors Arbis har i flere år ordnat språkkurser i svenska, som godkänts som frivillig utbildning av TE-byrån I Nyland ordnas integrationsutbildning (upphandlad av NTMcentralen) på svenska vid Lärkkulla och Borgå Folkakademi, samt vid Arbis i Helsingfors Om föräldrarna integreras på svenska -> naturligt att barnen integreras i svensk småbarnspedagogik och grundskola
Hur komma vidare med integration på svenska? Lagstiftningen, grunderna för läroplanen, och finansieringen har goda verktyg för den grundläggande undervisningen: Förberedande undervisning 100 % statlig finansiering Hemspråksundervisning - högst 86 % statsunderstöd Finska/svenska som andra språk Religionsundervisning, t ex islam Fr o m ht 2018: grundläggande undervisning för vuxna ofta inom fria bildningen; 100 % statlig finansiering för invandrare med integrationsplan I Jakobstad: en grupp var på finska och svenska
Exempel: kommunens stödnätverk för integration av barn Rådgivningen skol/studerande hälsovården Familjecenterverksamhet Småbarnspedagogik grundskola andra stadiet Ungdomsarbete, även uppsökande Motion och kultur
Framtidens flerspråkiga, mångkulturella bildningskommun? Den goda nyheten: bildningens alla sektorer har mycket att ge till integrationsarbetet! Invandrarbarometern 2012: biblioteket, småbarnspedagogiken var av de serviceformer i kommunen som invandrare använde och uppskattade mest Integrationsarbetet är starkt tvärsektoriellt goda lärdomar från integrationsarbetet kan främja sektoröverskridande arbete på alla områden Den fria bildningen, medborgarorganisationerna, idrottsrörelsen kan vara mycket viktiga; digitaliseringen en stor möjlighet OECD:s rapport om Finlands integrationspolitik lyfter fram problem inom finländsk integrationspolitik och bl a finskan som ett svårt, litet språk kanske svenskan kan vara en lite kortare väg in till Finland?
Integration på svenska, Kommunförbundet, 2016-2017 Slutrapport: https://www.kommunforbundet.fi/sa kkunnigtjanster/demokrati-ochforvaltning/invandring-och-kulturellmangfald Svenskfinland har tack vare sin storlek och starka nätverk möjlighet till ett tätt samarbete vilket vi ska värna om. Nyckel till ett lyckat integrationsarbete är just samarbete över sektorgränserna men också över språkgränserna. För att öka förståelsen för svensk integration krävs en öppen dialog med finska serviceproducenter och aktörer.
Bildningssektorn och integration i framtidens kommun Case: Fredrikabibliotekens projekt för mångkulturell biblioteksverksamhet projektets slutrapport av projektchef Jeanette Östman (pdf; bifogas)
Mer information? www.integration.fi Kompetenscentret för integration vid arbetsoch näringsministeriet www.bildningsalliansen.fi - Bildningsalliansen r.f. TACK! FRÅGOR? TANKAR?
25