2015-03-18 SID 1/5 Effekten av VASS 5 års prognos Samhällsekonomiska kostnader Det är inte bara de kända kostnaderna för försörjningen t.ex. a-kassa, försörjningsstöd och sjukpenning som belastar samhället när personer sätts i utanförskap. Utanförskapet kostar samtidigt samhället enorma pengar i administration/handläggning, vård och omsorg, förlorad produktion m.m. De flesta personer i utanförskap har stora diffusa behov, som kräver insatser av många olika organisationer samtidigt. Kostnaderna för utanförskapet skiftar beroende på problematik & ålder: Ung kvinna (ca 25år) 182.400kr/år Äldre kvinna (ca 40 år) 382.600kr/år Ung man (ca 25 år) 221.367kr/år Äldre man (ca 40 år) 296.000kr/år Beräknad genomsnittskostnad är 270.000kr/år. 1 Andra utredningar visar kostnader ur ett annat perspektiv på deltagaren: Missbrukare 572 000 1 980.000kr/år beroende på kön och typ av beroende 2 Personer med långvarig psykisk ohälsa 400.000kr/år 3 Långtidssjuka 300.000kr/år Dessa kostnader är bara en del av vad samhället kan spara/vinna på förebyggande åtgärder. Dessutom tillkommer produktionsvinster och ökade skatteintäkter. Framtidsutsikt - Vallentuna Kommun Kunder som antingen kommer att behöva daglig verksamhet eller verksamheten för arbete och studiestöd (VASS) i framtiden. Utan dessa insatser riskerar dessa kunder att antingen hamna i utanförskap, missbruk eller annan utsatt position. Årligen Korttidshem 5 Skolan 10 Resterande 10 Totalt 25 *I Resterande innefattas kunder som idag har boendestöd istället för coachning, personer som nekar daglig verksamhet p.g.a. att verksamheten inte kan ge det stöd de behöver, kunder utanför arbetsförmedlingen som inte får rätt hjälp och människor som hamnar i utanförskap senare i livet. 1 Nilsson & Wadeskog, 2008, Den osynliga och diffusa rehabiliteringspotentialen översiktliga socioekonomiska kalkyler kring effekter av framgångsrik rehabilitering inom ramen för samordningsförbund Johan Ehrenberg & Sten Ljunggren, Ekonomihandboken, ETC förlag 2 http://www.can.se/sv/drogfakta/fragor-och-svar/narkotika/#vad-kostar-narkotikamissbruket-det-svenskasamhallet Nilsson & Wadeskog, 2006, Det sociala företaget och samhället Socioekonomiska bokslut för Vägen Ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ http://skl.se Utveckling av missbruks- och beroendevården tillbakablickar och framtidsutsikter, sid 30 3 Nilsson & Wadeskog, 2007, Bättre och billigare - Socioekonomiskt bokslut för de sociala arbetskooperativen KOS och Briggen
SID 2/5 Tre tänkbara utfall av dessa 25 människor: 1. Ingen insats 1 års kostnad 5 års kostnad Samhället/Totalt 335 000 kr 8 375 000 kr 41 875 000 kr *I denna prognos räknar vi med 50/50 utanförskap respektive psykisk ohälsa. Scenariot räknar med att ingen av de 25 kunderna kommer att hamna i någon form av missbruk. Skulle detta ske kommer kostnaderna att öka markant. 2. Daglig verksamhet 1 års kostnad 5 års kostnad Socialförvaltningen 100 000 kr 2 500 000 kr 12 500 000 kr Ersättning 4 108 000 kr 2 700 000 kr 13 500 000 kr Totalt 208 000 kr 5 200 000 kr 26 000 000 kr 3. VASS 1 års kostnad 5 års kostnad Socialförvaltningen 55 000 kr 1 375 000 kr 6 875 000 kr Ersättning 5 108 000 kr 2 700 000 kr 13 500 000 kr Totalt 163 000 kr 4 075 000 kr 12 225 000 kr *Här prognostiseras det att 20 % av de ursprungliga kunderna lyckas med att hitta ett jobb varje år. M.a.o. ska alla 25 kunder ha ett arbete inom 5 år och genom det vara självförsörjande. Dessa prognoser tar inte i beräkning att vi ser en ökning av ca 25 kunder varje år. Istället undersöker vi enbart hur kostnaderna för 25 kunder för ett specifikt år utvecklas under 5 år framåt. Genom att vi startar upp VASS får vi två märkbara effekter som minskar samhällskostnaderna. Den första är att Vallentunas medborgare kommer in i verksamheten för arbete och studiestöd där de senare kan utvecklas till självständiga och arbetande individer. Den andra effekten är att vi genom VASS öppnar upp platser på daglig verksamhet (där många av de felplacerade kunderna idag befinner sig), så att vi kan ta in behövande människor i denna verksamhet utan att behöva bekosta externa platser. Exempel; Christoffer 2015-2046 1½ års coachning (VASS) & ½ års studier skapar 30 år av arbete (med 18 000 kr bruttolön). Insats Kostnad Intäkt Vinst Coachning 82 500 kr Studiemedel 40 000 kr Försörjningsstöd 150 000 kr Produktionstillskott, 30 år 6 480 000 kr Uteblivet förs.stöd, 30 år 3 000 000 kr Totalt 272 500 kr 9 480 000 kr 9 207 500 kr 4 T.ex. sjukersättning, försörjningsstöd eller aktivitetsbidrag. 5 T.ex. sjukersättning, försörjningsstöd eller aktivitetsbidrag.
SID 3/5 VASS 5 års prognos summor redovisas i tkr Kunder Kostnad Kund/år 2015-09 2015-12 2016-06 2016-12 2017-12 2018-12 2019-12 2020-12 MIVA 97 20 20 22 24 26 28 30 32 Studsa 110 17 17 17 18 18 18 18 18 Försörjningsstöd 98 13 21 26 30 34 50 60 Totalt 305 37 50 60 68 74 80 98 110 Sysselsättning Sökande 15 19 15 13 10 10 11 10 Praktik och studier 21 31 40 45 49 50 61 68 Andel praktik och studier 56,8% 62,0% 67,2% 65,7% 65,7% 62,0% 62,0% 62,0% Arbetande 5 10 15 20 26 32 Andel arbetande 8,3% 14,7% 20,3% 25,0% 26,5% 29,1% Antalet coacher 3,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 5,5 5,5 Kunder (exkl. arbetande)/coach 11 11 12 13 13 13 13 14 Kostnadsbesparing; kunder 251 502 1 505 2 007 2 609 3 211 Minskade verksamhetskostnader MIVA - praktik 325 620 620 1240 1240 1240 1240 Svedjan 230 725 725 1450 1450 1450 1450 Kostnadsbesparing; verksamheter 555 1 345 1 345 2 690 2 690 2 690 2 690 Kostnadsbesparing; totalt 555 1 596 1 847 4 195 4 697 5 299 5 901 VASS - kostnader Investeringskostnad 630 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Personal 555 2719 2719 2719 3219 3219 Lokal 78 310 310 310 310 310 Fordon 30 118 118 118 118 118 Larm, IT, Telefoni 27 108 108 108 110 110 Kund 12 50 50 50 50 50 Övriga 25 100 100 100 110 110 Totalt 1 357 3 405 3 405 3 405 3 917 3 917 Kostnad/kund 68 57 50 53 49 Resultat -802 37 790 1 292 1 382 1 984
SID 4/5 Uppföljning och mätpunkter Ny kund till verksamheten Hur länge har kunden varit utanför arbetsmarknaden? Vilken insats skulle kunden beviljats om verksamheten för stöd och coachning inte funnits samt uppskattning av kostnaden för alternativ insats? Har kunden andra insatser inom socialförvaltningen idag? Har kunden tidigare haft dagligverksamhet enl. LSS eller Socialpsykiatrin alternativt hos extern utförare? Vilken försörjning har kunden vid inskrivning? Vilka behovsområden är identifierade i handläggarens utredning? Tillfredskala Frekvens: Vid inskrivning och var 6:e månad samt vid utskrivning Tillfredsskalan syftar till att ge information om vilka områden i livet klienten behöver arbeta med och går ut på att klienten ska skatta de olika livsområdena på en skala från 1 till 10 där 1 representerar missnöjd och 10 helt tillfreds. De områden som brukar utredas är jobb, ekonomi, socialt umgänge, relationer, känsloliv, lag och rätt, personliga vanor, kommunikation och generell tillfredsställelse. Detta ger underlag för att formulera mål som klienten ska sträva efter att uppnå och klienten ska sedan tillsammans med behandlaren slå fast hur målen ska uppnås. Det är viktigt att målen formuleras på ett positivt sätt, då de ska tala om vad klienten ska göra snarare än vad klienten inte ska göra (Meyers & Miller, 2001). Kundenkät Frekvens: En gång per år Hur upplever individen att verksamheten fungerar och hur nöjd är man med insatsen och verksamheten? Metoduppföljning (Supported Employment) Frekvens: Var tredje månad Arbetscoacherna följer regelbundet upp metoden (Supported Employment) tillsammans med individen för att säkerställa att man arbetar metodenligt och når uppsatta mål. Uppföljningen sker utifrån programtrohetsskalan som är en del i metoden. Programtrohetsskalan anger de viktigaste beståndsdelarna i metoden (Supported Employment), som är den evidensbaserade modellen av arbetsrehabilitering inom det psykiatriska området. Med hjälp av skalan kan man bedöma i vilken utsträckning en enskild
SID 5/5 verksamhet följer normerna och riktlinjerna för modellen. Forskningen har visat att verksamheter med hög trohet till modellen är effektivare än verksamheter med låg trohet. Man kan jämföra trohetsskalan med en vägkarta eller en kompass. Den pekar ut riktningen för att hjälpa klienterna att lyckas som arbetstagare. Statistik Frekvens: Var tredje månad Antal personer ut i praktik, arbete och studier samt tiden från att man kom med i verksamheten till att personen är i praktik/arbete/studier. GAP Analys Frekvens: En gång per år En Gap-analys är att göra en analys av gapet mellan hur en organisation presterar och hur den skulle kunna prestera. Målet är att identifiera de områden där förbättringar behövs för att organisationen ska prestera bättre. Analysen kan genomföras på strategisk eller operationell nivå i en organisation. Stratsys (Kvalitetsledningssystem) All verksamhet inom Socialförvaltningen följs upp av Verksamhetsstöd och kvalitet enligt deras uppföljningsrutiner.