Sambandet mellan turism



Relevanta dokument
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Kulturgeografi, för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, 20 poäng (1-20 p) Cultural geography, 30 ECTS credits

Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Max Jakobsson

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

Länsplan Västmanland. Presentation för VKL s utökade presidium

God miljö. Jobb och tillväxt. Ökad befolkning. Värdskap stärker Goda bilden av Piteå. Kultur och Föreningsliv. Gemensam verkstad

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

Platser för rovdjursturism?

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

lyckliga platser hur valet av boendeort påverkar hela ditt liv Charlotta Mellander JIBS & vertikals

Geografi Analys och reflektion

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

Täkter hot eller tillgång eller både och?

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Minnesanteckningar - Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för tillämpning av PBL i landsbygdsområden, möte

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Strategi för samverkan med universitet och högskolor. Kommunstyrelsen Linköpings kommun linkoping.se

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Vindkraft och miljö(balken)

Automation - nu och framåt. Thomas Lezama

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

KLAGSHAMN. Peter Byström, Erik Jondelius, Hanna Olin Petersson

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

bia HÄRDPLAST AB Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100

ÖVERSÄTTNING (EA, landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

Turismens inverkan på Wannborga vin & lamm Ida Hellman

Projektets organisation

Dialogmöte Flyktingsituationen

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram

Varför gör dom inte som vi säger?

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam

landskapsplanen MOT EN HÅLLBARARE SAMHÄLLSSTRUKTUR Etapplandskapsplan 2 för Nyland

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

U N G DO M S S T Y R E L S E N. Ung och Aktiv i Europa Youth in Action

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Hur skapas tillväxt lokalt? Svensk Tillväxtstrategi Akademi Norr 15 december 2011 Roland Lexén

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism

Destinationsutveckling 2013

Så kan vi främja ti Il växt i Sala genom att arbeta strategiskt med film, TV och digitala media

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Detaljplan för del av SÄTILA 2:34. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. Laga kraft Diarienummer PBN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!

Övningsmaterial till Pod-utbildningen Förhandlingsteknik

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I

Kulturarv som resurs för regional utveckling

Arbetsgivarens plan för likabehandling

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling

Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra?

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Antagen i kommunstyrelsen , 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI

Kulturarvets värden. mellan affektion och attraktion. Historiens betydelse i kulturmiljöförvaltningen. af Beate Feldmann Eellend, ph.d.

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

Genusstrukturer och lokala välfärdsmodeller

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Lär dig mer om de. kulturella näringarna!

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne

Vad kan vi lära oss av de dödas mobilitet?

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Hälsosamt åldrande hela livet

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Projektexempel

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län

ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER

Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

Transkript:

THE ECONOMIC GEOGRAPHY AND TOURISM NEXUS Sambandet mellan turism och den ekonomiska geografin Vad är ekonomisk geografi? Utgångspunkt: Ekonomin har en rumslig dimension Det spelar roll var ett företag befinner sig i relation till konkurrerande företag, samverkande företag och kunder

Upplevelseindustrin Är turism upplevelseindustri? Risken är att turismindustrin endast ses som producent av konsumtionsprodukter Turismindustrin bidrar dock också till produktionen genom att organisera konferenser, mässor etc. (affärsturism) Turismens produktionssystem: företag, industrier, marknader, offentliga intressen och aktörer Turism som världens största näring: 7 % av arbetskraften, 6 % av BNP

Varför vet man så lite om turismindustrin? Konsumentservice har inte varit i fokus Istället fokus på: Tillverkning Service som riktas till producenter och den offentliga sektorn Varför detta? Åsikter om turism som näring: Turismens arbetskraft är lågutbildad, kvinnlig, lågavlönad, deltid, säsongsmässig

Turism har låg förädlingsvärde Turism är lågteknologisk Turism bidrar endast marginellt till regional tillväxt Turism är en osynlig näring som är svårdefinierad Turism omfattar också många icke-ekonomiska aktiviteter Stora delar av den s.k. turismarbetskraften klarar sig också utan turism

Vad är det som vi behöver veta om turismindustrin? Hur fungerar turismens arbetsmarknad? Vad kan sägas om entreprenörskapets roll? Informationsteknologins användning inom turismen? Varför lyckas man mer eller mindre att utveckla turism? Hur samspelar olika aktörer? Vilken roll spelar den offentliga sektorn? Hur påverkas turism av nya näringslivsstrukturer?

Hur påverkas turism av nya efterfrågestrukturer? För att kunna svara på dessa frågor krävs det att man vidga vyerna. Det krävs helt enkelt att man funderar om och studerar angränsande områden samt samhällsförändringen i stort. Frågor och problem rörande turism liknar frågor och problem i andra områden av näringslivet

Turismutbudet Naturliga och skapade resurser som ger möjlighet till rekreation (Kreutzwiser 1989, 21) I den perfekta världen matchar utbudet efterfrågan; men: rumslig interaktion krävs för att efterfrågan kan möta utbudet. Vad är en resurs? Vad är en resurs för rekreation? Det krävs också viljan att nyttja en resurs Resurser är inte statiska utan dynamiska Turism kräver mer än resurser service

Centrala frågor (Smith ): Var finns resurserna, kvalitet, mottagningskapacitet, effekter på samhälle och miljö? Tillgänglighet, kostnader, ekonomiska, fysiska, kulturella barriärer? Behövs det ytterligare anläggningar eller resurser? Prioriteringar? Vem betalar, vem efterfrågar? Vilka regionala variationer finns det när det gäller preferenser? Varför finns de? Det finns olika sätt att studera dessa frågor.

Deskriptiv forskning om lokalisering och resande Exempel: Landskap Beskrivning Preferenser (utgående från individer) Evaluering (utgående från landskapet) Användning för att Skydda landskap Politik inom rekreation och turism (riksintressen) Landskapsdesign

Förklarande forskning om lokalisering och resande Teoribaserat Prognostiserande forskning Vilken lokalisering är bäst? Svar ges med hänsyn till existerande modeller om lokalisering och interaktion Normativ forskning Hur kan avstånden minimeras? Hur skapas rättvis fördelning av tillgång? Hur mycket behövs det? Kritik: Människor agerar som subjektiva individer

Rumsliga interaktioner Aktivitet påverkar hur långt individen är beredd att åka Daglig rekreation Helgrekreation Semester Gröna zoner

Att läsa: Hall, C.M. & S.J. Page (2002). The Geography of Tourism and Recreation: Environment, Place and Space. London: Routledge, s. 88-105. Ioannides, D. & K.G. Debbage (1998). Introduction: exploring the economic geography and tourism nexus. In D. Ioannides & K.G. Debbage (eds.). The Economic Geography of the Tourist Industry: A Supply-Side Approach. London: Routledge, s. 1-14.