THE ECONOMIC GEOGRAPHY AND TOURISM NEXUS Sambandet mellan turism och den ekonomiska geografin Vad är ekonomisk geografi? Utgångspunkt: Ekonomin har en rumslig dimension Det spelar roll var ett företag befinner sig i relation till konkurrerande företag, samverkande företag och kunder
Upplevelseindustrin Är turism upplevelseindustri? Risken är att turismindustrin endast ses som producent av konsumtionsprodukter Turismindustrin bidrar dock också till produktionen genom att organisera konferenser, mässor etc. (affärsturism) Turismens produktionssystem: företag, industrier, marknader, offentliga intressen och aktörer Turism som världens största näring: 7 % av arbetskraften, 6 % av BNP
Varför vet man så lite om turismindustrin? Konsumentservice har inte varit i fokus Istället fokus på: Tillverkning Service som riktas till producenter och den offentliga sektorn Varför detta? Åsikter om turism som näring: Turismens arbetskraft är lågutbildad, kvinnlig, lågavlönad, deltid, säsongsmässig
Turism har låg förädlingsvärde Turism är lågteknologisk Turism bidrar endast marginellt till regional tillväxt Turism är en osynlig näring som är svårdefinierad Turism omfattar också många icke-ekonomiska aktiviteter Stora delar av den s.k. turismarbetskraften klarar sig också utan turism
Vad är det som vi behöver veta om turismindustrin? Hur fungerar turismens arbetsmarknad? Vad kan sägas om entreprenörskapets roll? Informationsteknologins användning inom turismen? Varför lyckas man mer eller mindre att utveckla turism? Hur samspelar olika aktörer? Vilken roll spelar den offentliga sektorn? Hur påverkas turism av nya näringslivsstrukturer?
Hur påverkas turism av nya efterfrågestrukturer? För att kunna svara på dessa frågor krävs det att man vidga vyerna. Det krävs helt enkelt att man funderar om och studerar angränsande områden samt samhällsförändringen i stort. Frågor och problem rörande turism liknar frågor och problem i andra områden av näringslivet
Turismutbudet Naturliga och skapade resurser som ger möjlighet till rekreation (Kreutzwiser 1989, 21) I den perfekta världen matchar utbudet efterfrågan; men: rumslig interaktion krävs för att efterfrågan kan möta utbudet. Vad är en resurs? Vad är en resurs för rekreation? Det krävs också viljan att nyttja en resurs Resurser är inte statiska utan dynamiska Turism kräver mer än resurser service
Centrala frågor (Smith ): Var finns resurserna, kvalitet, mottagningskapacitet, effekter på samhälle och miljö? Tillgänglighet, kostnader, ekonomiska, fysiska, kulturella barriärer? Behövs det ytterligare anläggningar eller resurser? Prioriteringar? Vem betalar, vem efterfrågar? Vilka regionala variationer finns det när det gäller preferenser? Varför finns de? Det finns olika sätt att studera dessa frågor.
Deskriptiv forskning om lokalisering och resande Exempel: Landskap Beskrivning Preferenser (utgående från individer) Evaluering (utgående från landskapet) Användning för att Skydda landskap Politik inom rekreation och turism (riksintressen) Landskapsdesign
Förklarande forskning om lokalisering och resande Teoribaserat Prognostiserande forskning Vilken lokalisering är bäst? Svar ges med hänsyn till existerande modeller om lokalisering och interaktion Normativ forskning Hur kan avstånden minimeras? Hur skapas rättvis fördelning av tillgång? Hur mycket behövs det? Kritik: Människor agerar som subjektiva individer
Rumsliga interaktioner Aktivitet påverkar hur långt individen är beredd att åka Daglig rekreation Helgrekreation Semester Gröna zoner
Att läsa: Hall, C.M. & S.J. Page (2002). The Geography of Tourism and Recreation: Environment, Place and Space. London: Routledge, s. 88-105. Ioannides, D. & K.G. Debbage (1998). Introduction: exploring the economic geography and tourism nexus. In D. Ioannides & K.G. Debbage (eds.). The Economic Geography of the Tourist Industry: A Supply-Side Approach. London: Routledge, s. 1-14.