Turismens inverkan på Wannborga vin & lamm Ida Hellman

Transkript

1 Kulturgeografi hp Turismens inverkan på Wannborga vin & lamm Ida Hellman C-uppsats 15 hp Högskolan i Kalmar Höstterminen 2009 Handledare: Cecilia Möller Humanvetenskapliga institutionen

2 ABSTRACT Entrepreneurship in the tourism industry has been more common today. Our society has been going from industry production and distribution, to a more flexible network dependent society. Entrepreneurs in the tourism industry are more dependent on each actor that are involved in tourism. On Öland, there are a lot of entrepreneurs in the tourism business, especially small once. They are very important for the islands tourism and the rural area. The small independent companies that are involved in tourism are dependent on it, for their living and for the business to work all the year. The questions I brought up were how small tourism companies get support and help on Öland, how does the company Wannborga vin & lamm adapt to the seasonal dependence and what are they doing to not become seasonal dependent, how does the network within Wannborga vin & lamm work out, What are the function and structure of the type of network that is relevant for Wannborga vin & lamm. To examine this I have done a study of a specific tourism company on the northern part of Öland called Wannborga vin & lamm. They are a small company targeted to the tourism industry through sheep and win production and sale. I have done two interviews, one with the owner of the company Wannborga vin & lamm, to get a better understanding of the company and a second with the Business Manager at Ölands Business Office to get a better understanding of the importance of small businesses in tourism on Öland. The theoretical approaches in the study were socio-spatial dialectic, diversification, network theory and rural areas. I have used these theoretical approaches to explain the relations and network within the company. I have also tried getting a deeper understanding of the company through the transition of industry society to the service oriented society. The conclusions where that the company with its big offer of products and services are not as much dependent on the seasonality in tourism as many other small companies are on Öland. They have a lot of visitors all year, and customers that are coming back to them. The network within the company is also very important. The network exists with customers and with other actors on the island. The company is also of importance for the rural areas and the people who lives there. Keywords: socio-spatial dialectic, diversification, network theory and rural areas. 2

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Problemdiskussion Syfte och frågeställning Avgränsningar METOD Semistrukturerade intervjuer Källdiskussion UTVECKLING MOT SPECIALISERING Från fordistiskt till post-fordistiskt samhälle Diversifiering Begreppet socio-rumslig dialektik Utveckling på landsbygden Turismföretagande på Öland FÖRETAGANDE PÅ ÖLAND Småföretag inom turism Betydelsen av kontakter för småföretag Företaget Wannborga vin & lamm DISKUSSION OCH SLUTSATSER SAMMANFATTNING REFERENSLISTA BILAGOR Bilaga 1- Intervjufrågor till Anders Nyholm, Näringslivschef Ölands Näringslivskontor Bilaga 2- Intervjufrågor till Ingrid Dahlberg, Ägare Wannborga vin & lamm 3

4 1. INLEDNING 1.1 Problemdiskussion Det finns många småföretag inom turismen idag som är utspridda över Sverige (Bohlin & Elbe, 2007: 253). Företag startas upp inom turismbranschen då de genererar jobb, inkomster och nya möjligheter. Att företag startas kan vara vinstgivande inom turismen, både i större städer och vid lokala platser. Företagare är viktigt för utveckling av den lokala platsen (Hedfeldt, 2008: 40-41,93). De som startar företag gör det inte alltid av ekonomiska skäl, utan har ofta andra syften med det. En del ser det som ett mål i sig att starta ett företag, andra gör det av sociala skäl till exempel för intressets skull. På grund av intresset finns det därför en del företagare som väljer att diversifiera sitt företag eller sina produkter. Det innebär att företagen specialiserar sina produkter för att locka turister. Diversifiering, vilket diskuteras utförligare senare i uppsatsen, kan också syfta till att alternativa turistprodukter utvecklas med unika egenskaper från den lokala platsen (Bramwell, 2004: 2-3). På landsbygden uppmanas småföretagare att starta eget. Detta på grund av möjligheten att kombinera det historiska och det traditionella som landsbygden erbjuder (Bohlin & Elbe, 2007: , 267). Inom turismen och på landsbygden har betydelsen av entreprenörskap ökat. Globalisering har ökat möjligheten för små turismföretagare att bilda olika nätverk. Sociala relationer och nätverk är särskilt viktiga inom turismen (Page, 2006:262). Nätverket inom turismen bygger främst på samarbete mellan olika aktörer, och de sammanlänkas via ekonomiska samt sociala relationer. Företagen som i tursimbranschen ingår i nätverk har en betydande roll för den lokala platsens ekonomiska utveckling (Hall, 2000: ). Det finns olika typer av nätverk där relationer är centrala. Mellan två personer är relationen i ett samarbete viktig, men det kan också innebära att en person har flera relationer. Relationerna mellan de inblandade parterna i nätverket och kopplingen till den lokala platsen är viktigt. Även vid samarbete om produkter är nätverket av betydelse (Stokowski, 1994:59). På Öland som är ett av Sveriges mest besökta turistområden finns det många företag. För dem är relationer, samarbete och kontakt med andra turismföretagare viktigt. Detta samarbete kan liknas vid ett nätverk där socio-rumsliga relationer blir betydelsefulla. Socio-rumsliga relationer syftar i detta fall till relationerna mellan personer och de kan förändra förutsättningarna vid den lokala platsen (Gren & Hallin, 2003: ). En stor del av företagen är inriktade mot turism och kännetecknas som småföretagare. Dock finns det en 4

5 problematik med att driva turismföretag där, och speciellt för de mindre då turistsäsongen äger rum under sommaren. Detta kan leda till säsongsberoende, vilket avgör om företag etableras. Små turismföretag är en viktig del av landsbygdsturismen, då de kan bidra till utveckling av den (Foghagen & Johansson, 2004:2). Organisationen Ölands Näringslivskontor arbetar med att utveckla och främja småföretagande på Öland. De erbjuder företag olika former av hjälp och stöd vilket är betydande för många som startar eget. Då organisationen ger en generell bild av hur viktigt småföretagande är på Öland, kan de ge en djupare förståelse av deras betydelse (Ölands Näringslivskontor, 2009). Turismen är också viktig för glesbygdsområden och lokala småföretag. De mindre företagen är inte enbart viktiga för den lokala platsen och tillväxten, utan även för den enskilda individen (Foghagen & Johansson, 2004:3). Ett av de många småföretag som finns på Öland är Wannborga vin & lamm. Det är ett litet familjedrivet turismföretag på norra Öland som har inriktat sig på ekologisk produktion och försäljning av vin och lamm. Då turismen leder till säsongsberoende försöker Wannborga vin & lamm på flera sätt anpassa sig för att inte vara det. Detta gör de genom specialisering av sina produkter och verksamheten inom företaget. Wannborga vin & lamm blir viktigt för landsbygdsturismen då deras företag och verksamhet liknar ett nätverk med socio-rumsliga relationer. Företaget erbjuder både egenproducerade och andra varor från Öland, samt erbjuder tjänster. Kopplingarna och samarbetet här kan liknas vid ett nätverk. Detta bidrar till en utveckling av den lokala plats där de är etablerade (Internetavdelningen, Ölandsbladet, 2009). Utifrån ovanstående diskussion har jag formulerat mitt syfte. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företaget Wannborga vin & lamm kommer till rätta med säsongsberoendet genom diversifiering av produkter och nätverkande. För att undersöka detta utgår jag från följande frågeställningar: - På vilket sätt får små turismföretagare hjälp och stöd på Öland? - Hur anpassar sig företaget Wannborga vin & lamm till säsongsberoendet, och vad gör de för att undvika det? - Hur fungerar nätverk inom Wannborga vin & lamm, och med andra aktörer? 5

6 - Vilken funktion och uppbyggnad får den typ av nätverk som är av betydelse för Wannborga vin & lamm? 1.3 Avgränsningar För att kunna undersöka hur säsongsberoendet inverkar på ett av Ölands mindre företag har jag valt att begränsa mig till Wannborga vin & lamm. Eftersom mitt syfte bara är att undersöka hur det företaget kommer till rätta med sig till säsongsberoendet begränsade jag mig till det. Jag vill få en djupare förståelse om hur nätverket fungerar och är uppbyggt inom företaget. För att få en generell bild av hur viktigt småföretagande är på Öland kontaktades Ölands Näringslivskontor som var väl insatt i småföretagande på Öland. 6

7 2. METOD 2.1 Semistrukturerade intervjuer För att besvara dessa frågor valde jag att göra en kvalitativ studie med intervjuer. En kvalitativ studie valdes då syftet med undersökningen var att förstå totalsituationen och få en helhetsförståelse vilket möjliggör ökad förståelse av det som studeras. För att få en generell förståelse valdes också näringslivschefen Anders Nyholm vid Ölands Näringslivskontor som hjälp för att för att underlätta undersökningen. Han var väl insatt i småföretagande på Öland och nätverket som byggs upp mellan dem. Företaget Wannborga vin & lamm valdes då jag ville få en djupare förståelse för hur de anpassar sig till säsongsberoendet, men även ge mig en bild av hur deras nätverk är uppbyggt (Grönmo, 2006: 93-94,205). Fördelen med kvalitativa studier är att de är flexibla och det går att ändra uppläggningen under arbetets gång. Till exempel är det vanligt att frågeställningar och syfte justeras. Semistrukturerade intervjuer är vanligt vid kvalitativa undersökningar och därför valdes det som grund för min undersökning. Intervjuer kan vara mycket detaljrika och omfattande, samt ge mycket information. Intervjufrågorna framställdes utifrån en intervjuguide med olika teman som utgångspunkt för att få fram relevanta frågor (Holme & Solvang, 1997:79 82,104). Den kvalitativa forskningsintervjun är som en professionell konversation har ett syfte samt struktur. I den här undersökningen är intervjuerna semistrukturerade, det vill säga varken ett öppet samtal eller högt strukturerad utfrågning. Intervjuerna var temautformade och de utgick från teman som var av intresse för båda parterna. Under intervjuerna användes bandspelare som stöd för fortsatt arbete. Under intervjun är förhållandet mellan forskaren och respondenten öppen, och då intervjun endast inkluderar de involverade leder det till en klar bild av informationen som ges (Grönmo, 2006: 93-94,205). Det kan vara till fördel att den kvalitativa intervjun sker likt ett vanligt samtal. Detta kan vara bra då syftet med intervjun är att få fram öppnade nyanserade beskrivningar. Det positiva med denna typ av intervju är även att situationen inte påverkas av andra personer än de berörda. Under intervjutillfällena var jag som intervjuare öppen och nyfiken för vad som sades, vilket ledde till nya insikter om företaget Wannborga vin & lamm samt företagandet på Öland. Särskilda teman vid intervjun kan vara känsliga, då den intervjuade inte är tillräckligt insatt eller inte vill prata om det av personliga skäl. Det är viktigt att finna en balans under intervjun, då den intervjuade känner sig bekväm och kan tala fritt. Balansen var god i båda intervjuerna som genomfördes i studien vilket bidrog till bra och användbar information för uppsatsskrivandet. När intervjun med 7

8 Anders Nyholm skulle genomföras var det tänk att jag skulle åkt till Ölands Näringslivskontor i Borgholm. Men då han var anträffbar vid Handelshögskolan BBS efter en konferens gjordes intervjun i min lägenhet. Valet av plats var på grund av den lugna miljön som gjorde det möjligt för oss att prata ostört, samt att platsen var nära och tillgänglig. Intervjun inleddes med att presentera uppsatsens syfte och varför jag ville intervjua honom. Samtalet pågick i en halvtimme och Anders Nyholm gav mig bra svar på de frågor som ställdes. Intervjun med Ingrid Dahlberg som är ägare av företaget Wannborga vin & lamm ägde rum i hennes kök. Stämningen var lugn och avslappnat likt ett vanligt samtal, och jag fick mycket bra samt utförliga svar under intervjun som pågick i en och en halv timma. Är det ingen balans, kan stämningen bli stel och intervjuaren får inte fram relevant information. Det är viktigt att kunna hantera situationen som intervjuare (Kvale, 2009: 6, 20,29-31, 125). 2.2 Urval Genom strategiska urval kom jag fram till valet av företag och organisation. Avsikten med urvalet var att genom teoretisk generalisering utveckla en helhetsförståelse av företaget Wannborga vin & lamm. Teoretisk generalisering syftar inte till att dra slutsatser om specifika egenskaper hos det som studeras. Det görs då syftet är att utveckla en helhetlig förståelse av det sammanhang som studeras. Företaget Wannborga vin & lamm valdes strategiskt då jag var medveten om deras verksamhets koppling till turismen. Valet av organisationen Ölands Näringslivskontor gjordes strategiskt då jag sökte information om små turistföretagare på Öland. Dessa enheter var mest relevanta och intressanta utifrån mitt syfte och problemställning. Strategiska urval kan användas då samspelsmönster mellan samspelsenheter ska studeras, till exempel mellan olika personer. Då undersökningen delvis utgår från att studera samspel inom Wannborga vin & lamm var denna urvalsmetod relevant. Intervjuerna tillsammans med tidigare forskning inom ämnet gav mig mer kunskap och förståelse. Detta gjorde det enklare för mig att förstå de socio-rumsliga relationerna och nätverket inom Wannborga vin & lamm. Valet att studera ett företag djupare, men med hjälp från en större organisation var i min undersökning mest relevant. Detta kunde tillföra väsentlig information utifrån de förhållanden som skulle studeras (Grönmo, 2006:90,94 95). 2.2 Källdiskussion Fördelen med intervjuer vid kvalitativa studier är att det ger en bredare och bättre förståelse av problemet. På grund av tidigare forskning inom ämnet blev mitt arbetssätt effektivare då jag kunde hitta information innan intervjuerna och uppsatsskrivandet påbörjades (Grönmo, 8

9 2006: 222,233). Intervjuer med de berörda gav mig en bättre förståelse för hur de olika verksamheterna fungerar och arbetar. I arbetet har även elektroniska källor använts då företagens respektive hemsidor haft bra och pålitlig information. Under arbetets gång har även närheten till intervjupersonerna gjort det möjlig att få en bättre helhetsförståelse och djupare inblick i deras arbete. Närheten som kan uppstå under till exempel en intervju kan dock vara ett problem då den kan skapa bestämda förutsättningar. Vid kvalitativa intervjuer måste forskaren också vara medveten om att respondenten kan bete sig annorlunda än vad den i vanliga fall skulle ha gjort (Holme & Solvang, 1996: 94). Trovärdigheten kan också diskuteras vid kvalitativa intervjuer i samband med forskarens kompetens om ämnet. Materialets trovärdighet kan i kvalitativa studier stärkas då bandspelare vid intervjuer används som stöd. Det inspelade materialet kan vara användbart under arbetets gång. Om forskaren är mer insatt i ämnet, kan den vid kvalitativa intervjuer få fram mer relevant information och materialet får högre pålitlighet. Att sedan kunna koppla problemställningen till det insamlade materialet stärker forskarens kompetens (Grönmo, 2006:230, ). 9

10 3. UTVECKLING MOT SPECIALISERING 3.1 Från fordistiskt till post-fordistiskt samhälle Inom fordismen är specialisering av verksamheter inte ett kännetecken. Fordismen kännetecknas bland annat av massproduktion, att delar av tillverkningen är standardiserad, systemet är organiserat för att tillverka en produkt och produktionsprocessen sker längs med ett löpande band (Daniels et al, 2008:65,77,318). Produktionssystemet kännetecknades även av en liten grad variation. Detta ledde till att priset på varorna kunde sjunka och det utvecklades en massmarknad. Med hjälp från media såsom tv och radio möjliggjordes masskulturen och konsumtionen av varor genom reklam. Under fordismen hjälpte omvärlden till att öka konsumtionen och vårt behov att köpa saker (Barney, 2004: 10-12). Massmarknaden med fokus på ett stort utbud kan kopplas till massturismen. Under talet var det främst de rika som kunde resa då de hade pengar. Senare utvecklades även tekniken i samhället och detta hade en inverkan på ekonomin. Detta ledde till bättre löner och fler kunde vara lediga, vilket gjorde att fler började resa. Nu var det inte enbart överklassen som reste. I slutet av 1800-talet minskade arbetstiden och då utvecklades helgresandet. Vid mitten på 1900-talet blev de allt vanligare med paketresor. Radio och media medverkade genom reklam till att allt fler ville resa (Page, 2006: 29-30,35). Det var främst resor till kustområden som blev vanligt i samband med massturismen. Solen och värmen var framförallt det som lockade det större antalet turister, men också längre, betalda semestrar, utveckling av transportteknologi och kommersiella flyg. Turismindustrin erbjöd även standardiserade semesterpaket där transport och boende ingick. Detta var ett smidigt sätt att resa. Den ökade produktionen och konsumtionen inom turistindustrin kan kännetecknas likt fordistiska mönster. Massproduktion och standardiserade resor som var tillgängliga för turisterna, gjorde att delar av turistindustrin kännetecknas som storskalig (Bramwell, 2004:1,7,8). Sedan 1960-talet har allt fler människor börjat resa. Kopplingen mellan paketresor och den ökade möjligheten för flera att resa har haft betydande effekter världen över (Mowforth & Munt, 2007: 86). Massturismen existerar fortfarande men inte i samma utsträckning som vid dess början. Idag ser vi allt mer en övergång till individuella och flexibla former av turism. Detta kan liknas vid en övergång mot ett post-fordistiskt produktions- och konsumtionsätt. Turismen blir allt mer specialiserad, flexibel och småskalig. De resor och turistprodukter som finns idag är mer diversifierade och baserade på speciella intressen hos 10

11 turisterna. Det är allt mer alternativa turistprodukter som utvecklats, ofta kopplade till lokala platser (Bramwell, 2004: 14-15). De som fokuserar på specifika aktiviteter visar på ett skifte från fordistiskt till post-fordistiskt produktionssätt. Post-fordismen uppkom under 1970-talet och det kännetecknas framförallt av flexibilitet, men också en mängd specialiseringar. Detta gav en bredare variation av produkter på marknaden (Daniels et al, 2008: 318). Flexibla produktionstekniker har idag lett till att mindre företag driver egen produktion. Detta kallas flexibel produktion då företaget har valt att specialisera sig på en viss produkt. Flexibel produktion och specialisering skiljer sig från fordismen då det centrala är att genom informationsteknologier och flexibla produktionssystem producera en större mängd varor. Post-fordismen är ett resultat från utvecklingen av den nya informationsteknologin med fokus på flexibel produktion och specialiserade marknader. Detta kan även ses som en övergång från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle (Daniels et al, 2008: 65,77, , 467). Alternativa turistprodukter inom specialiserade marknader blir allt vanligare Den alternativa turismen kännetecknas också många gånger som mer hållbar, och den involverar människor på lokala platser. Det är många mindre turismföretag som använder diversifiering för utveckling av alternativa turistprodukter och för att locka turister. Dessa produkter främjar den lokala platsen och ekonomin där de kommer från (Bramwell, 2004: 16-18). 3.2 Diversifiering Diversifiering innebär att företag specialiserar sig inom en rad olika produktområden, vilket leder dess verksamhet till olika marknader istället för en enskild marknad. Det är många företag som har utökat sin verksamhet genom att specialisera sig och sina produkter för att kunna erbjuda det bästa för kunden. Diversifiering syftar till att utöka företagets verksamhet samt att öka företagets vinst, men det är även det främsta sättet för ett företag att minska dess utsättning av affärsrisker och vikande marknader. Genom diversifiering kan företaget utöka sin verksamhet med nya produkter och expandera inom nya marknader som leder till vinst och konkurrens inom den nya marknaden (Pass et al, 1995: ). Diversifiering av produkter inom turismen kan kopplas till utvecklingen av alternativa produkter. Detta blir allt vanligare idag, då kunder vill ha hållbara, närproducerade produkter. Under de senaste tjugo åren har det blivit allt vanligare med utveckling av diversifierade produkter. Detta görs främst för att locka turister. Alternativa småskaliga produkter som 11

12 framställs blir diversifierade då de blir specialiserade och kännetecknas genom unika egenskaper. Produkterna kan säga något om den lokala plats de kommer från. Alternativa produkter anses ofta vara bättre anpassade till turisternas förändrade smak. Detta är vanligare i dagens samhälle då efterfrågan av specialiserade och unika produkter blir större. Det har även blivit viktigare med hållbarheten blad dessa produkter och allt fler tänker på hur dessa produkter framställs och deras koppling till den lokala platsen. Dagens turister söker även efter särskilt unika upplevelser. Alternativa produkter tenderar att vara småskaliga och de lockar ofta turister till särskilda platser. Dessa produkter främjar också en mer flexibel produktion vilket blir allt vanligare (Bramwell, 2004: 2-3, 15). Övergången från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle med flexibilitet och specialiseringar har lett till diversifiering inom olika branscher. Inom turismen har betydelsen av att olika företag specialisera sig blivit allt viktigare. Detta innebär en specialisering eller diversifiering för turismföretag, då vi går mot ett post-fordistiskt konsumtions- och produktionssamhälle. I dagens post-fordistiska samhälle är företagen inom turismen mer diversifierade och specialiserade på olika saker till exempel ekoturism eller kulturellturism. Detta kallas även alternativ turism då företagen är allt mer diversifierade. Den alternativa turismen har blivit en allt större efterfrågan, och massturismens popularitet har minskat. Diversifiering inom den alternativa turismen är att turisten kan få en produkt bestående av olika upplevelser. Det är allt fler företag inom turismen som specialiserar sig mot den alternativa turismen, då det finns en allt större efterfrågan. Då utvecklingen av post-fordistisk flexibilitet har skett i samhället, kan vi också se hur det har påverkat rese och turismindustrin (Ioannides & Debbage, 1998: ). Levnadsförhållanden i samband med efterfrågan på bättre miljöförhållanden och alternativa produkter har ökat med åren. Detta har även bidragit till utvecklingen av alternativ turism. Dessa produkter anses nödvändiga för att ändra valmöjligheterna hos kunden. Alternativ turism är ofta mer inriktade mot hållbar turism, och sedan 1980-talet har turismen försökt att främja det lokala inom turismen (Bramwell, 2004: 15, 18-19, 77). 3.3 Nätverk inom dagens turism I dagens samhälle är nätverk allt viktigare och det är något som påverkar det individuella, sociala, ekonomiska och politiska livet. Allt fler funktioner och processer blir organiserade runt nätverk. Ett nätverk kan vara uppbyggt av olika förhållanden, som sammanlänkas genom till exempel information och relationer. Nätverket kan till exempel fungera genom att flera 12

13 människor eller företag är sammanlänkade med andra med hjälp av olika band som gör att de kopplas ihop. Mellan dessa sker också utbyte av information som är en förutsättning för att nätverken ska fungera (Barney, 2004: 1-2, 26-27). För att förstå hur nätverk fungerar brukar de delas in i olika nätverkstyper. Ett nätverk som har studerats sedan länge är det egocentriska nätverket, vilket syftar till personliga anknytningarna en individuell aktör har. Dessa anknytningar kan vara inom ett avgränsat område, till exempel en lokal plats. Nätverket kännetecknas av att alla eller en social enhet har kontakt med en särskild individ eller grupp. Det egocentriska nätverket fokuserar på den sociala aktören och hur de personliga förhållandena med andra aktörer är strukturerad. De som studerar denna typ av nätverk är inte intresserade av mängden speciella band som en social aktör har, utan speciella band och kopplingar mellan personer. Denna nätverkstyp är vanlig vid småskaliga studier (Stokowski, 1994: 59-60). Det går även att prata om starka och svaga band mellan aktörerna inom nätverket, till exempel relationernas betydelse. Starka band inom nätverket kan vara de som finns nära, till exempel förhållandet till vänner eller familj. Svaga band inom nätverket kan vara förhållandet mellan personer som inte känner varandra, då blir förhållandet istället ytligt. Innan nätverk uppstår vid på en lokal plats finns det redan nätverk mellan vänner, grannar, familjer och arbetskollegor. För att få reda på informationen om en lokal plats eller liknande använder personer ofta sina vänner eller familj som ett nätverk för att få information. Detta visar på att nätverk existerar överallt och inte bara inom turism, utan även i vår vardag. Detta visar också på att det överallt finns starka och svaga band. Inom olika företag existerar både starka och svaga band (Stokowski, 1994: 74-75). Det finns många teorier om hur nätverk fungerar. Inom kulturgeografin kan begreppet nätverk hänvisas till sociala nätverk som sociala kontakter mellan personer eller företag. Det finns flera nätverk som är av betydelse. Inom ett nätverk kan tätheten vara av betydelse vilket syftar till hur långt det är mellan de olika berörda parterna, men även samhörigheten mellan dem och i hela nätverket är viktigt. Detta är något som är viktigt för många småföretag. En del platser och deltagare inom nätverket kan kännetecknas av mer samhörighet än andra inom samma nätverk, då de kan ha bättre kopplingar till platser (Johnston et al, 2001: ). Relationerna i ett nätverk är viktiga. Förhållanden mellan deltagande parter inom nätverket kan underlätta eller begränsa beteendet eller den ömsesidiga relationen. Det är relationerna som många gånger utgör länkar som kan förmedla icke-materiella och materiella saker som 13

14 information eller pengar. Genom att förstå hur nätverkets struktur ser ut, är det enklare att förstå dess betydelse för till exempel mindre företag (Bohlin & Elbe, 2007: ). Nätverket är inte något som skapas, utan det byggs upp av olika personer och aktörers handlingar. Ett nätverk kan hela tiden expandera och har ingen början eller slut, men för att i teorin kunna studera det krävs det avgränsningar. Individer i företaget har relationer med kunder, leverantörer, konkurrenter och underleverantörer. Personer i företaget är sammanlänkade genom olika relationer. Vid förändring i en relation påverkar det andra sammanlänkade relationer, och genom detta visar det på att de ingår i ett nätverk. Relationerna inom små företag är viktigt för uppbyggnaden av deras nätverk och nätverkandet (Elbe, 2002: ). Nätverkandet kan vara uppbyggt av en rad samverkande beteenden mellan konkurrerande organisationer, och mellan organisationer som är sammanlänkade genom ekonomiska och sociala relationer. Nätverkandet är av betydelse för både små och stora turismföretag, som finns både internationellt och lokalt. Relationerna inom företagen kan vara nära, till exempel kan relationerna mellan personer inom ett företag vara god. Nätverkandet inom turismen är inget nytt fenomen utan det har funnits sedan länge. Nätverksrelationer är av stor betydelse för främjandet av turismen. Relationerna är viktiga för samarbetet inom turismen (Hall, 2000: ). Utvecklingen av nätverk inom företag och organisationer kan antingen vara nytt eller originellt för många branscher. Inte minst inom turismbranschen är nätverk och samarbete en viktig del. Turismen utgörs av dem och det finns till exempel flera kopplingar mellan olika turismföretag, restauranger, hotell och attraktioner. Inom turismen och vid lokala plaster finns det företag som samverkar med varandra. Med hjälp av nätverksbegreppet kan flera komplexa traditionella relationer inom turismen förstås. Nätverk inom turismen kan vara av mer betydelse för ekonomin på den lokala platsen. Till exempel kan nätverk av företagare vara viktigt för ekonomin inom turismen. Det är många gånger samverkan och samarbetet inom nätverket vid en lokal plats som utgör turistprodukten. Nätverk är även viktigt inom turismen då den består av flera mindre aktörer med få resurser som inte kan agera utan hjälp av ett större nätverk. För informella och formella, icke-vinstdrivande lokala, regionala eller nationella turistorganisationer är nätverket i turismen betydande, då det håller ihop turistindustrin (Scott et al, 2008: 1,3, 15-18). Turismen är geografiskt utspridd i ofta avlägsna områden och består av små oberoende företag med hög personalomsättning. Det är inte alltid mindre företag har råd med en stor 14

15 andel personal. Med hjälp av nätverksteori kan organisationerna inom turismen förstås. Det finns olika syften med ett nätverk inom turismen. Nätverk av oberoende kommersiella aktörer ger en möjlighet till att påverka planering men även att samla information. Många gånger används allmänna och privata nätverk för att stimulera ekonomisk utveckling. Nätverk inom turismen kan gynna de företag och organisationer som är involverade, då kunder kommer i kontakt med dem genom nätverket. När kunder kontaktar ett företag och till exempel köper produkter av dem, kan kunden sedan berätta om företaget för sina bekanta. Detta göra att flera kunder upptäcker företaget och på så sätt får det flera kunder. Samtidigt ger detta kunden en betydande upplevelse. De många affärsrelationer turismföretag har med varandra inom samma verksamhet är avgörande för deras kontakter och nätverket. Eftersom nätverket inom turismbranschen medför kunskap, ökad affärsaktivitet och samhällsutveckling finns det flera fördelar för turismföretag att ingå i olika nätverk. Inom turismen finns det nätverk mellan en viss sorts aktörer men också ett nätverk mellan olika lokala platser. Det är främst på grund av samarbetet mellan olika aktörer på en plats som gör att nätverk finns och fungerar. Samarbetet är viktigt för utbytet av information, dela resurser, förändra aktiviteter och förbättra företagets utbud. Genom samarbetet med andra aktörer kan bra beslut fattas och problem som uppstår kan lösas (Ibid). 3.4 Begreppet socio-rumslig dialektik Nätverk och dess sociala struktur förstås bäst genom att förstå relationerna mellan och bland personerna inom det sociala systemet, och relationerna hos de olika personerna och deras placering i nätverk (Stokowski, 1994: 56-57). Relationer kan förklaras utifrån den sociorumsliga dialektiken som innebär att det sociala och det rumsliga är intimt relaterade till varandra. Inom den socio- rumsliga dialektiken påverkar och skapar de rumsliga och sociala varandra. Det går alltså säga att relationen mellan aktörer eller mellan personer påverkar hela nätverket som de ingår i. Socio- rumsliga dialektiker det vill säga förhållandet mellan två personer eller personer inom ett företag kan förändra olika förutsättningar i rummet, och påverka det som sker inom det (Gren & Hallin, 2003: ). Det innebär också en ömsesidigt samverkande process där människor formar strukturen på lokala plaster genom sitt beteende, hur de bor och hur de agerar på den lokala plasten, samtidigt som de påverkas av strukturen där. Människor formas av rummet utifrån hur de arbetar och lever i det. Platser skapas av människor, och platserna får sin karaktär från människor som bor där. Människor som lever och arbetar vid olika platser utnyttjar gradvis miljön, modifierar och ändrar den för att den ska passa deras behov och uttrycka deras åsikter, samtidigt som människorna påverkas 15

16 av miljön runt omkring dem. Det är på så sätt en tvåvägsprocess, en socio- rumslig dialektik och en process av förändringar som påverkar platser ekonomiskt men även socialt. Till exempel om ett företag etablerar sig på en lokal plats påverkas platsen av företagets agerande, och den får en viss struktur. Den lokala platsen kan ändras i utseende och funktion. Platsen kan däremot innebära olika förutsättningar för företaget. Om företaget vill producera vin, eller grödor krävs det en bördig jord. Sociala relationer mellan personer uppstår med hjälp av platser, och det är graden till vilken den fysiska omgivningen möjliggör eller hindrar mänskliga aktiviteter som kan påverka dessa sociala relationer. Rummet och den lokala platsen kan påverka sociala relationers utveckling mellan olika grupper inom det är avgörande vid sociala nätverk. Avståndet mellan olika platser bestämmer den sociala relationen mellan personer och aktörer samt vilken betydelse den sociala relationen får i nätverket. De sociala relationer som uppstår på den lokala platsen kan hjälpa företaget vid utveckling av specialiserade produkter (Knox & Pinch, 2006: 6-7, 15, 332). 3.5 Utveckling på landsbygden Landsbygdsområden räknas många gånger in till den alternativa turismen, då landsbygden i takt med förändringar i ekonomin har utvecklats. Både en teknisk utveckling av jordbruksmetoder och utveckling samt förändring i jordbrukspolitiken har skett. Landsbygden har blivit mer tillgänglig för olika processer och nya industrier har visat ett allt större intresse, bland annat turismindustrin. På många platser har landsbygdsturismen ökat och detta visar på att traditionellt landsbygdsliv har ersatts av turism, service och rekreation. Idag är landsbygdsturismen en viktig inkomstkälla för många som lever där. Den alternativa turismen sägs vara bra för miljön, men ohållbar och orättvis för landsbygdssamhället. Turismen har under en längre tid varit nyckeln till utveckling på landsbygden, men även till utvecklingen av det lokala. Sambandet mellan turism och hållbar utveckling leder till att turismindustrin upprätthåller den lokala ekonomin på landsbygden, utan att skada miljön som utgör en förutsättning för turismens existens. Medan turismen leder till hållbar utveckling av ekonomin kan det också skapa problem för landsbygden (Hall et al, 2009: 110, ). Inom landsbygdsturismen finns det en slags gårdsbaserad turism som ofta är förknippad med jordbruksturism som används för att beskriva de turismprodukter som är nära kopplade till jordbrukets omgivning. Jordbruksturism kan även kopplas till matrelaterad turism som länkar samman det lokala med turismen, och detta är vikigt för utvecklingen av den lokala ekonomin. Utvecklingsplaner för den lokala turismen, strategier och andra initiativ är viktiga 16

17 för utvecklingen av landsbygdssamhället och turismindustrin i landsbygdsområdena. Även om turismen kan innebära en liten ekonomisk aktivitet på landsbygden, är det flera företag som är verksamma inom turistnäringens nätverk och organiserar samt marknadsför sin verksamhet. Detta kan bidra till positiva effekter såsom tillväxt och kvalitetsutveckling (Hall et al, 2009: ,127) Nätverksrelationer Inom nätverket av turismföretag är de sociala relationerna viktiga. Detta är viktigt både för de större som mindre företagen. Personen som är småföretagare behöver inte alltid vara entreprenör. Den kan ha startat eget då den inte vill tvingas jobba under en högre styrande chef, utan vill klara sig själv. Under en längre period fanns det inte många småföretag i Sverige då de större företagen var dominerande, men sedan en tid tillbaka har andelen ökat. Att forma olika typer av nätverk med hjälp av andra aktörer har sedan långt tillbaka varit en viktig del för mindre företag. I dagens nätverksbaserade samhälle är det allt vanligare att små och medelstora företag startas upp. Kontakterna de knyter med andra är betydande för deras kontaktnät. Platsen är också en betydande del vid skapandet av mindre företag och nya idéer (Brulin, 2002: 52-56, 64-65). Små och medelstora företag har med hjälp av teknologi kunnat skapa ett nätverk inom turismindustrin. Nätverket har även bidragit till allt mer flexibilitet. Det är en stor del av de mindre turismföretagen som har god kontakt med sina kunder. Flexibiliteten är hög inom dessa företag med tanke på hur mycket arbetskraft de behöver och kan ha. Flera små och medelstora företag inom turismbranschen har inriktat sig på mat, boende och affärsverksamhet som till exempel souveniraffärer. Små familjeföretag anställer ofta dem från den egna familjen, då de inte har ett stort antal anställda. Denna typ av företag förlitar sig ofta på arbetskraften inom familjen och har en liten kapitalinvestering. Turismindustrin kan för småföretag ses som en affärsverksamhet att ha vid sidan om en större verksamhet. De som jobbar i mindre företag jobbar ofta dubbelt så mycket som andra. Detta på grund av säsongsanpassning och efterfrågan vid allmänna semestrar. Under turismsäsongen då det kommer mycket turister kan företaget behöva arbetshjälp från familjemedlemmar och släkt. Teknologin kan hjälpa småföretag att skapa mer hållbara och flexibla turismprodukter (Ioannides & Debbage, 1998: 103, ,130). 17

18 För små lokala turistföretag är samarbetet väldigt viktigt då de tillsammans ska bygga upp en turistprodukt. Lokala företag kan ingå i horisontella och vertikala nätverk på en plats, som i sin tur ingår i ett socialt system. Både samarbete mellan lokaliserade företag, konkurrens och rivalitet har lett fram till lokal utveckling. Turistprodukten består många gånger av flera delar till exempel, boende, mat och aktiviteter som ger en helhetsupplevelse till turisten. Produkten, det vill säga helhetsupplevelsen kräver samproduktion av olika mindre delar. Det kan vara svårt för ett enskilt företag att ta fram en turistprodukt och locka turister. För att få fram en bra turistprodukt kan företaget bli beroende av andra aktörer. Relationerna inom nätverket kan ses som ett sätt att stärka konkurrenskraften. Inom turismen har det bildats flera nya nätverk vars mål är att öka samarbetet mellan aktörer och förbättra lönsamheten inom turismnäringen (Wolvén & Ekstedt, 2004: 5, ). 3.8 Företagsstruktur Dagens företagsstruktur inom turismen kännetecknas av småföretagande och komplexa turistprodukter. I flera av småföretagen är det företagaren som är nyckelpersonen. Det är företagarens kunskap, erfarenhet och ledarförmåga som kan vara avgörande för hur det går för företaget på marknaden. Drivkraften bakom småföretagare är ofta att de är oberoende. Bakgrunden till att starta företag kan också vara att företagaren själv en gång varit turist, vilket hjälper dem i synen på turistindustrin (Ioannides & Debbage, 1998: ). Företagen kan själv bestämma hur de vill marknadsföra sig och sin verksamhet. Det är därför viktigt för företag att inte enbart skapa en bra relation till kunden, men även till andra företagare. Många småföretagare är involverade i skapandet av värdefulla turistprodukter och de kan påverka turisten att välja deras produkt (Wolvén & Ekstedt, 2004: ). Det är även viktigt för företagaren att ha starka kontaktband som bygger på ömsesidigt tillit och närhet, inte minst inom turismbranschen där nätverket har en stor betydelse. Om företaget behöver hjälp och stöd av utomstående, kan det byggas upp svaga band. Kontakten som bygger upp relationen är inte lika starka, och kallas därför svaga kontaktband (Hedfeldt, 2008:40). 3.9 Turismföretagande på Öland Både socio- rumslig dialektik och diversifiering kan kopplas till turismföretagande på Öland. Detta då det är många turister som kommer till Öland för att uppleva turistattraktioner och platser. Det är både landsbygdsturister, barnfamiljer, natur och fågelintresserade samt partysugna ungdomar som lockas till Öland. Ölandsborna framställs som ett småföretagande 18

19 folk, och företag drivs inom turism, handel och livsmedelsproduktion med diverse specialiseringar. Både män och kvinnor representeras som småföretagare. Öland är en av Sveriges största sommarturistregioner och turisterna som kommer dit besöker platser från norr till söder. Många småföretagare strävar efter att locka turister och besökare, då turist- och besöksnäringen är en viktig inkomstkälla för många ölänningar. Det är både inhemska och utländska besökare som kommer till ön. Turismnäringen är en mycket viktig del för sysselsättningen på Öland, och det är flera småföretag som är beroende av turismen. På Öland driver företagen ofta turismrelaterade verksamheter som boende, handel och restauranger för att nämna några. Under sommarsäsongen ökar antalet verksamheter inom turismen på Öland (Foghagen & Johansson, 2004: 22-23). Det öländska landskapet utgörs av flera fysiologiska förutsättningar som gynnsamma miljöer och bra klimat för livsmedelsproduktion. Förutom det är handel och tjänster en viktig sysselsättning på Öland därtill kan turismverksamheter som rekreation, kultur och handel räknas in. Turism och besöksnäringens utveckling av olika relaterade aktiviteter har alltid varit centralt för Öland. Dessa aktiviteter kan vara sol och bad men också andra aktiviteter och detta lockar många. Öland är en plats som utgörs av landsbygdsturism, främst de södra delarna av ön. En stor del av det öländska landskapet har bra jordbruks- och livsmedelsproduktion vilket gynnar denna typ av turism, men den är inte mest framträdande. Mer utmärkande är turismen som idag präglar många av landets städer. Denna typ av turism finns det exempel av i Borgholm på norra Öland, dit många ungdomar kommer för att uppleva utelivet. Öland kännetecknas i dagsläget av en blandning av urbanturism- och landsbygdsturism (Foghagen & Johansson, 2004: 22-33). 19

20 4. FÖRETAGANDE PÅ ÖLAND 4.1 Småföretag inom turism Ölands näringslivskontor arbetar för kommunerna Mörbylånga och Borgholm på Öland. Organisationen arbetar med utvecklingsfrågor, näringslivsfrågor och företagsutveckling i syfte att skapa flera arbetstillfällen på Öland. Öland är ett landskap där det finns gott om småföretag. Borgholms kommun som ligger beläget på norra Öland har i dagsläget flest företag per invånare. På Öland finns det idag många företag, cirka 1300 varav större andelen är småföretagare (Nyholm, personlig intervju, 2009). Då Öland är ett populärt turistmål är det många som besöker ön, men även startar företag där. Många av de mindre företagen på ön har inriktat sin verksamhet eller företag mot turism. De personer som har turismrelaterade företag och verksamheter omfattar både hotell och restaurang, bed and breakfast samt olika sorters boendeanläggningar. När företag startas upp kan de behöva hjälp och stöd med olika saker. Ölands Näringslivskontor erbjuder en lotsfunktion vilket hjälper företagen att söka olika tillstånd eller om de behöver kontakt med någon myndighet, samt hjälp att komma till rätta. Med hjälp från Ölands Näringslivskontor kan företagen på Öland söka rådgivning och ekonomiskt stöd. Organisationen erbjuder även kompetensutveckling, marknadsföringssatsningar och mässarrangemang där företagen kan delta. Det är inte enbart företag som är turismrelaterade som organisationen hjälper, utan de hjälper olika företag med tjänster och service. Det som krävs för att få hjälp är att företaget är verksamt på Öland (Nyholm, personlig intervju, 2009). Det är som sagt en väldigt stor andel av företagen som driver turismrelaterade verksamheter. För dessa företag är turismen av stor betydelse, då de är direkt eller indirekt beroende av det. Turismen är för många av dessa företag en drivkraft bakom utvecklingen av handel, service och byggnation. När ett företag bygger en turismanläggning skapar det arbetsmöjligheter åt leverantörer, underleverantörer och serviceföretag. På detta sätt bildas ett nätverk av företag. Det finns även många som bor på Öland, som investerar pengar där. Detta påverkar ön positivt då folk som kommer dit konsumerar sina pengar där. Flera av de turismrelaterade småföretagen är också säsongsberoende. Många måste få in sin årsinkomst under sommaren för att klara sig resten av året med allt från renoveringar till olika investeringar. För att småföretagen inte ska bli säsongsberoende stödjer Ölands Näringslivskontor processer som skapar flera säsonger. Till exempel hjälper de till vid skördefesten på hösten, men även 20

21 diverse våraktiviteter. Genom kompetensutveckling får företagen även lära sig hur de når en bredare publik, genom bättre marknadsföring och bättre produktutveckling (Nyholm, personlig intervju, 2009). 4.2 Betydelsen av kontakter för småföretag Den utbredda landsbygden på Öland med få större städer ses inte som något hinder för att starta småföretag. Glesbygden och landsbygden på Öland har ett aktivt liv, vilket bidrar till att många av småföretagen kan erbjuda service på nära håll. Detta är något som skiljer Öland från andra gles- och landsbygder. Det är inte bara den utspridda servicen runt om på landsbygden som är positivt på Öland. Många som flyttar till Öland för att starta företag gör det på grund av det kustnära landskapet. Det kan även finnas andra kopplingar som att ha varit turist eller besökare, eller att företagets verksamhet passar in med den öländska naturen och kusten. Kontaktnätet och relationerna bland företagen är otroligt viktiga. Företagen tjänar på att ha sina underleverantörer och affärspartners på nära håll. De lär sig vilka de kan samarbeta mer respektive mindre med. Kontakterna är viktiga då de kan bidra till sammanlänkningar mellan företag vid större projekt och paketlösningar. Erbjuder ett företag logi och ett annat företag har en restaurang kan båda parterna tjäna på samarbete (Nyholm, personlig intervju, 2009). 4.3 Företaget Wannborga vin & lamm Företaget Wannborga vin & lamm startades för 25 år sedan av Ingrid och Gunnar Dahlberg. Paret flyttade till Öland vid mitten av 1970-talet då de höll på med jordbruk och fårhållning. De flyttade till en mellanstor gård på norra Öland, och rätt snabbt bestämde de sig för att renovera två av gårdens tillhörande flyglar. När detta var färdigt hyrde de ut dem till folk. Innan företaget Wannborga vin & lamm grundades hade de ett byggföretag. Då stug- och rumsuthyrning blev allt mer populärt på Öland, beslutade de sig för att bygga stugor. Eftersom det under sommartid är en brist på bostäder var detta en bra idé. När de mindre stugorna var byggda bestämde de sig också för att bygga större lyxhus med inomhuspool för att sedan hyra ut dem. Detta var en bra investering och det blev snabbt väldigt populärt, främst bland tyska turister. Något som senare blev jobbigt var städningen. Husen var för stora och det var mycket jobb med dem. Samtidigt hade paret för få hus för att ordna en skötselorganisation, då det krävdes flera hus och kostade mycket. Därför beslutade sig paret för att sälja dem och utveckla verksamhet vid gården i Wannborga i stället. Sedan länge har 21

22 paret varit intresserade av vin och vinodling. Det blev inte lagligt med vinodling i Sverige förens 1999, därför kunde de inte planera sina första plantor förens (Dahlberg, personlig intervju, 2009). De bestämde sig för att starta vineri, bränneri, styckning av lamm samt gårdsbutik och började renovera gårdens tillhörande ladugårdsbyggnad. Till en början tänkte de inte på hur de skulle bli av med vinet, spriten och konjaken de tillverkat. De kom då på att de skulle servera det till människor som kom till dem, därav uppkomsten av restaurangen vid gården. För att få servera vinet behövdes serveringstillstånd och restaurangen måste ha ett godkänt kök, stekbord för varm mat och meny. När detta inträffade blev en gård i samma by till salu och det passade bra till restaurangen och de köpte den. En annan anledning till köpet var att de kunde ha gårdsbutiken där. Den fick de nämligen inte ha i samma byggnad som bränneriet, då det kunde explodera och människor som vistas där kunde skadas. Gården de köpte hade även två tillhörande hus som var i ett bra skick att de kunde hyra ut direkt. Nu kunde de alltså med bränneri, vineri, styckning av lamm, gårdsbutik, restaurang och rumsuthyrning erbjuda turisterna ett bra utbud (Dahlberg, personlig intervju, 2009). De valde att flytta till Öland då det verkade trevligt och det var inte långt från parets respektive hemorter. Det var även bra då de skulle ha får. Från en början hade de får, vin och vinodling kom först senare efter 1999 då det blev lagligt i Sverige. När de startade tillverkning av vin år 2005 var de en av de första kommersiella vinodlarna i Sverige. Målet de har inom företaget är oklart, men de tycker det är spännande med vin och vill utveckla det. Samtidigt måste de bli av med vinet på något sätt. Drivkraften bakom företagets och dess verksamhet är deras intresse, men det är samtidigt svårt att få allt att gå runt. När restaurangverksamheten bedrivs behövs det mer folk än vid enbart en gårdsbutik och rumsuthyrning. Det är även svårt med restaurangverksamhet, då det kan vara svårt att veta hur många som kommer, och hur mycket mat som går åt. Företaget erbjuder olika aktiviteter för besökarna. Bland annat brukar de ha visning av vineriet och vingården. De har även olika aktiviteter på kvällarna som grillkvällar och helkväll i vingården. Under båda tillfällen bjuds det på god hemlagad ekologisk mat från den egna gården. Vinkvällarna erbjuder även visning av vineri, provsmakning och avecprovning efter maten. Problemet med detta är att det är svårt att veta hur många som kommer. Det kan ibland vara svårt att beräkna mängden mat (Dahlberg, personlig intervju, 2009). 22

23 4.4 Nätverk och samarbete Wannborga vin och lamm har sin säsong mellan april och november. Under vinterhalvåret har butiken öppet fredagar och en del gruppbokningar förekommer. Det är oftast lättast med grupper som kommer denna tid på året, då det går baka ihop olika saker som till exempel mat och boende. Vid lågsäsong under hösten och vintern är det ägaren själv som står för den större delen av arbete. Det kan vara allt från matlagning till städning, men även ekonomin och marknadsföring ska skötas. Under lågsäsong har företaget två fast anställda som är ansvariga för området, jordbruket och djuren. Sedan under högsäsong då det kommer betydligt fler turister är det fler som arbetar. Då krävs det anställda som städar rummen och husen som hyrs ut, kökspersonal och servitriser. När företaget anordnar grillkvällar och vinkvällar krävs det ännu mer folk. Nästan hela släkten brukar vara där och hjälpa till då det behövs, alltså används det inre nätverket här som i detta fall är släkten. Företaget är till en viss del beroende av turismsäsongen, då den genererar jobb och pengar till verksamheten. Detta behövs för att företaget ska gå runt. Något som upplevs som positivt enligt Dahlberg är att Öland har försökt jobba med att förlänga säsongen. Till exempel har skördefesten utvecklats och detta är väldigt positivt för många av de mindre företagen på ön. Innan sommarsäsongen börjar är företaget alltid noga med att vara förberedda. Under vinterhalvåret och lågsäsong är det också en mängd pappersarbete som ska skötas vilket tar tid. Det är löner som ska betalas ut, fakturor ska skickas iväg, och skatter samt moms ska fixas. Om något behöver renoveras görs det också vid den här tiden på året. Det är inte lika ofta lamm skickas iväg till slakt under hösten och vintern som under sommaren. De som vill köpa lamm under lågsäsong kan köpa fryst lamm om de vill ha, då det alltid finns på lager (Dahlberg, personlig intervju, 2009). För att locka turister och besökare marknadsförs företaget via internet på olika hemsidor. De marknadsför sig även genom att de samarbetar med olika företag, men också då de ingår i ett större nätverk. De samarbetar även med organisationen Bo på lantgård, där de finns med på deras hemsida via en länk då det enkelt går hitta företagets hemsida. Lokala samarbeten förekommer även med olika butiker i Borgholm där de sätter upp reklam i form av lappar, systembolaget i Borgholm som köper in vin och sprit från dem. De har även samarbete med lokala återförsäljare av mat till exempel Andys potatis och Rosas handel i Löttorp som röker korv och salami av deras kött, men även Solberga gård och Halltorp köper kött av företaget. Nätverket runt företaget är uppbyggt av främst lokala turismrelaterade företag på Öland, och relationerna mellan dem har byggts upp under en längre tid. Företaget tycker att samarbetet med andra företag är positivt och skulle gärna utöka det med lokala företag som erbjuder 23