Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008"

Isak Henriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som hölls på Ångströmlaboratorierna i Uppsala är en uppföljning av en tidigare intervju från I samband med besöket på Ångströmlaboratorierna gjordes även ett besök på Solibros forskningscenter i Uppsala. Noteringar från detta besök finns i Tekniska museets arkiv. Professor Marika Edoff leder forskningen kring tunnfilmssolceller på Uppsala universitets Ångströmlaboratorier. Hon är även en av grundarna till solcellsföretaget Solibro AB och är även manager of research vid detta företag. Originalinspelning och transkript finns tillgängliga på Tekniska museet i Stockholm. Intervjun bör refereras på följande sätt: Marika Edoff, intervju från 2008 av Peter Du Rietz, Tekniska museet. Nyckelord: Tunnfilmssolceller, CIGS, Ångström Solar Center, Solibro, Lars Stolt, Photovoltaics, Atomic Layer Deposition, Q-cells, kulturmöten, yield.. 1

I samband med besöket på Ångströmlaboratorierna gjordes även ett besök på Solibros forskningscenter i Uppsala. Noteringar från detta besök finns i Tekniska museets arkiv.

2 Abstract This interview with Professor Marika Edoff was conducted at her office in the Ångström laboratories, a part of the University of Uppsala, by Peter Du Rietz in October Professor Edoff is head the thin film photovoltaic research team at Uppsala University and is also one of the co-founders of the solar cell company Solibro. The interview is focused on Marika Edoffs research on solar cells, especially CIGS thin film solar cells, and the industrialization of the scientific results from the Ångsröm Solar Center in the company Solibro, founded by Edoff and her collegues. The interview is a follow up from an earlier interview conducted in Since then Solibro has a new majority owner, the German solar cell manufacturer Q-cells, and has started a large scale factory in eastern Germany for the manufacturing of their thin film solar cells. The company has also inaugurated a research facility outside of Uppsala in Sweden. The Solibro solar cells are for sale in Germany, but not yet in Sweden. The interview also deals with what kind of politic the solar cell industry wish from the politicians for making solar cells economically more attractive for house owners in Sweden. 2

The interview is focused on Marika Edoffs research on solar cells, especially CIGS thin film solar cells, and the industrialization of the scientific results from the Ångsröm Solar Center in the

3 PDR: Peter Du Rietz, intervjuare ME: Marika Edoff, informant PDR: Det är alltså den 22 oktober 2008 och jag sitter på Ångströmlaboratorierna med Marika Edoff. Jag är här igen. Var här för fem år sedan och tänkte höra vad som har hänt sedan senast, vad hon har gjort. ME: Mm, det som har hänt sedan sist är att vi har avslutat forskningsprogrammet Ångström Solar Center som pågick då, Det avslutades i början av 2005 och vi har fått söka nya pengar och fått nya pengar och startat nya projekt och avslutat andra projekt. Så det är väl någonting som har kommit och gått. Så nu har vi pengar mest från Energimyndigheten. Förut hade vi också från Mistra men nu har vi bara från Energimyndigheten och EU och ett, vi har bildat ett, Nordiskt Center of Excellens i photovoltaics, som pågår nu. Vi har tagit en ny doktorand inom det. Förra veckan hade vi ett seminarium inom det, så det är ett jättelivligt nätverksbyggande i dom nordiska länderna, som vi säger just nu. PDR: Okey. Och vad menas då med en Nordiskt Center of Excellens? ME: Det är ett väldigt tjusigt namn. (Skratt) Ja, nej men, om man säger en sammanslutning av solcellsforskning i dom nordiska länderna. Vi är ju ganska små alla dom nordiska länderna. Norge är störst på solceller, i särklass. PDR: Jasså. ME: Dom är väldigt duktiga och framåt på solceller tack vare, framför allt en entreprenör som dom har haft som heter Alf Björseth, som startade ett solcellsföretag för länge sedan och som drev det med förlustsiffror under många år och sedan så bara exploderade det och blev väldigt framgångsrikt. Så att med det goda exemplet har flera företag i Norge satsat på solceller så det är verkligen det stora, stora exemplet i Norge, så att den mesta solcellsforskningen också sker i Norge på kristallina, solceller. Och sedan kommer väl Sverige som god tvåa då med våran tunnfilmsteknik. Sedan finns det viss forskning också i Finland och Danmark. Sedan har vi knutit till oss, i det här nätverket, också ett lab i Estland, Tallin och ett Ioffe-institutet i S:t Petersburg i Ryssland som också är med i det här samarbetet. Så att, och iden med det samarbetet är att man utbyter doktorander framför allt mellan dom olika länderna. PDR: Men alltså jag tycker det låter som, det norska exemplet visar ju på hur viktigt det är med uthållighet i den här typen av forskning och utveckling. Jag tror vi pratade lite grann om det för fem år sedan också att det är få riskkapitalister i Sverige som verkligen vågar satsa pengar där det krävs lång tid av uthållighet innan man ser resultaten. ME: Och jag tror väl, 2003 var väl ungefär när det började vända för Renewal Energy Corporation som det här norska företaget heter, när det började gå riktigt bra. När 3

ME: Mm, det som har hänt sedan sist är att vi har avslutat forskningsprogrammet Ångström Solar Center som pågick då, 2003.

4 efterfrågan ökade på solceller och dom hade placerat sig strategiskt helt rätt. Och dom är ju fortfarande väldigt rätt därför att dom behärskar alla steg i näringskedjan, kan man säga, för kiselsolceller och de senaste åren har det varit brist på råvaran kisel, alltså högrent kisel har det varit brist på. Och då har dom kontrollerat högrent kisel också. Så att dom har liksom haft hela näringskedjan där och det har varit väldigt bra för dom. Och det har ju också gjort att den här bristen på högrent kisel har begränsat tillväxtmöjligheterna för den konventionella kiseltekniken och har gjort att många företag har fått gå på halvfart därför att dom inte har fått tag på material. Och det har också gjort att investeringsviljan för tunnfilmsteknik har varit hög därför att det är en kiselfri teknik, har man kunnat marknadsföra den som då, som inte lider av den här bristen på kisel. PDR: Okey. Så att ni har också märkt av att det där har börjat vända? ME: Ja. Ja. Och det tror jag också vände ungefär 2003, just att investeringsmiljön för solceller började öka då, kanske några år senare, men det började ändå röra på sig. Över huvud taget energiteknik har ju blivit bättre investeringsmål kan man säga, under dom senaste åren. PDR: Jag vet att några saker som ni forskade på då när vi var här, det var dels att byta ut indium med gallium. Det var Olle [Lundberg] som forskade på det. Hur har det gått på den fronten? ME: Ja, ja man kan ju inte byta ut indium mot gallium helt. Däremot kan man öka andelen av gallium. PDR: Okey, så kanske det var. ME: Och det görs väl, fortfarande använder vi ju gallium. Men vi har faktiskt en doktorand som jobbar med indiumfritt då men det blir ju inte alls lika bra. Hon försöker förstå varför det inte blir lika bra. Så att vi jobbar, med en del med höggalliumsolceller också, men annars är det trixigt att sätta gallium mot, mot, ja i början, ha mycket gallium i början och sedan ha lite mindre i slutet så blir det bäst. PDR: I början, hur menar du då? ME: Ja man gör, när man bygger sin film så har man ett molybdenskikt underst och sedan så har man, kan man lägga mycket gallium när man börjar liksom växa sin film så lägger man först mycket gallium och sedan lite mindre och lite mindre gallium mot ytan. PDR: Jaha, så att man lägger på det i olika skift? ME: Ja kan man säga. Så kan man göra. PDR: Ja. Och sedan så arbetar ni också på att göra skikten tunnare. ME: Mm, det har vi gjort och där har vi väl kommit en bit på väg, men det är inte så lätt alltså. Det är inte så bra om man gör så. Men vi har väl fått en hel del ökad förståelse 4

kisel har det varit brist på. Och då har dom kontrollerat högrent kisel också. Så att dom har liksom haft hela näringskedjan där och det har varit väldigt bra för dom.

5 för hur det kan bli bättre och vi har jobbat en del med optiska reflektorer, alltså att sätta speglar så att ljuset skall studsa och så där. Fortsättningen på denna 26-sidiga intervju finns tillgänglig i Tekniska museets arkiv. 5

Relevanta dokument

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet