Minnesanteckningar - Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för tillämpning av PBL i landsbygdsområden, möte

Transkript

1 Minnesanteckningar - Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för tillämpning av PBL i landsbygdsområden, möte Närvarande Ewa Engdahl, Emma Franzén, Bosse Lönnqvist, Staffan Lund, Tuva Bojstedt, Maria Gustafsson, Louise Andersson, Lars Björneld (endast 28/4), Ingrid Öhlund (endast 28/4) Jakob Vedefors och Ted Kjellsson från filmproduktionsbolaget Direktörn & Fabrikörn anslöt på kvällen 28/4. Program Under dagarna kommer vi både att arbeta med svaret på frågan VARFÖR? genom manuset till filmproduktionen och HUR? genom att lyfta fram och diskutera goda/lärande exempel. 28 april Vi samlas utanför huvudingången på Centralstationen i Göteborg för gemensam avresa till Orust (Maria och jag fixar minibussar/bilar) Lunch Inledning Var och ens bidrag till tipsskriften Fika Manus Vi lagar middag tillsammans (Maria fixar råvaror) 29 april Frukost 8.30 Manus Lunch Hur går vi vidare? Avresa 28 april Inledning Ingrid från lantmäteriet är ny i gruppen. Hon jobbar med Lantmäteriets landsbygdssatsningar och har bl a tagit fram en hel del intressant landsbygdsinformationsmaterial. Övriga presenterar sig.

2 Louise ger kort summering om var vi står: Vi arbetar med två parallella spår Varför planera på landsbygden och Hur planera på landsbygden. VARFÖR motivation, engagemang och inspiration genom filmen som ska tas fram. HUR vägledning och lärande exempel. Vår främsta målgrupp är kommunala tjänstemän och politiker och vårt budskap är Se och ta tillvara landsbygdens resurser och planera i samverkan med de aktörer som lever och verkar där. HUR goda och lärande exempel Maria konstaterar att det är bara något enstaka kommundrivet lokalt planeringsprojekt som drivs av en kommun och som fått stöd från Landsbygdsprogrammet. Däremot finns det en hel del lokala exempel. Tuva och Ewa berättar att de nu erfar att länsstyrelserna blir väldigt osäkra när kommunerna är sökande. Detta är inte är bra eftersom kommunerna behöver vara med som projektägare för att klara likviditeten i EU finansierade projekt. Ingrid tror att kommunerna är mer motiverade än vad vi tror. T ex har det börjat hända en hel del i och med den nya strandskyddslagstiftningen och möjligheten att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Lars berättar om fördjupad kustzonsplanering, där även planeringen av nyttjandet av vattnet kommer med. Emma berättar att en ny Plan- och bygglag är på gång i vilken man tydliggör PBLs roll i den regionala och strategiska planeringen. Emma berättar också om arbetet med Landsbygdsutveckling i strandnära områden. Inom den pågående PBL-satsningen arbetar länsstyrelserna i Kalmar, Västernorrland och Jämtland tillsammans med att ta fram metoder. Kommunerna är också involverade i arbetet. I Jämtland arbetar t ex kommunerna kring Storsjön ihop. Västerbotten och Norrbotten har också ett metodutvecklingsprojekt för avvecklingsområden. Där är Vilhelmina och Arjeplogs kommuner med. Klart sista nov. LIS kräver att det redan finns infrastruktur. Kristianstad kommun har haft mycket samrådssatsningar i vindkraftsetableringar. Kramfors kommun har haft samrådsarbete med byalag. Här har ÖP-arbetet utgått ifrån en lokal plan. Emmaboda kommun jobbar just nu med fyra planer utifrån gräsrotssamtal och lokala utvecklingsambitioner. Torsås kommun la ner 3 år på köksbordsplanering som underlag till ÖP och slapp sedan överklaganden. Hänger väldigt mycket på vad det kommer för rekommendationer till kommunerna. Svenljunga är ett annat exempel. Landsbygdsutveckling och landskapsplanering genom rådslag i Skåne. Planeraren är mer katalysator och hjälper till att rådslå. Markägarna måste vara med för att det ska fungera. Processlederiet blir centralt. Det är det vi ska komplettera med och fokusera på i både varför och hur. I Torsås var det folket som planerade under processledning från tjänstemännen och de planerare som ställde samman materialet i Torsås blev mer av layoutare. Hans Ahren på Koster och Käringön är ett annat exempel på sådan processledare. I Kustzons planeringen har man också kallat in delårsboende i planeringsprocessen genom Leaderprojekt Tanum, Strömstad och Lysekil. Processledarens roll måste vara att få med både politikerna och gräsrötterna (lokala utvecklingsgrupper, markägare, pendlare, fritidsboende, företagare, m.fl.) i planeringsprocessen. Processledaren måste även se till det allmänna som kommunala, regionala, nationella och europeiska mål och bevaka så att de allmänna intressena inte körs över av privata intressen.

3 Vem har tolkningrätten att säga vad som är värdefullt och varför är det värdefullt se det i ett globalt perspektiv livsmedelsförsörjning, rekreation, energiförsörjning, vattenförsörjning, etc. Balans produktion och konsumtion. Sambandet mellan stad-land. Hur går vi vidare med hur-delen? Vi måste göra de goda exemplen till lärande exempel. En mindre grupp bestående av Louise, Bosse, Emma och ev. Anna från SKL (Staffan L frågar) arbetar vidare med detta går igenom de goda exemplen och specialgranskar dem utifrån följande kriterier / frågor för att göra de goda exempel till lärande exempel: - Vad var framgången? - Vad gjorde framgången? - Hur såg styrningen ut har man jobbat med en processledare och i så fall hur? - Vilka aktörer var involverade? - Vilka fakta har man använt? - Vilka sakfrågor har behandlats? - Har man tänkt glokalt (sett trender i omvärlden)? - Hur har man behandlat förhållandet mellan stad och landsbygd? - Hur länge höll man på? De framgångsfaktorer som vi talat om under mötet är: - Förankringen har fått ta tid - Det har funnits personer som kunnat leda processen - Politiker-tjänstemän-gräsrötter har planerat tillsammans (gräsrötter i många kategorier; markägare, delårsboende, samhällsföreningar, företagare, boende osv) - Man har tagit till sig och gjort allmänintressena till sina och använt dem som fördelar - Folket i bygderna är stolta över sin plan - Planeringsprocessen har satt fart på aktiviteter som utvecklar bygden med hänsyn till olika intressen (ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara) - Man har undanröjt överklaganden Det är viktigt att vi hittar formen för hur vi kommunicerar HURet. 29 april VARFÖR Konceptformulering film tillsammans med Direktörn & Fabrikörn Vi vill att filmen ska: kännas i magen ge symbolbilder förmedla hot lösning igenkänning humor effekter för fler vara en film som sprids kollegor emellan i sociala medier och mail sjävspridning. Utanför oss som ingår i nördgruppen ska filmen kunna fungera som en symbol för hela frågan. Humor är nyckeln. En tänkbar bild: tjänstemannen i sin bubbla spricker hål föreställning om landsbygden Konflikter möjliga att spegla: Djurhållning / nyinflyttad stadsbo.

4 Privatiseringen som stänger av gammal hävd markägandet nya ägarkategorier mitt och ditt. Känslan för samfällt är mindre idag trots att det är en viktig faktor, viktigare på landsbygden än i staden gemensamma funktioner vägfrågan är belysande. Landsbygdsborna som städpatrull i veckorna städa för att det ska blir fint till helgen då stadsborna kommer ut för att rekreera sig. Här behöver vi fylla på Argumenten till varför man ska planera: Att samordna intressen i ett tidigt skede ger en både social/demokratisk, miljömässig och ekonomisk vinning. Planering är demokrati genom att planera lyfter man upp ställningstaganden och förändringar till ytan och gör dem därmed möjliga att påverka. En planering som grundar sig på en dialog i ett tidigt skede mellan de som lever och verkar på landsbygden och kommunen skapas dessutom en stark social grund att stå på till skillnad från en planering som kommer uppifrån. En miljömässig vinning landskapet är en resurs som vi måste nyttja på ett hållbart sätt. Tänk t ex klimatförändringar. Ekonomiska vinster med att planera för utveckling på landsbygden att ta vara på resurser och möjligheter och samordna dessa skapar en ekonomisk vinning genom t ex ökat självförtroende och ökad turism. Landsbygden är en angelägenhet för alla både för konsumenter och producenter En angelägenhet för så väl stadsbor som landsbygdsbor en vindkraftspark som begränsar rekreation är ett allmänintresse. Viktigt att medvetandegöra förhållandet mellan stad och landsbygd givandet och tagandet ett system. Planering tydliggör den politiska viljan! I landskapet blir den politiska vilja fysisk och därmed synlig. Planera utifrån att upptäcka människorna/fördelarna som RESURS för utveckling. Satsningarna som drar nytta av varandra. Planera för att förstärka resurser så som man planerar i staden. Landskapet förändras hur vill man (politiken-tjänstemän-gräsrötter tillsammans) förvalta. Tänka större tänka att landsbygden är mellankommunal/regional och folk rör sig mer. Att upptäcka att processen att vägen är mödan är värt! Hantera och undanröja konflikter som bromsar mål och ambitioner. Som tjänsteman ska jag få en kick av att komma ut och tala med folk då har han/hon vunnit på lotto det är kanon att vara processledare. Ge bra förutsättningar ÖP ge förutsättningar att gå vidare med önskvärda projekt satsningar i andra former.. Skoterlederna i fjällvärden Marias exempel: Samma resultat när gräsrötterna fick vara med och bestämma från början som när de inte var det. Skillnaden var den att när de fick vara med och bestämma så var hela bygden med på dragningen av lederna istället för att vara emot. En nog så viktig skillnad! Att som tjänstemän vinna kunskaper om vad som egentligen sker i sina landsbygdsområden, vilka som flyttar dit och varför de gör det? Hur de försörjer sig? Var man handlar? Vad som produceras inte bara mat? VAD VILL DE SOM LEVER OCH VERKAR DÄR UTVECKLA/BEVARA MED SIN BYGD? Få planerarna att reflektera över hur mycket man känner till av sin landsbygd.

5 Balans mellan givande och tagande mellan stad och landsbygd. Viktigt att filmen motiverar och tydliggör - inte ger svaren på hur man gör. Bilder som dyker upp: En dynamisk landsbygd med mångfald av verksamheter. En tjänsteman som sitter med en karta med ett vitt fält utanför tätorten. Hon/han lyfter på det vita och hittat en massa verksamheter. Sedan står på ett möte eller sitter vid ett köksbord. Hittar att där finns resurser och behov av alla slag, resurser i form av mänskliga kunskaper och erfarenheter och människors verksamheter och naturresurser. Behov som är individuella och allmännas behov (socialt, ekonomiskt, miljö). Hon/han upptäcker intressekonflikter. I panoreringen också få in det överraskande som gör att den känns i magen. Några tjänstemän är klara och ska överlämna och då. Tidsplan framöver Filmen: V 18 Vi levererar en lista förslag på situationer som kan illustrera: 1. Problem/Konflikter 2. Resurser/Lösningar Enkelt och i punktform. Gruppen skickar förslag till Louise som sammanställer och återkommer till Jakob med dessa listor i slutet av v 18. V 19 D & F levererar grovutkast. Louise sprider till gruppen. V 20 Synpunkter skickas till Louise. Louise sammanställer och har i slutet av v 20 tel möte med D&F. V 21 D & F levererar utkast 2. Louise skickar ut för synpunkter, sammanställer och har tel. möte med D&F samma vecka 31 maj bör filmarna ha en färdig idé klar för att under juni påbörja inspelningen. Under sommaren kommer Jessica Hagård och Louise vara tillgängliga för att vid behov lämna synpunkter på klippning. Nästa möte blir den 30 sept 1 okt i Högsby. Tuva hjälper till att fixa lokal och boende. Till nästa möte ska gruppen som ska jobba vidare med HUR-delen ha ett grovutkast till idé färdigt. Vid detta möte blir det även premiärvisning av filmen (internt)! Vid pennan Maria och Louise