PM Samhällsekonomi med fokus på vägsystemet

Gruvsatsning och samhällsutveckling i Pajala kommun med omgivning PM Samhällsekonomi med fokus på vägsystemet Slutrapport 2011-03-23

Innehåll Sammanfattning... 4 1. 1nledning... 6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Syfte...6 2. Pajalas och regionens förutsättningar... 7 2.1 Kraftig ekonomisk tillväxt...7 2.2 Befolkning och ortstruktur...8 2.3 Arbetsmarknad och sysselsättning i regionen...10 2.4 Pendling... 11 2.5 Skolutbud och utbildningsnivå...13 2.6 Utbildningsutbud...14 3. Transportinfrastruktur... 15 3.1 Vägnät...15 3.2 Behov av kompletterande transportinfrastruktur...16 3.3 Järnväg...19 3.4 Sjöfart...19 4. Gruvetableringen i Pajala - samhällseffekter... 20 4.1 Samhällsekonomiska potentialer genom förbättrat resursnyttjande...20 4.2 Övergripande samhällsekonomisk kalkyl för vägsystemet...20 5. OPS-finansiering krävs för att uppnå en effektiv och attraktiv helhet... 24 2

Förord Pajala Utveckling AB har fått en framträdande roll för att klara utveckling av samhälle och näringsliv i brett samarbete med kommunen, näringslivet och staten i form av länsstyrelse, departement, sektorsmyndigheter etc. PUAB verkar för goda förutsättningar för befintligt näringsliv och för nyetablering av näringsliv. Attraktiva boende- och företagsmiljöer är av grundläggande betydelse för att uppnå boende i kommunen i stället för kostnadsmässigt och socialt ofördelaktig långpendling av karaktär fly in-fly out. Gruvnäringen och anknytande näringar ägnas särskild uppmärksamhet. Goda förutsättningar för kompletterande näringar, bl a turism, är också angelägna för att skapa bred attraktivitet och bred arbetsmarknad som är attraktiv för såväl män som kvinnor i alla yrkesverksamma åldrar. PUAB håller, liksom gruvbolaget, hög ambitionsnivå att öka andelen kvinnliga anställda inom gruvnäring och anknytande näringar. Idag i Sverige är andelen 13%. PUAB har målsättningen 40%. Högre utbildning och olika specialiserade utbildningar är av stor betydelse för att stärka kompetensförsörjningen och förutsättningarna för ett innovativt utvecklingsklimat. En viktig del i detta innovativa utvecklingsklimat är ökad klustersamverkan med närliggande Kiruna och Gällivare, som redan idag är två av EU:s mest framstående gruvkommuner. Utökat samspel eftersträvas härvid med högre utbildning och forskning främst i Luleå och även Umeå för att ytterligare vidareutveckla detta betydelsefulla nordeuropeiska gruvkluster. Planeringen för gruvexpansionen är en mycket viktig samhällsbyggnadsuppgift, som behöver baseras på ett brett samhällsekonomiskt synsätt och ske i nära samarbete med näringsliv, länsstyrelse, departement och statliga sektorsmyndigheter. Utveckling av transportinfrastruktuen är betydelsefull för att uppnå samhällsekonomisk effektivitet i samhället som helhet. Denna utredning har genomförts av ÅF Infraplan med tekn dr Stellan Lundberg som uppdragsledare, Maria Lundberg internationell ekonom, Patrik Lundberg civilingenjör samhällsbyggnadsteknik, Eva Andersson kulturgeograf och Barbro Lundberg fil mag som utredare. Utredningen har finansierats genom anslag till PUAB från Tillväxtverket. Bengt Niska, VD för Pajala Utveckling AB 3

Sammanfattning EU har starkt underskott i malmutvinning i förhållande till unionens egna konsumtion. EU ser det som angeläget att öka den egna utvinningen för att klara långsiktig hållbarhet vad avser både tillgång och prisbild. Ca 90 procent av järnmalmsutvinningen i EU sker idag i Kiruna och Gällivare. Förutom att LKAB ökar sin utvinning tillkommer i Pajala kommun tre utvinningsbara fyndigheter samt en i Hannukainen på finska sidan. Fler fyndigheter kan förväntas tillkomma. Pajala kommun var ursprungligen starkt baserad på skogs- och jordbruk. De stora strukturomvandlingarna inom främst skogsbruket minskade befolkningen från 15 400 invånare 1954 till 6 300 idag. Pajala kommun har ambitiöst klarat sin ekonomi och även sin samhällsservice under denna nedgångsperiod. Dock är det omöjligt att med egen ekonomi växla om till en expansionsperiod, beroende på att intäkterna kommer uppemot 5 år efter erforderliga utgifter. Det är därför angeläget med ett lagarbete mellan gruvbolaget, kommunen, staten och EU för att tillgodose EU med malm och metall. Det är en stor och komplicerad utmaning att klara erforderlig omställning av infrastruktur, näringsliv, samhällsservice och kommersiell service. Detta är inte möjligt att hantera med de traditionella, nationella planeringssystemen, t ex via den normala infrastrukturplaneringen. Normalt är utvecklingen i olika regioner och kommuner relativt rätlinjig, men här erfordras på mycket kort tid en kraftfull omställning och utveckling. Det är angeläget att se sammantaget på hela det nordeuropeiska gruvklustret, där Pajala blir en ytterligare lagspelare tillsammans med Kiruna och Gällivare samt universitetsutbildning och forskning i främst Luleå och Umeå. Samspelet över nationsgränsen till Finland är också angeläget att beakta. Kopplingarna med Norge är mycket viktiga beroende på att huvuddelen av Malmfältens malmexporter till EU idag sker via Narvik och 4 framgent kommer att behöva öka via Narvik, beroende på kraftigt ökad utvinning och fartygstrafikens djupgående, som tillsammans med isfrihet möjliggör betydligt större tonnage än via Bottenviken. Den utveckling som nu behöver ske berör inte enbart gruvnäringens transportmöjligheter, utan behöver beakta helheten i samhällets funktion. Denna rapport behandlar främst utvecklingen av väginfrastrukturen för att klara erforderlig utveckling av samtliga samhällssektorer. Malmbanan behöver kapacitetsförstärkas, främst beroende på att LKAB:s brytning i Kiruna ökar kraftigt med nära 17 miljoner ton/år fram till 2020 och att Pajalabrytningen tillkommer med ca 6 miljoner ton/år, dvs totalt mer än dubbelt så höga transportvolymer som idag. Dessutom behöver hela Malmbanan Luleå - Gällivare - Kiruna - Narvik fungera för att säkerställa god transport- och leveranskvalitet. Järnvägsinfrastruktur saknas idag i Pajala kommun, men kan aktualiseras i framtiden ifall malmvolymerna ökar. Eftersom Pajala kommun med mycket hög ambition har vidmakthållit samhällsservice i form av skolor, fritidsaktiviteter etc. även i övriga kommundelar än centralorten finns lågutnyttjad infrastruktur att ta tillvara. Fortfarande nyttjad infrastruktur kan tas tillvara avsevärt bättre ifall vägsystemet utvecklas på ett sätt som stärker förutsättningarna för både näringslivet och kommunen. Till följd av den kraftiga befolkningsminskningen sedan 1950-talet finns ett stort antal obebodda fastigheter inom kommunen, såväl jordbruksfastigheter som villafastigheter. Tidigare var prisbilden så låg att utflyttande hellre hade kvar sin fastighet. Prisbilden har nu höjts kraftigt, vilket har gjort det intressant att sälja. De flesta obebodda fastigheterna finns väster och sydväst om gruvområdet. Vägsystemet är dock sådant att det idag är alltför långa pendlingsavstånd för att kunna tillgodose näringen med arbetskraft från dessa kommundelar och dessutom attrahera nya kommuninvånare att bosätta sig i dessa relativt närbelägna orter till gruvexpansionen.

Hittillsvarande avsaknad av kvalificerade arbetstillfällen i Pajala kommun har lett till omfattande export av högutbildade till andra kommuner. Med god helhetsfunktion skapas nya förutsättningar för Pajala kommun och dess näringsliv att ta vara på den kompetens som skapats/skapas inom kommunen. Utbyggnaden av vägsystemet behöver ske med hög tidsprioritet för att dels ta vara på malmpotentialerna, dels ta vara på samhällets möjligheter att tillgodose med arbetskraft och befintligt realkapital, service etc. En övergripande samhällsekonomisk kalkyl har genomförts för att klarlägga de samhällsekonomiska potentialerna. Denna kalkyl visar att de samhällsekonomiska vinsterna för ett i påtaglig närtid utbyggt vägsystem kan vara 4 gånger högre än de samhällsekonomiska kostnaderna. Det är därför angeläget att snarast komma till beslut om en särskild satsning på vägtransportinfrastrukturen i Pajala kommun kombinerat med en satsning på kapacitetshöjning på Malmbanan. Miljoner kronor, diskonterade till nuvärde 2000 1500 Utbyggt och uppgraderat vägnät Uppgradering av bef. vägar 1000 500 Utan dispens för tyngre fordon Med dispens för tyngre fordon 0-500 - 1000-1500 Anläggningskostnader Merutnyttjande av idag outnyttjat realkapital Undvikande av fortsatt nedgång och därav ineffektivt nyttjande av befintlilgt realkapital Effektivare samhällsservice arbetskraft Effektivare nyttjande av Bättre kompetensförsörjning Lägre malmtransportkostnader pendling Lägre fordonskostnader Minskade pendlingstider Effektivare skogsnäring Utvecklad turism Externa effekter (Miljö/klimat/olyckor/slitage) Sammanfattande grafisk figur över de samhällsekonomiska vinsterna med utvecklat och uppgraderat vägsystem resp uppgradering av befintliga vägar utan nya väglänkar (blå resp röda staplar). Av figuren framgår att vägsystemet med nya väglänkar + uppgradering (blå staplar) kostar mer än uppgradering av befintliga vägar, samtidigt som vinsterna genom bättre nyttjande av befintligt realkapital, effektivare malmtransporter, effektivare service, bättre tillgång till arbetskraft etc är betydligt större än skillnaderna i anläggningskostnader. Diskussion kring storheter Vinst för de tillkommande volymerna för LKAB i Kiruna (ca 17 miljoner ton år 2020) motsvarar ca 17 miljarder kr på ett år ifall vinstmariginalen är densamma som idag. Denna tillkommande årsvinst kan finansiera omfattande uppgradering av Malmbanan/Ofotenbanan med betydande andelar dubbelspår. Omvänt blir med otillräckliga kapacitetsåtgärder brytningsvolymerna och vinsterna avsevärt mindre. 6 milj ton/år vid full drift av Pajalagruvorna motsvarar ca 6 miljarder kr i intäkter per år. Med 30% vinstmariginal (LKAB har 43%) skulle vinsten bli i storleksordningen 2 miljarder per år. Kostnaderna på ca 4 miljarder stärker dessutom den lokala ekonomin. Vägsystemutvecklingen kostar således ungefär ett halvt års vinst vid full drift. 5

Gruvsatsning och samhällsutveckling i Pajala kommun med omgivning 1. 1nledning 1.1 Bakgrund Malmutvinningen inom EU är avsevärt mindre än EU:s konsumtion av metaller. EU strävar efter ökad egen utvinning. Nordligaste Sverige är, med visst tillskott från angränsande delar av norra Finland, EU:s främsta gruvregion. Ca 90% av järnmalmsutvinningen inom EU sker i Kiruna och Gällivare. Tre nya fyndigheter i Pajala kommun stärker norra Sveriges betydelse för Sverige och EU. Den fjärde identifierade fyndigheten i regionen, Hannukainen i grannkommunen Kolari på finska sidan, stärker ytterligare den samlade betydelsen för de mest befolkade och mest metallkonsumerande delarna av EU. 1.2 Syfte Denna PM syftar till att beskriva potentialerna och de övergripande samhällsekonomiska effekterna av väl planerad och genomförd samhällsutveckling för Pajalaregionen. Utveckling och utvärdering av väl fungerande transportinfrastruktur för god regionfunktion är ett särskilt fokusområde i denna PM. Rönnbäcken Metallgruvor Järnmalm Sulfidmalm (koppar, zink, bly, silver, etc.) Guldmalm Ungefärlig volym okänd Planerad gruva Ørtfjell Blaiken Svärtträsk Narvik Guldlinjen Zhdanovskoye Nickel Norilsk Nickel Monchegorsk Suurikuusikko Apatity Kiirunavaara Kovdor Svappavaara Hannukainen Kevitsa Pahtavaara METALLUTVINNING OCH METALLTILLVERKNING Utvinning och brytning förädlingssteg Tillverkning av metaller och metallvaror förädlingssteg Tillverkning av maskiner och utrustning ÅF Infraplan 2011 Luleå Outokumpu Storliden SSAB Maurliden Oulu Björkdal Kristineberg Renström Ruukki Boliden Ruukki Kälviä Talvivaara Boliden Hitura Umeå OMG Pyhäsalmi Kubal Sundsvall Tapulivuoma Malmberget Stora Sahavaara Aitik Pellivuoma Vaasa Kemi Kaustinen-Kokkola Särkiniemi Korpanga Kostomuksha nes SSAB Garpenberg Lovisagruvan Zinkgruvan SSAB Stockholm Orivesi Boliden Boliden Helsinki Fundia Wire Fundia Wire Imatra Figur 1.1:1 Malm- och metallförsörjningen kräver väl fungerande samhällen och välfungerande transportsystem. 6

2. Pajalas och regionens förutsättningar 2.1 Kraftig ekonomisk tillväxt Norrbotten står som ovan nämnts för ca 90 % av den totala järnmalmsutvinningen inom EU och har stark ekonomisk tillväxt främst till följd av snabbt ökande global efterfrågan av malm och metall. Omfattande prospektering har identifierat nya järnmalmsfyndigheter vid Kaunisvaara, cirka 25 km nordväst om centralorten Pajala. Nya järnmalmsfyndigheter har också identifierats i nordvästlig riktning mot Svappavaara. Dessutom nyöppnar och återöppnar LKAB gruvor i Svappavaara. Malmstråket sträcker sig även över till Kolari kommun på finska sidan. Hittills identifierade, brytvärda fyndigheter inom Pajala kommun är Tapulivuoma, Stora Sahavaara och Pellivuoma, som ligger i ett stråk mellan Kaunisvaara och Junosuando Bergen (se fig på PM:ens framsida). Nu kända fyndigheter kan tillsammans ha motsvarande malmvolymer som fyndigheterna i Malmberget eller Kiruna. Lönsamheten för ytterligare nya fyndigheter, utöver de hittills identifierade, förstärks av att betydande inves- Kristiansand teringar i bl a anrikningsverk, vägar och övrig teknisk infrastruktur samt samhällsbyggande i övrigt kommer att kunna mernyttjas till mycket måttfulla kostnader. Göteborg Industriellt produktionsvärde mdkr, 2005 40 Tillväxt industriella produktionsvärden Sverige/Norge - Kommun Finland - Seutukunta jan 2001 - jan 2006, (procentenheter jmf med rikssnitt) ÖKNING > 100 50-100 25-50 10-25 0-10 MINSKNING 0-10 10-25 25-50 >50 ÅF-Infraplan Nord Trondheim Oslo Halmstad 10 Karlstad Bodö Östersund Narvik Sundsvall Gävle Kiruna Umeå Vasa Luleå Uleåborg Åbo Figur 2.1:1 Linköping Nordligaste Sverige har hög ekonomisk tillväxt. När gruvbrytningen kommer igång torde Pajala Visby stå för den största enskilda tillväxten. Karlskrona Tromsö Kalmar Gällivare Stockholm Pajala Stor tillväxt förväntas Skellefteå Brahestad Kemi Tammerfors Helsingfors Rovaniemi Malmö Cirkeldiagram av Norge_kommunc 7

2.2 Befolkning och ortstruktur Länscentrum Luleå och närliggande Piteå har ökat i befolkning den senaste 10-årsperioden. Befolkningen i Norrbottens läns inland och Tornedalen har, liksom på finska sidan, minskat romsö kraftigt sedan 1950-talet till följd av strukturomvandlingar inom skogsbruket och anknytande näringar med åtföljande flyttningsförluster, särskilt bland yngre kvinnor, vilket lett till födelseunderskott. Kiruna Gällivare Pajala Muonio Befolkningsförändring jan 1999 - jan 2009 ÖKNING MINSKNING Kolari >10% 6-10% +3-6% +0-3% Pello Kiruna har nu hög ekonomisk tillväxt, beroende på starkt ökad global malmefterfrågan. Såväl sysselsättning som befolkning ökade 2006 efter flera år av minskning. Därefter har viss minskning skett genom otillräckligt bostadsutbud till följd av att stadsomvandlingen har försenats. Även Gällivare har god ekonomisk tillväxt, men befolkningsutvecklingen är fortsatt negativ bl a till följd av att stadsomvandlingen försenats. Pajala har efter kraftig befolkningsminskning i drygt 50 år fått betydande inflyttning redan innan gruvorna öppnats. Kittilä 0-3% 3-5% 5-7% <9% (Turism) 25 000 10 000 Nettoinflyttningen har under 2010 varit nästan lika stor som det betydande födelseunderskottet (se figur 2.2:2). Detta flyttningsöverskott har uppstått redan under planerings- och projekteringstiden. Inflyttningen förväntas öka kraftigt när gruvbrytningen kommer igång. Detta kräver dock att bostadsefterfrågan kan tillgodoses. kk Övertorneå Överkalix Ylitornio Rovaniemi Tervola Haparanda Boden Kalix Torneå/Kemi Arvidsjaur Piteå Luleå Uleåborg Figur 2.2:1 Stora delar av norra Sverige och Finland hade negativ befolkningsutveckling 1999-2009. Läns- och utbildningscentra har Skellefteå viss befolkningsökning, medan viktiga industri- och råvaruorter har Lycksele minskat (källa:åf-infraplan. Bearbetad statistik från SCB). 8

Befolkningsutveckling i Pajala, Gällivare och Kiruna kommuner Jämfört med indexår 2002 0 % 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010-2 % Kiruna 22 916-4 % - 6 % Gällivare 18 443-8 % Pajala - 10 % - 12 % 6 310-14 % Bearbetning: ÅF/TH Figur 2.2:2 Befolkningsutveckling i Pajala, Gällivare och Kiruna kommuner. Pajalas negativa Befolkningsutveckling inom Pajala kommun vid 600 direkt gruvrelaterade befolkningstrend bröts 2009 (källa:åf-infraplan.bearbetad statistik från SCB). arbetstillfällen med multiplikator 1,5-3 och inflyttning över 8 år 18000 16000 Prognosen börjar INFLYTTNINGSPERIOD Tapuli: 2012-2020 St. Sahavaara: 2014-2020 Datakälla: SCB befolkningsstatistik 2010, årsvis 1 november 14000 12000 Attraktiva Pajala 80 % inflyttning Multiplikator 3 Befolkning 10000 8000 6000 4000 Attraktiva Pajala 80 % inflyttning Multiplikator 1,5 2000 Bedömd utveckling utan gruvetablering 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Datakälla: SCB befolkningsstatistik 2010 Bearbetning: ÅF Figur 2.2:3 Prognos för Pajalas befolkningsutveckling med 600 direkt gruvrelaterade arbetstillfällen och 350 transportarbetstillfällen samt med multiplikator 1,5-3 och inflyttning över 8 år (källa:åf-infraplan. Bearbetad statistik från SCB). 9

akoski 23 inv. aittarova 56 inv. Männikkö 28 inv. Kommunerna Överkalix och Övertorneå, liksom Kolari, Muonio, Pello och Ylitornio på finska sidan, minskar i befolkning. Längs Torneälven ligger ett väst-östligt pärlband av orter och byar: Vittangi och Masugnsbyn (båda i Kiruna kommun), Junosuando, Lovikka, Anttis, Peräjävaara, Juhonpieti, Erkheikki, Mukkakangas, Autio, Pajala samt Ken- Muodoslompolo 80 inv. Muonionalusta 21 inv. gis i Pajala kommun. Förutom centralorten Pajala med cirka 2 100 invånare finns inom 25 km fågelväg från den planerade gruvbrytningen Kitkiöjärvi 69 inv. tätorterna Tärendö, Junosuando och Kangos (tidigare kommuncentra) samt de mest närliggande Kaunisvaara/Sahavaara. Sattajärvi och Parkalompolo 36 inv. Korpilombolo ligger ca 40 km resp ca 60 km från den planerade gruvbrytningen. Kompelusvaara 30 inv. Kainulasjärvi 156 inv. Kangos Junosuando 379 inv. Lovikka 94 inv. 278 inv. Tärendö 461 inv. Keräntöjärvi 41 inv. Pellivuoma Käymäjärvi 12 inv. Anttis 69 inv. Peräjävaara 20 inv. Narken 70 inv. Kaarnevaara 3 inv. Autio/Mukka- Juhonpieti/ kangas Erkheikki ca 50 inv. ca 200 inv. Hannukainen Pissineimi Hannukainen 32 inv. 9 inv. Kihlanki Kihlanki Luosu 40 inv. 41 inv. 22 inv. Rautula Tapojärvi 33 inv. Kaalamaniemi 31inv. 34 inv. Aareavaara 82 inv. Tapuli Kaunisvaara 80 inv. Stora Sahavaara Sahavaara 75 inv. Nuoksujärvi 23 inv. Korpilombolo 357 inv. Liviöjärvi 88 inv. Sattajärvi 357 inv. Ohtanajärvi 42 inv. Pajala Huuki 32 inv. Syrjälä 21 inv. Airivaara/ Nuottaniemi/ Kolari/ Mella 47 inv. Kaunisjoensuu 2017 inv. Kieksiäisvaara 64 inv. Kengis 72 inv. 38 inv. Niesa 25 inv. Lappea 46 inv. Kassa 38 inv. Saaripudas 157 inv. Kolarinsaari 78 inv. Kolari 0 5 10 km Väylänpää 32 inv. Figur 2.2:4 Ortsstruktur och gruvor Den finska ortstrukturen har liknande mönster som den svenska längs Torne- och Muonioälven med biflöden. De största orterna på finska sidan är Kolari och Sieppijärvi. Kolari centralort har drygt 1 200 invånare (2006) och ligger 25 km nordost om Pajala centralort. Övriga orter och byar är liksom på den svenska sidan små och glest utspridda. 10 2.3 Arbetsmarknad och sysselsättning i regionen Pajala kommun har sedan 1950-talet haft svag ekonomisk utveckling. Sysselsättningen och befolkningen har minskat kraftigt till följd av strukturomvandlingar inom basindustrin, men expansionen inom gruvnäringen håller nu på att vända trenden. Kiruna och Gällivare har nu stark ekonomisk tillväxt beroende på gruvnäringens uppsving, vilket leder till att sysselsättningen också är på uppåtgående. Förvärvsfrekvensen för män i regionen har tidigare till stor del legat under riksnitt, bl a i Pajala kommun, trots att de dominerande näringarna är nationellt betydelsefulla och till större del anställer Äkäslompolo män. Strukturomvandlingar och alltför 174 inv. långa Ylläsjärvi dagspendlingsrestider till kompletterande 174 inv. arbetsmarknader är de huvudsakliga orsakerna. Koivula 30 inv. Tidigare år har nästan alla kommuner i regionen Palo haft förvärvsfrekvenser under rikssnitt för 48 inv. kvinnor. Kurtakko 76 inv. Detta beror till stor del på otillräckligt differentierat näringsliv, där gruvdrift och tillverkningsindustri 22 inv. dominerar. Rimpi 34 inv. 1232 inv. Pohjasenvaara 31 inv. Kardis 87 inv. Jarhois 75 inv. 75 inv. Tervajärvi Koivumaa Venejärvi 91 inv. De tidigare otillräckliga arbetsmarknaderna för kvinnor Vaattojärvihar lett fram till utflyttning och relativt 130 inv. Männistönpää stora kvinnounderskott 12 inv. och åtföljande födelseunderskott. Seippijärvi 345 inv. Gruvnäringen, Koivulanpää anknytande näringar och övrig 25 inv. tillverkningsindustri Sammalvaara 23 inv. 30 inv. sysselsätter dock nu allt fler män och kvinnor varför flera kommuner i regionen nu ligger över riksnitt i förvärvsfrekvens. För Pajalas del har på senare år förvärvsfrekvensen bland kvarboende kvinnor ökat till över rikssnitt, dvs samtidigt kvinnounderskott och arbetskraftunderskott bland kvinnor. De finska kommunerna ligger, jämfört med de svenska, mer under sitt rikssnitt. Endast Uleåborg ligger i nivå med det finska snittet. Med mindre kommuner och lika stora avstånd som på svenska sidan framträder därmed effekterna av långa dagspendlingsrestider, obalanser på de lokala arbetsmarknaderna och strukturomvandlingar även i Finland.

2.4 Pendling Pendlingsflödena i regionen är idag otillräckliga för att balansera skillnaderna mellan arbetsmarknaderna. Män pendlar generellt mer än kvinnor, vilket är ett nationellt mönster för både Sverige och Finland. Till följd av korta restidsavstånd är pendlingsflödena särskilt stora i länscentrumregionen med Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn och Kalix. Goda arbetsmarknadsförutsättningar för män i Kiruna och i Gällivare, har sedan början av 1900-talet skapat stora utpendlings- och utflyttningsvolymer från Pajala. Arbetskraftutpendlingen bland män är fortfarande idag särskilt stor mellan Pajala och Kiruna Inari-Enare (se figur 2.4:1). Pajala har även betydande utpendling till Gällivare och Luleå. Enontekiö Arbetspendling Antal män Färre än 4 pendlare visas ej. Urval gränsöverskridande pendling 10 50 Kiruna Muonio 100 Sodankylä 150 Sysselsättning 2008 Män, studentkorrigerat, jämfört med rikssnitt ÖVER UNDER +>5% - 0-1% Pajala Kolari +3-5% +1-3% +0-1% Sverige 2008: 78,5 % Finland 2007: 68,9 % - 1-3% - 3-5% - >5% Gällivare Pello Kemijärvi Jokkmokk Övertorneå Rovaniemi Överkalix Ylitornio Ranua Arjeplog Boden Haparanda-Torneå Kalix Kemi Pudasjärvi Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Uleåborg 0 30 60 120 Km Figur 2.4:1 Arbetspendling för män (källa:åf-infraplan. Bearbetad statistik från SCB). Förvärvsfrekvensen för män i Pajala är 1,4 procentenheter lägre än rikssnitt. Detta motsvarar i storleksordningen 30 personer. 11

Sysselsättningsnivå kvinnor jmf rikssnitt (procentenheter) Kvinnor i Pajala pendlar i betydligt mindre grad än män och främst till Kiruna, Luleå och Boden (se figur 2.4:2). Pajala har viss inpendling främst från Kolari och även från Pello och Övertorneå. Bristfällig syssselsättning för kvinnor har genom åren medfört påtagliga kvinnounderskott. Pajalas underskott på kvinnor i åldern 16-64 år är stort, mer än 4 procentenheter, men på senare tid har förvärvsfrekvensen för kvarboende kvinnor stigit över rikssnitt. Jokkmokk 4 Kiruna Luleå Robertsfors Pajala 2 Dorotea Gällivare Skellefteå 0-6 -4 Övertorneå -2 0 2 4 Vilhelmina Piteå -2 Överkalix Älvsbyn Kvinnounderskott, 16-64 år, i procent jmf rikssnitt (procentenheter) Enontekiö 8 Umeå 6-4 Inari-Enare Kvinnoöverskott, 16-64 år, i procent jmf rikssnitt (procentenheter) -6 Bådadera tydliggör att det från hållbarhetssynpunkt behöver vara strategiskt högprioriterat att rekrytera kvinnor till -8 Pajala. Detta i synnerhet som gruvnäringen traditionellt är -10 mansdominerad. Haparanda -12 Arbetspendling Antal kvinnor Färre än 3 pendlare visas ej. Urval gränsöverskridande pendling 10 50 100 150 Kiruna Muonio Kittilä Sodankylä Sysselsättning 2008 Kvinnor, studentkorrigerat, jämf. med rikssnitt ÖVER UNDER +>5% +3-5% +1-3% +0-1% - 0-1% - 1-3% - 3-5% - >5% 50 000 Sverige 2008: 75,6 % Finland 2007: 68,3 % Pajala Kolari Gällivare Pello Kemijärvi Rovaniemi Jokkmokk Övertorneå Överkalix Ylitornio Ranua Arjeplog Boden Haparanda-Torneå Kalix Kemi Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Pudasjärvi Piteå Uleåborg 0 30 60 120 Km Figur 2.4:2: Arbetspendling för kvinnor (källa:åf-infraplan.bearbetad statistik från SCB). 12

2.5 Skolutbud och utbildningsnivå Trots kraftig minskning av befolkning och skatteunderlag har Pajala utifrån medveten prioritering lyckats bibehålla skolor i den vidsträckta kommunens centralort och i de större samhällena/byarna Kangos, Junosuando, Tärendö, Erkheikki/Juhonpieti, Sattajärvi och Korpilombolo. Pajala kommun har sedan många år nationellt bedömts hålla mycket hög klass (Topp 10) i skolutbildningens olika stadier. Många har härigenom gått vidare till högre utbildning, vilket främst tillgodosett övriga Sverige med kompetens. Andelen högre utbildade i kommunerna på båda sidor om den svensk-finska gränsen är dock avsevärt lägre än respektive lands nationella snitt, beroende på att arbetsmarknaderna hittills i otillräcklig grad rekryterat högre utbildade. Endast universitets- och högskolestäder som Luleå, Uleåborg och Rovaniemi ligger över snittet. Både Pajala kommun och Kolari kommun ligger i intervallet sex till nio procentenheter under respektive rikssnitt vad gäller högre utbildade kvinnor. För män ligger båda kommunerna mer än nio procentenheter under respektive rikssnitt. (Den finska och den svenska statistiken skiljer sig lite åt, eftersom även Finlands högklassiga yrkesutbildningar inkluderas. Detta ger ett något högre finskt snitt.) Sverige och Finland uppvisar liknande geografiska mönster, varvid främst länsoch regioncentra ligger över rikssnitt, medan mindre och perifera kommuner ligger klart under snittet. Andel högre utbildade män > 11 % över > 9 % under 6-11 % över 3-6 % över 0-3 % över Rikssnitt 2008 Sverige: 15,6 % Finland: 22,4% 6-9 % under 3-6 % under 0-3 % under PAJALA Figur 2.5:1 Andel högre utbildade män (källa:åf- Infraplan. Bearbetad statistik från SCB). Andel högre utbildade kvinnor > 11 % över > 9 % under 6-11 % över 3-6 % över 0-3 % över Rikssnitt 2008 Sverige: 20,4 % Finland: 29,3% 6-9 % under 3-6 % under 0-3 % under PAJALA Figur 2.5:2 Andel högre utbildade kvinnor (källa:åf- Infraplan. Bearbetad statistik från SCB). 13

Härnösand 2.6 Utbildningsutbud Högre utbildning behöver stärkas för att långsiktigt klara hållbar utveckling för Pajalaregionen liksom för Malmfälten som helhet. Tillgången till utbildningsmöjligheter på hemorten, eller möjlighet att dagspendla till utbildningsort med brett utbud, ökar möjligheterna för högre utbildning utan att behöva flytta från hemorten. Sedan några år samarbetar Pajala, Gällivare, Kiruna och Jokkmokk kring utbudet av utbildning inom Lapplands kommunalförbund. Pajala kommun har målmedvetet sedan lång tid etablerat strategiska, högre utbildningar. Utvecklad IT-infrastruktur möjliggör studier på distans eller via filialer på mindre orter. Detta skapar bättre tillgänglighet och allt fler får tillgång till högre utbildning utan att behöva flytta från orten. UTBILDNINGSUTBUD ht 2007/vt 2008 Abisko Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Konstnärliga utbildningar Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Naturvetenskap Teknik Undervisning Vård och omsorg Övriga Utlokaliserade utbildningar Helårsprestationer 7 500 Hemavan/Tärnaby Vilhelmina Arjeplog Kiruna Gällivare Jokkmokk Luleå Arvidsjaur Sorsele Piteå Malå Storuman Skellefteå Lycksele Pajala Kemi Uleåborg Rovaniemi 2 500 Dorotea Umeå Åsele Östersund Strömsund Figur 2.6:1 Utbildningsutbudet i norra Sverige och Finland (källa:åf-infraplan. Bearbetad statistik från SCB). Sollefteå 14 Örnsköldsvik Vasa

3. Transportinfrastruktur Parkalompolo Kitkiöjärvi 69 inv. 3.1 Vägnät Vägnätet i norra Sverige har stor betydelse för råvarutransporter, för transporter av delvis förädlade produkter och konsumtionsprodukter, samt för arbetspendling, för serviceärenden och för tjänsteresor. Vägnätet i Pajalaområdet 36 inv. är mycket glest och mycket viktigt för att både överbrygga de långa personreseavstånden i regionen och för att klara de snart mycket omfattande godstransporterna. Keräntöjärvi 41 inv. Utformningen av det befintliga vägsystemet har av förklarliga skäl inte kunnat beakta de nu aktuella stora gruvarbetsplatserna. Detta behöver överbryggas med nya vägkopplingar som tillgodoser såväl gruvornas godsflöden som arbetspendlingen. Figur 3.1:1 visar behovet av nya vägkopplingar i två tidsprioriteringar. Kaarnevaara Kihlanki 41 inv. 3 inv. Pissineimi 9 inv. Kihlanki Kaalamaniemi 34 inv. 40 inv. Tapojärvi Hannukainen 31inv. Rautula 33 inv. Hannukainen 32 inv. Luosu 22 inv. Äk Syrjälä 21 inv. i va inv. nnikkö 28 inv. Junosuando 379 inv. Kangos Lovikka 94 inv. 278 inv. Tärendö 461 inv. Pellivuoma Anttis 69 inv. Käymäjärvi 12 inv. Peräjävaara 20 inv. Tapuli Stora Sahavaara Aareavaara Autio/Mukka- Juhonpieti/ kangas Erkheikki ca 50 inv. ca 200 inv. 82 inv. Kaunisvaara Liviöjärvi Sahavaara 88 inv. 80 inv. 75 inv. Pajala 2017 inv. Huuki 32 inv. Airivaara/ Nuottaniemi/ Kolari/ Mella 47 inv. Kaunisjoensuu Kengis 72 inv. Kieksiäisvaara 64 inv. Niesa Lappea 38 inv. 46 inv. 25 inv. Saaripudas 157 inv. Kolarinsaari 78 inv. Kolari 1232 inv. Rimpi Pohjasenvaara 31 inv. 34 inv. Tervajär 22 S Ko Kompelusvaara Kompletterande vägar 30 inv. Kainulasjärvi Behov av ny väg, tidsprioritet 1 Möjlig ny väg, tidsprioritet 2 Behov av förbättrad väg 156 inv. (källa:åf-infraplan.bearbetad statistik från SCB). Nuoksujärvi 15 Sattajärvi 357 inv. Figur 3.1:1 Ortstruktur, vägnät och behov av kompletterande vägar i Pajalas omland 23 inv. Kassa 38 inv. Kardis 87 inv. Koivumaa Väylänpää 32 inv. Jarhois 75 inv. 75 inv. 23 inv.

3.2 Behov av kompletterande transportinfrastruktur Vägnätet behöver byggas ut för att klara: Gruvbrytning i 3-4 gruvor (ev. flera) på svenska sidan samt minst 1 gruva på finska sidan. Effektivt nyttjande av existerande infrastruktur och samhällsservice. Effektiv försörjning med arbetskraft Lägre kostnader för arbetspendling med bil och buss till/från gruvorna Lägre kostnader för gruvbolagets transporter Effektivt skogsbruk Stärkt turism Positiva miljö- och klimateffekter Med kompletterande väginfrastruktur kommer Obebodda fastigheter Antal lantbruksenheter Antal småhusenheter 23 2 Lautakoski 5 4 8 Saittarova 3 3 Männikkö 5 11 23 18 6 4 11 16 11 Kompelusvaara Kainulasjärvi 36 4 5 Kangos Junosuando Lovikka Tärendö Parkalompolo 28 2 6 Keräntöjärvi Pellivuoma Anttis 8 3 Käymäjärvi 2 11 Peräjävaara 14 3 18 8 Juhonpieti/ Erkheikki Övriga orter inom 50 km avstånd till/från gruvorna Ca 40 obebodda Övriga orter inom pendlingsavstånd >50 km till/från gruvorna. Kihlanki Tapuli Stora Sahavaara 14 2 2 13 pendlingsavstånden till de aktuella gruvorna att reduceras avsevärt till ca 25 km för de tätorter och byar som idag har flest invånare och dessutom har de flesta obebodda fastigheterna. Detta kommer att leda till återflyttning och höjda fastighetspriser, som i en positiv spiral ökar intresset att sälja till nyinflyttande. Realkapitalvärden som redan är uppbyggda kan härigenom nyttiggöras istället för att överges, vilket innebär stora samhällsekonomiska vinster. Den skisserade vägnätsutbyggnaden medför att ca 120 obebodda lantbruksfastigheter och ca 120 obebodda enbostadshus redan i ett första utbyggnadsskede får betydligt bättre tillgänglighet till arbetsplatserna. Utbyggnaden av vägsystemet med nya och uppgraderade länkar kostar i storleksordningen 1,2 miljarder kronor, vartill kommer kostnader för uppgradering av Malmbanan, som erfordras både till följd av LKAB:s ökade brytning och Northlands brytning. Planerad ny broförbindelse 1 Äkäsjokisuu 2 9 Aareavaara 5 Huuki Kaunisvaara Sahavaara Autio/Mukkakangas 6 6 Pajala 20 5 7 Liviöjärvi Sattajärvi 9 8 Airivaara/ Nuottaniemi/ Kolari/ Mella 4 13 18 Kieksiäisvaara 3 3 Kengis 6 1 7 Kassa Komplettering önskvärd för Kolari En övergripande samhällsekonomisk analys visar samhällsvin- och Muonio kommuner Förbättrad ster av förbättrat broförbindelse vägsystem diskonterade till nuvärde på mer än 4 miljarder kronor. 3 Dessutom innebär ett förstärkt vägsystem att järnmalm för ca 6 miljarder Kolari kronor per år kan transporteras till järnväg i Svappavaara. Kardis 11 0 5 10 20 Km 15 Jarhois 6 12 Tillgängligheten till viktig råvara för EU i övrigt har mycket stor betydelse, som dock är svår att kvantifiera ekonomiskt. Ca 200 obebodda Figur 3.2:1 Antal obebodda lantbruksfastigheter och enfamiljshusenheter. Möjliga nya sammankopplande vägar har lagts in med orangebrun färg. Källa: ÅF Infraplan. SCB och Pajala kommun 16

För att klara godstransporterna och arbetskraftsförsörjningen med rimliga restider, transportkostnader och miljöeffekter för de nya gruvfyndigheterna krävs omfattande kompletteringar av transportinfrastrukturen. Förstärkt järnvägskapacitet erfordras på Malmbanan Kiruna-Narvik, eftersom LKAB planerar öka sin volymer till Narvik från 17,5 miljoner ton/år 2010 till 34 miljoner ton/år 2020. Härtill kommer malmvolymerna från Pajala som bedöms öka från 1,6 miljoner ton första brytningsåret 2013 till 5 miljoner ton år 2015 och ca 6 miljoner ton år 2020, vartill eventuellt kommer volymer från Hannukainen. Ett sammanbindande inomkommunalt vägnät för både godsflöden och arbetspendling motiveras av stora vägförkortningar och av Pellivuomas och sannolika framtida fyndigheters lokalisering mellan Kaunisvaara, Kangos, Junosuando och Tärendö. Vägarna är nödvändiga för god samhällsfunktion, eftersom Pajala har ett ovanligt spritt bosättningsmönster. Endast 1/3 av befolkningen bor i centralorten. Resterande 2/3 är i huvudsak spridda på mindre tätorter och byar mellan 30 och 90 kilometer från centralorten och mellan 20 och 70 kilometer från de framtida gruvorna. Med det sammanbindande vägnätet förbättras också tillgängligheten från Masugnsbyn och Vittangi i Kiruna kommun samt från Överkalix och Övertorneå. Figurerna 3.2:2 och 3.2:3 visar att ett utbyggt vägnät starkt ökar tilllgängligheten för arbetskraft. Dessutom förkortas malmtransporterna med 20-60 km per transport, dvs 40-120 km per transport inklusive returtransport. Nybyggnad av ca 45 km väg krävs i ett första skede för att koppla samman skogsbilvägar från Kaunisvaara via Pellivuoma till Junosuando och Anttis. Detta skapar tillsammans med uppgradering av skogsbilvägarna bättre förutsättningar för både godstransporter och persontransporter. Anläggningskostnaden bedöms bli närmare 700 Mkr. Vidare erfordras också i det första skedet uppgradering av befintlig väg från Junosuando till Svappavaara inkl förbifarter i Masugnsbyn och Vittangi samt vissa miljöskyddsåtgärder bl a i Junosuando. Kostnaden för denna uppgradering bedöms preliminärt till drygt 500 Mkr om dispenstrafik beviljas för särskilt stora lastbilar. Samtidigt minskar transportkostnaderna avsevärt. Gruvdriften ger betydande mängder gråberg, som generellt kan användas i infrastruktursatsningarna i området, vilket kan reducera anläggningskostnaderna med storleksordningen 10-20%. På sikt kan gråberget komma till nytta även i sydligare EU-områden med bristfällig bergkvalitet (främst Baltikum). Utvidgningen och upprustningen av vägnätet gynnar även skogsnäringen. En sammankoppling av vägnäten över älven/ riksgränsen från Huuki till Äkäsjokisuu kan behövas, eftersom fyndigheterna kräver smidig tillgång till såväl befintlig som kompletterande infrastruktur i både Sverige och Finland. 17

100 Avstånd till Kaunisvaara 80 60 40 20 0 Kaunisvaara/ Sahavaara Aareavaara Huuki Autio/Mukkakangas Med vägåtgärder Kaunisjoensuu Utan vägåtgärder Erkheikki/Juhonpieti Käymäjärvi Pajala centralort Kolari Kihlanki Kengis Kieksiäisvaara Peräjävaara Pissiniemi Liviöjärvi Anttis Kaarnevaara Keräntöjärvi Lovikka Sattajärvi Junosuando Kangos Tärendö Parkalompolo Lautakoski Kardis Jarhois Männikkö Kainulasjärvi Kompelusvaara Saittarova Figur 3.2:2 Nya vägförbindelser minskar pendlingsavstånden till Kaunisvaara. Större orter har markerats med gult. Notera att flera av de större samhällena och byarna får avståndsförkortningar på upp till 30 km. (källa: ÅF-Infraplan.) 140 120 Avstånd till Pellivuoma 100 80 Utan vägåtgärder Med vägåtgärder 60 40 20 0 Figur 3.2:3 Nya vägförbindelser minskar pendlingsavstånden avsevärt till Pellivuoma. Större orter har markerats med gult. Notera att flera av de större samhällena och byarna får avståndsförkortningar på upp till 60 km. (källa: ÅF-Infraplan.) 18

Ro 3.3 Järnväg Mycket stora godsflöden och ett antal persontåg trafikerar Malmbanan Luleå-Narvik. Pajala har bussanslutning till/från persontåg i Luleå eller Gällivare. Inom stora delar av Tornedalen finns inga tvärbanor, vilket innebär att godstransporter med tåg idag förutsätter anslutande lastbilstransporter. 3.4 Sjöfart Sjöfarten spelar en viktig roll för regionens exportintensiva näringsliv. En betydande del av Sveriges export av malm, stål och skogsprodukter skeppas via regionens hamnar och via Narviks hamn, som genom isfrihet, djupförhållanden och transportavstånd har de största utvecklingspotentialerna. Narviks hamn Kiruna Kittilä Gällivare Pajala Kolari Transportinfrastruktur Väg Järnväg Flygplats Boden Luleå Kalix Hamn 0 30 60 Torneå Kemi Figur 3.3:1 Transportinfrastruktur, överblick (källa: ÅF-Infraplan.Bearbetad statistik från SCB). 19

4. Gruvetableringen i Pajala - samhällseffekter 4.1 Samhällsekonomiska potentialer genom förbättrat resursnyttjande Pajala kommun har länge haft negativ befolkningsutveckling. 15 400 invånare 1954 har till årsskiftet 2010/11 minskat till ca 6 300. Det råder därför överkapacitet i bostäder, servicefunktioner och övriga samhällsinvesteringar, som kan tas tillvara vid planerad expansion av gruvnäringen. När gruvdriften kommer igång kan cirka 600 + 350 gruv- och transportrelaterade arbetstillfällen skapas på den svenska sidan. Förutom gruvrelaterade arbeten skapas även arbetstillfällen i andra sektorer. Rekryteringen kommer till viss del att kunna ske lokalt bland annat genom specialiserad utbildning. Betydande delar måste fyllas av ofta redan utbildad personal utifrån, till exempel från Kiruna, Gällivare och Luleå (ofta med ursprung från Pajala) samt från Finland. Såväl ekonomiskt som socialt är det angeläget att så stor del som möjligt av arbetskraften bor permanent inom rimligt pendlingsavstånd till sina arbetsplatser. Med strategiska kompletteringar av vägsystemet underlättas pendlingen lokalt, varvid både arbetskraft och uppbyggt realkapital kan nyttjas effektivt bl a i Kangos, Junosuando, Lovikka och Tärendö, som idag har orationella vägförbindelser till gruvområdet. 4.2 Övergripande samhällsekonomisk kalkyl för vägsystemet De samhällsekonomiska effekterna av förbättrad transportinfrastruktur för gruv- och samhällsutvecklingen i Pajala kommun kan inte greppas av den objektbaserade traditionella samhällsekonomiska kalkylmodellen, som inte beaktar följande betydelsefulla effekter: nyttjande av befintligt realkapital i form av befintliga bostäder, byggnader för samhällsservice, kommersiell service etc. arbetskrafts- och kompetensförsörjning Sveriges och EU:s tillgång på råvaror 20 För att underlätta helhetssynen på detta samhällsbyggnadsprojekt redovisas i det följande en övergripande samhällsekonomisk kalkyl. (Även en traditionell kalkyl skulle visa överskott, dock ej lika stort.) Beräkningarna görs för: det utbyggda vägsystemet med ny vägkoppling Kaunisvaara-Junosuanda/Anttis samt uppgradering Junosuando-Svappavaara. Funktionen beror på helheten och inte på enskilda väglänkar (utredningsalternativet) uppgraderat befintligt vägsystem (jämförelsealternativet). Utredningsalternativet: Nya vägstråk byggs Kaunisvaara-Junosuando/ Anttis. Vägen Junosuando-Svappavaara uppgraderas avseende bredd och bärighet samt förbifarter i Masugnsbyn och Vittangi. Vägsystemets utbyggnad bedöms medföra att 70-80 procent av idag outnyttjade bostäder inom 50 kilometers avstånd blir nyttjade och 40-50 procent av outnyttjade bostäder på längre avstånd än 50 kilometer. Detta ger ett mernyttjande, som lågt räknat motsvarar 250 miljoner kronor. Jämfört med nyproduktion skulle effekten vara betydligt större. Mernyttjande av övriga byggnader (skolor, daghem och övrig samhälls- och kommersiell service) ger ett värde på ytterligare cirka 250 miljoner kronor. (Härvid ingår bl.a. att skolorna i Tärendö, Junosuando och Kangas har hög teknisk standard och att dessa är väl samordnade med sport- och simhallar.) Undvikande av fortsatt nedgång till 2030: 2000 miljoner kronor. (Utan gruvverksamheten minskar befolkningen från cirka 6300 till nedemot 3000 personer!) Effektivare samhällsservice: Skolor: 7-15 procent utökad effektivitet för dagens skolbudget, (130 miljoner kronor /år) ger cirka 20 miljoner kronor/år. Diskonterat till nuvärde 280-400 miljoner kronor beroende på tidsmässig matchning.

Övrig samhällsservice: Cirka 10 miljoner kronor/år (bedömning). Diskonterat till nuvärde cirka 100 miljoner kronor. Effektivare nyttjande av arbetskraft. Tillgången till arbetskraft från den vidgade regionen ökar genom att pendlingsavstånden minskar såväl för befintlig befolkning som för nyinflyttade till tomma bostäder och nya bostäder. Antag 300 Mkr diskonterat till nuvärde. Effekten kan bli ännu större om alterntivet för många blir fly in - fly out. Bättre kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningen stärks genom förbättrad tillgänglighet till utbildningar och genom att transportsystemet och breddad arbetsmarknad underlättar rekrytering av mer än en person per hushåll. Antag 50 Mkr diskonterat till nuvärde. Kan bli betydligt större. Lägre fordonskostnader för arbetspendling till/från gruvorna: 40 procent av 600 arbetstillfällen x 2x20km avståndsförkortning x 220 dagar/år x 3 kronor/kilometer = 6 miljoner kronor/år. Diskonterat till nuvärde 150-200 miljoner kronor. (variationen beroende på avskrivningstid) Lägre fordonskostnader för gruvverksamheten: 800-1300 miljoner kronor beroende på om dispensfordon kan nyttjas eller ej. (Northland Resources genomför nu mera detaljerade beräkningar.) Effektivt skogsbruk och effektivare skogsbaserad industri: bedömt 0,5-1 procent effektivisering, vilket ger 5-10 miljoner kronor/ år. Diskonterat till nuvärde 100-200 miljoner kronor. Stärkta förutsättningar för turism (antagande): 50-100 miljoner kronor. (Disk.t.nuvärde.) Miljö- och trafiksäkerhetsvinster genom byarna. Genom ny väg Kaunisvaara - väg 395 ca 7 km före Junosuando kan miljö- och trafiksäkerhet tillgodoses i Kaunisvaara/Sahavaara, Autio, Mukkakangas, Erkheikki/Juhonpieti, Peräjävaara och Lovikka. 21 Externa effekter i form av minskade koldioxidutsläpp, luftföroreningar, olyckor och slitage (diskonterat till nuvärde): Minskade koldioxidutsläpp: 135 Mkr Minskade luftföroreningar: 50 Mkr Minskade olyckskostnader: 15 Mkr Minskade slitagekostnader: 35 Mkr Sammantaget uppnås enligt ovanstående prel kalkyl samhällsvinster diskonterade till nuvärde motsvarande storleksordningen 4800-5300 miljoner kronor. Utbyggnaden av vägsystemet kostar ca 1 200 miljoner kronor. Endast cirka 1/4 av ovan översiktligt beräknade positiva samhällseffekter behövs för att vägsystemutbyggnaden ska vara samhällsekonomiskt motiverad. Jämförelsealternativet: Jämförelsealternativet innebär att i huvudsak det befintliga vägnätet nyttjas. Detta är uppgraderat för att tåla ökad bärighet och större fordon. Dessutom genomförs förbifart i Kaunisvaara/Sahavaara, Masugnsbyn och Vittangi. Den betydligt längre vägsträckan jämfört med utredningsalternativet innebär att malmtransporterna blir dyrare befintligt realkapital i form av bostäder, skolor etc nyttjas betydligt sämre särskilt i den västra och sydvästra kommundelen arbetspendlingen och nyttjandet av arbetskraften fungerar sämre samhällsservicen fungerar mindre effektivt Det samlade samhällsekonomiska utfallet blir betydligt sämre än i utredningsalternativet, där det utvecklade vägnätet ger ett betydligt mera välfungerande samhälle och en effektivare gruvdrift. Attraktiviteten blir betydligt sämre än i utredningsalternativet beroende på att: de västra och sydvästra kommundelarna får otillräcklig tillgänglighet till gruvarbetsplatserna

tillgängligheten till bostäder blir betydligt sämre, vilket kräver betydligt större nyproduktion av bostäder och dessutom riskerar leda till stor andel fly in - fly out malmtransporterna stör 8 byar i sådan omfattning att dessa inte kan hålla önskad attraktivitet för befintliga och nytillkommande boende. Gruvsatsning och samhällsutveckling i Pajala med omgivning Samhällsekonomsik effektsammanställning för kalkylperioden (diskonterade värden Mkr) Dagens väg uppgraderad Ny väg Kaunisvaara - Junosuando/Anttis + dagens väg uppgraderad Effekt Idag Utan gruvbrytn. Utan vägåtg. Med gruvbrytning Dagens väg uppgraderad Ny väg Kaunisvaara - Junosuando/Anttis + dagens väg uppgrad Bättre nyttjande av bostäder 0 125 250 Bättre nyttj övr byggn (skolor, daghem service) 0 125 250 Undvikande av ytterligare realkapitalförluster 0 1 300 2 000 Samhällservice skolor 0 200 340 Samhällservice övrigt 0 80 100 Effektivare nyttjande av arbetskraft 0 0 300 Bättre kompetensförsörjning 0 0 50 Lägre fordonskostnader, pendling 0 0 170 Kortare pendlingstider 0 0 40 Lägre malmtransportkostnader 0 0 800-1 300* Effektivare skogsbruk 0 0 170 Stärkta förutsättningar för turism 0 0 70 Externa effekter (miljö/klimat/olyckor/slitage) 0 0 230 TOTALT 0 1 800 4 800-5 300* Anläggningskostnader vägar Beräknad kostnad har testats med Trafikverket Junosuando - Vittangi/Svappavaara upprustn 0 520 520** Sahavaara - Junosuando ny väg + avgren Anttis 0 0 680** Uppgradering Kaunisvaara-Autio-Junosuando 0 100 0 TOTALT 0 620 1 200 TOTALT NYTTOR - KOSTNADER 0 1 180 3 600-4 100* * Den högre siffran ifall dispens för större malmbilar ej beviljas. Siffrorna grundas på våra bedömningar. Northland Resources genomför för närvarande mer detaljerade studier. ** Beräknade belopp bygger på nyckeltal som erhållits från Trafikverket. Genomgång med ett av landets största vägentreprenadföretag indikerar att kostnaderna med särskilt anpassad entreprenad skulle kunna sänkas med i storleksordningen 30 %, dvs till ca 350 resp 450 Mkr. Figur 4.1:1 Sammanfattande tabell över den övergripande samhällsekonomiska kalkylen. Kalkylperioden är 20 år och kalkylräntan 4%. I detta tidiga skede behöver beaktas att vissa effekter har en osäkerhet av ca +/- 40 %. Kostnaderna baseras på skisserade väglösningar, varför det blir vissa förändringar när utredningen fördjupats. 22

Miljoner kronor, diskonterade till nuvärde 2000 1500 Utbyggt och uppgraderat vägnät Uppgradering av bef. vägar 1000 500 Utan dispens för tyngre fordon Med dispens för tyngre fordon 0-500 - 1000-1500 Anläggningskostnader Merutnyttjande av idag outnyttjat realkapital Undvikande av fortsatt nedgång och därav ineffektivt nyttjande av befintlilgt realkapital Effektivare samhällsservice arbetskraft Effektivare nyttjande av Bättre kompetensförsörjning Lägre malmtransportkostnader pendling Lägre fordonskostnader Minskade pendlingstider Effektivare skogsnäring Utvecklad turism Externa effekter (Miljö/klimat/olyckor/slitage) Figur 4.1:2 Sammanfattande grafisk figur över de samhällsekonomiska vinsterna med utvecklat och uppgraderat vägsystem resp uppgradering av befintliga vägar utan nya väglänkar (blå resp röda staplar). Figur 4.1:2 visar att: vägsystemet med nya väglänkar + uppgradering (blå staplar) kostar mer än uppgradering av befintliga vägar vinsterna är betydligt större än skillnaderna i anläggningskostnader genom bättre nyttjande av befintligt realkapital, effektivare malmtransporter effektivare service, bättre tillgång till arbetskraft etc. 23

5. OPS-finansiering krävs för att uppnå en effektiv och attraktiv helhet Järnmalm från Norrbotten exporteras idag i stor grad ut från regionen. Gruvetableringen i Pajala kommer att främja näringslivets långsiktiga råvaruförsörjning i Sverige, Finland och EU som helhet. Det är en stor utmaning att ta vara på möjlig gruv- och befolkningsutveckling, eftersom detta kan ge stora samhällsvinster. Åtgärdsbehoven måste ordnas finansiellt, varvid en helhetslösning behöver tas fram för att beakta hela etableringen och samhällsutvecklingen. Åtgärdsbehovens omfattning och betydelsen för näringslivet inom EU och Sverige gör det nödvändigt med samverkande finansiering. Kostnaden för erforderliga åtgärder behöver samfinansieras av företaget, kommunen, nationella medel från Sverige samt finansiell medverkan från EU. För varje investering är det nödvändigt att klarlägga nyttohavare för att åstadkomma samverkande finansiering. Gruvnäringen kan dra nytta av och bidra till att ta vara på uppbyggda samhällsinvesteringar, som annars skulle ha fått ett allt sämre nyttjande. Det är av stor betydelse att transportinfrastrukturen kan byggas ut i tid och att bostadsmarknaden, särskilt vad avser flerbostadshus, kan utvecklas. Befintliga, lågutnyttjade samhällsinvesteringar möjliggör lägre kostnader för boende, samhällsservice, kommersiell service och transportinfrastruktur i samband med gruvnäringens expansion, vilket är en komparativ fördel. Befolkningen kan, beroende på gruvnäringens, kommunens, regionens och infrastrukturens utveckling, öka från dagens 6 300 invånare till intervallet 8 000 10 000 invånare. En viktig förutsättning är att erforderlig finansiering kan klaras för att omställningsfasen skall kunna vara offensiv och bidraga till attraktiv samhällsutveckling. Gruvsatsningen skapar redan förutsättningar för att redan uppbyggda realkapitalvärden kan tas tillvara och samnyttjas i ett stort område. För att samhällsekonomiskt effektivt kunna ta vara på de nya förutsättningarna är det av stor betydelse att Pajala kommun ges förstärkta ekonomiska och personella förutsättningar. Detta är nödvändigt dels för att kunna genomföra en kvalificerad samhällsplanering, dels för att kunna vidmakthålla samhällsservice, som tillgodoser såväl gruvföretag, övriga anknytande företag, serviceföretag och befintlig samt inflyttande befolkning, med ett väl fungerande och attraktivt samhälle. Diskussion kring storheter Vinst för de tillkommande volymerna för LKAB i Kiruna (ca 17 miljoner ton år 2020) motsvarar ca 17 miljarder kr på ett år ifall vinstmariginalen är densamma som idag. Denna tillkommande årsvinst kan finansiera omfattande uppgradering av Malmbanan/Ofotenbanan med betydande andelar dubbelspår. Omvänt blir med otillräckliga kapacitetsåtgärder brytningsvolymerna och vinsterna avsevärt mindre. 6 milj ton/år vid full drift av Pajalagruvorna motsvarar ca 6 miljarder kr i intäkter per år. Med 30% vinstmarginal (LKAB har 43%) skulle vinsten bli i storleksordningen 2 miljarder kronor per år. Kostnaderna på ca 4 miljarder kronor stärker i betydande grad den lokala ekonomin. Ett års vinst är således mer än vad vägsystemutvecklingen skulle kosta. 24