Kallelse Sammanträdesdatum 2014-12-11 Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen den 11 december kl. 17:00-22:00 Elisabeth Mattsson (FP) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-12-11 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information 4 Kommunalrådets ekonomiska rapport till kommunfullmäktige Antecknas Cirka kl. 18:30 kommer kommunfullmäktige få besök av ett luciatåg. Ärende från kommunrevisionen 5 KS2014/357-1 Granskningsrapport om bisysslor Bilaga Antecknas Ärenden från kommunfullmäktiges beredningar 6 KS2014/1627-2 Revidering av Barn och ungdomsplanen(2003) Bilaga Enligt välfärdsberedningen Ärenden från kommunstyrelsen 7 KS2014/1595-8 Årsplan 2015 Bilaga 8 KS2014/2107-4 Utredning för en ny multiarena Ytternområdet Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-12-11 9 KS2014/2022-2 Funktionshinderpolitiska programmet handlingsplan 2015 Bilaga 10 KS2014/1493-1 Befolkningsprognos 2014-2018, med utblick mot 2023 Bilaga 11 KS2014/737-1 Ny skola i västra Ytterby Bilaga 12 KS2014/2194-1 Förlängning av giltighetstid för styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun Bilaga 13 KS2014/1458-5 Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 14 KS2012/2189-6 Svar på motion om gång- och cykelbana Bilaga 15 KS2013/2103-5 Svar på motion om nattlig barnomsorg i det egna hemmet Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Inkomna motioner, interpellationer och frågor 16 KS2014/2169-1 Motion från ungdomsfullmäktige om skolbusskort Bilaga Remitteras KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kungälvs kommun Valda revisorer Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige för kännedom Granskning av bisysslor På uppdrag av Kungälvs kommuns revisorer har PwC genomfört en granskning av bisysslor. Utifrån genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen inte till fullo har ändamålsenliga system och rutiner för att hantera anställdas bisysslor. Vi har noterat behov av följande utvecklingsinsatser: Kommunen har utarbetat en skriftlig riktlinje samt blankett. Riktlinjen är förhållandevis kortfattad och kan utvecklas för tydligare vägledning. Exempelvis så tar riktlinjen inte upp frågan hur rapporteringen ska ske till kommunstyrelsen eller annan ansvarig nämnd. Inventeringarna av bisysslor sammanställs inte på kommun- eller sektorsnivå. Det finns inte heller någon sammanställning över anmälda delegeringsbeslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens delegeringsordning A 26. Förekomsten av bisysslor samt bedömningen av bisysslor kan med fördel granskas av Kommunstyrelsen inom ramen för internkontrollarbetet. Kommunrevisionen önskar svar på granskningsrapporten senast den 25 mars 2015. Kungälv den 4 november 2014 För valda revisorer... Ywonne Nordin Jan Abrahamsson KOMMUNREVISIONEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-182 59 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Edgren, Sofia Blixtberg Granskning av bisysslor Kungälvs kommun 2014
Granskning av bisysslor Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Revisionsfrågor och revisionskriterier... 2 1.2. Metod och avgränsning... 3 2. Bisysslor... 4 3. Granskningsiakttagelser... 5 3.1. Ändamålsenliga rutiner/riktlinjer... 5 Våra iakttagelser... 5 3.1.1. Analys och bedömning... 6 3.2. Sammanställning och rapportering... 7 3.2.1. Analys och bedömning... 7 3.3. Bisysslor hos kommunens anställda... 7 3.3.1. Bedömning... 8 3.4. Köp av varor och tjänster... 8 3.4.1. Bedömning... 9 4. Revisionsfrågorna besvaras... 10 2014 Kungälvs kommun PwC
Granskning av bisysslor Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Kungälvs kommun har gett PwC i uppdrag att granska anställdas bisysslor. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Vilka styrdokument finns det? Hur följs dokumentationen/arbetet med anställdas bisysslor upp? Hur bedömer man vad som är en bisyssla? Kan en bisyssla innebära jäv? Hur påverkar bisysslan den anställdes eget arbete? Hur sker sammanställning av bisysslor, för att ha en övergripande bild inom kommunen? Hur rapporteras detta till KS/KF? Utifrån genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen inte till fullo har ändamålsenliga system och rutiner för att hantera anställdas bisysslor. Vi har noterat behov av följande utvecklingsinsatser: Kommunen har utarbetat en skriftlig riktlinje samt blankett. Riktlinjen är förhållandevis kortfattad och kan utvecklas för tydligare vägledning. Exempelvis så tar riktlinjen inte upp frågan hur rapporteringen ska ske till kommunstyrelsen eller annan ansvarig nämnd. Inventeringarna av bisysslor sammanställs inte på kommun- eller sektorsnivå. Det finns inte heller någon sammanställning över anmälda delegeringsbeslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens delegeringsordning A 26. Förekomsten av bisysslor samt bedömningen av bisysslor kan med fördel granskas av Kommunstyrelsen inom ramen för internkontrollarbetet. 2014 Kungälvs kommun 1 av 11 PwC
Granskning av bisysslor 1. Inledning Regler om offentliganställdas bisysslor finns i allmänna bestämmelser (AB) och Lagen om offentlig anställning (LOA). I regelverken framgår det att arbetsgivaren kan förbjuda arbetstagaren att utöva en bisyssla om denna kan anses vara ett hinder för arbetsuppgifterna, kan påverka arbetstagarens handläggning av ärendet eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Som grundprincip gäller att bisyssla är tillåten. Kommunens medarbetare får dock inte utöva bisyssla som är förtroendeskadlig, arbetshindrande eller konkurrerande. Medarbetare ska enligt regelverket på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter som arbetsgivaren anser behövs för en bedömning av bisysslan. Uppgiftsskyldigheten omfattar alla slags bisysslor. Det har uppmärksammats att det förekommer bisysslor hos en del av kommunens anställds. I proaktivt syfte vill därför revisorerna i Kungälv granska hur stor del av de anställda som har bisysslor och i så fall om det påverkar anställningsförhållandet. 1.1. Revisionsfrågor och revisionskriterier Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: Vilka styrdokument finns det? Hur följs dokumentationen/arbetet med anställdas bisysslor upp? Hur bedömer man vad som är bisyssla? Kan en bisyssla innebära jäv? Hur påverkar bisysslan den anställdes eget arbete? Hur sker sammanställning av bisysslor, för att ha en övergripande bild inom kommunen? Hur rapporteras detta till KS/KF? Granskningen tar sin utgångspunkt i följande revisionskriterier: Policydokument Riktlinjer/styrdokument Anställningsdokument Kommunallagen 2014 Kungälvs kommun 2 av 11 PwC
Granskning av bisysslor 1.2. Metod och avgränsning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungälvs kommun genomfört en granskning av bisysslor i enlighet med förfrågningsunderlaget som upprättats av kommunens revisorer. PwC har inte upprättat revisionsfrågorna utan dessa var fastställda i förfrågningsunderlaget som låg till grund för uppdraget. Granskningen utförs genom intervjuer med ansvariga tjänstemän och genom studier av riktlinjer samt rutinbeskrivningar. För att kontrollera omfattningen av anställdas bisysslor har en förfrågan skickats till Bolagsverket. En förteckning över anställda i Kungälvs kommun har jämförts med uppgifterna i aktiebolagsregistret samt handelsbolags- och föreningsregistret. Uppgifterna från jämförelsen mellan Bolagsverkets register och personalregistret har analyserats mot kommunens leverantörsregister och leverantörsreskontra. Information om granskningen har lämnats till kommunens personuppgiftsombud. Inom ramen för granskningen har intervjuer genomförts med kommunchef, personalchef samt sektorschefer. Följande sektorchefer har intervjuats: sektorchef vård- och äldreomsorg, sektorchef arbetsliv och stöd, sektorchef samhällsbyggnad, sektorchef kommunledningssektorn, sektorchef kultur och samhällsservice. Rapporten har sakgranskats av de intervjuade. 2014 Kungälvs kommun 3 av 11 PwC
Granskning av bisysslor 2. Bisysslor I Lagen om Offentlig Anställning (LOA) återfinns regler kring anställdas bisysslor. Under rubriken Bisysslor återfinns följande paragrafer: 7 En arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. 7 a Arbetsgivaren skall på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten enligt 7. Lag (2001:1016). 7 b En arbetstagare skall på arbetsgivarens begäran lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren skall kunna bedöma arbetstagarens bisysslor. Lag (2001:1016). 7 c En arbetsgivare skall besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en bisyssla som inte är förenlig med 7 skall upphöra med eller inte åta sig bisysslan. Beslutet skall vara skriftligt och innehålla en motivering. Lag (2001:1016). Arbetsgivar- och arbetstagarparterna har på det primär- och landstingskommunala området träffat ett centralt kollektivavtal (AB). I detta avtal finns det regler om anställdas bisysslor som främst berör de arbetshindrande och konkurrerande bisysslorna. Arbetsgivaren får således förbjuda en bisyssla om arbetsgivaren finner att bisysslan är: Förtroendeskadlig (LOA 7) Arbetshindrande (AB 8) Konkurrerande (AB 8) 2014 Kungälvs kommun 4 av 11 PwC
Granskning av bisysslor 3. Granskningsiakttagelser 3.1. Ändamålsenliga rutiner/riktlinjer Det finns en kommunövergripande riktlinje som behandlar frågan om bisyssla Riktlinjer för hantering av bisysslor. Riktlinjen är daterad 2010-02-05. I riktlinjen hänvisas till Allmänna bestämmelser i kollektivavtalet. Enligt riktlinjen genomförs det med jämna mellanrum en inventering av de anställdas bisysslor. Inventering rörande förekomst av bisysslor genomförs med ca 2 års intervall. Ansvarig för initiativ till genomförande är respektive sektorschef. Samtliga anställda skall fylla i blankett Redovisning av bisysslor och lämna till närmaste chef. I de fall en medarbetare har bisyssla ska chef godkänna och blanketten förvaras i personakten. Där bisyssla ej förekommer förvarar chefen själv blanketten. I riktlinjerna anges det att cheferna i samband med rekrytering ska klargöra att kommunen inte tillåter förtroendeskadlig bisyssla. I följande situationer bör, enligt riktlinjen, bisysslan förbjudas: Om det finns risk att bisysslan påverkar arbetstagarens handläggning av ärenden i kommunen, t.ex. myndighetsbeslut. Om den anställde har en bisyssla som innefattar verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens, t.ex. utför liknande syssla som i anställningen, genom eget företag. Om den anställde har en heltidsanställning och bisysslan utförs regelbundet och har stor omfattning (8 tim./v eller mer). Om det finns en risk för att den anställde har egna ekonomiska intressen inom ramen för den verksamhet som bisysslan omfattar och det samtidigt rör kommunen. Då bisysslan inverkar menligt på huvudsysslan. En kommunövergripande blankett för redovisning av bisysslor har utarbetats. Enligt delegationsordningen fattas beslut angående en medarbetares bisyssla av närmast överordnad chef i samråd med personalfunktionen. (Nr A 26) Våra iakttagelser Frågan om bisyssla tas, enligt intervjusvaren, upp vid nyanställning. En central checklista för nyanställda har utarbetats och återfinns i den välkomstmapp som förmedlas vid introduktionen av nya medarbetare. Information om bisysslor ska lämnas till den nya medarbetaren under den första veckan på arbetsplatsen. I 2014 Kungälvs kommun 5 av 11 PwC
Granskning av bisysslor checklistan markeras att informationen har lämnats och av vem. Intervjusvaren ger en bild av att rutinen vid nyanställning i huvudsak är förankrad. Några av de intervjuade hade inte vetskap om att bisysslor tas upp i checklistan för nyanställda. I någon enstaka mapp har blanketten, enligt intervjusvar, saknats. Välkomstmappen innefattar även ett informationsblad om inventering av bisysslor. I informationsbladet anges att Kungälvs kommun med jämna mellanrum gör inventering av bisysslor bland sina anställda för att se till att förtroendeskadliga bisysslor inte förekommer. Enligt intervjusvaren behandlas inte frågan om bisysslor vid samtliga medarbetarsamtal utan främst på förekommen anledning. Det fanns vid intervjutillfället ingen kommungemensam rutin för hur information kring bisysslor ska förmedlas till de anställda efter nyanställningen och de etablerade rutinerna skiljer sig åt mellan sektorerna. Frågan om bisyssla fanns inte med i någon checklista för medarbetarsamtal. Enligt intervjusvaren har information kring bisysslor förmedlats på arbetsplatsträffar inom några verksamheter. Exempelvis har information lämnats när riktlinjen för bisysslor var ny och i samband med inventering. Flertalet av de intervjuade tror att riktlinjen för bisysslor är känd och förankrad hos medarbetarna inom den egna sektorn. Enligt de intervjuade genomförs inventeringar inom de olika enheterna. Vid granskningstidpunkten pågick det inventeringar inom en del enheter. Resultatet från inventeringarna sammanställs inte på kommun- eller sektorsnivå. Enligt riktlinjen ska medarbetarens chef godkänna bisysslan och blanketten ska förvaras i personakten. I de fall där bisyssla ej förekommer förvarar chefen själv blanketten. Intervjusvaren tyder på att rutinen i huvudsak efterlevs. Inom någon enstaka verksamhet har blanketter enbart samlats in för de medarbetare som har bisyssla. I övrigt finns det ingen kommungemensam rutin för hur information kring anmälningar av bisysslor ska sammanställas, vidareförmedlas eller följas upp i organisationen. Kommunen har ingen sammanställning över anmälda delegeringsbeslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens delegeringsordning A 26. Bedömningen av bisysslor sker utifrån aktuell lagstiftning, skrivningar i kollektivavtal samt kommunens riktlinje. Enligt de intervjuade rådfrågas personalfunktionen om den aktuella bisysslan är svår att bedöma. 3.1.1. Analys och bedömning Det är, enligt vår bedömning, positivt att kommunen har utarbetat en kommunövergripande riktlinje samt blankett avseende anmälan av bisyssla. Riktlinjen är förhållandevis kortfattad och kan eventuellt utvecklas för tydligare vägledning. Frågan om bisyssla tas, enligt intervjusvaren, upp vid nyanställning. Rutinen är i huvudsak förankrad. Vi förordar att frågan om eventuell bisyssla aktualiseras vid samtliga medarbetarsamtal. Genom att frågan alltid tas upp vid medarbetarsamtal säkerställs det att alla medarbetare får kännedom om kommunens riktlinje kring bisysslor. Frågan om eventuell bisyssla kan med fördel 2014 Kungälvs kommun 6 av 11 PwC
Granskning av bisysslor inkluderas i mallar/checklistor som används vid medarbetarsamtal. Det är enligt vår bedömning centralt att samtliga medarbetare inom kommunen fortlöpande och systematisk informeras om kommunens riktlinje kring bisysslor. Eventuellt vore det bättre om samtliga blanketter förvarades i medarbetarnas personakter. Enligt intervjusvaren genomförs det återkommande inventeringar av bisysslor inom olika enheter. Inventeringarna sammanställs inte på kommun- eller sektorsnivå. Det finns inte heller någon sammanställning över anmälda delegeringsbeslut. Eventuellt kan inventeringarna samordnas med medarbetarsamtalen för en enklare hantering. 3.2. Sammanställning och rapportering Inventeringarna av bisysslor sammanställs inte på kommun- eller sektorsnivå. Det finns inte heller någon sammanställning över anmälda delegeringsbeslut. Riktlinjen tar inte upp frågan hur rapporteringen ska ske till kommunstyrelsen eller ansvarig nämnd. 3.2.1. Analys och bedömning Enligt vår bedömning kan riktlinjerna för bisysslor kompletteras när det gäller hur anmälningar av bisysslor ska sammanställas, vidareförmedlas och följas upp i organisationen. Det är viktigt att bedömningen av bisysslor är enhetlig i kommunen. Enligt vår bedömning kan det i riktlinjen därför förtydligas att cheferna bör söka stöd hos personalfunktionen i sin bedömning av anmälda bisysslor. 3.3. Bisysslor hos kommunens anställda För att få en uppfattning om omfattningen av de anställdas bisysslor i kommunen har en fil, med uppgifter om hel- och deltidsanställda personer i Kungälvs kommun, översänts till Bolagsverket för sökning i deras register. Syftet med denna sökning var att ta fram uppgifter om anställdas bisysslor i form av engagemang i företag eller alternativt föreningar. Sökningen har skett på uppdrag av revisorerna i Kungälvs kommun. Den förteckning som erhölls från Bolagsverket innehöll 524 träffar där anställda i Kungälvs kommun har engagemang i företag eller föreningar. En person kan i vissa fall ha funktioner i flera företag. Även enskilda företag eller föreningar kan förekomma flera gånger då olika personer har engagemang i samma företag. Efter eliminering av engagemang i bostadsrättsföreningar återstod 468 träffar. I tabellen nedan visar träffar fördelade på respektive sektor. Poängteras bör att även godkända bisysslor återfinns i tabellen. Två poster avser helägt respektive delägt kommunalt bolag. 2014 Kungälvs kommun 7 av 11 PwC
Granskning av bisysslor Tabell 1 Antalet personer per sektor som har ett engagemang enligt Bolagsverket. Sektor Antalet träffar Kommunledningssektor/kommunledning 29 Servicesektorn 36 Kultur och samhällsservice 17 Skola 229 Arbetsliv och stöd 67 Vård- och äldreomsorg 73 Samhällsbyggnad 17 Totalt 468 Vi vill poängtera att ovanstående sammanställning enbart syftar till att ge en översiktlig bild av de kommunanställdas engagemang i företag och föreningar. Underlaget är tänkt att fungera som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet inom respektive sektor. Resultatet från registeranalysen har översänts och kommunicerats med berörda sektorchefer. Enligt svaren var nästan alla bisysslor kända av de ansvariga. Ingen av sektorcheferna angav att de identifierade engagemangen innebär en risk för jäv eller förtroendeskada. 3.3.1. Bedömning Registeranalysen visar att det i Kungälvs kommun finns ett flertal anställda som har engagemang i företag eller föreningar. Huruvida de identifierade bisysslorna är att betrakta som förtroendeskadliga, arbetshindrande eller konkurrerande har dock inte analyserats inom ramen för granskningen. 3.4. Köp av varor och tjänster Bolagsverkets sammanställning över företag, där kommunanställda har ett engagemang, har samkörts mot kommunens leverantörsregister och leverantörsreskontra. Leverantörsregistret/leverantörsreskontran för 2013 innehöll 23 företag eller organisationer där anställda har ett engagemang och där transaktion skett under året. Samkörningen med leverantörsregistret/leverantörsreskontran för 2014 (halvår) innehöll 20 företag eller organisationer där anställda har ett engagemang och där transaktion skett under året. Vi vill än en gång poängtera att nedanstående sammanställning enbart är tänkt att fungera som en utgångspunkt i det fortsatta arbetet inom respektive sektor. 2014 Kungälvs kommun 8 av 11 PwC
Granskning av bisysslor Tabell 2 Antalet företag/föreningar som även återfinns i leverantörsregistret. Sektor Antal 2013 Antal 2014 Kommunledningssektorn/ 2 4 Kommunledning Servicesektorn 2 2 Kultur och samhällsservice 1 0 Skola 13 10 Arbetsliv och stöd 3 3 Vård- och äldreomsorg 2 1 Samhällsbyggnad 0 0 Totalt 23 20 3.4.1. Bedömning Samkörningen visar att företag eller organisationer där anställda har ett engagemang har sålt varor eller tjänster till kommunen. Vi vill poängtera vikten av att kommunen följer upp och kontrollerar att ovanstående engagemang är förenliga med kommunens riktlinjer. 2014 Kungälvs kommun 9 av 11 PwC
Granskning av bisysslor 4. Revisionsfrågorna besvaras Granskningen ska besvara revisionsfrågorna: Vilka styrdokument finns det? Hur följs dokumentationen/arbetet med anställdas bisysslor upp? Hur bedömer man vad som är bisyssla? Kan en bisyssla innebära jäv? Hur påverkar bisysslan den anställdes eget arbete? Hur sker sammanställning av bisysslor, för att ha en övergripande bild inom kommunen? Hur rapporteras detta till KS/KF? Utifrån genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen inte till fullo har ändamålsenliga system och rutiner för att hantera anställdas bisysslor. Vi har noterat behov av följande utvecklingsinsatser: Kommunen har utarbetat en skriftlig riktlinje samt blankett. Riktlinjen är förhållandevis kortfattad och kan utvecklas för tydligare vägledning. Exempelvis så tar riktlinjen inte upp frågan hur rapporteringen ska ske till kommunstyrelsen eller annan ansvarig nämnd. Inventeringarna av bisysslor sammanställs inte på kommun- eller sektorsnivå. Det finns inte heller någon sammanställning över anmälda delegeringsbeslut som fattats med stöd av kommunstyrelsens delegeringsordning A 26. Förekomsten av bisysslor samt bedömningen av bisysslor kan med fördel granskas av Kommunstyrelsen inom ramen för internkontrollarbetet. 2014 Kungälvs kommun 10 av 11 PwC
Granskning av bisysslor Oktober 2014 Sofia Blixtberg Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare 2014 Kungälvs kommun 11 av 11 PwC
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-19 Sida 1 (1) 400/2014 Revidering av Barn och ungdomsplanen(2003) (Dnr KS2014/1627) Välfärdsberedningen har vid genomgång av aktuella handlingsplaner, sett att Barn och ungdomsplanen behöver revideras. Förslag till kommunfullmäktige 1. Utse en styrgrupp med representanter från berörda beredningar och tjänstemän. 2. De partier som inte är representerade i beredningarna ska ges möjlighet att delta i styrgruppen. 3. Ordförande utses av ur Välfärdsberedningen eller Lärandeberedningen. Expedieras till För kännedom till KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-10-29 Sida 1 (1) 82/2014 Revidering av Barn och ungdomsplanen (2003) (Dnr KS2014/1627) Välfärdsberedningen har vid genomgång av aktuella handlingsplaner, sett att Barn och ungdomsplanen behöver revideras Beslutsunderlag Beredningsskrivelse från Välfärdsberedningen, daterad 2 september 2014 Förslag till kommunfullmäktige 1. Utse en styrgrupp med representanter från berörda beredningar och tjänstemän. 2. De partier som inte är representerade i beredningarna ska ges möjlighet att delta i styrgruppen. 3. Ordförande utses av ur Välfärdsberedningen eller Lärandeberedningen. Expedieras till För kännedom till SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign
Beredningsskrivelse 1(2) Handläggarens namn Gunilla Lewin 2014-09-02 Revidering av Barn och ungdomsplanen(2003) (Dnr KS2014/1627-2) Bakgrund Välfärdsberedningen har vid genomgång av aktuella handlingsplaner, sett att Barn och ungdomsplanen behöver revideras Förslag till beslut Välfärdsberedningen föreslår fullmäktige: -Utse en styrgrupp med representanter från berörda beredningar och tjänstemän. -De partier som inte är representerade i beredningarna ska ges möjlighet att delta i styrgruppen. -Ordförande utses av ur Välfärdsberedningen eller Lärandeberedningen. VÄLFÄRDSBEREDNINGEN KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(2) Marianne Nilsson (KD) beredningsledare Yvonne Byberg (S) Camilla Haag (S) vice beredningsledare Monica Haraldsson (M) Terje Bjönness (FP) Mikael Jokinen (UP) Harriet Blomqvist (V) Billy Kaldemark (S) Ann-Christin Engwall (KD) Lottie Lord (MP) Hans Torwald (C) Ann-Marie Zachrisson(M) Ulf Widell (S)
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-26 Sida 1 (2) 429/2014 Årsplan 2015 (Dnr KS2014/1595) Förslag till Årsplan 2015 2.0 är förvaltningens svar på de uppdrag som getts i och med kommunfullmäktiges beslut om nya strategiska förutsättningar och mål och kommunstyrelsens beslut om tilläggsuppdrag till de under våren givna budgetdirektiven. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsplan 2015 2014-11-11 Bilaga Resultaträkning 2015.pdf 2014-11-11 Bilaga Skattefinans 2015.pdf 2014-11-11 Bilaga Avgiftsfinans 2015.pdf 2014-11-11 Bilaga Arsplan 2015 2 0 Kungälvs kommun.pdf 2014-11-11 Yrkanden Miguel Odhner (S): Bifall till förvaltningens förslag. Kommunstyrelsen ajournerar sig kl. 10:40-11:00. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Miguel Odhners (S) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Beslut 1. Årsplan 2015 2.0 med budget för Kungälvs kommun fastställs. 2. Kommunchefen får i uppdrag att utarbeta verksamhetsplaner med utgångspunkt i de ekonomiska ramarna och resultatmålen. 3. Kommunstyrelsens utskott får i uppdrag att stödja förvaltningens sektorer i arbetet med verksamhetsplanerna. Arbetet ska ske i dialog mellan utskott och sektorer. Verksamhetsplanerna ska fastställas av kommunstyrelsen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Resultaträkning för 2015 fastställs. 2. Kommunstyrelsens resultatmål fastställs. 3. Investeringsbudget för 2015 med 450,0 miljoner kronor skattefinansierade investeringar, 200,0 miljoner kronor avgiftsfinansierade investeringar och 129,5 miljoner kronor exploatering fastställs. Objekt överstigande 20,0 miljoner kronor binds per objekt. 4. Följande investeringsobjekt ur planåren 2016 2018 fastställs: Skattefinansierade investeringar med 136,8 miljoner kronor 2016, 197,3 miljoner kronor 2017 och 185,8 miljoner kronor 2018 KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-26 Sida 2 (2) Avgiftsfinansierade investeringar med 312,9 miljoner kronor 2016, 154,8 miljoner kronor 2017 och 15,5 miljoner kronor 2018 5. Kommunstyrelsens årsplan antecknas. 6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att låna upp högst 830,0 miljoner kronor under 2015, varav 200,0 miljoner kronor avser omsättning av befintliga lån och 630,0 miljoner kronor ökar kommunens låneskuld. Upplåning ska göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under 2015 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativ förfaller till betalning under år 2015. Samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Håkan Olsson (FP) avstår från att delta i beslutet Samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet Gemensam anteckning till protokollet lämnas av samtliga närvarande ledamöter av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Gemensam anteckning till protokollet lämnas av Miguel Odhner (S), Göran Oskarsson (FP), Morgan Persson (UP), Mona-Britt Gillerstedt (S), Mona Haugland (S), Mats Frisell (S), Glenn Ljunggren (S) och Maria Kjellberg (MP) Expedieras till: Lars Davidsson För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Kungälv 2014-11-25 PROTOKOLLSANTECKNING/RESERVATION Ärende 5 KS2014/1595-8 Årsplan 2015 Kommunfullmäktige har antagit strategiska mål för 2015 och Kommunstyrelsen har att fastställa Resultatmål för 2015. Diskussion i Kommunstyrelsen blev märklig då Alliansen ville att vi skulle ha mätbara mål för verksamheten. Det är särskilt iögonfallande att målen som helhet är svåra att mäta då just ledning och styrning varit ett mantra för samarbetspartierna då de satt i opposition (men var i majoritet). Då dialog inför beslutet förts mellan den nya majoriteten och förvaltningen utan medverkan av Alliansen M, C och KD tog vi oss friheten att ifrågasätta de diffusa målformuleringarna. Det dunkelt skrivna (Kommunfullmäktiges strategiska mål) blir svårt att tolka. Viktiga utmaningar finns inte med på fullmäktigenivån som t ex ökad kunskap för våra barn och ungdomar. Det saknas också strategiska mål för våra äldre och att det också helt saknas i kommunstyrelsens resultatmål är ansvarslöst. Den nya majoritetens honnörsord är dialog och delaktighet. Fortfarande kännetecknas verkligheten för oppositionen av information och slutenhet. När vi ifrågasätter de diffusa målformuleringarna så får vi från majoritetsföreträdare till oss att det är "tråkigt att vi skall behöva gräva ner oss i detaljer, jag hade hoppats att vi kunde ta detta." Alliansen M, C och KD väljer att inte delta i beslutet då vi inte varit med i processen för framtagandet av den efter kf- beslutade reviderade versionen av vår årsplan. Vi har hanterat vårt förslag till årsplan 2015 på kommunstyrelsens sammanträde 15 oktober. Den årsplanen byggde på ett direktiv som samtliga partier varit delaktiga i (se beslut i KS 30 april). Vi är självfallet väl medvetna om att förslaget i stora delar bygger på vårt eget förslag till årsplan. Samarbetspartiernas politik leder till sämre ekonomi Vi ser allvarligt på att Samarbetspartierna tonar ner det ekonomiska villkoren för kommunens verksamheter och att kommunstyrelsen för första gången inte har ett tydligt finansiellt mål. Budskapet till verksamheterna är att ekonomin är ett mål som inte är viktigare än de övriga
målen. För Alliansen är ekonomin ett grundläggande villkor för att kunna garantera våra medborgare bra verksamheter. Den ekonomiska styrningen har med Samarbetspartiernas årsplan kraftigt försvagats då skrivningen tillåter stort tolkningsutrymme ute i verksamheterna. Det i sin tur kommer att leda till ett större tjänstemannastyre. En politik med lägre överskottsmål kommer på längre sikt leda till att kommunens lånebehov ökar dramatiskt. Med detta kommer de framtida utgifterna för räntor och amorteringar att vida överstiga det tillskott som samarbetspartierna tilldelar förvaltningen 2015. Samarbetspartierna ger dessutom dubbla budskap i fråga om de framtida investeringarna då man trots lägre överskott, som ger ett lägre eget kapital, ändå skriver att investeringsutrymmet bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftsöverskott och avskrivningar. Det är samma skrivning som Alliansen hade i sin årsplan. Samarbetspartierna saknar en politik för våra äldre I vårt förslag fanns det med en planering för 100 trygghetsbostäder 2015. Det fanns med att vi ska ha full behovstäckning inom vård- och äldreomsorg. Vi hade dessutom med att förbättra kvalitén inom hemtjänsten genom ökad kontinuitet så att våra äldre ska mötas av några färre ansikten. Inget av ovanstående finns med i samarbetspartiernas årsplan och det har inte ersatts av någonting annat. Det är inte att ta ansvar för våra äldre i kommunen. Samarbetspartierna missar skolans utmaningar Skolans utmaningar är fortfarande behörigheten bland våra lärare för de ämnen och kurser de undervisar i. Vårt mål att fortsatt höja andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har ersatts med vuxna i skolan. Årsplanen innehåller uppgifter att fördubbla antalet elever vid vuxenutbildningen utan att någon extra resurs avsatts eller att någonting annat prioriterats ned. Åtgärden att satsa långt mer än vad som kan motiveras på kompetensutveckling av lärare löser inte de verkliga utmaningarna kring behörigheten. Ambitionen att minska barngrupperna har bra förutsättningar då det byggs nya avdelningar samtidigt som antal barn just nu minskar. Att tillåta väsentligt större grupper under höstterminen långt över de rådande förhållandena ter sig som ett märkligt sätt att förverkliga sin politik. Sett i ljuset av att man dessutom tillför barnomsorgen 5 miljoner extra blir åtgärden misshushållande. Med vår politik hade vikarierna fastanställts med 0,5 tjänst per avdelning. Det hade lett till bättre kontinuitet och högre bemanning de allra flesta dagarna och förbättrat arbetsmiljön betydligt bättre.
Samarbetspartierna prutar på miljöpolitiken I Alliansen M, C och KD eget förslag till årsplan 2015, finner vi 5 resultatmål på miljöområdet som tar ett totalt grepp på miljöfrågorna. I samarbetspartiernas förslag saknas t ex hur vi kan komplettera kommunens markpolicy liksom att minska användandet av kemiska bekämpningsmedel. I Alliansens förslag hade vi med hela miljöpartiets förslag som nu tydligt nedbantats. Samhällsbyggnad Samarbetspartierna blir byggherrar? Samarbetspartiernas årsplan antyder att det är politiken som bestämmer hur många bostäder som verkligen blir byggda varje år att döma av målet om 500 färdigbyggda bostäder. Utmaningen på området är fortsatt planprocesserna. Hur just 250 byggda hyreslägenheter kan vara ett mål för kommunstyrelsen ställer vi oss undrande till. Övrigt Vi konstaterar att årsplanen i hög grad bygger på Alliansen, M, C och KD årsplan behandlad av KS 15 oktober och man kan konstatera att målmatrisen delvis motsäger Samarbetspartiernas ambitioner så som de återfinns i den senare texten. Anders Holmensköld (M) Ove Wiktorsson (C) Benny Strandberg (KD)
2014-11-28 Anteckning till protokollet med anledning av Årsplan 2015 (KS2014/1995-8) Samarbetspartierna är tacksamma och nöjda med det arbete förvaltningen gjort i att omtolka den nya majoritetens politik och åta sig att efter val 2014 förändra politiken. Samarbetspartierna konstaterar att årsplan 2015 inte innebär några fler vård- och omsorgsplatser, ansvaret för detta vilar tungt på den tidigare majoriteten. Trots dialog med förvaltningen, har vi inte lyckats få fram fler eller tidigarelägga byggandet av vård- och omsorgsplatser. Vi beklagar detta djupt, det är ett bristande generationsansvar, orätt mot våra äldre samt ej god hushållning med kommuninvånarnas medel. Samarbetspartierna vill öka antalet platser för vård och omsorg/särskilda platser. Varför vi räknar att kort in på den nya mandatperioden ta ett omtag i detta frågor, denna process kan påverka investeringsplanen. Samarbetspartierna vill med anledning av aktuell information från Bildningsutskottet särskilt göra följande kommentar inför det fortsatta arbetet med årsplan 2015. Mindre grupper i förskolan är ett tydligt strategiskt mål antaget av Kommunfullmäktige. En väg för detta är att genomsnittet i barngrupperna skall minska från 19,0 till 18,5 barn redan 2015, utifrån kommunstyrelsen tilläggsuppdrag, daterat 2014-10-15 om att minska grupperna i förskolan med 5,6 miljoner i utvidgad ekonomisk ram. I arbetet 2015 vill vi vara tydliga med att i denna process, skall överinskrivningar ej användas som ett medel för att nå målet. Vi tar för givet att Bildningsutskottet i sitt uppdrag, särskilt följer upp och arbetar med målet att minska barngrupperna i kommande verksamhetsplaner, ytterligare belyser frågan, även ur ett internt och externt kommunikationsperspektiv. Samarbetspartierna noterar, (Årsplan 2015, sid 30(45), att något eget tydligt politiskt beslut angående ridskolans flytt till Trankärr inte tagits, endast beslut om utredningsuppdrag. Ledamöterna för Samarbetspartierna i Kommunstyrelsen
Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Lars Davidsson 2014-11-11 Årsplan 2015(Dnr KS2014/1595-8) Sammanfattning Förslag till Årsplan 2015 2.0 är förvaltningens svar på de uppdrag som getts i och med kommunfullmäktiges beslut om nya strategiska förutsättningar och mål och kommunstyrelsens beslut om tilläggsuppdrag till de under våren givna budgetdirektiven. Bakgrund Genom beslut, november 2014, har kommunfullmäktige upphävt sitt beslut från den 13 mars 2014 50 avseende punkt 2 Strategiska mål för planperioden 2015-2018 och fastställt följande strategiska mål för planperioden 2015 2018: I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunfullmäktige har också upphävt sitt beslut från den 13 mars 2014, 50 punkt 1 Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: Finansiella mål fastställs för planperioden 2015-2018 i den del som avser överskottsmålet och fastställde följande överskottsmål för planperioden 2015-2018: Överskottsmålet ska vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015 och 2016 och 3 % 2017 och 2018. Kommunstyrelsens driftram 2015 fastställs till 1 972,0 mkr, enligt resultaträkning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med förvaltningen omarbeta årsplan 2015 med hänsyn till förändringar i kommunfullmäktiges ursprungliga rambudgetbeslut. Resultatmålen ska redovisas för fastställande i kommunfullmäktige och årsplanen i övrigt för antecknande, senast i december 2014. Verksamhetens bedömning Skatter och generella statsbidrag Budgetbelopp för skatter och generella statsbidrag är hämtad från Rambudget 2015 2018. Pensionskostnader Pensionskostnader beräknas med prognos från KPA per 31 augusti 2014 som underlag. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(5) Driftkostnader Kommunstyrelsens driftram ökar med 80,0 + 15,0 mkr från 2014 till 2015. Dessutom ökar de budgeterade avskrivningarna med 10,0 mkr. Anslaget för den politiska organisationen är oförändrat 18,0 mkr. Total ramökning 105,0 Mkr. Genom beslut i kommunstyrelsen 2014-10-15 fick förvaltningen i uppdrag att inarbeta fyra tilläggsuppdrag i Årsplanen. Budgeterade kostnader för dessa summerar till 15 mkr och finansieras genom utökning av kommunstyrelsens ram. 5,3 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget Kompetensutveckling för lärare 5,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget Minska grupperna i förskolan 1,5 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget Anropsstyrd trafik på landet. 2,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget Förstärkt grundbemanning på vårdoch omsorgsboenden. Efterfrågan på kommunens tjänster ökar beroende på befolkningsökning och demografiska förändringar. Förvaltningen gör antaganden om volymökning på totalt 35 Mkr till 2015. Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att öka utöver ram. Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. De behov förvaltningen presenterat för kommunstyrelsen överstiger ramtilldelningen med 35,0 mkr och motsvaras av antagande om volymförändringar i kärnverksamheten. De reformer som annonserats är inte budgeterade utan förutsätts finansierade i sin helhet genom statliga bidrag enligt den så kallade finansieringsprincipen mellan stat och kommuner. Inom ovanstående ramtilldelning budgeteras (de största posterna kommenteras här): För personalkostnadsökning för befintlig organisation budgeteras 45 mkr, grundat på antagandet om ökning med 3,0 %. För driftkostnadsökning till följd av gjorda investeringar budgeteras 15,0 mkr. Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, budgeteras till 38,7 mkr, efter avstämning med Ale kommun. För underhåll budgeteras 33 mkr, varav oförändrat 22 mkr för egna fastigheter och 11 mkr för anläggningar. För försörjningsstöd budgeteras 24 mkr, vilket motsvarar 2014 års budget. Förvaltningens sektorer ges därmed ett ekonomiskt beting som motsvarar verksamhetens prisoch kostnadsökning. LOV hemtjänst, timpris Timpriset, ersättningen för att utföra hemtjänst höjs med 12 kr. Timpriset infördes i samband med LOV 2009 och har sedan dess höjts vid tre tillfällen, 2010, 2013 och 2014. Timpriset är den ersättning som avser att täcka alla kostnader för utföraren, såsom lön, bil, resor etc. Internränta Internräntan föreslås oförändrad i enlighet med rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL).
3(5) Investering Förslaget till investeringsbudget och investeringsplan bygger på de underlag förvaltningen kontinuerligt arbetar med. Driftkostnadskalkyler ingår och planen innehåller utblick mot kommande år. Förtida beslut Ekonomiberedningen har kommunfullmäktiges uppdrag att utarbeta och föreslå principer för hur beslut kan fattas rörande investeringsobjekt som av planerings- och genomförandeskäl behöver fattas med större framförhållning än Årsplan (KF 87/2013). Under arbetets gång har förvaltningens investeringsgrupp och ekonomiberedningen fört dialog. Ekonomiberedningen är positiv till det förslag till förhållningssätt och beslut som här föreslås. Skattefinansierade investeringar För att kunna genomföra investeringsplaneringen krävs flexibilitet så att ramar för enskilda år underordnas planperiodens planering. Förvaltningen lämnar förslag på ram för 2015. Följande planår innehåller större investeringsvolymer än givna årliga ramar. Dessa lämnas dock orörda och innehållet bearbetas vidare inför Årsplan 2016. Delar av ramen 2016-2018 låses upp genom förtida beslut för enskilda projekt som redan nu behöver fastställas för att leverans ska kunna ske. Detta innebär i praktiken att även kommande driftutrymme låses. Objekten finns beskrivna i Årsplanens avsnitt Investeringsplan 2015 2018! Ny förskola Diseröd, fyra avdelningar med utbyggnadsmöjligheter till sex avdelningar Ny förskola Kode, fyra avdelningar med utbyggnadsmöjligheter till sex avdelningar Thorildskolan, om- och tillbyggnad Ny skola i Kungälv, grund- och grundsärskola F 6, med flexibla lokaler och utbyggnadsmöjligheter Äldreboende i Kungälv, 60 platser Grokarebymötet Rollsbomotet Resecentrum Avgiftsfinansierade investeringar För att svara upp emot ackumulerade behov, som bland annat uppstått till följd av att planerad investering inte kunnat genomföras planenligt, föreslås ny nivå på ram 2015. Delar av ramen 2016-2018 låses upp genom förtida beslut för enskilda projekt som redan nu behöver fastställas för att leverans ska kunna ske. Detta påverkar utvecklingen av VA-.taxan. Objekten finns beskrivna i Årsplanens avsnitt Investeringsplan 2015 2018!
4(5) Vattenverksbyggnad Byggnad Pumpar mm Doserpumpar mm Överföringsledningar Valnäs Björkås Björkås Vävra Vävra Solberg Kode - Solberga Dösebacka Lysegården Diseröd - Kungälv Huvudledningar Sundhammar Brunnefjäll, sträcka A2 Brunnefjäll område K Sträcka A3, delas upp i tre etapper VA-ledningar Koön Instön Inom Aröd, överföringsledning Solberga område K i Aröd Detaljplaner Parkering Koön (ersättning för Hedvigsholmen) Exploatering Den ram kommunfullmäktige angett sattes vintern 2013/2014. Förvaltningen föreslår ny nivå på ram utifrån de förutsättningar som gäller nu, hösten 2014. Bilagor Förslag till Årsplan 2015 2.0 Resultaträkning Skattefinansierade investeringar 2015, objekt över 5 miljoner kronor Avgiftsfinansierade investeringar 2015, objekt över 5 miljoner kronor Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Årsplan 2015 2.0 med budget för Kungälvs kommun fastställs. 2. Kommunchefen får i uppdrag att utarbeta verksamhetsplaner med utgångspunkt i de ekonomiska ramarna och resultatmålen. 3. Kommunstyrelsens utskott får i uppdrag att stödja förvaltningens sektorer i arbetet med verksamhetsplanerna. Arbetet ska ske i dialog mellan utskott och sektorer. Verksamhetsplanerna ska fastställas av kommunstyrelsen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Resultaträkning för 2015 fastställs. 2. Kommunstyrelsens resultatmål fastställs.
5(5) 3. Investeringsbudget för 2015 med 450,0 miljoner kronor skattefinansierade investeringar, 200,0 miljoner kronor avgiftsfinansierade investeringar och 129,5 miljoner kronor exploatering fastställs. Objekt överstigande 20,0 miljoner kronor binds per objekt. 4. Följande investeringsobjekt ur planåren 2016 2018 fastställs: Skattefinansierade investeringar med 136,8 miljoner kronor 2016, 197,3 miljoner kronor 2017 och 185,8 miljoner kronor 2018 Avgiftsfinansierade investeringar med 312,9 miljoner kronor 2016, 154,8 miljoner kronor 2017 och 15,5 miljoner kronor 2018 5. Kommunstyrelsens årsplan antecknas. 6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att låna upp högst 830,0 miljoner kronor under 2015, varav 200,0 miljoner kronor avser omsättning av befintliga lån och 630,0 miljoner kronor ökar kommunens låneskuld. Upplåning ska göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under 2015 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativ förfaller till betalning under år 2015. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till:
RESULTATRÄKNING 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Bokslut Prognos Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Mkr 10,0 25,0 35,0 40,0 50,0 Verksamhetens nettokostn -1 711,1-1 819,8-1 895,0-1 990,0-2 090,0-2 140,0-2 220,0 Varav kommunfullmäktige -18,0-18,0 Varav kommunstyrelsen -1 877,0-1 972,0 Jämförelsestörande verks Avskrivningar -88,6-92,3-95,0-105,0-110,0-120,0-130,0 Verksamhetens nettokostn -1 799,7-1 912,1-1 980,0-2 070,0-2 165,0-2 220,0-2 300,0 Skatteintäkter (inkl fast avg) 1 942,6 2 016,3 2 074,0 2 185,0 2 300,0 2 405,0 2 505,0 och generella statsbidrag Finansiella kostnader, netto -54,6-127,7-59,0-70,0-90,0-110,0-130,0 Jämförelsestörande finansiella Förändring av eget kapital 88,3-23,5 35,0 45,0 45,0 75,0 75,0 Resultat/skatteintäkter 4,55% -1,17% 1,69% 2,06% 1,96% 3,12% 2,99% Nettokostnadsökning -2,71% 6,35% 4,13% 5,01% 5,03% 2,39% 3,74% Skatteintäktsökning 2,84% 3,79% 2,86% 5,35% 5,26% 4,57% 4,16% 7
7
Skattefinansierade investeringar år 2015 från och med 5 000 tkr Ort Verksamhet Investering Budget Generell Energisparåtgärder Energibesparingsåtgärder 18 000 Generell Inventarier Inventarier Kärnverksamheten 20 000 Generell IT-inventarier IT-lösningar Kungälvs kommun 28 000 Generell Lokalanpassningar Lokalanpassningar 27 000 Generell Lokalanpassningar Lokalanpassningar Servicesektorn Måltidsverksamheten & Entreprenad 8 000 Hålta Skola Klassrum, slöjd, matsal/kök 19 000 Kungälv Arbetsliv & stöd Ombyggnad av förskolan på Fridhemskullen för ensamkommande flyktingbarn 10 000 Kungälv Arbetsliv & stöd Gruppbostad Funktionshinder 6 + 1 plats 17 600 Kungälv Centrumutveckling Stadskärnan i Kungälv 6 000 Kungälv Förskola Ulvegärde förskola tillbyggnad 1 avd 5 440 Kungälv Förskola Munkegärde förskola ombyggnad ink kök 9 990 Kungälv Infrastruktur Resecentrum - Markåtgärder Utmarksv /Konghällag, Ny GC- bron, hlp Kongahällag, västra Mvhpl, Bidrag 87 milj 10 000 Kungälv Kultur &Fritid Skarpe Nord, Byte Konstgräs ink flytt till annan plats 5 000 Kungälv Kultur &Fritid Kommunal Ridanläggning ink. Infrastruktur 10 000 Kungälv Kultur &Fritid Motionscentralen 12 000 Kungälv Offentliga miljöer Fästningsholmen/Gamla torget 5 000 Kungälv Offentliga miljöer Uddevallavägen, flera etapper 5 000 Kungälv Offentliga miljöer Upprustning V:a Gatan, affärsdelen 5 000 Kungälv Offentliga miljöer Park centrumstråket: (Gamla Torget-Klosterparken) 7 000 Kungälv Skola Trekungagymnasiet, ombyggnad, tillgänglighetsanpassning 5 000 Kungälv Skola Thorildskolan åk 7-9 ombyggnad och tillbyggnad 25 000 Kärna Kultur &Fritid Konstgräs11-manna, flytt och ersättning av befintlig gräsplan 5 000 Kärna Kultur &Fritid Kärna IP Omklädningsbyggnad till konstgräs 5 120 Marstrand Infrastruktur Långedalsvägen inkl GC till Hareslätt, inkl hållplats Danske sten 5 000 Ytterby Infrastruktur Sparråsvägen - Bef inkl korsning V 168, miljöupprustning och GC 5 500 Ytterby Skola Ny flexibel skola F-3 inkl förskola 2-3 avd ink idrottshall 75 000
Avgiftsfinansierade investeringar år 2015 från och med 5 000 tkr Ort Verksamhet Investering Budget Aröd/Kode VA VA-ledningar inom Aröd, överföringsledning Solberga-omr K i Aröd 5 000 Diseröd VA Vattenverksbyggnad 30 000 Diseröd VA Överföringsledning Dösebacka-Lysegården 10 000 Kode VA Överföringsledning Vävra-Solberga 10 000 Kungälv VA Detaljplan Kongahälla 25 000 Kungälv Renhållning Kärl 6 150 Kungälv VA VA-sanering Mariebergsliden 5 000 Kärna VA Huvudledning, vägskäl (Sundhammar)-Brunnefjäll, Sträcka A2 5 000 Kärna VA Överföringsledning Råckeröd-vägskäl (Sundhammar). Sträcka A1 15 000 Marstrand Hamn Hamnverksamheten 6 000 Marstrand VA Marstrands ARV 5 000 Ytterby VA Överföringsledning Valnäs-Björkås 10 800 Ytterby VA Överföringsledning Björkås-Vävra 19 250
Årsplan 2015 2.0 Kungälvs kommun
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Kommunfullmäktiges uppdrag... 4 2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar... 6 2.1.1 Finansiella mål (indikatorer)... 6 2.1.2 Kommentarer... 7 2.2 Strategiska mål... 7 2.2.1 Kommentarer... 7 2.3 God ekonomisk hushållning... 8 2.4 Arbetsprocess för årsplanering och budget... 8 3 Omvärldsanalys... 9 4 Kommunanalys... 10 5 Styrning... 13 5.1 Verksamhetsuppföljning... 13 5.2 Internkontroll... 14 5.3 Gemensamma spelregler politik - förvaltning... 14 6 Strategi... 15 7 Förvaltningens åtagande... 16 7.1 Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter... 16 7.1.1 kommentar... 21 7.2 Planerade verksamhetsvolymer... 21 7.2.1 Verksamhet... 21 7.3 Personalåtgärder - kommentarer till budget... 23 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget... 23 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan... 24 7.6 Investeringsplan 2015-2018... 26 8 Ekonomiska sammanställningar... 42 8.1 Driftplan... 42 8.2 Finansieringsplan... 43 8.3 Investeringsplan... 44 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 2(45)
1 Inledning Utvecklingen fortsätter Vi är en del i Göteborgsregionen. En region som ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. För att bidra till utvecklingen behövs ett gemensamt målinriktat arbete. För oss i Kungälv innebär det en spännande utmaning att fortsätta utveckla vårt sätt att arbeta. För att hitta en balans gällande demografin måste vi fortsätta vara attraktiv för olika åldersgrupper i samhället. Det gör vi bland annat genom att utveckla våra serviceorter. En utmaning med detta är att vi inte klarar att göra allt på en gång. Vi måste med andra ord prioritera och klara av att våga tänka långsiktigt. En del i denna prioritering är satsningen på Kungälv centrum. När vi får till den planerade utvecklingen av centrum så kommer hela övriga kommunen att få nytta av detta. Det är därför väldigt glädjande att proppen gått ur i två viktiga projekt, Kongahällatomten och Centrumutvecklingsprojektet. Utöver dessa projekt finns även den stora satsningen på serviceorten Diseröd. Alla dessa projekt är extra spännande då de i hög utsträckning sker i samarbete med andra aktörer. En förutsättning för att vi över tid skall kunna fortsätta erbjuda förstklassig service till våra invånare i Kungälv är att näringslivet ges möjlighet att växa. Kraftfulla företag skapar en trygg anställning till våra medborgare som genom skatteintäkter bidrar till välfärden. En av vägarna till detta är att jobba för att skapa goda relationer mellan näringslivet och offentlig förvaltning. For oss är det en mycket prioriterad fråga att jobba vidare med. Internt är ett huvudfokus inom förvaltningen att utveckla våra arbetssätt. Det finns stora möjligheter att öka effektiviteten i organisationen utan att för den delen tumma på kvalitén. De stora vinsterna finns framför allt att hämta i processerna mellan de olika enheterna och funktionerna. Vi får dock inte glömma bort att för att kunna ha tillväxt måste vi fortsätta att erbjuda bra verksamheter. Utan bra skola, vård och omsorg kryddat med brett kulturutbud så kommer inflyttningen att minska eller stanna, av oavsett hur mycket som byggs i Kungälv. För att kunna erbjuda bra verksamheter så är det väldigt viktigt att vi ses som en attraktiv arbetsgivare. Vi måste få de bästa att söka sig till Kungälvs kommun. Vi måste fortsätta få många sökande när vi annonserar tjänster framöver och även se till att behålla all kompetens vi har. Det skall vara roligt och utvecklande att vara anställd i kommunen. Som avslutning konstaterar jag att för att hitta nya lösningar på framtidens utmaningar krävs att vi har medarbetare, chefer och ett näringsliv som har mod. Mod att tänka nytt, kreativt och att våga hålla i och tänka långsiktigt. Magnus Gyllestad Kommunchef Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 3(45)
2 Kommunfullmäktiges uppdrag Beslut i kommunfullmäktige november 2014 Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars 2014 50 avseende punkt 2 Strategiska mål för planperioden 2015-2018 och fastställer följande strategiska mål för planperioden 2015-2018: I Kungälv finns arbete åt alla Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början satsa på barn och unga Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov Kommunfullmäktige upphäver sitt beslut den 13 mars 2014 50 avseende punkt 1 Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: Finansiella mål fastställs för planperioden 2015-2018 i den del som avser överskottsmålet och fastställer följande överskottsmål för planperioden 2015-2018: Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015 och 2016 och 3 % 2017 och 2018. Kommunstyrelsens driftram 2015 fastställs till 1 972,0 mkr, enligt resultaträkning. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med förvaltningen omarbeta årsplan 2015 med hänsyn till förändringar i kommunfullmäktiges ursprungliga rambudgetbeslut. Resultatmålen ska redovisas för fastställande i kommunfullmäktige och årsplanen i övrigt för antecknande, senast i december 2014. Beslut i kommunfullmäktige 2014-03-13, 50 Ekonomiberedningens förslag till strategiska förutsättningar: finansiella mål fastställs för planperioden 2015 2018. Följande förslag till strategiska förutsättningar: strategiska mål fastställs för planperioden 2015-208: o För att klara behovet av äldreomsorg i framtiden behövs fler seniorboenden och trygghetsboenden, centralt och i kommundelarna. o De socioekonomiska resurserna skall riktas till barn, unga och föräldrar i behov av särskilt stöd. o Med en trygg miljö, ordning och studiero, samt tydligare föräldra- och lärarroller, skapas en god plattform för lärande. o Med högre anslutningsgrad möjliggörs en snabbare VA-utbyggnad till kommundelarna. o Trafiksituationen i Kode måste lösas. o Minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 kr (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats. Kommunstyrelsens driftram för 2015 fastställs enligt resultaträkning till 1 957,0 Mkr. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta årsplan för 2015. Årsplanen ska innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen ska redovisas i kommunfullmäktige i november. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 Mkr, enligt resultaträkning. Kommunstyrelsens investeringsram för 2015 fastställs enligt finansieringsanalys till Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 4(45)
650,0 Mkr, varav 450,0 Mkr för skattefinansierad verksamhet och 200,0 Mkr för avgiftsfinansierad. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förslag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen ska omfatta åren 2015 2018 och innehålla utblick mot 2022. Med förslaget skall följa driftkostnadskalkyler. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2015 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden, sociala myndighetsnämnden och överförmyndarnämnden att o Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen, lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för 2015, o Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, o Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB och Bagahus AB ( Bolagen ) att föreslå o Bolagen skall i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 5(45)
2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Som grund för kommunfullmäktiges strategiska mål finns förutom visionen även strategiska förutsättningar vilken består av tre delar. Dessa är ekonomi, medarbetare (humankapital) och processer. Dessa tre är styrande på ett övergripande plan och har direkt påverkan huruvida vi lyckas eller inte. De strategiska förutsättningarna är på samma gång begränsning, inriktning och verktyg för att nå de strategiska målen. Som strategiska förutsättningar kan också nämnas att kommunens verksamhet styrs av lagar, förordningar och reglementen. 2.1.1 Finansiella mål (indikatorer) Indikator Beskrivning Målvärde Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år 2015. Generationsansvar genom finansiellt sparande Soliditeten skall öka under planperioden De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Detta innebär med andra ord att vi tydligt meddelar vilka ekonomiska ramar som skall gälla för vår politik de närmsta fyra åren och att vi kommer att lägga lika stor vikt vid vår uppföljning på kvalitet, måluppfyllnad och ekonomiskt utfall när vi utvärderar de resultat som verksamheterna levererar. Vi är tydliga med att vi skall ha ett överskott i kommunens totala verksamhet, vi är också tydliga med att detta mål inte är överordnat alla övriga mål som vi i Samverkanspartierna tagit fram för perioden. Överskottsmålet skall vara 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag 2015, 2016 och 3 procent 2017 och 2018. En oförändrad skattesats, 21,44 kr för 2015 För perioden 2019-2023 är det rimligt att ha ett överskott runt 3 % för en fortsatt hållbar tillväxt. Genom detta anser Samverkanspartierna att vi tar ansvar för nuvarande och kommande generationer som nu lever och verkar eller kommer att leva och verka i Kungälvs kommun. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning. Under den närmaste tio-årsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och detta kan användas som grundplåt till den upphandlade försäkringslösningen kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar (enligt ovan) eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kommer soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort ökar den. Ökad upplåning möjliggör väsentligt högre investeringsnivåer men påverkar driftkostnaden! Nya anläggningar och investeringar måste värderas både ur ett nyttoperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Med det tidigare antagna målet att de skattefinansierade investeringarna skall rymmas inom det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar görs en finansiell begränsning. De extraordinära investeringsbehov vi ser innebär att vi måste frångå denna begränsning under ett antal år, med en betydligt högre grad av lånefinansiering. Eftersom andelen icke skattefinansierade investeringar (VA-investeringar och exploateringsinvesteringar) kommer att öka kraftigt under den kommande 4-årsperioden är det angeläget att tydligt särredovisa dem, eftersom de egentligen inte påverkar kommunens driftsbudget i det långa perspektivet. Men de utgör en allt större del av den totala investeringsvolymen som vissa år når upp till 600 MSEK. 2% 0 12% Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 6(45)
2.1.2 Kommentarer De finansiella målen beskriver de ekonomiska villkoren som kommunfullmäktige har fastställt. I årsplanen kallas de indikatorer och är kopplande direkt mot de strategiska förutsättningarna. Målen tillsammans med beräknade intäkter ger förutsättningar för kommunstyrelsens driftram och investeringsram. 2.2 Strategiska mål Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Strategiska förutsättningar 2015 I KUNGÄLV FINNS ARBETE ÅT ALLA ATTRAKTIVT BOENDE MINSKAD SEGREGATION MINSKAD MILJÖ OCH KLIMATPÅVERKAN GÖR RÄTT FRÅN BÖRJAN INVESTERA I BARN OCH UNGA Förtydligande God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälv har inte råd med arbetslöshet. Vi vill tillsammans med företag och föreningar ge alla unga ett sommarjobb och en väg in på arbetsmarknaden. Vi vill hjälpa människor i Kungälv till jobb genom stödanställningar, praktikplatser och utbildning. Vi vill ha ett kunskapslyft för fler jobb. Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggande så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. Målet är ett jämlikt samhälle. Segregation mellan människor skall minska. Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Barnfattigdomen skall minska. Ett starkt samhälle är ett samhälle som både förmår varje individ att odla sin särart och samtidig ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste institutionen för att bygga detta gemensamma sociala kapital, i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Därför får segregation vare sig uppstå eller förstärkas av skolan. Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast. Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i de pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper förstärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig, det stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. 2.2.1 Kommentarer Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige, med visionen som grund anger 3-4 strategiska mål samt beslutar om ekonomiska ramar för verksamheten - framtagna av Ekonomiberedningen. De strategiska målen har tidsaspekten 4-10 år och skall vara övergripande till sin karaktär. De strategiska målen skall vara så heltäckande som möjligt inom de politiska ansvarsområdena samt fokusera på den aktuella politiska viljeinriktningen. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 7(45)
2.3 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF 2008-04-10 samt uppdaterad version 2014 beskriver modellen för styrning och uppföljning. 2.4 Arbetsprocess för årsplanering och budget Budgetprocess under 2014/Möteskalender 13 mars, Kommunfullmäktige Beslutar om rambudget 2015 2018, med utblick mot åren 2019 2022 Beslutar om uppdrag till kommunstyrelsen, myndighetsnämnder och helägda bolag Mars/april, Kommunstyrelsen (KS ordförande) kvitterar uppdraget 30 april, Kommunstyrelsen Beslutar om budgetriktlinjer Beslutar om uppdrag till kommunchefen 15 oktober, Kommunstyrelsen Beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta in fyra tilläggsuppdrag i Årsplan 2015, att gälla under förutsättning att kommunfullmäktige antar förslag till reviderade finansiella mål för 2015-2018 och finansieras genom det utrymme som tillskapas genom förändrat överskottsmål. 13 november, Kommunfullmäktige Beslutar om nya strategiska mål, reviderade finansiella mål och nytt uppdrag till kommunstyrelsen. 26 november, Kommunstyrelsen Beslutar om Årsplan 2015, det vill säga resultatmål och driftplan samt förslag till investeringsbudget. 4 december, Kommunfullmäktige Beslutar om investeringsbudget, upplåning, fastställer kommunstyrelsens resultatmål och antecknar kommunstyrelsens beslut om Årsplan 2015. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 8(45)
3 Omvärldsanalys Tudelad världsekonomi med geopolitiska risker Världsekonomin är till viss del tudelad med ett allt starkare USA som närmare sig räntehöjningar, ett svagt euroområde som behöver mer stimulans och svagare tillväxtländer med strukturproblem. På senare tid har geopolitisk oro i Mellanöstern, Ukraina samt Gaza, påverkat de finansiella marknaderna negativt. Om USA:s ekonomi går bättre än prognoserna så är det snarare tvärtom med den europeiska. BNP i många europeiska länder har varit lägre än förväntat och det gäller inte bara i problemländer som Grekland, Italien och Portugal utan även Tyskland, och framför allt Frankrike, går sämre än väntat. I Frankrike tilltar den politiska oron och frågan är hur presidenten Holland ska lyckas genomföra sina ekonomiska reformer. Euroområdet: Svag tillväxt och oro för Ryssland och Ukraina Den svaga tillväxt vi ser i euroområdet gäller även Tyskland. Krisen i Ryssland och Ukraina skapar stor osäkerhet och dämpar handeln, liksom den tyska omställningen av energiproduktionen. Sverige: Svag tillväxt men växande sysselsättning Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att prognosen för årets BNP-tillväxt måste skrivas ned. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. Hushållens konsumtion är fortsatt stark och bygginvesteringarna ökar men samtidigt är exporten och övriga investeringar relativt svaga. Att exporten är svag är inte så överraskande med tanke på att Sveriges huvudsakliga handelspartners befinner sig i det svaga euro-området. Att Tyskland visar allt fler tecken på svagare utvecklingen är negativt för Sverige. Även om tillväxten inte riktigt tar fart i Sverige så är utvecklingen sedan finanskrisen otroligt stark jämfört med euroområdet. Låg inflation och därmed låga räntor Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och arbetslösheten kryper under 7,5 procent. Det finns fortfarande lediga resurser. Inflationen stiger något, men från en låg nivå. Riksbankens inflationsmål på 2 procent nås emellertid inte och penningpolitiken fortsätter därmed att vara expansiv, det vill säga de låga räntorna består. Ansträngd ekonomi i kommuner och landsting framöver Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. De behov som följer av befolkningsförändringar växer allt snabbare i kommunerna. Från att under senaste tioårsperioden ha motsvarat en kostnadsökning på ungefär en halv procent per år ökar de nu till drygt en procent per år. Källor: Sveriges Kommuner och Landsting, MakroNytt 2/2014 och Nordea, Ekonomiska utsikter, sept 2014 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 9(45)
4 Kommunanalys Under den tidiga hösten 2014 noterar vi tre utomstående analyser av Kungälvs kommuns ekonomi och som alla är samstämmiga i att vår ekonomi är stabil och att våra kostnader sjunkit: Kommunrating har efter genomförd granskning förnyat vår Finansiella elitlicens, september 2014 Kommunforskning i Väst (KFi) har i sin Finansiella analys av svenska kommuner noterat en god, och över tid, förbättrad budgetföljsamhet I jämförelsen av så kallade standardkostnader fortsätter våra kostnader att sjunka. I de senaste årens Årsplaner har vi skrivit att Kungälvs kommun kännetecknas av: Relativt högt skatteuttag Relativt höga kostnader för all verksamhet undantaget förskolan o De kostnadsslag vi framförallt identifierat är lokalkostnader och kostnader för köpt vård, men eftersom personalkostnader utgör en så stor del av en kommuns ekonomi så gäller relativt höga kostnader även dessa. En växande kommun med omfattande landsbygd Från och med 2007 har vi först förändrat och därefter reviderat både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Motiven till förändringen har bland annat hämtats från erfarenheter av svag styrning. Den utveckling vi nu kan se i standardkostnadsjämförelsen (se tabellen nedan) är positiv för Kungälvs kommun. Det sammanvägda totalvärdet sjunker och stora verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg ligger nära noll, det vill säga att de redovisar kostnader i nivå med förväntade standardkostnader. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 10(45)
Tabellen avser procent Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 11(45)
Denna årsplan (2015) är, liksom årsplan 2014, uttryck för behovet av långsiktigt hållbar balans mellan god kvalitet i verksamheten och ekonomisk utveckling under kontroll. Kungälv, som växande kommun med stabil ekonomi, kan agera långsiktigt! Vad gäller ekonomi kan vi uttrycka det som att vi söker den rimliga kostnadsutveckling som följer befolkningsutvecklingen och efterfrågeförändringarna i vår verksamhet men inte linjärt. Kommunens samlade nettokostnader ska öka i något lägre takt än skatteintäkterna! Förvaltningen får i årsplan 2015 tillskott för löneökningar och volymförändringar inklusive kostnadsökningar till följd av nya anläggningar. Det effektiviseringsbeting som ges motsvaras av de prisökningar för varor och tjänster som följer av den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. Strategi för långsiktig utveckling, på det strukturella planet, utvecklas i kapitel 6, Strategi. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 12(45)
5 Styrning Styrning är ett arbets- och beslutsflöde som säkrar att det som är beslutat uppnås och att när störningar uppstår man snabbt kan fatta beslut för att hantera en eventuellt ny situation. Grundprincipen för Kungälvs kommuns styrkedja är enkel: Kommunfullmäktige anger i RAMBUDGET strategiska mål och ekonomiska villkor för kommunstyrelsen som i sin tur formulerar resultatmål till förvaltningen. Förvaltningen analyserar sitt uppdrag och återkommer med förslag till ÅRSPLAN, förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer resultatmålen. Kommunstyrelsen följer under budgetåret upp förvaltningens arbete och rapporterar till kommunfullmäktige vid tre tillfällen. Eventuella avvikelser analyseras och kommunstyrelsen fattar beslut om åtgärder för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Allt som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vill uppnå, ryms med självklarhet inte inom de ekonomiska ramarna. 5.1 Verksamhetsuppföljning Avgörande för att förvaltningens åtagande skall lyckas är en tät uppföljning av årsarbetare, volymförändringar och ekonomi. Följande schema beskriver uppföljning på kommunstyrelsenivå under 2015 KC månad Feb. prog. Tertial 1 Tertial 2 Okt. prog. Årsredovis. Ekonomi X X X X X X Personal X X X X Verksamhetsvolymer X X X X Resultatmål X X X Ekonomiska styrprinciper: Fastställd budget gäller och avvikelser ska rapporteras så snart de upptäcks. Detta hanteras så att när förvaltningen i uppföljningen upptäcker en konflikt mellan mål och villkor ska den lyftas till kommunstyrelsen. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan på det viset nya beslut ändra den prioritering som framgår av detta dokument. Ekonomiska reserver budgeteras centralt. Det innebär att om någon sektor hamnar i en situation där nya förutsättningar uppstått ska inte hela förvaltningen behöva engageras för att hjälpa till att ekonomiskt hantera det som uppstått. Å andra sidan vilar ansvaret att vidta åtgärder i första hand på enhet, därefter sektor och sedan förvaltning. I en traditionell förvaltnings- och nämndorganisation finns ofta principer kring hantering av över- och underskott som innebär att hela eller delar av avvikelsen får tas med till kommande år. Frågan om överskott på helheten ter sig idag mest teoretisk. Skälet för det är vår svaga soliditet. Vi behöver ta tillvara alla möjligheter att stärka soliditeten de närmaste åren - framför att höja kvaliteten. För detta krävs såväl politisk acceptans som politiskt stöd. Utförarenheter inom hemtjänsten I och med att kundval införts i hemtjänsten har de ekonomiska spelreglerna förändrats. Hemtjänstens utförarenheter och externa aktörer ska ges förutsättningar att på så lika villkor som möjligt driva sin verksamhet. Bland dessa förutsättningar återfinns ägarens roll. Kommunen som ägare ska inte kontinuerligt täcka underskott. Konsekvenserna av att verksamheten eventuellt inte går ihop ekonomiskt måste hanteras mera långsiktigt. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 13(45)
5.2 Internkontroll Ytterst handlar Intern kontroll om Att säkerställa att de uppdrag och mål som fastställs i kommunfullmäktige faktiskt genomförs och får avsedd effekt. o Att identifiera risker o Att i förebyggande syfte kontrollera att policyn, regler och riktlinjer följs Intern kontroll är till sin karaktär något som organisationen själv, genom föreskrifter och rutinbeskrivningar eller som särskilda kontrollåtgärder genomför som naturliga inslag i arbetsprocesserna. Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att kommunens verksamheter Följer tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer På ett tillförlitligt sätt rapporterar och informerar om den finansiella utvecklingen och om verksamhetens resultat Eliminerar och upptäcker allvarliga fel och brister Överhuvudtaget bedriver verksamhet och använder personal ändamålsenligt och kostnadseffektivt Plan för intern kontroll kommer att redovisas som en verksamhetsplan. Förvaltningen kommer att redovisa uppföljningen av den interna kontrollen i sammanhang med hela styrkedjan, alltså i årsredovisning och verksamhetsberättelser. 5.3 Gemensamma spelregler politik - förvaltning Samverkan politik - förvaltning Förvaltningen arbetar enligt fastställd Årsplan och utför endast mycket begränsade arbetsinsatser därutöver, utan formella uppdrag från kommunstyrelsen. Sektorchef ska ges kännedom om när andra kontakter mellan enskilda politiker och personal än ren informationssökning tas Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 14(45)
6 Strategi Huvudpunkterna i Kungälvs kommuns långsiktiga strategi är: God personalpolitik och attraktiv arbetsmiljö Minska pensionsåtagandets (ansvarsförbindelsen) likviditetspåverkan genom sparande och försäkringslösning Sänka lokalkostnaderna o Genom att minska lokalytor o Genom att (via fyrstegsprincipen) undvika att bygga eller hyra nytt så länge vi har tillgång till användbara lokaler och lokalytor o Genom att sänka kostnaderna för fastighetsskötsel, energiåtgång etc Utveckla hemmaplanslösningar o För att sänka kostnaderna för köpt vård o För att bygga upp egen organisation och förmåga i Kungälv Öka samarbete och samverkan med andra kommuner inom SOLTAK Arbeta målmedvetet för att sänka kostnaderna för inköp genom att täcka in alltfler områden med ramavtalsupphandlingar och genom att höja avtalslojaliteten. Styrning av verksamheten med fokus både på hushållning och kvalitet balans Socioekonomiskt perspektiv vi bryter utanförskapet och inkluderar våra medborgare. Det socioekonomiska perspektivet gäller för alla våra samlade resurser och arbetssätt. Kommunstyrelsen och förvaltningen utvärderar och förändrar arbetssätt och arbetsprocesser för att uppnå större brukarnytta, inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige ställer till förfogande Kommunstyrelsen och förvaltningen arbetar med långsiktigt fokus Strategiska val för åtagandet i Årsplan 2015 Lönekostnadsökning kompenseras fullt ut Volymökning kompenseras fullt ut o Förvaltningens antagande om volymökning är 35 Mkr. Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att uppstå. o Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. Driftkostnadskonsekvenser av investering kompenseras fullt ut Pris- och kostnadsökning kompenseras inte Reformer ligger utanför Årsplanen och är inte beräknade ur resursperspektiv. Eventuella finansieringsbehov får lösas när de uppkommer. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 15(45)
7 Förvaltningens åtagande 7.1 Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Ekonomi (KS budget - utfall) Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo Eller SCB Nöjd medborgarindex) Bilda analysgrupp med uppgift att hitta sätt att systematiskt följa processer genom hela förvaltningen för medveten styrning mot ökad samordning. Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Söktryck Sjuktal Sysselsättningsgrad i relation till kön Andel timanställda Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi. Bilda analysgrupp Införa IT-stöd för Avvikelser och tillbud Underhåll på trygg och säker nivå Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Långsiktiga underhållsplaner finns för kommunens fastigheter, tekniska anläggningar, byggnader och lokaler Ja/Nej/Delvis? Status på underhållsplaner och aktiviteter redovisas till förvaltningsledningen årligen. Genomfört/ej genomfört. Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 16(45)
Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Lokalkostnader Lokalytor Stäm av de föreslagna indikatorerna mot branschnyckeltal Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi. Kartlägg nyttjandet av kommunens lokaler Bilda analysgrupp Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Arbetslösheten i Kungälv Kostnader för försörjningsstöd Svensk näringslivsranking Antal stödanställningar Antal sommarjobb Avtalslojalitet Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar eller studier Skapa arenor och samverkansprojekt Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Antalet lägenheter (<35 kvm) Antalet bostäder för flyktingar Antalet lägenheter vid LSS-boende Antalet platser vid vårdoch omsorgsboende Antalet lägenheter i trygghetsboende Pröva en aktivitet för att sänka kostnaderna vid nyproduktion av hyresrätter Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 17(45)
Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall 2 000 nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder 2014-12-31 Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Antal ansökta detaljplaner Antal ansökta och godkända detaljplaner Antal färdigställda bostäder Andel hyresrätter av färdigställda bostäder Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (egen enkät) Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) gällande frågor som en kommun att bo i Förändra detaljplaneprocessen Förändra bygglovsprocessen Anordna seminarier tillsammans med byggherrar Utbildning inom ämnet kommunplanering, politik och förvaltning tillsammans Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Andel ensamkommande i studier/arbete Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd Antal flyktingar i arbete efter avslutad integrationstid, 2 år Antal vuxna som klarar grundläggande SFI inom etableringstiden Praktikplatser och stödanställningar inom kommunen (Hela förvaltningen) Kommunens system för föreningsbidrag ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 18(45)
Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Familjer med försörjningsstöd Kön För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Nationella prov Meritvärde i årskurs 9 Antal genomförda examen Genomförd fortbildning för lärare Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Barnfattigdom Drogmissbruk Biståndsinsatser inom socialtjänsten Meritvärde åk 9 Ta fram en socioekonomisk översiktsplan (Styrgrupp Socioekonomi) Utreda, bereda och genomföra olika socioekonomiska projekt utifrån översiktsplanen (Styrgrupp Socioekonomi) Öka andelen kollektivtrafikresenäre r Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort Antal pendelparkeringar i kommunen Antal resande med Grön express och Bohusbanan Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 19(45)
Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Öka andelen anslutningar till VA. Fossila koldioxidutsläpp ton/år från lokaler samt fordon Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kwh/kvm (väderkorrigerad förbrukning) Självförsörjningsgrad av energi Självförsörjningsgrad av energi Trafik o gata: Energiförbrukning kwh/belysningspunkt En plan utarbetas för att förbättra den ekologiska statusen i Kungälvs vattendrag (med mätpunkter). En del av arbetet blir att identifiera värdefulla stränder och miljöer, samt översvämningsbenägen mark. Kampanjer, satsningar, information för att få medborgarna att bidra till minskad klimatpåverkan Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem Införa miljöledningssystem under 2015-2018 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan rån och med höstterminen 2015 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt vara 18,5 barn. Antal personal per avdelning ska i snitt vara samma 2015 som 2014. Snitt antal barn per avdelning Snitt personaltäthet barn/vuxen. Redovisas i T2, T3. Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Ökade resultat i nationella prov åk 3 (ma, sv) Ökande resultat i nationella prov åk 6 (ma, sv, en, NO och SO) Ökade meritvärden i åk 9 Öka andelen elever med godkänt i alla ämnen åk 9 Öka andelen gymnasieelever som tar examen Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 20(45)
Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Aktivitet Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Antal elever i kulturskola Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga. 7.1.1 kommentar Resultatmålen är kommunstyrelsens konkretisering av kommunfullmäktiges strategiska mål och förutsättningar. Kommunfullmäktiges strategiska mål samt kommunstyrelsens resultatmål kan gälla hela verksamheten eller delar av verksamheten. I tabellen ovan visas de resultatmål som kommunstyrelsen har fastställts tillsammans med den tolkning som förvaltningen gör av målformuleringen. För att göra målet mätbart har förvaltningen kopplat indikatorer mot respektive mål. På förvaltningsledningsnivå har man också formulera aktiviteter som förvaltningsledningen ansvara för. I årsplanen redovisas tolkning och indikator som en del av respektive resultatmål. Aktiviteter på övergripande nivå visas som en del av förvaltningsledningens arbete med att nå målen och kommer att följas upp i del- och årsbokslut på kommunstyrelsenivå. 7.2 Planerade verksamhetsvolymer Verksamhet 7.2.1 Verksamhet Volymgrupper Volymtal Plan helår 2015 Prognos helår T2 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Ge mensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar familjehem 0-20 år 720 760 739 779 250 250 129 162 2 250 2 250 2 347 2 689 11 000 11 000 13 948 11 899 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 21(45)
Volymgrupper Volymtal Plan helår 2015 Prognos helår T2 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år 5 526 6 050 6 958 5 646 Utförarenheten + Barn och ungdomsenhete n Missbruksenhet Bostad med särskild service, antal brukare Arbetslivscentru m Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Egna boenden, vuxna Antal brukare daglig verksamhet 175 160 165 139 5 5 2 7 1 600 1 462 1 697 1 633 700 800 554 312 2 200 2 200 3 641 4 053 88 82 81 81 200 190 165 157 Måltidsservice Serverade måltider 2 400 000 2 425 000 2 300 000 2 300 000 Kommunala fastigheter Elförbrukning (MWh) 16 700 16 400 16 538 Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 223 625 211 575 208 846 30 079 36 558 37 480 Förskola Antal helårsplatser 1 823 1 868 1 885 1 934 Pedagogisk omsorg Antal barn 227 228 222 224 Förskoleklass Antal elever 512 495 501 491 Grundskolan årkurs 1-9 Skolbarnsomsor g Antal elever 4 003 3 896 3 752 3 642 Antal barn 2 265 2 238 2 181 2 075 Särskola Antal elever 31,5 32 32 36 Gymnasiet, Mimers Hus Mimers Hus/Gymnasiesär Vuxenutbildning inklusive lärlingsoch yrkesvuxutbildning Fristående förskolor Fristående förskoleklass Antal elever 1 520 1 578 1 628 1 678 Antal elever 102 110 113 116 Antal studerande i Kungälv 600 310 219 Antal barn 502 489 475 449 Antal elever 67 70 72 59 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 22(45)
Volymgrupper Volymtal Plan helår 2015 Prognos helår T2 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Fristående grundskola Fristående skolbarnsomsorg Fristående gymnasieskola Platser Köpta platser/vårddygn Brukare i hemtjänsten Ersatta timmar i hemtjänsten Antal elever 592 580 565 542 Antal barn 303 300 285 275 Antal elever 249 247 256 268 Totalt antal platser, i egen regi Demenslägenheter/ Psykogeriatriska lägenheter 418 414 414 415 162 158 149 149 Omsorgslägenheter 176 176 185 184 Köpta årsplatser 3 1 0,14 0,67 Brukare med hemtjänst Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Timmar i hemtjänsten 1 030 1 000 962 1 039 1 050 1 000 1 049 1 008 361 000 340 000 313 128 292 363 7.3 Personalåtgärder - kommentarer till budget De senaste åren har tillgången till arbetskraft minskat. Detta är ett demografiskt problem och hänger samman med stora pensionsavgångar och betydligt mindre grupper som uppnått arbetsför ålder. En följd av detta är att det är allt svårare att rekrytera till flera av de 200 yrkesgrupper som finns i kommunen. Insatser för marknadsföring och rekrytering behöver öka under året för att verksamheterna ska kunna bemannas. Särskilda insatser kommer bland annat att krävas rörande chefer, ingenjörer, undersköterskor och förskollärare. Det generella löneläget inom kommunal sektor är lägre än övriga sektorer på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av de ökade svårigheterna att rekrytera så finns därför ett behov av att utjämna dessa skillnader. Det medför en högre löneutveckling. En trend är att sjukfrånvaron ökar i hela samhället. Kungälvs kommun är inget undantag. Analyser av sjukfrånvaron och arbetsmiljön visar att det finns behov av särskilda insatser för bland annat vårdpersonal. En del av kommunens personal kommer att flytta in i det ombyggda Stadshuset. Där finns en helt ny typ av arbetsytor som förutsätter ett annat sätt att arbeta. Berörda medarbetare förbereds för nya arbetssätt genom bland annat stödinsatser från ergonom inom företagshälsovården. 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget Finansiering/upplåning Med förslaget till investeringsbudget följer ett upplåningsbehov på 830,0 mkr brutto, av detta utgör 200,0 mkr amortering. Hela nettoupplåningsbehovet hänför sig till Kungälvs kommuns behov. Investeringsplanen Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 23(45)
Investering och exploatering redovisas dels i sammanfattning som del av denna Årsplan och dels som bilagor. Driftkostnadskalkyler ingår i underlaget. I förhållande till kommunfullmäktiges rambudget har ett antal förändringar skett varvid de enskilda årens planeringsramar såväl under- som överskridits. Detta beroende på att vi när Årsplanen skrivs har mer aktuell information, framförallt om året 2015, än vid tidpunkten för beslut om rambudget. Avstämning mot rambudget återfinns i tjänsteskrivelse och i avsnittet om investering och kommer tämligen kontinuerligt att behöva göras under kommande år. Driftplanen Kommunstyrelsens driftram ökar med 80,0 + 15,0 mkr från 2014 till 2015. Dessutom ökar de budgeterade avskrivningarna med 10,0 mkr. Anslaget för den politiska organisationen är oförändrat 18,0 mkr. Total ramökning 105,0 Mkr. Genom beslut i kommunstyrelsen 2014-10-15 fick förvaltningen i uppdrag att inarbeta fyra tilläggsuppdrag i Årsplanen. Budgeterade kostnader för dessa summerar till 15 mkr och finansieras genom utökning av kommunstyrelsens ram. 5,3 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget Kompetensutveckling för lärare 5,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsuppdraget Minska grupperna i förskolan 1,5 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget Anropsstyrd trafik på landet. 2,6 miljoner kronor avsätts för tilläggsförslaget Förstärkt grundbemanning på vård- och omsorgsboenden. De behov förvaltningen presenterat för kommunstyrelsen överstiger ramtilldelningen med 35,0 mkr och motsvaras av antagande om volymförändringar i kärnverksamheten. De reformer som annonserats är inte budgeterade utan förutsätts finansierade i sin helhet genom statliga bidrag enligt den så kallade finansieringsprincipen mellan stat och kommuner. Inom ovanstående ramtilldelning budgeteras (de största posterna kommenteras här): För personalkostnadsökning för befintlig organisation budgeteras 45 mkr, grundat på antagandet om ökning med 3,0 %. För driftkostnadsökning till följd av gjorda investeringar budgeteras 15,0 mkr. Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, budgeteras till 38,7 mkr, efter avstämning med Ale kommun. För underhåll budgeteras 33 mkr, varav oförändrat 22 mkr för egna fastigheter och 11 mkr för anläggningar. För försörjningsstöd budgeteras 24 mkr, vilket motsvarar 2014 års budget. Förvaltningens sektorer ges därmed ett ekonomiskt beting som motsvarar verksamhetens pris- och kostnadsökning. 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan 1. Kortfattad beskrivning av förvaltningens verksamheter Kungälvs kommuns verksamheter omfattar ett brett kompetensfält och som är geografiskt utspridda över kommunens yta. Organisatoriskt är förvaltningen uppdelad i sektorer med kommunchefen som högste chef. Skola Förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), Fritidshem, Förskoleklass, Grundskola, Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 24(45)
Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning, Familjecentral (tillsammans med MVC/BVC och Arbetsliv o Stöd). Arbetsliv och Stöd Gemensam mottagning för socialtjänstfrågor, Funktionshinderverksamheten, Individ- och familjeomsorgsverksamheten (Barn- och ungdomsenheten, Missbruksenheten, Familjerådgivning/Kriscentrum, Social boendeverksamhet, Skuld- och budgetrådgivning), Utförarenheten, Försörjningsstödsenheten, Arbetslivscentrum (Daglig verksamhet, Enheten för arbete, rehabilitering och integration) samt Socialpsykiatrin. Fritidsgårdar, Unga Kungälv och Ungdomssysselsättning. Kultur och Samhällsservice Bibliotek, Kulturarrangemang, Kulturskola, Teater & uthyrning, Fritidsanläggningar, Stöd till idrott och rekreation, Folkhälsa, Medborgar- och näringslivsservice samt Överförmyndare. Vård- och Äldreomsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), myndighets- och beställarenhet, Vård- och omsorgsboenden (7 st samt dagverksamhet), korttidsboende, hemtjänst och öppen verksamhet (2 st servicehus, Kungälvs hemtjänst, larmpatrull, nattpatrull, anhörigstöd, demensteam), rehabenhet (rehabilitering, habilitering, hjälpmedelshantering, logoped, poliklinik, bostadsanpassningar) samt sjuksköterskeenhet (dygnetruntverksamhet), kom-hem-team. Samhällsbyggnad Översiktsplanering, Planering, Mark och exploatering, Trafik Gata Park, Samhällsbetalda resor, Vatten och avlopp, Renhållning, Bygglov, Miljö, Tillstånd, Kart- och mätverksamhet. Kommunledning Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till kommunledning och politik när det gäller frågor som upprätthållande av demokrati, verkställande av beslut, ekonomi, humana resurser/hr, utveckling, utredning och planering. Sektorn består av fem enheter: Utveckling, planering och uppföljning, Kommunkansli och juridik, Humana Resurser/HR, Ekonomi och upphandling samt Kommunikation. Servicesektorn Repro, IT, Projektledning bygg, Verksamhets- och fastighetsservice, Måltidsservice, Fastighetsoch anläggningsteknik, Lokalvård, hamnverksamhet, Entreprenad, Bemanningsenhet och Löneenhet 2. Vad påverkar sektorns verksamhet? Respektive sektor har redovisat underlag till denna årsplan. Underlaget utgör samtidigt grund för de verksamhetsplaner som ska skrivas efter det att årsplanen fastställts. Verksamhetsplanen är sektorns styrdokument och en förutsättning för löpande uppföljning under verksamhetsåret. 3. Tilldelad budgetram Uppdraget till sektorerna blir att i verksamhetsplan för 2014 planera verksamhet och fördela resurser så att tilldelad budgetram hålls. Detta arbete skall göras i dialog med respektive utskott och med avstämning med kommunchef. Verksamhetsplanerna skall beslutas i kommunstyrelsen. I underlag till årsplan och verksamhetsplan pekar sektorerna på volym- och verksamhetsförändringar: Skola Volymökning netto 7,8 Mkr Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 25(45)
Arbetsliv och Stöd Volymökning netto 7,8 Mkr Vård och äldreomsorg Volymökning netto 14,6 Mkr Höjd timersättning till utförare i hemtjänsten Samhällsbyggnad Volymökning netto 7,0 Mkr Kultur och samhällsservice Volymökning netto 3,7 mkr En rak summering av dessa antaganden ger summan 40,9 mkr. Med beaktande av den osäkerhet som ackumuleras vid summering bedömer förvaltningen att en ram på 35,0 mkr är rimlig. 7.6 Investeringsplan 2015-2018 Uppdraget från Kommunfullmäktige mars 2014 och från Kommunstyrelsen april 2014 Förvaltningsledningen har lagt ett uppdrag till Investeringsgruppen att lämna förslag till en investeringsplan med samtliga nu kända behov för kommunen för perioden 2015-2018. Förvaltningsledningen har under 2014 beslutat att utse Tf sektorchefen för Samhällsbyggnad och sektorchefen för Arbetsliv och stöd till styrgrupp för investeringsplaneringen. Sektorerna har för detta arbete bildat en investeringsgrupp. Rambudget 2015-2018 är en utgångspunkt för arbetet, liksom Kommunstyrelsens budgetdirektiv. Pågående arbete från uppdraget 2014 Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Kommunstyrelsen att i planering och genomförande: Vid behov omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna arbeta genomförandeinriktat och flexibelt Utarbeta och föreslå principer för hur beslut kan fattas rörande investeringsobjekt som av planerings- och genomförandeskäl behöver fattas med större framförhållning än Årsplan Genom dialog, ägardirektiv och gemensamma viljeyttringar samordna kommunkoncernens arbete för att utveckla en attraktiv stad och bärkraftiga kommundelar Arbeta med fortsatt förtätning, med prioritering på de centrala delarna av Kungälv, Ytterby samt stråket längs väg 168. Enligt PM-rapporterna ska även serviceorterna Kärna och Diseröd prioriteras. Höja kapaciteten vad avser såväl tillståndsgivning, bygglov samt detaljplanläggning för att klara de tillväxtmål som kommunfullmäktige antagit Prioritera eftersläpande behov före tillväxtfrämjande investeringar under de närmaste två åren Se över möjligheten att börja tillämpa komponentavskrivning Uppdatera gällande styrdokument för exploatering Verka för att exploateringsinvesteringar i större omfattning ska ske genom externa intressenter Följa fastighetsstrategin och återrapportera eventuella avvikelser till kommunfullmäktige Tillse att nödvändiga investeringar görs efter kloka avvägningar enligt 4-stegsprincipen för att undvika dyra och kortsiktiga lösningar Tillgodose nuvarande behov inom skola/barnomsorg och samtidigt stödja den förväntade ökningen av antalet elever, särskilt ska hänsyn tas till att långsiktigt möjliggör en minskning Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 26(45)
av barngruppernas storlek i förskolan Prioritera arbetet med att skapa fler platser för särskilt boende för äldre centralt och i kommundelarna. Fyrtio nya platser ska skapas genom om- och tillbyggnad av befintliga boenden Skyndsamt arbeta fram en struktur för ny planfri järnvägskorsning och centrumplacering i Kode Skyndsamt ta fram en modell för fördelning av finansieringen av Grokarebymotet. Beslutet innehöll följande tillägg (utdrag ur) till Kommunstyrelsens förslag: Att i Kodes två befintliga grundskolor göra om-, till-, eller nybyggnad för att åstadkomma ett F-9-spår. Förvaltningen föreslår att den pågående utredningen som utifrån verksamhetsoch fastighetsperspektiv samt ÖP inriktningen om attraktiva centrummiljöer i serviceorterna färdigställs för att kunna lämna ett samlat förslag. Att satsningen på gång- och cykelbaneutbyggnad ökas till nivån 20 mkr per år under planperioden. Förvaltningen föreslår målsättningen 80 mkr totalt på fyra år med stegrat genomförande pga. behov av planeringsinsatser, samverkan med Trafikverket och myndighetsprocesser. Att under 2014 genomföra en utredning för en ny multiarena inkluderande en ny isyta under tak. Ev. beslut om placering skall fattas under 2014. Investeringsmedel skall avsättas 2017 med motkrav från marknad och föreningsliv om medfinansiering. Hamnar/Turist- och besöksnäring/destinationsutveckling Vi vill stärka vår destination med främst Marstrand men också Kungälv och Bohus fästning som viktiga besöksmål, gästhamnsverksamheten, badplatser, scen på Fästningsholmen och arbeta för ett gångstråk runt Strandverket på Marstrand. Investering avgiftsfinansierad: (gästhamn/hamnverksamhet): 25 mkr. Investeringar skattefinansierad (infrastruktur, badplatser, scen ): 10mkr Förvaltningen föreslår att åtgärder i planen som möter Kommunfullmäktiges beslut. Dock vill förvaltningen sprida över fler år för att klara beslutad rambudget. Kommunen ska verka för möjligheten för Marstrand som kryssningsdestination och för angöring för turbåtar i Kungälv. I samband med detta ska även satsningar göras för gästhamnen i Kungälv. Förvaltningen föreslår åtgärder på södra sidan Fästningsholmen där djupet är tillräckligt. Hamnverksamheten genomför under 2013-2014 åtgärder på befintlig kaj för att underlätta transport från fartyg till kaj på Marstrandsön. Den offentliga miljön ska också lyftas genom särskilda satsningar på offentlig konst med början 2014 i konststråket Västra Tullen Kongahälla och vara klar 2017. Satsning 1 mkr årligen. Förvaltningen föreslår dels att beslutet arbetas in i investeringsplanen dels att 1% regeln för avsättning i investeringar till konst utreds. Närheten till naturen och möjligheten till en aktiv fritid stärker Kungälvs attraktivitet. Våra strövområden och motionsspår är tillgångar som ska vårdas och utvecklas. Under perioden förses motionsspåret i Kärna med elljus. Förvaltningen föreslår att driften av motionsspåren delas ekonomiskt mellan markdrift och verksamhetsdrift. Det medför att Fritidsverksamhetens budget lättar vilket ger utrymme för investeringar i elljusspår både i Kastellegården och i Kärna under perioden. När den nyligen nedbrunna Motionscentralen i Fontin återuppbyggs ska denna profileras för ett rörligt friluftsliv och främja folkhälsan i ett samarbete mellan kommun och föreningsliv. Förvaltningen jobbar på det sättet. Förvaltningens investeringsgrupp har arbetat in besluten ovan. De återfinns även i sammanfattningen samt i redovisningen av investeringar indelat i programområden. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 27(45)
Sammanfattning av investeringarna i fyra programområden Investeringsplanen innehåller många objekt och potter i hela verksamheten. Det kan vara svårt att utifrån bilagan förstå strukturen i investeringsplanen. Därför innehåller investeringsplanen fyra övergripande programområden som beskrivning av kommande investeringsbudget och investeringsplan fram till 2018. Programmen gör inte anspråk på att få med alla detaljerna i alla objekten i sin beskrivning utan fokuserar på helheten och inriktningen i respektive programområde. De innehåller även en utblick med sikte på 2019-2022. Programmen sammanfattas även med utdrag ur investeringsplanen. Dessa utdrag visar dock inte den totala omfattningen av investeringsplanen utan lyfter endast fram viktiga satsningar för programområdet och/eller serviceorterna. Objekt förekommer på flera ställer eftersom de ingår i planen både som delar i samlade geografiska program och som viktiga beståndsdelar i potterna. 1) Vårt största åtagande - Kvalitet och utbud i kommunens grundutbud Kommunen ska erbjuda attraktiva lösningar för de som vi redan har ansvaret för. Från tidig barnomsorg till kvalitet mot livets höst. Förvaltningen har identifierat en rad behov i redan befintlig verksamhet som utgör en stor del av periodens investeringsbehov. Vi vill även vara en attraktiv boendekommun. Fullmäktige har lagt fast planeringsinriktningen för befolkningsutvecklingen till att en bit in på 2020-talet nå nivån 50.000 invånare. Ett annat sätt att beskriva målsättningen finns i att tillväxten ska vara 1,5% per år framöver. Vi behöver vara attraktiva för de som väljer bostadsort. Kommunens grundutbud i service och omsorg är en viktig parameter vid val av bostadskommun. Barnomsorg, skola, fritids, fritidsanläggningar, kultur, omsorg om de särskilt behövande samt attraktiva stads- och närmiljöer utgör samlat ett paket vars kvalitet har en avgörande betydelse för att nå Kommunfullmäktiges målsättningar. Investeringsplanen innehåller en rad ersättningar och nybyggnationer av barnomsorgslokaler i alla kommunens serviceorter i syfte att skapa kvalitet, trygghet och tillgänglighet till barnomsorg. Förvaltningsledningen har också läst in de politiska signalerna från Samarbetspartierna att det finns en högre ambition om planering för ytterligare 60 platser för egna särskilda boendeplatser/vårdplatser under perioden. Dialog kring detta skall genomföras våren 2015. Genomförandet av översiktsplanen i våra kommundelar Utifrån underlagen till beslutad översiktsplan (januari 2012) ska serviceorterna ges tydliga centrumbildningar. Avsikten är att samla servicefunktioner på en begränsad yta i syfte att hjälpa till att skapa ett underlag med människor vilket i sin tur ger förutsättningar för kommersiell service. I serviceorterna är boendekvaliteterna viktiga för att skapa trygghet och attraktivitet. Behovet av kompletterande rekreationsfunktioner skapar förutsättningar för den befolkningsutveckling som översiktsplanen anger. Helt avgörande är den organiska vidareutvecklingen av de kommunala servicefunktionerna. Utmaningen för kommunen som organisation är att styra utvecklingen så att medvetna val göra och att kvaliteterna genomförs i den planerade ordningen för varje serviceort. Diseröd Tryggt, nära och lantligt! Ett nytt centrum byggs i Diseröd. Det ska innehålla vidareutveckling av förskole- och skolfunktionen för att både höja kvaliteten och erbjuda nya innevånare plats i de kommunala verksamheterna. Ett nytt allaktivitetshus med idrottshall kompletterar centrum. Biblioteket flyttas från skolan till centrum för att förstärka centrumfunktionen. Bostäder och trygghetsbostäder ska byggas i och i direkt anslutning till centrum för att öka antalet boende. Ambitionen är att en ny livsmedelsbutik ska etableras. Kollektivtrafiken ska förstärkas genom att bussterminalen flyttas från nuvarande läge till centrumtomten och kombineras med pendelparkeringsplatser. På nuvarande bussterminal byggs bostäder med vacker utsikt över delar av Romelanda. Återvinningsstation och reningsverk behöver flyttas och förändras för att utvecklingen ska kunna ske. Under hösten 2014 är två detaljplaner ute på samråd. Genomförandet beräknas starta under senhösten 2015. För att ytterligare förstärka utvecklingen med nya bostäder arbetas detaljplaner fram för Hoffrekullen och Tyfter. Dessa båda detaljplaner kommer att innehålla upp emot 300 nya bostäder. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 28(45)
Det är lämpligt med en successiv utbyggnation. I slutet av planperioden är mycket av genomförandet igång och fram till utblicken är det tänkt att Diseröd har mer än 200 nya innevånare. Förslag till några viktiga satsningar i Diseröd: Kode Enligt översiktsplanen ska Kode ges stora utvecklingsmöjligheter. Här finns goda förutsättningar för ett gott boende både genom sitt utmärkta läge i förhållande till havet och till de stora kommunikationsstråken genom kommunen. Stora strukturerade frågor behöver hitta sin lösning. Passagen av Bohusbanan är en nyckelfråga, likaså är ytterligare tillgänglighet till trafiken på Bohusbanan viktig. Placering av centrum är en annan. Uppdraget att studera ett F-9-spår för skolan pågår. När det gäller möjligheten till en ny lösning för skola/förskola finns flera alternativ som nu utreds. Ett scenario kan vara att detaljplanelägga för en F-9-lösning samt förskola som sen får byggas i etapper beroende på behovet. Inom något år är VA-kapaciteten åtgärdad efter många år av begränsningar. Förvaltningen ser att planeringsarbetet inleds under 2014 i syfte att lämna tydligare bilder beträffande infrastruktur och bebyggelseutveckling under planperioden. Västra Götalandsregionen behöver aktiveras för att kunna lösa väg och järnvägsfrågor i Kode. De planeringsprocesserna kräver långsiktighet och en omfattande förankringsprocess. Mot slutet av planperioden blir de första fysiska åtgärderna kunna genomföras. Huvuddelen av utvecklingen ligger i Utblicken. Kungälv Ytterby Kareby I detta område avses en betydande del av kommunens tillväxt ske (tillsammans med Kungälvs centrum 65% enligt ÖP). Med en så stor tillväxt följer stora behov på strukturell nivå samtidigt som utbyggnadstakten hålls hög. Det finns betydande utvecklingsområden i delområdets alla delar; I Ytterby färdigställs planerade delar av centrum samtidigt som flera nya bostadsområden tillkommer i väster. Ridskolans flytt under perioden ger ytterligare tillväxtmöjligheter både under perioden och i utblicken. På Strategisk nivå påbörjas arbete med förutsättningar för en framtida utbyggnad av centrum väster om järnvägen. Mot slutet av planperioden bedöms förtätning i Komarken bli aktuellt, en process som kommer att fortsätta i utblicken. Norr och öster om Kongahälla/Mimers hus finns flera stora utbyggnadsområden som behöver planeras under perioden men där utbyggnad i bedöms ske i utblicken. Stadens tillväxt ställer ökade krav på kommunal service, det ställer krav på investeringar i såväl skolor och förskolor som äldreboenden. Stora investeringar i skola och förskola runt om i delområdet ligger med i planperioden och ytterligare behov finns i utblicken, dessa avser både tillbyggnader och helt nya anläggningar. Torildskolan ligger tidigt i planen med byggstart under 2015. Utbyggnad av platser inom äldreomsorg är fördelat över både planperioden och utblicken, totalt bedöms fem nya äldreboenden behövas fram till 2022. Därutöver behöver förvaltningen med Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 29(45)
stöd av de allmännyttiga bolagen skapa möjlighet att bygga boende för den målgrupp som har omsorgsbehov men inte behov av äldreboende och de i gränszonen mellan äldreomsorgens och Arbetsliv-och stöds verksamheter. I samarbete med allmännyttan ska även fler servicebostäder skapas för funktionshindrade i behov av bostad med särskild service. Därutöver planeras investeringar i flera funktionshinderboenden under perioden. En viktig del av den kommunala servicen utgörs av Kultur- och fritids anläggningar. Genom att erbjuda ett rikt utbud av fritidsmöjligheter och tillgång till kreativa och vackra miljöer blir vi en attraktiv kommun. Inom perioden ligger bland annat återuppbyggnad av Motionscentralen som pågår och investeringar i när-rekreation samt att flytta ridskolan från Ytterby till Trankärr. Det är särskilt glädjande att kunna göra en stor åtgärd för framförallt flickors fritidsintresse. Under 2014/2015 levereras uppdraget att studera möjligheterna för en multihall enligt uppdraget från Kommunfullmäktige. Investeringsmedel skall avsättas 2017 med tydliga motkrav från marknad och föreningsliv om medfinansiering för uppförandet av multianläggning för Kungälvs is-idrott (konståkning, hockey och bandy). Sociala mervärden skall planeras. Alternativa driftsformer och ägande skall belysas. Stadskärnan Kungälv Motorn i kommunens tillväxtarbete! Stadskärnan, från Västra Gatan till och med Kongahälla, ska bli Göteborgsregionen mest dynamiska plats för kulturella, administrativa, sociala och kommersiella möten av kranskommunerna. Antalet boende och besökande i stadskärnan ska fördubblas fram till år 2025. En hög täthet ska eftersträvas och inriktningen ska vara en blandning av bostäder med olika upplåtelseform, verksamheter och handel. Besöksnäringen och handeln ska i samverkan stärka destinationen. På sikt är målet att handelsstråket som börjar i Västra gatan och Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallvägen, Vita Fläcken, genom den nya stadsdelen och fram till entrén till Komarken. Upprustningen av stadsmiljön till en plats som Kungälvsborna blir goda ambassadörer för ska fortsätta. Investeringar planeras i stråket längs Uddevallavägen, den s.k. esplanaden eller promenaden förbi Västra parken och mot Västra gatan och runt Västra tullen. Första etappen för Västra Tullen är entrén till det nya stadshuset, som ska ge en skjuts för området kring rondellen. Investeringen i Stadshuset skapar inte bara möjligheter för nya arbetssätt utan har också ett viktigt symbolvärde för utvecklingen i stadskärnan. Här byggs en liten, liten del av framtidens Kungälv, resten måste vi göra tillsammans. De 460 anställda som förväntas arbeta i stadshuset bidrar aktivt som kunder i centrumhandeln och i lunchrestaurangerna. Kopplingen till älven och närheten till rekreationsområdena runt stadskärnan ska vidareutvecklas ytterligare. En rad satsningar som aktivitetspark Bäckparken, utveckling av Strandparken och promenadstråket förbi Kexen bort mot Älvparken ligger inom perioden. En upprustning och omdaning av Fästningsholmen pågår under planperioden. Syftet är att möjliggöra utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen. En del i målsättning i arbetet kring stadens och Fästningsholmens utveckling är att koppla samman Fästningsholmen och gamla staden, däribland nytt torg på Fästningsholmen, en ny gånglösning över från Fästningsholmen till gamla torget och stråket bort längs Strandparken m.fl. Människor ska känna sig inbjudna att röra sig i stråken genom staden och centrum länkas ihop. Flera av dessa satsningar arbetas in i investeringsplanen 2015-2018. Under planperioden kommer resecentrum vid motorvägshållplatsen att vara i drift. Torildskolans upprustning är genomförd. De första trygghetsbostäderna är i drift på Kvarnkullen. Inom Kongahälla bedrivs en rad verksamheter, handel och de första bostadskvarteren är inflyttade. Det pågår byggnation för nya verksamheter, handel och bostäder på nuvarande bussterminalen. I källaren på kvarteret finns ett viktigt tillskott av parkering för stadskärnans besökare. Förslag till några viktiga satsningar i Kungälv-Kareby-Ytterby är: Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 30(45)
Ort Verksamhet Investering 2015 Invest bg 2016 Invest bg 2017 Invest bg 2018 Invest bg Utblic k 2019-2022 Kareby Förskola Ny förskola 6 avd 4 000 28 640 Kareby Infrastruktur Grokarebymotet, aktiveras vid helt färdigställt (P-pendel och GC) 20 000 20 000 Kareby Kultur och Fritid Konstgräs 11-manna, flytt och ersättning av befintlig gräsplan Kareby Skola 1 klassrum + kompl ytor för fh 120 kvm, inhyrning alt inköp moduler Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Centrumutve ckling 4 000 3 840 Gruppbostad funktionshinder 17 600 Bostäder för ensamkommande flyktingbarn 12000 4000 Daglig verksamhet lokaler 8 480 Stadskärnan i Kungälv 6 000 6 000 Kungälv Förskola Om- och tillbyggnad av Munkegärde och Ulvegärde förskolor Kungälv Gc-banor GC-bana Kastellegårdsgatan/Motionscentralen 15 430 Kungälv Gc-banor GC-bana Vävra-Tjuvkil 2 000 19 000 4 700 Kungälv Infrastruktur Rollsbomotet 2 000 6 000 Kungälv Infrastruktur Resecentrum - Markåtgärder Utmarksv /Konghällag, Ny GC- bron, hlp Kongahällag, västra Mvhpl, Bidrag 87 milj Kungälv Infrastruktur Stadsmässiggöra centrala gator och stråk Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kultur och Fritid Kultur och Fritid Kultur och Fritid Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Kommunal Ridanläggning ink. Infrastruktur Modernisering av Skarpe Nord, Kongevi och Oasen samt konstgräs Motionscentralen 12 000 10 000 20 000 26 000 4 100 6 700 2 000 6 000 10 000 25 000 9 500 4 000 Parkstråk som binder ihop staden 8 800 1 800 Temalekplatser 3 000 3 000 Fästningsholmen/gamla torget 6 000 Upprustning V:a Gatan, affärsdelen 5 000 Ny gästhamnsanläggning Kungälv centrum, dela upp Esplanadens förlängning till Nordmannatorget Kungälv Skola Thorildskolan åk 7-9 ombyggnad och tillbyggnad Kungälv Skola Ny skola åk F-6 (grundskola o grundsärskola) med 25 000 55 000 10 000 10 000 500 17 500 55 000 85 000 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 31(45)
Ort Verksamhet Investering Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg Vård-och äldreomsorg utbyggnadsmöjlighet, flexibla lokaler 2015 Invest bg 2016 Invest bg 2017 Invest bg Äldreboende 60 platser 49 920 74 880 Utredning av nytt äldreboende 60 platser ersätta Båtsmansgärdes 2021 Utredning omställning Fridhemskullen för bostäder/äldreboende 2021 Äldreboende, 30 platser säbo och 30 korttid, ersätter Fridhem 2019 Äldreboende 60 platser, inhyrning eventuellt samarbete med koncernen Kungälv Infrastruktur Kungälvsmotet östra sidan, exploatering Kungälv Kungälv Bostadsbygg ande Bostadsbygg ande 2018 Invest bg Utblic k 2019-2022 300 125 000 500 20 000 15 000 Kongahälla, exploatering 80 000 85 000 50 000 Kvarnkullen, exploatering 3 000 Kungälv Parkering P-syd, exploatering 5 000 Ytterby Ytterby Ytterby Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Arbetsliv och stöd Gruppbostad Funktionshinder 6+ 3 plats Ytterbyhemmet, Särskilt boende, 12 platser, målgrupp mellan Arbetsliv &amp; stöd och Äldreomsorg Gruppbostad funktionshinder 18 000 Ytterby Förskola Ny förskola 4 avd med utbyggnadsmöjlighet till 6 avd, i utblicken 200 200 51 200 76 800 20 800 200 22 540 21 760 Ytterby Gc-banor GC Stället-Ekelöv 500 2 000 10 000 10 000 16 000 Ytterby Gc-banor GC-Tega - Trädal -Staby, etapper 1 000 19 000 Ytterby Infrastruktur Sparråsvägen 5 500 3 000 3 000 Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Kollektivtrafi k Kultur och Fritid Offentliga miljöer Offentliga miljöer Utveckling Ytterby station pga K2020 och Västra Ytterby Multihall för konståkning, ishockey och bandy Torg och parker 900 900 Näridrottsplats+lekplats Ytterby Skola Ny flexibel skola F-3 inkl förskola 2-3 avd ink idrottshall Ytterby Skola Ytterbyskolan, Ombyggnad, tillgänglighetsanpassning och modernisering inkl kök, utblicken Ytterby Vård-och äldreomsorg Ytterbyhemmet, omställning från vårdcentral till annan verksamhet 3 800 5 000 10 000 75 000 75 000 1 000 30 000 40 000 29 000 5 000 5 000 90 000 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 32(45)
Ort Verksamhet Investering 2015 Invest bg 2016 Invest bg 2017 Invest bg 2018 Invest bg Utblic k 2019-2022 Ytterby Bostadsbygg ande Västra Ytterby (Vena, Nordtag mfl), exploatering Ytterby Infrastruktur Sparråsvägens förlängning, exploatering 3 000 19 000 18 000 2 000 52 000 Kärna I ÖP ligger Kärna på ett framtida sekundärstråk, det innebär att de större satsningarna på serviceorten ligger längre fram i tiden. Samtidigt utgör Kärna serviceort för ett betydande omland och bör bli föremål för en centrumsatsning likt den i Diseröd i utblicken bortanför investeringsplan 2015-2018. Kärna utgör också ett lokalt kollektivtrafiknav med pendlingsmöjligheter via Kornhall och Ytterby. Bussterminalen är nyligen tillgänglighetsanpassad och kan nu fungera som bytesstation för alla resenärer. För att ytterligare öka möjligheten till pendling är en utbyggnad av GC- nätet kring kärna inlagd i perioden. I Kärna finns ett stort antal byggbara bostadstomter ytterligare tillskott bedöms inte behövas under perioden. För att ytterligare öka intresset för att bosätta sig i Kärna planeras viss investering i förskola och fritidsanläggningar både inom planperioden och i utblicken. Förslag till några viktiga satsningar i Kärna Marstrand Inriktningen i Marstrand följer översiktsplanen och de av Kommunstyrelsen beslutade s.k. 10- punkterna för Marstrand. Besöksnäringen och Marstrand som besöksmål över hela året ska förstärkas. Allt ljus på Marstrand är ett tillkommande arrangemang som parallellt med de stora sommareventen vidareutvecklar destinationen. Koön blir centrum för den kommunala servicen. Det gör att under planperioden och inom utblicken fram till 2022 kommer att etableras skola, förskola och olika former av omsorgsboende/trygghetsboende på Koön. Ett centrum för de kommunala servicefunktionerna på t ex Hedvigsholmen är eftersträvansvärt då det skulle medverka till att förstärka centrumområdet och ge ytterligare underlag för annan kommersiell service. En stor strukturerande och gammal fråga är parkeringstillgängligheten. En studie pågår vilken är tänkt att beslutas under 2015. Tanken är att hitta en parkeringsstrategi för Marstrand som effektiviserar dagens anläggningar och som möjliggör vidare utveckling av orten. Genomförandet av översiktsplanen innehåller även betydande bostadstillskott i Tjuvkil och på Instön. Dessa är definierade i översiktsplanen som grannbyar till Marstrand. Detaljplanearbete pågår i Tjuvkil. Det arbetet innehåller möjligheten att bygga förskola. Vidareutveckling av Instön ligger längre fram med tyngdpunkt i utblicken. Orsaken är att då finns förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 33(45)
Förslag till några viktiga satsningar i Marstrand: Sammanfattningsvis innehåller investeringsplanen medel för vidareutveckling av vårt befintliga åtagande i kommunens alla delar. För uppdraget att öka befolkningsantalet ligger investeringarna huvudsakligen i Kungälv, Ytterby, Marstrand, Diseröd samt Kode. Här samverkar detaljplaneläggning, investeringsplanering och genomförande. 2) Ett effektivare och mer hållbart resande- Infrastruktur för både det lokala och regionala resandet. Pendlingen är ett framgångskvitto. Kommunen är intressant framförallt som bostadsplats men även för arbete. För att klara de utmaningar som ligger i den växande regionen och därmed den växande kommunen behöver vi vidareutveckla den övergripande infrastrukturen. Vi behöver arbeta aktivt för att förändra beteenden hos de som reser i vardagen. Fler behöver använda cykel och buss/tåg för att klara miljöutmaningarna. Hållbart resande är samlingsbegreppet för hur vi rör oss i transportsystemet. Programmet innehåller betydande satsningar på infrastruktur i form av Karebymot, Resecentrum i Kungälv, ökad tillgänglighet vid Ytterby station, ny bussterminal i Diseröd och utbyggd linjetrafik i Kungälv. Programmet innehåller åtgärder som ska underlätta beteendeförändring hos enskilda. Vi föreslår även studie av effekter om kollektivtrafikens taxegränser ändras i syfte att underlätta det kollektiva resandet. Bland potterna ligger en satsning om 4,0mkr/år i åtgärder som ska främja alternativen till bilen. Genom att erbjuda ytterligare gång- och cykelvägar i kommunen får vi både effekten bättre folkhälsa och skapar förutsättningar för att fler barn och vuxna ska kunna välja cykel framför bil och buss inkl. skolskjuts. För att det ska lyckas behöver det nuvarande systemet förädlas successivt. Trafiksäkerhet, tillgänglighet, anslutningar till skolor, belysning, anpassningar av hållplatser mm frågor behöver åtgärder. Förslag till några viktiga satsningar inom hållbart resande är: 3) Destinationsutveckling skapa ännu stoltare ambassadörer. Ett betydande inslag i Kungälv är behovet av att lyfta den egna självbilden. När vi har positiva upplevelser ger det goda berättelser. De historiska berättelserna är många, berättelserna i nutid är färre. För att utveckla destinationen Kungälv behöver kommunen tydligare ta ledarskapet i omvandlingen för att ge rätt förutsättningar för Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 34(45)
näringslivsutveckling, livskvalitet och tillväxt. Stadsmiljöutveckling, hamninfrastruktur, besöksnäringen i Kungälv, på Fästningsholmen, och i Marstrand är centrala i destinationsutvecklingen. Ett antal övergripande potter ska skapa rätt förutsättningar för upplevelser, evenemang, turism och bredare handelsutbud. Programmet är även tänkta som en del av svaret på Kommunstyrelsens tio punkter för utveckling av Marstrand. Parallellt måste skötselnivån i de offentliga miljöerna ökas för att vi ska vara goda värdar. o Fästningsholmen, entrén till hela Kungälv Avtalet med Statens fastighetsverk kring utvecklingen av Fästningsholmen är klart. Genomförandet har börjat. Bagahus AB har startat sin verksamhet. Detaljplanen för Fästningsholmen har vunnit laga kraft. Programmet innehåller åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare samt starta omvandlingen i enlighet med gestaltningen som Kommunfullmäktige har beslutat. Här finns bussangöring, båtangöring, torg, belysning, besöksservice och infrastruktur för att kunna genomföra större arrangemang. o Strandstråket i Kungälv. Från centrala Fästningsholmens strandpromenad till Strandparken, Älvparken, upp i Bäckparken och över till Komarksstrandens vasspromenad. Målet är en obruten strandpromenad längs älven och Komarksbäcken, med en jämn fördelning av aktivitetsytor och parkområden av mer kontemplativ karaktär. Stråket utvecklas bl. a i samverkan med Bagahus AB, Statens fastighetsverk, (projekt Kungälvsbryggan), Kv Koggen vid älven. Strandstråket möter Centrumstråket vid Kongahällagatan och Kvarnkullen. o Centrumstråket i Kungälv Ett grönstråk genom Kungälv från Gamla Torget ska via de små trädgårdarna på Västra gatan och Strandgatan till Västra Parken, Uddevallavägen, Kongahällagatan och över till Komarken och Klosterparken med omgivningar. I stråket ingår även gatuträd och planteringar i gatumiljö. Hit räknas också några mer isolerade parker som Rådmansparken och Kvarnkullens midsommarplats. Här vidareutvecklas berättelserna om det äldre Kungälv till utflyktsmål. Det här stråket möter uppdragen om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i stråket. Gamla torget förändras till att bli en tydligare mötesplats och entré till Östra och Västra gatan. o Marstrand Hamn och kajinvesteringar, fortsatt utveckling av besöksinfrastrukturen med information- och parkeringsanläggningar kombineras med fortsatt utveckling av parkmiljöerna. Stigsystemen på Koön kommer under perioden inkludera södra Koön, Backudden och Rosenlundsområdet. Samarbetet med det lokala näringslivet ger verksamhet i de offentliga miljöerna. Runt Södra strandverket ska vi i samarbete med Statens fastighetsverk studera frågan om en promenadbrygga på land. o Ytterby och övriga serviceorter. Även om kommunen inte är ansvarig för ytorna i våra serviceorter är det angeläget att dessa upplevs 4) Säkrad dricksvattenförsörjning, utvecklat boende i kustzonen och minskad miljöpåverkan o Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden innehåller programmet betydande satsningar i VAinfrastruktur. Överföringsledningar för att nå de av kommunfullmäktige utpekade Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 35(45)
områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Boendekvaliteten i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiktsplanen kan intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor. Havsvikarna blir friskare. Under 2014 har beslut fattats om nytt vattenverk och dess placering i Dösebacka (KF 201/2014). Nytt vattenverk ska klara långsiktig utveckling i kommunen med ökad befolkning. Kapaciteten ska även studera förutsättningarna för att fortsätta leverera vatten till Ale och se om vi kan vara en regional möjlighet för kommunerna norr om oss. o tilltalande och välkomnande. Förvaltningen ska studera om det går att i mindre skala samarbete med de lokala vägföreningarna för att öka mängden planteringar o Förslag till några viktiga satsningar inom va-verksamheten: Förslag till några viktiga satsningar inom destinationsutveckling är: Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 36(45)
Generella potter Utöver fyra ovanstående programområden med riktade investeringar finns även ett antal generella investeringar i form av potter för bland annat trafiksäkerhet, lekplatsprogram, park-och strövområden runt om i kommunen. Potterna innehåller även investeringar för lokalanpassningar och energisparåtgärder i kommunala byggnader samt inventarier för kommunala verksamheter. Viktiga potter för 2015-2018 är: Sammanfattning av volymer investeringar 2015-2018 Investeringsplanen kan sorteras efter följande: Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering) Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna. Bilderna viktiga investeringar för varje serviceort presenteras i de fyra programområdena ovan. De skattefinansierade investeringarna delas även in verksamheter. Volymerna för de skattefinansierade investeringarna sorteras i olika typer av verksamheter enligt följande bild. Observera att endast år 2015 är inom ram medan påföljande år fortfarande är i ett planeringsläge. Sammanställning investeringsförslag per verksamhet tkr 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Förskola 19 430 39 520 13 880 62 280 135 110 Skola 136 550 133 500 72 000 192 500 534 550 Kultur & Fritid 45 620 26 000 54 350 60 000 185 970 Arbetsliv & stöd 29 600 30 480 21 000 22 540 103 620 Vård-och äldreomsorg 800 55 120 75 080 51 500 182 500 Offentliga miljöer 58 100 39 700 47 700 11 850 157 350 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 37(45)
Sammanställning investeringsförslag per verksamhet tkr Gc-banor 13 200 43 000 24 500 25 000 105 700 Infrastruktur 34 400 35 700 60 000 28 000 158 100 Centrumutveckling 6 000 6 000 12 000 Kollektivtrafik 5 300 5 500 11 000 13 000 34 800 Energisparåtgärder 18 000 18 000 18 000 18 000 72 000 Inventarier 20 000 15 000 10 000 10 000 55 000 IT-inventarier 28 000 15 000 10 000 10 000 63 000 Lokalanpassningar 35 000 25 000 25 000 25 000 110 000 Summa 450 000 487 520 442 510 529 670 1 909 700 Förtida beslut - Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar Investeringsgruppen vill inledningsvis peka på att sammanställningen av investeringarna visar upp volymer som är högre än ramen som Kommunfullmäktige anslagit under perioden 2015-2018. År ett, d.v.s. 2015, ligger förslag till skattefinansierade investeringar inom beslutad ram. För åren 2016-2018 krävs mer bearbetning. I det här läget lämnas ramarna för 2016, 2017 och 2018 orörda. Förvaltningen föreslår alltså ingen ramjustering just nu. Investeringsplanen bearbetas vidare inför Årsplan 2016. Beslut i investeringsplanen för 2016-2018 Redan nu finns dock ett förslag på större projekt som ligger under åren 2016-2018 och som behöver låsas fast genom förtida beslut. Detta för att arbetet med att planera och genomföra objekten ska kunna ske inom tidplan. I många fall handlar objekten om stora behov inom kärnverksamheten som måste lösas eller om avtal som finns med annan part, t ex Trafikverket. Genom att låsa dessa objekt tas delar av ramarna för åren 2016-2018 i anspråk. Sektorerna har förfinat sitt planeringsarbete i behovsanalyserna. De prognoser som kommunen genom beslut lagt fast ligger till grund för arbetet. En analys är även gjord av detaljplaneringssituationen. Detta ligger nu som förutsättning för byggstart i alla de anläggningar som behöver ny detaljplan. Tidplanerna är i möjligaste mån synkade med sektorernas behov och möjligt genomförande. Större skattefinansierade objekt som föreslås låsas under perioden 2015-2018 för att påbörja ett genomförande är följande: Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Volymökningarna som förslaget innebär förutsätter att sektorernas budgetbehov hanteras och kompenseras genom ordinarie budgetprocess med hushållnings- och effektiviseringsfokus likt tidigare år. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 38(45)
Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna. Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren. Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en naturlig volymökning av driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre styckkostnader och en effektivare verksamhet. För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. Investeringsgruppen föreslår därför 1% årlig effektivisering i verksamheterna som en möjlighet att öka investeringsvolymen för de skattefinansierade investeringarna. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att kommunen tillämpar differentierade avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut. De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. I dagsläget pekar dock prognoserna på att alla investeringar inte kan genomföras enligt tidplan, bland annat på grund av markägarfrågor. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som KF beslutar om. Det gör att en förutsättning för investeringarna i vatten och avlopp, renhållning, hamnverksamheten och parkering är att det parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter om inte dagens driftramar räcker till. Detaljplanen för ett nytt vattenverk i Dösebacka förväntas vara klar under hösten 2015. Vid årsskiftet 2014/2015 kan det vara så att processen avbryts för att istället ersättas med en process om ett bygglov i enlighet med de förväntade förändringarna i Plan och Bygglagen. Förvaltningen driver dock detaljplanärendet vidare då vi inte kan garantera lagstiftningsförändringen genomförs. Även för de avgiftsfinansierade investeringarna finns ett behov av att fatta förtida beslut som rör åren 2016-2018 för att kunna starta projekt i tid för att klara ett genomförande. Större avgiftsfinansierade objekt som föreslås låsas under perioden 2015-2018 är följande: Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 39(45)
De exploateringsfinansierade investeringarna ökar under perioden. Kongahälla ska genomföras. Hareslätt och Västra Ytterby samt Diseröd kommer att starta under perioden. Målsättningen om att genomföra 400 nya bostäder per år får effekt på arbetsprocesser och tidsplanering. Förvaltningen behöver vara mer aktiv gentemot byggherrar som redan har byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner. Förvaltningens bedömning av genomförandet är inarbetat i investeringsplanen. För de exploateringsfinansierade investeringarna gäller, om inte annat medvetet beslut fattas, att finansieringen av dessa ska vara klar genom avtal kopplat till genomförandet. För att möta en allt större efterfrågan och behovet av framförhållning är det troligt att det inom en ganska snar framtid blir aktuellt för kommunen att börja investera i sitt eget markinnehav och därmed ta lite större risk. Kommunen får då ligga ute med lite pengar för projektutveckling och detaljplaneläggning. Det bedömer vi vara helt möjligt att göra då den långsiktiga analysen är att Göteborgsregionen som helhet under överskådlig tid kommer att vara en tillväxtmarknad. Även om anläggningsinvestering i exploateringsprojekt är externt finansierad behöver de skötas under sin livslängd. Ett villkor (samma som för de skattefinansierade investeringarna) är då att det finns successivt utökad driftram som garanterar att anläggningen vidmakthålls enligt ordinarie avskrivningsregler. Genom att besluta om att överskott inom exploateringsverksamheten och avyttrande av fastigheter styrs mot kommunens anläggningstillgångar kan redovisningsmetoder tas fram som över tid ger effekt i form av utökat investeringsutrymme. Det bör ske genom att KF årligen fattar separat beslut i samband med bokslut om att aktivt styra resultatet från reavinster och exploateringsöverkott mot ökad återbetalning av lån för minskade reella räntekostnader. Kommunfullmäktige beslutade i sitt rambeslut, maj 2013, att styrdokumentet för exploateringsprocessen ska uppdateras och det arbetet pågår inom ramen för Framtids- och utvecklingsberedningen samt Ekonomi och strategiberedningen. Viktiga exploateringsfinansierade satsningar: Driftkostnadsutveckling 2015-2018 och effektiviseringsbehov Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i investeringsplanens sammanställning. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett schablonmässigt utrymme som för åren 2015-2018 beräknas till ca 20 mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar. I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering infaller året efter investeringen genomförts. Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 40(45)
Driftkostnadseffekterna av skattefinansierade investeringar för åren 2015-2018 är prognostiserade till: Driftkostnadseffekter skattefinansierade inv 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Ram 450 000 300 000 250 000 250 000 1 250 000 Förslag 450 000 487 520 442 510 529 670 1 909 700 Diff 0-187 520-192 510-279 670-659 700 Utrymme avskrivn och drift Verklig avskrivn och drift 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 31 719 55 885 61 905 74 960 224 469 Diff -11 719-35 885-41 905-54 960-144 469 Effektiviseringbehov ca -0,59% -1,79% -2,10% -2,75% -7,22% Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 41(45)
8 Ekonomiska sammanställningar 8.1 Driftplan Årsplan 2014 Driftplan tertial 2 Prognos tertial 2 Tilläggsuppdrag Förslag 2015 Volym 2015 Skola 942,0 960,0 968,1 10,9 976,4 Vård och äldreomsorg 382,0 389,7 405,7 2,6 406,6 Arbetsliv och stöd 324,7 355,0 362,0 337,0 Kultur och samhällsservice 91,5 89,1 90,9 90,5 Samhällsbyggnad 67,5 79,1 83,8 72,3 Servicesektorn 0,0 0,0-0,3 0,0 KC/Kommunledningssektorn 71,2 166,5 153,1 1,5 80,4 Volymer 30,0 Personalkostnadsökning 40,0 45,0 Driftkostnadskonsekvens av invest. 6,5 15,0 Underhåll, FMS 22,0 22,0 Underhåll, samhällsbyggnad 11,0 11,0 Stadshuset, evakuering 11,0 10,0 Försörjningsstöd 24,0 24,0 Räddningstjänstförbundet 38,0 38,7 Fästningsholmen 3,0 3,0 SOLTAK 1,0 VA-verksamhet 0,0 0,0 Renhållning 0,0 0,0 Politisk verksamhet 18,0 15,0 14,4 18,0 2 052,4 2 084,4 2 077,7 15,0 2 150,9 35,0 Finansiering -62,4-54,4-54,4-55,9 Reavinst 0,0 0,0 0,5 0,0 Exploatering 0,0 0,0 0,0 0,0 1 990,0 2 030,0 2 023,8 15,0 2 095,0 35,0 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 42(45)
8.2 Finansieringsplan Finansieringsplan Mkr Förslag Prognos Bokslut Bokslut Ram 2015 2014 2013 2012 2016 Förändring av eget kapital 45,0 72,8-8,2 88,3 45,0 Av- och nedskrivningar 105,0 95,0 95,7 88,6 110,0 Förändring avskrivningar 90,7 Förändring av pensionsskuld 22,4 Medel från verksamheten 165,0 167,8 178,2 199,3 200,0 Förändr. kortfristiga fordringar -111,8-322,6 Förändr. kortfristiga skulder 23,7-26,8 Förändring likv. medel drift 165,0 167,8 90,1-150,1 200,0 Investeringar Förändring värdepapper 94,8 Exploatering -129,5-30,0-25,0 Nettoinvest skattefin verks -450,0-303,4-148,1-300,0 Nettoinvest avgiftsfin verks -200,0-49,2-175,0 Investering bolag 0,0 Förändring likv. medel inv. -779,5-382,6-53,3 116,0-500,0 Finansiering Upplåning 830,0 270,0 408,0 175,0 415,0 Upplåning bolag 0,0 0,0-27,0 95,0 Amortering -200,0-115,0-358,0-173,0-165,0 Placering pensionsmedel Förändring kortfristig del 20,0 Förändring utlåning 14,4 Förändring likv. medel fin. 630,0 155,0 23,0 36,4 345,0 Total förändring likv medel 1,0-60,0 60,0 2,0 0,0 Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 43(45)
8.3 Investeringsplan Sammanställning investeringar tkr Kommunfullmäktiges ram 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Skattefinansierat 450 000 300 000 250 000 250 000 1 250 000 Avgiftsfinansierat 200 000 175 000 175 000 175 000 725 000 Exploateringsfinansierat 100 000 100 000 50 000 50 000 300 000 Summa investeringsram 750 000 575 000 475 000 475 000 2 275 000 Förvaltningens förslag 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Skattefinansierat 450 000 487 520 442 510 529 670 1 909 700 Förtida beslut skattefinans 37 500 136 800 197 260 185 760 557 320 Avgiftsfinansierat 200 000 418 000 281 100 84 700 983 750 Förtida beslut avgiftsfinans 130 550 312 900 154 750 15 500 613 700 Exploateringsfinansierat 129 500 211 500 100 500 50 000 491 500 Förtida beslut exploatering 113 000 196 500 68 000 0 377 500 Summa investeringsförslag 779 450 1 117 020 824 110 644 370 3 384 950 Summa förtida beslut 281 050 646 200 420 010 201 260 1 548 520 Differens 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Skattefinansierat 0-187 520-192 510-279 670-659 700 Avgiftsfinansierat 0-243 000-106 100 90 300-258 750 Exploateringsfinansierat -29 500-111 500-50 500 0-191 500 Summa differens -29 450-541 020-349 110-189 370-1 109 950 Driftkostnadseffekter skattefinansierade inv 2015 2016 2017 2018 Perioden 2015-2018 Ram 450 000 300 000 250 000 250 000 1 250 000 Förslag 450 000 487 520 442 510 529 670 1 909 700 Diff 0-187 520-192 510-279 670-659 700 Utrymme avskrivn och drift 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 Verklig avskrivn och drift 31 719 55 885 61 905 74 960 224469 Diff -11 719-35 885-41 905-54 960-144 469 Effektiviseringbehov ca -0,59% -1,79% -2,10% -2,75% -7,22% Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 44(45)
Kungälvs kommun, Årsplan 2015 2.0 45(45)
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-26 Sida 1 (1) 435/2014 Utredning för en ny multiarena - Ytternområdet Förvaltningen har på uppdrag av kommunfullmäktige genomfört en utredning för en ny multiarena inkluderande en ny isyta under tak. Vår definition av en multiarena i Kungälv är att denna ska vara en mötesplats för olika idrotter. Förvaltningens förslag grundar sig på en fysisk placeringar av en multiarena på Ytternområdet. I vilken grad marknaden och föreningslivet kan medverka i finansieringen av en multiarena återstår att reda ut. Bedömningen är att med den föreslagna placeringen kan en effektivisering ske av energiförbrukningen. Personalmässigt kan samordningsvinster ske. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning för en ny multiarena - Ytternområdet 2014-11-20 Förslag till kommunfullmäktige 1. Utredningen godkänns. 2. Om ett uppförande av en multiarena kommer till stånd ska denna fysiskt placeras på Ytternområdet. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att upprätta detaljplan för idrottsändamål på del av Rollsb 1:32 och del av Kastellegården 1:22. Håkan Olsson (FP) avstår från att delta i delta i beslutet Expedieras till: Kjell Persson, Fritid, Henrik Levin, Samhällsbyggnad För kännedom till: Pia Christoffersson, Lennart Karlsson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Pia Christoffersson 2014-11-20 Utredning för en ny multiarena- Ytternområdet (Dnr KS2014/2107-2) Sammanfattning Förvaltningen har på uppdrag av kommunfullmäktige genomfört en utredning för en ny multiarena inkluderande en ny isyta under tak. Vår definition av en multiarena i Kungälv är att denna ska vara en mötesplats för olika idrotter. Vårt förslag grundar sig på en fysisk placeringar av en multiarena på Ytternområdet. I vilken grad marknaden och föreningslivet kan medverka i finansieringen av en multiarena återstår att reda ut. Bedömningen är att med den föreslagna placeringen kan en effektivisering ske av energiförbrukningen. Personalmässigt kan samordningsvinster ske. Bakgrund Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2013-05-16 87 bifölls följande tilläggsyrkande från folkpartiet, utvecklingspartiet, centerpartiet, miljöpartiet, vänsterpartiet och kristdemokraterna gällande investeringsbudget 2014-2017: Att under 2014 genomföra en utredning för en ny multiarena inkluderande en ny isyta under tak. Ev. beslut om placering skall fattas under 2014. Investeringsmedel skall avsättas 2017 med motkrav från marknad och föreningsliv om medfinansiering. Den principiella inställningen är att kommunens energiförbrukning och kostnader inte skall öka. Verksamhetens bedömning Multiarena Någon allmän vedertagen definition av begreppet multiarena finns inte. Som exempel har inte någon av organisationerna Sveriges kommuner och landsting, SKL, eller Riksidrottsförbundet, RF, definierat begreppet. En beskrivning är: multiarena är en anpassningsbar lokal som kan användas till bland annat diverse sport- och kulturevenemang. Flera kommuner, som ex Halmstad och Skövde, använder ordet i beskrivningen av sina anläggningar. Arenorna beskrivs som multiidrottsanläggningar med ytor för både bredd- och elitidrott multianläggning för idrott, bad, rehabilitering, styrke- och gruppträning, och publika evenemang Även i kommunerna Nässjö och Vetlanda finns anläggningar för multisport. I Vetlanda är anläggningen en kombinerad is- och bandyhall med konstgräsplan. Då någon vedertagen definition av multiarena inte finns har vi valt att definiera innehållet i en multiarena utifrån Kungälvs behov. Utgångspunkt har varit styrdokumentet Strategi för ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(3) idrottsanläggningar i Kungälvs kommun antagen av Kommunfullmäktige 2010-02-11. I strategin konstateras att Kungälv är en idrottskommun där omfattningen på idrotten som företeelse i kommunen engagerar väldigt många människor i alla åldrar. Slutsatsen blir därför att Kungälvs multiarena är en arena för idrott. Behov av ytor I styrdokumentet Strategi för idrottsanläggningar konstateras att i dagsläget ser vi de tydligaste bristerna kring tillgången på isytor generellt, inomhushallar som möjliggör en större flexibilitet och som i större utsträckning kan göras tillgängliga för olika typer av verksamheter och idrotter samt fotbollsplaner i centrala Kungälv. De samtal och diskussioner som sker löpande i förvaltningen mellan politiker, idrottsföreningar och tjänstemän visar också att behovet av ytor är som det beskrivs i strategin och kan sammanfattas enligt följande: - Mer isyta under tak för ishockey och konståkning - Ny idrottshall för olika sporter med flexibla lösningar för maximalt utnyttjande - Bandyhall - Konstgräsplan - fotboll Evenemangshall Då Kungälvs multiarena föreslås vara en arena för idrott har vi inte resonerat kring behovet av evenemangsytor. Naturligtvis kan de ytor som föreslås användas för evenemang i anslutning till de sporter som nyttjar ytorna men vi föreslår inte att ytorna anpassas för evenemang som mässor, konserter m m. Dessutom är vår bedömning att kommunen inte kan konkurrera med större evenemang utifrån vårt nära geografiska läge med Göteborg och det utbud som finns där. Placering av multiarena För behovet av en multiarena föreslås en placering inom Ytternområdet. Området motsvarar nuvarande Ytterns idrottsplats och kommunens mark mot Marstrandsvägen. Hur ytorna ska disponeras blir en senare fråga att lösa tillsammans med föreningarna och i kommande detaljplanearbete. Förslaget till placering av multiarenan gynnas av närheten till goda kommunikationer, att kommunen redan äger marken samt att vi bygger ihop centralorten Kungälv med Ytterby. Bedömningen är att med den föreslagna placeringen kan en effektivisering ska av energiförbrukningen. Personalmässigt kan samordningsvinster ske. Ekonomisk bedömning Finansieringen av en multiarena kan ske på skilda sätt. I vilken grad marknaden och föreningslivet kan medverka återstår att reda ut. Även alternativa driftsformer bör utredas vidare. Bedömningen är att med den föreslagna placeringen kan en effektivisering ske av energiförbrukningen och personalmässigt kan samordningsvinster ske. Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Utredningen godkänns 2. Om ett uppförande av en multiarena kommer till stånd ska denna fysiskt placeras på Ytternområdet
3(3) 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att upprätta detaljplan för idrottsändamål på del av Rollsbo 1:32 och del av Kastellegården 1:22 Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef, UPU Expedieras till: Kjell Persson, Fritid Henrik Levin, Samhällsbyggnad För kännedom till: Pia Christoffersson Lennart Karlsson
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-19 Sida 1 (2) 395/2014 Funktionshinderpolitiska programmet handlingsplan 2015 (Dnr KS2014/2022) Handlingsplan 2015 utgår från målen i programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018. Handlingsplanen bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under 2015. Förslag till handlingsplan 2015 har stämts av med förvaltningsledningen och med rådet för funktionshinderfrågor i enlighet med programmet. Tilläggsyrkanden Anders Holmensköld (M): Behovet av teckenspråkstolkar skall tillgodoses. Mats Frisell (S): Inför framtagande av nästa års handlingsplan skall en översyn av målformuleringen ske. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandena. Omröstning begärs inte. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Funktionshinderpolitiska programmet handlingsplan 2015 2014-10-21 Bilaga Handlingsplan 2015.docx 2014-10-21 Beslut 1. Handlingsplan 2015 godkänns. 2. Behovet av teckenspråkstolkar skall tillgodoses. 3. Inför framtagande av nästa års handlingsplan skall en översyn av målformuleringen ske. Förslag till kommunfullmäktige Information om Funktionshinderpolitiska programmet handlingsplan 2015 antecknas till protokollet. Expedieras till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-19 Sida 2 (2) För kännedom till: Arbetsliv och stöd/britten Toresten, Kommunledningssektorn/Lennart Aidefors, Kultur och samhällsservice/monica af Klinteberg, Samhällsbyggnad/Jan Rydberg, Servicesektorn/Håkan Kjellberg, Skola/Kjell Sjunnesson, Jonatan Bengtsson, Vård och äldreomsorg/yvonne Ålöv KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marie Flodin 2014-10-21 Funktionshinderpolitiska programmet handlingsplan 2015(Dnr KS2014/2022-2) Sammanfattning Handlingsplan 2015 utgår från målen i programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018. Handlingsplanen bygger på de mål och åtgärder som respektive sektor planerar att arbeta med under 2015. Förslag till handlingsplan 2015 har stämts av med förvaltningsledningen och med rådet för funktionshinderfrågor i enlighet med programmet. Bakgrund I genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet finns en arbetsgrupp med personer som representerar kommunens sektorer. De mål och aktiviteter som respektive sektor planerar att arbeta med utifrån programmet för kommande verksamhetsår sammanställs av arbetsgruppen i en handlingsplan. Måluppfyllelse och genomförda åtgärder presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. Rapporten redovisas för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelsen följs också upp varje tertial i sektorernas verksamhetsrapporter. Verksamhetens bedömning Förslag till aktiviteter har tagits fram inom respektive sektor och sammanställs av den förvaltningsövergripande arbetsgruppen. Mål och åtgärder/aktiviteter ska vara en integrerad del av sektorernas verksamhetsplanering och budgetprocess. Ekonomisk bedömning Sektorerna har fastställt de åtgärder de kommer att arbeta med under 2015 inom föreslagen tilldelad budgetram. Förslag till kommunstyrelsen Handlingsplan 2015 godkänns ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(2) Förslag till kommunfullmäktige Information om Funktionshinderpolitiska programmet handlingsplan 2015 antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad kommunchef Patrik Skog enhetschef Expedieras till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin För kännedom till: Arbetsliv och stöd/britten Toresten, Kommunledningssektorn/Lennart Aidefors, Kultur och samhällsservice/monica af Klinteberg, Samhällsbyggnad/Jan Rydberg, Servicesektorn/Håkan Kjellberg, Skola/Kjell Sjunnesson, Jonatan Bengtsson, Vård och äldreomsorg/yvonne Ålöv
Handlingsplan 2015 Tillgänglighet och delaktighet för alla Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018
2(11) Innehållsförteckning Sidan Handlingsplan 2015 1 Inledning 3 Bakgrund 4 Omvärld 4 3 Kungälvs kommuns mål och åtgärder för 2015 5 3.1 Bemötande 5 3.2 Information och kommunikation 6 3.3 Tillgänglig och användbar miljö 6 3.3.1 Tillgängliga utemiljöer 6 3.3.2 Tillgängliga och publika lokaler 7 3.3.3 Tillgängliga bostäder 7 3.4 Resor och kommunikation 8 3.5 Utbildning 8 3.6 Kultur och fritid 9 3.7 Hälsa och folkhälsa 9 3.8 Socialt stöd 10 3.9 Arbete 10 3.10 Upphandling 11
3(11) Inledning Handlingsplanen utgår från styrdokumentet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018. Den bygger på de mål och aktiviteter som respektive sektor planerar att arbeta med under 2015. Handlingsplanen redovisas för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda aktiviteter analyseras och presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport.
4(11) Bakgrund Den 20 september 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om programmet Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018. Programmet är ett styrdokument för hela kommunens förvaltning och förtroendevalda, med syfte att förbättra livsvillkoren för människor med funktionsnedsättningar. Det är därför viktigt att alla sektorer i Kungälvs kommun arbetar för att uppnå målen i programmet. I genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet finns en arbetsgrupp med personer som representerar kommunens olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen leds av en samordnare. Mål och aktiviteter ska vara en integrerad del av sektorernas verksamhetsplanering och budgetprocess. De mål och aktiviteter som respektive sektor planerar att arbeta med för kommande verksamhetsår sammanställs av arbetsgruppen i en handlingsplan. Handlingsplanen redovisas årligen för förvaltningsledningen och kommunfullmäktige. Måluppfyllelse och genomförda aktiviteter presenteras i samband med årsredovisning i en särskild rapport kopplad till programmet. I uppföljningen ska en analys göras av måluppfyllelsen. Rapporten sammanställs av arbetsgruppen och redovisas årligen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I genomförandet av det funktionshinderpolitiska programmet ska samråd ske med berörda intresseorganisationer. Samråd sker framför allt i Rådet För Funktionshinderfrågor (RFF). Omvärld FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grunden för det funktionshinderpolitiska programmet. Sverige antog konventionen 2008 och den trädde i kraft i januari 2009. Sverige har därmed juridiskt förbundit sig att främja, skydda och säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning på alla nivåer i samhället. Konventionen tillhör FN:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter och innebär inte några nya rättigheter utan handlar om att undanröja de hinder som finns i samhället för att mänskliga rättigheter ska gälla för personer med funktionsnedsättning. Konventionen har fokus på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av såväl medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter på samma villkor som andra. Grunden för det funktionshinderpolitiska arbetet i Sverige finns i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare och tillbaka - En nationell handlingsplan för handikappolitiken beslutad av riksdagen 2000. Målen för den nationella politiken och handlingsplanen är; En samhällsgemenskap med mångfald som grund. Ett samhälle som utformas så att människor i alla åldrar med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhället. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Regeringen har presenterat En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken i Sverige 2011 2016 med konkreta mål inom nio områden i syfte att arbetet med att uppnå de nationella målen ska bli mer effektivt.
5(11) 3 Kungälvs kommuns mål och åtgärder för 2015 Nedan följer fokusområden med målformuleringar ur programmet samt åtgärder för 2015 som Kungälvs kommun ska arbeta mot för att uppnå tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. 3.1 Bemötande Mål Personer med funktionsnedsättning som kommer i kontakt med kommunens personal ska få och uppleva ett gott och professionellt bemötande Medvetenheten och förståelsen om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar människors livssituation både individuellt och generellt ska öka hos kommunens personal. För att förbättra attityder och bemötande ska Kungälvs kommun verka för ökad kunskap bland medborgarna om funktionshinder och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter Hela förvaltningen En föreläsningar om tillgänglighet och funktionshinder som vänder sig till personal skall genomföras Arbetsliv och stöd Hålla värdskapet levande kopplat till kommande medborgarlöften Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med funktionsnedsättning. Vara ett stöd för andra sektorer i frågor som rör bemötande Kommunledningssektorn Information till nyanställd personal om Kungälvs kommuns värdegrund och förhållningssätt (värdskap) som en del av introduktionsutbildningen. Kultur och samhällsservice Föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättningar under folkhälsodagarna för personal och allmänhet Fortbildning för personal för att på ett professionellt sätt kunna bemöta barn med funktionsnedsättning av olika slag. Samhällsbyggnad Information till nyanställd personal om Kungälvs kommuns värdegrund och förhållningssätt (värdskap) som en del av introduktionsutbildningen. Servicesektorn Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet samt handlingsplanen. Genomföra fortbildning för personal inom området för bemötande av brukare med funktionsnedsättning. Vård och äldreomsorg Implementering av lokala värdighetsgarantier. Ett fortsatt pågående arbete under hela planperioden. Läggs in som en naturlig del i introduktionen av varje ny medarbetare. All personal ska arbeta efter dessa garantier.
6(11) Implementering av den nationella värdegrunden. Arbetet med implementering av den Nationella Värdegrunden har startat under 2014. Utbildningsinsatserna ges till all personal inom vård och äldreomsorg under 2015. 3.2 Information och kommunikation Mål Vid möten som är öppna för allmänheten ska det finnas möjlighet till olika kommunikationshjälpmedel som till exempel teckenspråkstolk, hörselförstärkning och förstorad text. I mötet med kommunens personal ska människor beredas möjlighet att använda sitt eget kommunikationssätt Aktiviteter Hela förvaltningen Utreda om vi ska sluta avtal med teckenspråkstolkar Arbetsliv och stöd Sprida information internt om det funktionshinderpolitiska programmet samt handlingsplanen Inrätta funktionen Funktionshinderlots enligt principen "en väg in". Kommunledningssektorn Tillse att information om tillgänglighet vid allmänna möten och i dokument utifrån ett funktionshinderperspektiv finns. Hemsidan ska vara tillgänglighetsanpassad Kultur och samhällsservice Se till att information om tillgänglighet vid allmänna möten och i dokument utifrån ett funktionshinderperspektiv finns. Ta fram en mall/lathund med information om tillgänglighet och hjälpmedel för olika typer av inbjudningar till allmänheten. 3.3 Tillgänglig och användbar miljö 3.3.1 Tillgängliga utemiljöer Mål Naturreservat i kommunen ska i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning. Enkelt avhjälpta hinder på befintliga kommunala gator, gång- och cykelvägar, torg och andra allmänna platser ska åtgärdas.
7(11) Aktiviteter Kultur och samhällsservice Ta fram en plan för tillgänglighetsanpassning av kommunens badplatser Samhällsbyggnad Åtgärda enkelt avhjälpta hinder enligt tidigare inventering Informera om funktionshinderanpassade lekplatser på hemsidan Översyn av tillgängligheten till lekplatser när det gäller syn- och hörselskadade 3.3.2 Tillgängliga och publika lokaler Mål Kungälvs kommun ska göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att delta i demokratiska processer såsom allmänna val, medborgarstämmor och kommunfullmäktige genom att använda lokaler med god tillgänglighet. Kommunens befintliga publika lokaler och anläggningar ska med avseende på enkelt avhjälpta hinder vara användbara för människor med funktionsnedsättningar. Kungälvs kommun ska genom information verka för att även privatägda publika lokaler exempelvis affärslokaler blir tillgängliga med avseende på enkelt avhjälpta hinder. Aktiviteter Arbetsliv och stöd Inventering publika lokaler, uppdatera tillgänglighetsdatabasen Kommunledningssektorn Inventera lokaler som används för medborgarstämmor och andra publika tillställningar Inventera och åtgärda Kolebacka och Koöns färjeterminal med avseende på enkelt avhjälpta hinder. Inventera kommunens publika lokaler utifrån ett frångänglighetsperspektiv. Kultur och samhällsservice Medborgarstämmor ska förläggas i tillgänglighetsanpassade lokaler Fortsätta arbeta aktivt med Tillgänglighetsdatabasen för att säkerställa att informationen är korrekt samt utöka antalet uppmätta lokaler för att öka möjligheten till information med avseende på tillgänglighet. 3.3.3 Tillgängliga bostäder Mål Kungälvs kommun ska verka för att det skapas bostäder och bostadsområden som är tillgängliga för alla. Kommunen ska verka för att flerbostadshusbeståndet vid ny- och ombyggnation ska tillgänglighetanpassas. Aktiviteter Samhällsbyggnad Målen ska bevakas när det gäller tillgängligheten för att uppnå de lagar och föreskrifter som finns vid ny- om och tillbyggnad av flerbostadshus och småhus.
8(11) Ta fram rutiner för att tillgänglighetsaspekten beaktas i detaljplanearbetet enligt målen i funktionshinderpolitiska programmet i enlighet med översiktsplanen Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg arbetar under 2015 med att informera, bevaka och samverka kring sambandet otillgängliga bostäder och ökande äldreomsorgskostnader. 3.4 Resor och kommunikation Mål Hållplatser och stationer ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter Samhällsbyggnad Hållplatser och stationer tillgänglighetsanpassas enligt befintlig plan 3.5 Utbildning Mål Kunskaper om elevers funktionsnedsättningar och hur undervisningen ska utformas, speciellt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska öka hos personalen. Tillgången till och kännedom om olika lärverktyg t ex anpassade läromedel och digitala lärverktyg, ska öka Skolan ska genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete se till att personalen har hög tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes kunskapsutveckling och sociala förmåga. Den fysiska miljön ska så långt som möjligt anpassas så att tillgängligheten förbättras för elever och vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Aktiviteter Arbetsliv och stöd Se skola Skola Utbildning för berörd personal om hur undervisning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska vid behov genomföras. Utveckla och tillämpa pedagogiska kartläggningsmaterial där även kartläggning av behov av olika lärverktyg ingår. Sektor skola ska under 2015 initiera och planlägga ett utvecklingsarbete som syftar till att skolan i Kungälv blir en Skola för alla. Det funktionshinderpolitiska programmet ska ingå i enheternas årshjul genom ett systematiskt kvalitetsarbete. I det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer ska särskild tyngd läggas på miljön för personer med funktionshinder
9(11) 3.6 Kultur och fritid Mål Den kommunala kultur- och fritidsverksamheten ska erbjuda aktiviteter som gör det möjligt för barn och unga med funktionsnedsättning att delta. Kungälvs kommun ska stimulera föreningar att erbjuda aktiviteter och verksamheter så att människor med funktionsnedsättning kan delta både som utövare och som åskådare. Aktiviteter Arbetsliv och stöd Öka samarbetet med kultur och fritid Tillse att personer med funktionshinder kan delta i verksamhet inom fritidsgårdarna och andra fritidsaktiviteter Kultur och samhällsservice Tillsammans med övriga kommuner inom biblioteken i väst (BiV) kartlägga bibliotekens uppsökande verksamhet och undersöka möjligheter till samordning med andra kommunala verksamheter, frivilligorganisationer och funktionshinderorganisationer. Arbetet innebär även en genomgång av BiV portalen ur ett tillgänglighetsperspektiv. Fördjupa och utveckla samarbete mellan habiliteringen i Kungälv och Kulturskolan. Samarbetet syftar till att ge barn med funktionsnedsättning chans att utöva kultur inom ramen för Kulturskolan. 3.7 Hälsa och folkhälsa Mål Kommunen ska verka för ökad hälsa hos personer med funktionsnedsättning genom att motverka isolering och uppmuntra till olika former av friskvård och goda levnadsvanor. Kungälvs kommun ska främja kännedom om, tillgång till och användningen av hjälpmedel och teknik vid habilitering och rehabilitering. Kommunen ska verka för förbättrade samverkansformer med VGR inom hälso- och sjukvård samt inom habilitering och rehabilitering. Aktiviteter Arbetsliv och stöd Inrätta funktionen Funktionshinderlots som bl.a. har till uppgift att ge adekvat information Medverkar och planerar psykiatrins dag med folkhälsa och samordningsförbund Utveckla anhörigstödet Öppenpsykiatrin och kommunen har tecknat ett avtal i Vård O stödsamordning (VSS) där en person från psykiatrin och en från kommunen arbetar tillsammans med personer med psykisk ohälsa. Personer kommer att bli erbjudna VSS. Kultur och samhällsservice I samverkan med elever utveckla Unga Dagen på Mimers Hus Kartlägga samverkansmöjligheter kring bemötandeutbildning Uppföljning inlett arbete Aktiva föräldramöten och ny utbildningsomgång personal vid förskolan och BVC. Mötesplats hälsa i samverkan med Kungälvs Posten
10(11) 3.8 Socialt stöd Mål Den enskildes delaktighet och inflytande ska få tidigt genomslag i beslut och genomförande av socialtjänstens individuella insatser. Detta ska särskilt beaktas när det gäller barn och äldre. Stödet, till personer med psykisk funktionsnedsättning ska utvecklas för att stödja deltagande i samhället, arbetslivet och för att förhindra isolering. Samarbetet mellan olika verksamheter för barn och vuxna så som skola, socialtjänst, habilitering och arbetsförmedling ska förbättras. Anhörigstödet till personer med funktionsnedsättning ska utvecklas. Det ska vara individanpassat, flexibelt och obyråkratiskt. Aktiviteter Arbetsliv och stöd Informera om mötesplatsen som en verksamhet som möjliggör gemenskap och social samvaro för personer med psykisk problematik, samt utveckla verksamheten med nya lokaler och ett ökat brukarinflytande Genomföra brukarrevision inom mötesplatsen Ett Självständigt Liv ESL är en arbetsmodell som implementeras i socialpsykiatrins boenden och på ALC Skola Förtydliga regler och rutiner för berörda sektorer vad gäller skol- och omsorgsresor. Bygga strukturer för ett samarbete gällande barn med utvecklingsstörning och/eller autism. Bygga strukturer för att möta det aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år som åläggs kommunen fr.o.m. 1 januari 2015. Vård och äldreomsorg Fortsatt utveckling av träffpunkter och dagverksamheter för äldre: o Träffpunkterna på äldreboendena och i den öppna verksamheten planerar under 2015 gemensamma aktiviteter för ett ökat utbud till målgruppen. o Under 2015 planerar vård och äldreomsorg att utveckla sitt anhörigstöd genom uppstarten av Anhörigas Hus, där samverkan med andra sektorer blir viktig. Aktiviteter kommer att bedrivas utifrån besökarnas individuellt utformade behov av stöd i sitt anhörigskap, måndagfredag. 3.9 Arbete Mål Kungälvs kommun ska i nära samarbete med arbetsförmedlingen och näringslivet verka för att skapa arbete för personer med funktionsnedsättning. Antalet stödanställningar i Kungälvs kommuns samtliga sektorer ska öka fram till 2018 Skolans, socialtjänstens, arbetsförmedlingens och försäkringskassans befintliga nätverksarbete ska fortsätta och utvecklas för att i ett tidigt skede hitta arbetstillfällen för ungdomar med funktionsnedsättning.
11(11) Aktiviteter Arbetsliv och stöd Genom daglig verksamhet och sysselsättning ge stöd till personer med funktionshinder att delta i samhället, arbetslivet. Antalet stödanställningar ska öka genom information om att ta emot personer med behov av anpassat stöd Matcha arbete/praktikplats utifrån varje enskild individs funktionsnedsättning 3.10 Upphandling Mål Vid upphandling till offentliga miljöer och verksamheter ska hänsyn tas till tillgängligt och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska sträva efter att synliggöra funktionshinderaspekten och ställa tydliga skall-krav i upphandlingsprocesser. Aktiviteter Kommunledningssektorn Vid upphandling ska det som upphandlas, så långt som möjligt vara tillgängligt och användbart för personer med funktionshinder. Samhällsbyggnad Vid upphandling av tjänster skall krav ställas på platser för arbetsprövning.
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-19 Sida 1 (1) 397/2014 Befolkningsprognos 2014-2018, med utblick mot 2023 (Dnr KS2014/1493) Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Under prognosperioden 2014-2018 beräknas befolkningen öka med drygt 2 200 personer, från 42 109 invånare i slutet av 2013 till 44 335 i slutet av 2018. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till 46 035 personer 2023. Delområdesprognosen visar att alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Befolkningsprognos 2014-2018, med utblick mot 2023 2014-08-15 Bilaga Befolkningsprognos 2014.pdf 2014-08-15 Bilaga Protokollsutdrag 2014-08-15 Protokollsutdrag - Befolkningsprognos 2014-2018, med utblick mot 2023 - Samhällsbyggnadsutskottet 2014-11-06 Förslag till kommunfullmäktige Befolkningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023 ska utgöra underlag för behovsbedömningar och övrig planering av verksamheten samt utgöra underlag för budget. Anteckning till protokollet lämnas av Mona-Britt Gillerstedt (S) - Ej inkommen KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-10-30 Sida 1 (1) 152/2014 Befolkningsprognos 2014-2018, med utblick mot 2023 (Dnr KS2014/1493) Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Under prognosperioden 2014-2018 beräknas befolkningen öka med drygt 2 200 personer, från 42 109 invånare i slutet av 2013 till 44 335 i slutet av 2018. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till 46 035 personer 2023. Delområdesprognosen visar att alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Befolkningsprognos 2014-2018, med utblick mot 2023 2014-08-15 Bilaga Befolkningsprognos 2014.pdf 2014-08-15 Förslag till kommunstyrelsen Befolkningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023 ska utgöra underlag för behovsbedömningar och övrig planering av verksamheten samt utgöra underlag för budget. För kännedom till: Kommunledningsektorn: Anne.Marie Klang och Pia Jakobsson Arbetsliv och stöd: Ann Damberg Ström och Robin Akbas Vård och äldreomsorg: Elisabeth Sjöberg Sektor Skola: Karin Fahlsson Sektor Samhälllsbyggnad: Monica Wincentsson SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Camilla Schalin 2014-10-10 Befolkningsprognos 2014-2018, med utblick mot 2023(Dnr KS2014/1493-1) Sammanfattning Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Under prognosperioden 2014-2018 beräknas befolkningen öka med drygt 2 200 personer, från 42 109 invånare i slutet av 2013 till 44 335 i slutet av 2018. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till 46 035 personer 2023. Delområdesprognosen visar att alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Bakgrund Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Prognosen baseras på den befintliga befolkningen den 31 december 2013, därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa antaganden görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar med tiden. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de första fem åren, därefter används benämningen utblick. Första prognosåret utgörs av innevarande år, vilket innebär att när prognosen antas i december så har första prognosåret i stort sett redan passerat. Anledningen till detta förfarande är att synka befolkningsprognosen med Kungälvs kommuns årshjul för kommunplanering och när under året prognosen behöver vara som mest aktuell. Samtidigt är framtagandet av prognosen beroende av statistikunderlag från SCB och när under året de leveranserna sker. Verksamhetens bedömning Under prognosperioden 2014-2018 beräknas befolkningen öka med drygt 2 200 personer, från 42 109 invånare i slutet av 2013 till 44 335 i slutet av 2018. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till 46 035 personer 2023. Befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med förra årets prognos, 46 035 invånare förväntas uppnås 2023 istället för 2022. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(2) Delområdesprognosen redovisas i rapporten för de fem kommundelarna Kungälv-Ytterby, Marstrand stråk 168, Diseröd, Kode och Kärna. Alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud. Förslag till beslut Befolkningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023 ska utgöra underlag för behovsbedömningar och övrig planering av verksamheten samt utgöra underlag för budget. Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Henrik Levin Planchef Expedieras till: För kännedom till: Kommunledningssektorn/Anne-Marie Klang, Pia Jakobsson Arbetsliv och stöd/ann Damberg Ström, Robin Akbas Vård och äldreomsorg/elisabeth Sjöberg Skola/Karin Fahleson Samhällsbyggnad/Monica Wincentson
Befolkningsprognos 2014-2018 med utblick mot 2023
1. INLEDNING... 4 Befolkningsprognos och kommunplanering... 4 Osäkerhet i prognosen... 4 Att använda befolkningsprognosen... 5 2. TOTALPROGNOS 2014-2018, UTBLICK MOT 2023... 6 Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun... 6 Barn och unga... 8 Den vuxna befolkningen... 8 Den äldre befolkningen... 9 Totalprognos 2014 jämfört med 2013... 10 3. DELOMRÅDESPROGNOS 2014-2018... 11 Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen... 12 Kungälv-Ytterby... 13 Marstrand stråk 168... 13 Diseröd... 14 Kode... 14 Kärna... 15 4. PROGNOSANTAGANDEN... 16 Antaganden och beräkningar... 16 Antal födda barn... 16 Antalet döda... 16 Inflyttning... 17 Utflyttning... 18 Klassning av typkodsområden... 18
SAMMANFATTNING Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Prognosen baseras på den befintliga befolkningen 2013-12-31, därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa antaganden görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar med tiden. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. Under prognosperioden 2014-2018 beräknas befolkningen öka med drygt 2 200 personer, från 42 109 invånare i slutet av 2013 till 44 335 i slutet av 2018. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till 46 035 personer 2023. Befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med förra årets prognos, 46 035 invånare förväntas uppnås 2023 istället för 2022. Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud. - 3 -
1. INLEDNING Befolkningsprognos och kommunplanering Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Befolkningsprognosen beräknas från och med i år under hösten och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 året innan. Första prognosåret utgörs av innevarande år, vilket innebär att när prognosen antas i kommunfullmäktige i december så har första prognosåret i stort sett redan passerat. Anledningen till detta förfarande är att synka befolkningsprognosen med Kungälvs kommuns årshjul för kommunplanering och när under året prognosen behöver vara som mest aktuell. Samtidigt är framtagandet av prognosen beroende av statistikunderlag från SCB och när under året de leveranserna sker. Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse fruktsamhet, dödsrisker in- och ut flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Osäkerheten är störst i de rörliga åldrarna det vill säga när man föds, när man är som mest flyttbenägen, 20-29 år, och när man dör. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror också på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av vilken nybyggnation som planeras vid vilken tidpunkt och vilken som sen verkligen genomförs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden. - 4 -
Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på felaktiga antaganden och slumpmässiga fel. Att använda befolkningsprognosen I den här rapporten redovisas de åldersindelningar som har visat sig vara de mest efterfrågade och delområdesprognosen redovisas på kommundelsnivå. Demos webb är ett komplement till prognosrapporten. Det är ett webbaserat verksamhetssystem och du hittar det på Kungälvs kommuns intranät, t ex genom att göra en sökning på Demos. Med hjälp av Demos webb kan du själv välja mellan ytterligare åldersgrupperingar och andra områdesindelningar och ta fram egna tabeller och diagram. Kontakta mig gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp med att tolka befolkningsprognosen. Camilla Schalin, Samhällsbyggnad/Planering camilla.schalin@kungalv.se - 5 -
2. TOTALPROGNOS 2014-2018, UTBLICK MOT 2023 Totalprognosen beräknas för åren 2014-2018 och utgår från den faktiska befolkningen 2013-12-31. Dessutom görs en utblick mot 2023. Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun Under prognosperioden 2014-2018 beräknas befolkningen öka med drygt 2 200 personer, från 42 109 invånare i slutet av 2013 till 44 335 i slutet av 2018. Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till 46 035 personer 2023. Diagrammet nedan visar folkmängden bakåt i tiden samt utvecklingen enligt prognos och utblick. Folkmängden i Kungälvs kommun 1990-2013, prognos 2014-2018 samt utblick 2019-2023 50 000 45 000 Prognos Utblick 40 000 Folkmängd 35 000 30 000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Under perioden beräknas det i genomsnitt födas drygt 500 barn per år samtidigt som knappt 380 personer avlider, vilket medför ett födelseöverskott på 140 personer per år. Antalet inflyttade till kommunen beräknas i genomsnitt bli 2 100 per år samtidigt som 1 840 flyttar ut, vilket ger ett årligt flyttnetto på 250 personer. Den totala folkökningen blir i genomsnitt 390 personer per år. Tabellen på nästa sida visar prognostiserad befolkningsutveckling i Kungälvs kommun fördelat på ålder. De åldersgrupper som redovisas i rapporten är de som har visat sig vara de mest efterfrågade. Med hjälp av Demos webb kan du själv göra urval på andra åldersindelningar. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. - 6 -
Befolkning efter ålder för Kungälvs kommun 2013, prognos 2014-2018 samt utblick 2019-2023 Faktiskt antal Prognos Utblick Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 0 488 485 505 510 525 540 545 545 550 550 550 1-2 1 035 1 035 1 035 1 055 1 090 1 115 1 130 1 140 1 150 1 155 1 155 3-5 1 726 1 720 1 665 1 645 1 655 1 685 1 710 1 740 1 765 1 780 1 795 6 558 570 605 585 565 565 570 570 585 590 600 7-12 3 071 3 175 3 295 3 400 3 455 3 505 3 495 3 500 3 500 3 480 3 485 13-15 1 323 1 380 1 390 1 460 1 535 1 615 1 680 1 700 1 745 1 775 1 800 16-18 1 441 1 340 1 360 1 355 1 415 1 430 1 490 1 555 1 620 1 680 1 700 19-24 3 277 3 225 3 075 2 985 2 900 2 870 2 795 2 780 2 785 2 825 2 900 25-39 6 938 7 015 7 050 7 150 7 305 7 480 7 575 7 650 7 665 7 685 7 705 40-64 13 860 13 885 14 020 14 115 14 315 14 385 14 475 14 480 14 505 14 535 14 555 65-79 6 218 6 380 6 440 6 495 6 510 6 610 6 595 6 650 6 720 6 740 6 720 80-2 174 2 255 2 330 2 390 2 480 2 545 2 635 2 725 2 800 2 920 3 070 Summa 42 109 42 460 42 765 43 135 43 750 44 335 44 690 45 040 45 380 45 715 46 035 I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan befolkningens åldersstruktur 2013 och 2023. Antalet unga mellan 0-18 år beräknas öka, främst i gruppen 6-18 år. Gruppen 19-24 år minskar samtidigt som gruppen 25-35 ökar, mycket beroende på att den stora kullen 90-talister blir äldre och byter grupp. Som helhet ökar gruppen 19-64 år under perioden. En annan grupp som ökar är gruppen 70 år och äldre, vilket beror på att den stora gruppen 40-talister tillhör denna grupp om 10 år. Demografisk utveckling mellan 2013 och 2023 800 700 600 500 2013 2023 400 300 200 100 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100- - 7 -
Barn och unga Antalet nyfödda kommer att vara svagt ökande under prognosperioden för att sedan plana ut under utblicken. Historiskt sett har det i Kungälv fötts fler barn per kvinna i fruktsam ålder än i riket, vilket är en trend som antas fortsätta. Antalet 1-2 åringar är oförändrat de första prognosåren för att sedan öka svagt. Antalet 3-5 år minskar till en början för att sedan öka igen från 2017 och framåt. Dock är osäkerheten stor när det gäller förskolebarn, redan 2019 är hela gruppen förskolebarn födda under prognosperioden. Därefter blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. Prognos och utblick för antal nyfödda och förskolebarn 2000 1500 1000 500 0 1-2 3-5 0 2013 2015 2017 2019 2021 2023 Diagrammet nedan visar att gruppen med 6-åringar är i stort sett oförändrad med en svag tendens till ökning i slutet av utblicken. Låg- och mellanstadiebarn i åldrarna 7-12 år ökar konstant under prognosperioden för att sedan plana ut under utblicken. Även antalet högstadiebarn ökar, både under prognos och utblick. Antalet gymnasieelever 16-18 år minskar i början av prognosperioden, men ökar sedan igen under utblicken. Prognos och utblick för antal grundskolebarn och gymnasieungdomar 4000 3000 2000 1000 0 2013 2015 2017 2019 2021 2023 6 7-12 13-15 16-18 Den vuxna befolkningen Den största delen av Kungälvs befolkning tillhör den arbetsföra åldern 19-64 år. Gruppen ökar som helhet under perioden, trots att gruppen 19-24 år minskar något fram till 2020. Den stora kullen född i början av 1990-talet kommer att lämna denna grupp för att istället successivt att ta plats i den mest förvärvsaktiva gruppen 25-64 år och där ersätta personer födda på 1940-talet som avslutar sitt arbetsliv. - 8 -
I Kungälvs kommun har gruppen med arbetsför befolkning en lägre tillväxttakt jämfört med totalbefolkningen. Kungälvs kommun har idag en försörjningskvot på 1,75 vilket betyder att varje person i åldern 19-64 år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,75 personer. Fram till år 2023 kommer kvoten att ha ökat till 1,83. Eftersom ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden är den faktiska kvoten sannolikt högre. Prognos och utblick för antal personer i arbetsför ålder 20 000 15 000 10 000 5 000 19-24 25-39 40-64 0 2013 2015 2017 2019 2021 2023 Den äldre befolkningen Den äldre befolkningen växer. Den yngre pensionärsgruppen, 65 79-år, har ökat under några år och ökningen kommer att fortsätta allt efter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Även gruppen 80 år och äldre växer stadigt. Medellivslängden ökar i Sverige idag vilket främst beror på minskad dödlighet bland äldre. I Kungälvs kommun är medellivslängden högre än riksgenomsnittet. Från och med 2020 börjar den stora gruppen 40-talister flyttas över och tillhöra 80 år och äldre, vilket gör att den gruppen då ökar ytterligare. Prognos och utblick för antal personer 65 år och äldre 8 000 6 000 4 000 2 000 65-79 80-0 2013 2015 2017 2019 2021 2023-9 -
Totalprognos 2014 jämfört med 2013 Tabellen nedan visar att befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med Befolkningsprognos 2013-2022. Utblicken i årets prognos visar på 46 035 personer år 2023, vilket i förra årets prognos förväntades uppnås ett år tidigare. Befolkningen förväntas nu öka med 0,9 procent per år fram till 2023, jämfört med 1,0 procent per år i förra årets prognos. Den största skillnaden mellan prognoserna är att den så kallade puckeln, som ofta uppstår 3-5 år in i prognosen på grund av förväntningar på färdigställt byggande, har flyttats ett år framåt samtidigt som utvecklingen därefter är något försiktigare. Jämförelse Befolkningsprognos 2013-2022 och Befolkningsprognos 2014-2023 47 000 46 000 45 000 44 000 43 000 42 000 2013-2022 2014-2023 41 000 40 000 39 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023-10 -
3. DELOMRÅDESPROGNOS 2014-2018 Delområdesprognosen beräknas för åren 2014-2018 och utgår från den faktiska befolkningen 2013-12-31. Totalprognosen utgör ram för delområdesprognosen, vilket innebär att summan av delområdena stäms av mot totalprognosen och justeras därefter. Delområdesprognosen är mer osäker än totalprognosen eftersom det görs fler antaganden med osäkerheter i och det slår hårdare på mindre områden. På delområdesnivå har bland annat bostadsbyggandets omfattning mycket stor betydelse för utfallet. Delområdesprognosen visar förändringar i antal, och fördelning på åldrar, i olika delar av kommunen. Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av befintlig bebyggelse. Planerat byggande, byggnation på landsbygden och omvandling av fritidshus till permanentbostäder sker i varierande omfattning i de olika kommundelarna vilket också påverkar befolkningsutvecklingen. I delområdesprognosen görs därför specifika antaganden beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen ger sektorerna mer tid att förbereda sig på förändringar som till exempel fler förskolebarn eller äldre inom ett visst område. De delområden som redovisas i rapporten är de fem kommundelarna Kungälv- Ytterby, Marstrand stråk 168, Diseröd, Kode och Kärna. Varje kommundel innehåller en centralort eller serviceort, grannbyar som fungerar som stödorter samt landsbygd. - 11 -
I Demos webb finns även möjlighet att se delområdesprognosen för församlingar eller skolupptagningsområden samt möjlighet att välja andra åldersgrupper än de som redovisas i denna rapport. Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud. - 12 -
Kungälv-Ytterby Kommundelen består av Kungälv, Ytterby och Kareby församling och innefattar centralorten Kungälv- Ytterby samt grannbyn Kareby. Kommundelen har en befolkning på 26 228 personer. Kungälv-Ytterby växer och kommer under prognosperioden att öka med drygt 950 personer. Tabellen nedan visar att den yngre och den äldre befolkningen ökar mest procentuellt sett. Befolkningsutveckling i Kungälv Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 antal procent 0-18 5 908 5 900 5 965 6 020 6 110 6 210 302 5,1 19-64 14 939 15 035 15 085 15 135 15 210 15 360 421 2,8 65-5 381 5 475 5 515 5 555 5 550 5 615 234 4,3 Summa 26 228 26 415 26 565 26 710 26 870 27 185 957 3,6 Marstrand stråk 168 Kommundelen utgörs av församlingarna Hålta och Marstrand samt delar av Lycke församling. Kommundel Marstrand stråk 168 innehåller serviceorten Marstrand och grannbyarna Instön och Tjuvkil. Kommundelen har en befolkning på 3 538 personer. Befolkningen beräknas öka med knappt 630 personer under prognosperioden. En befolkningsökning på ca 25 procent förväntas ske både åldersgruppen 0-18 år och 65 år och äldre. Även åldersgruppen däremellan växer, men inte lika kraftigt. Befolkningsutveckling i Marstrand Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 antal procent 0-18 716 725 765 800 865 905 189 26,4 19-64 1 987 1 995 1 985 2 040 2 165 2 215 228 11,5 65-835 890 920 945 1 015 1 045 210 25,1 Summa 3 538 3 610 3 675 3 785 4 045 4 165 627 17,7-13 -
Diseröd Kommundelen består enbart av Romelanda församling med serviceorten Diseröd. Kommundel Diseröd har en befolkning på 3 264 personer. Befolkningen i Diseröd ökar med drygt 130 personer under prognosperioden. Den äldre befolkningen är den grupp som förväntas öka mest, men även gruppen med den yngre befolkningen växer. Befolkningsutveckling i Diseröd Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 antal procent 0-18 872 870 880 880 905 920 48 5,5 19-64 1 872 1 860 1 835 1 820 1 850 1 870-2 -0,1 65-520 545 560 570 590 605 85 16,3 Summa 3 264 3 270 3 275 3 275 3 345 3 395 131 4,0 Kode Kommundelen består enbart av Solberga församling och har en befolkning på 4 403 personer. Kommundel Kode innehåller serviceorten Kode samt grannbyarna Aröd och Rörtången/Ödsmåls mosse. Befolkningen i kommundel Kode ökar med drygt 130 personer under prognosperioden. Åldersgruppen 19-64 år minskar något samtidigt som både den yngre och den äldre befolkningen ökar. Befolkningsutveckling i Kode Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 antal procent 0-18 1 101 1 130 1 155 1 190 1 195 1 215 114 10,4 19-64 2 502 2 480 2 470 2 470 2 470 2 460-42 -1,7 65-800 825 845 840 840 860 60 7,5 Summa 4 403 4 440 4 470 4 500 4 500 4 535 132 3,0-14 -
Kärna Kommundelen utgörs av Torsby och Harestads församling samt delar av Lycke församling. Kommundel Kärna innehåller serviceorten Kärna samt grannbyarna Kovikshamn och Vedhall. Befolkningen är 4 676 personer och beräknas öka med närmare 400 personer under prognosperioden. Tabellen nedan visar att ökningen sker främst bland de yngre och de äldre, medan åldersgruppen 19-64 år blir i stort sett oförändrad. Befolkningsutveckling i Kärna Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder 2013 2014 2015 2016 2017 2018 antal procent 0-18 1 045 1 070 1 090 1 115 1 165 1 200 155 14,8 19-64 2 775 2 760 2 760 2 785 2 825 2 830 55 2,0 65-856 900 935 975 1 000 1 030 174 20,3 Summa 4 676 4 730 4 785 4 870 4 990 5 055 379 8,1-15 -
4. PROGNOSANTAGANDEN Prognosberäkningen utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 föregående år. Därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa parametrar har specifika värden för varje ettårsklass och kön. I prognosberäkningen används värden för den faktiska utvecklingen i Kungälvs kommun, under den senaste treårsperioden. Den totala folkökningen i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. I prognosberäkningen görs en så god skattning som möjligt av antal födda, döda, in- och utflyttade under prognosperioden. De antaganden som prognosen grundas på stäms av inom förvaltningen. Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som beräknas födas beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Beräkningen av antalet födda baseras på fruktsamhetstal. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos, men en anpassning görs till att under den senaste treårsperioden har fruktsamheten i Kungälvs kommun varit 12 procent högre än i riket. För första prognosåret, innevarande år, används istället en speciell fruktsamhetsuppsättning baserad på hur många barn som har fötts första halvåret 2014 och hur mödravårdcentralens förlossningsprognos ser ut för andra halvåret. I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid. Det har länge funnits en stark koppling mellan barnafödande och konjunktur. SCB beräknar i riksprognosen att antalet födda barn fortsätter att öka. Det beror dels på den höga invandringen som gör att det finns fler i barnafödande åldrar och att många får barn de närmsta åren efter invandring. Det beror även på att de stora kullarna födda runt 1990 kommer upp i barnafödande åldrar inom några år. Antalet döda Hur många människor som beräknas avlida under prognosperioden beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Dödsriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder, fördelat på män och kvinnor. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos, men en anpassning görs till att under den senaste treårsperioden har dödligheten i Kungälvs kommun varit 14 procent lägre för män och 8 procent lägre för kvinnor, jämfört med riket. - 16 -
Antalet döda ökar enligt riksprognosen från 2020. Ökningen beror inte på att dödsriskerna blir högre utan att den stora kull som är född på 1940-talet kommer upp i de åldrar då livet går mot sitt slut. Inflyttning Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas både av befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och av bostadsbyggandets omfattning. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende t ex då barn flyttar hemifrån. Nybyggnationen påverkar genom hur mycket som byggs, var det byggs och vad som byggs. En del av dem som flyttar till nytillkomna bostäder är nya invånare medan andra flyttar från befintliga bostäder i kommunen, vilket ger en omflyttning som följd. Bedömningen av inflyttning första prognosåret, innevarande år, baseras på hur många som faktiskt har flyttat in första halvåret 2014 och ett antagande om att mer än 50 procent av den totala inflyttningen kommer att ske under andra halvåret. Detta antagande baseras i sin tur på att trenden har sett ut så tidigare år i Kungälv. Beräkningen av inflyttningen för resterande prognosår utgår från medelinflyttningen för den senaste femårsperioden. Medelvärdet adderas därefter med antal bosättare (som tillkommer utöver bosättarna under den femårsperiod som medelvärdet för inflyttningen beräknats utifrån) som nybyggnationen förväntas ge upphov till varje enskilt år. För dessa prognosår utgår beräkningen av bosättare i nybyggnation från att 80 procent av förväntat bostadstillskott genomförs, beroende på risken för till exempel överklaganden eller försening av byggstart. För utblicksåren, 2019-2023, är bostadsbyggandets omfattning ännu mer osäkert. Istället för att försöka förutspå bostadsbyggandet för varje enskilt år används, som underlag för beräkning av inflyttning under de åren, istället 80 procent av målet med 400 färdigställda bostäder per år, det vill säga 320 bostäder per år. Dessa fördelas sedan på 1/3 småhus och 2/3 flerbostadshus. I beräkningen av bosättare i nybyggnation har även antaganden gjorts om förväntad boendetäthet samt hur stor andel som förväntas komma utifrån respektive bero på omflyttning inom kommunen. Slutligen fördelas antalet inflyttare på ettårsklasser och kön enligt de faktiska inflyttningsandelarna i Kungälvs kommun under den senaste treårsperioden. - 17 -
Utflyttning Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Kungälv under den senaste treårsperioden. Utflyttarriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för män och kvinnor i olika åldrar. Klassning av typkodsområden Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av bebyggelse. Bostadsområden med liknande förutsättningar utvecklas ofta på likande sätt. Bostäder har därför delats in i så kallade TYKO, typkodsområden, utifrån: Prognosområdena i delområdesprognosen har klassats med olika TYKO och därmed fått specifika antaganden beroende på områdestyp. - 18 -
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-19 Sida 1 (1) 398/2014 Ny skola i västra Ytterby (Dnr KS2014/737) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ny skola i västra Ytterby 2014-10-14 Bilaga 2014-10-29 Protokollsutdrag 135.pdf 2014-10-14 Bilaga Protokollsutdrag 2014-10-14 Protokollsutdrag - Ny skola i Västra Ytterby - Samhällsbyggnadsutskottet 2014-11-06 Grundskolans förskoleklass till årskurs 6 har idag mycket hög beläggning i Ytterby. Behovet väntas öka ytterligare och en ny skola i Ytterby behövs till termisstart hösten 2016. Under tiden, fram tills den är byggd, löses lokalbehovet för skolan med inhyrda paviljonger på Kastellegårdsskolan och i Kyrkskolan. Förvaltningen föreslår att en ny skola, innehållande förskola, skola och fritidshem, byggs som en flexibel enhet för att möta de ökade behoven i Ytterby. Samtidigt föreslås att en ny idrottshall/aktivetshall byggs för både skolundervisning och föreningsaktiviteter. Investeringen beräknas uppgå till totalt 159 000 tkr. Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att bygga en ny skola/förskola samt idrottshall i västra Ytterby. 2. Finansiering sker inom befintlig investeringsram för år 2015 och 2016 Expedieras till Patrik Skog, Maria Andersson, Karin Fahleson, Åsa Berglie, Lennart Karlsson För kännedom till Lars-Gunnar Pettersson, Andreas Wilander, Cristine Lysell, Lisa Strandberg-Werlenius KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-10-30 Sida 1 (1) 165/2014 Ny skola i västra Ytterby (Dnr KS2014/737) Grundskolans förskoleklass till årskurs 6 har idag mycket hög beläggning i Ytterby. Behovet väntas öka ytterligare och en ny skola i Ytterby behövs till termisstart hösten 2016. Under tiden, fram tills den är byggd, löses lokalbehovet för skolan med inhyrda paviljonger på Kastellegårdsskolan och i Kyrkskolan. Förvaltningen föreslår att en ny skola, innehållande förskola, skola och fritidshem, byggs som en flexibel enhet för att möta de ökade behoven i Ytterby. Samtidigt föreslås att en ny idrottshall/aktivetshall byggs för både skolundervisning och föreningsaktiviteter. Investeringen beräknas uppgå till totalt 159 000 tkr. Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att bygga en ny skola/förskola samt idrottshall i västra Ytterby. 2. Finansiering sker inom befintlig investeringsram för år 2015 och 2016 Expedieras till Patrik Skog, Maria Andersson, Karin Fahleson, Åsa Berglie, Lennart Karlsson För kännedom till Lars-Gunnar Pettersson, Andreas Wilander, Cristine Lysell, Lisa Strandberg-Werlenius SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-10-29 Sida 21 (21) 135/2014 Information om ny skola/förskola i Västra Ytterby (Dnr KS2014/737) På dagens sammanträde informerar förvaltningen om behovet av en ny förskola i Västra Ytterby. Ärendet behandlas i samhällsbyggnadsutskottet och därefter kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Grundskolans förskoleklass till årskurs 6 har idag mycket hög beläggning i Ytterby. Behovet väntas öka ytterligare och en ny skola i Ytterby behövs till terminsstart hösten 2016. Under tiden, fram tills den är byggd, löses lokalbehovet för skolan med inhyrda paviljonger på Kastellegårdsskolan och i Kyrkskolan. Förvaltningen föreslår att en ny skola, innehållande förskola, skola och fritidshem, byggs som en flexibel enhet för att möta de ökade behoven i Ytterby. Samtidigt föreslås att en ny idrottshall/aktivitetshall byggs för både skolundervisning och föreningsaktiviteter. Investeringen beräknas uppgå till totalt 159 000 tkr. Beslut Informationen antecknas till protokollet Expedieras till För kännedom till BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Lennart Karlsson 2014-10-13 Ny skola/förskola i Västra Ytterby (Dnr KS2014/737) Sammanfattning Grundskolans förskoleklass till årskurs 6 har idag mycket hög beläggning i Ytterby. Behovet väntas öka ytterligare och en ny skola i Ytterby behövs till termisstart hösten 2016. Under tiden, fram tills den är byggd, löses lokalbehovet för skolan med inhyrda paviljonger på Kastellegårdsskolan och i Kyrkskolan. Förvaltningen föreslår att en ny skola, innehållande förskola, skola och fritidshem, byggs som en flexibel enhet för att möta de ökade behoven i Ytterby. Samtidigt föreslås att en ny idrottshall/aktivetshall byggs för både skolundervisning och föreningsaktiviteter. Investeringen beräkans uppgå till totalt 159 000 tkr. Bakgrund Bebyggelseutveckling och infrastruktur i Ytterby enligt översiksplanen GR s strukturbild pekar ut ett huvudstråk och dit hör Kungälv, Ytterby och Kode. Stråket har frekvent kollektivtrafik med tåg på Bohusbanan och Expressbuss på E6:an. Intill stations- och hållplatslägena, dvs stråkets noder, finns stor potential att förtäta och utveckla befintliga orter. Områden inom gångavstånd till stationsområdet i Ytterby samt motorvägshållplats och busstationen i Kungälv ska ha särskilt hög bebyggelsetäthet. Kareby och Ytterby som i Kommunplan 2000 definierades som serviceorter utgör nu istället delar av centralorten Kungälv/Ytterby/Kareby. I västra Ytterby pågår en planprocess att förtäta mellan befintliga bostadsområden. För att uppnå en bra infrastruktur i området behöver befintlig väg, Sparråsvägen, från Marstrandsvägen kopplas ihop med Torsbyvägen. Sparråsvägen kommer även att kunna avlasta Torsbyvägen och kollektivtrafiken får bättre förutsättningar. Pågående detaljplanearbete Vena 1:3, Tega Ängar. Syftet med detaljplanen Tega Ängar är att möjliggöra förlängning av den befintliga Sparråsvägen samt komplettering med nya bostäder väster om befintligt bostadsområde Tega/ Klockarebolet. Planområdet gränsar till detaljplan för skola i västra Ytterby, Sparråsskolan. Området Tega Ängar planeras för blandad bostadsbebyggelse med olika upplåtelseformer. En blandning av radhus, parhus, gruppbyggda friliggande hus, mindre flerbostadshus och ett antal villatomter. Den förlängda Sparråsvägen förutsätts dimensioneras och utformas för 50 km/h. Pågående detaljplanearbete Tega 2:5 Planområdet är placerat på södra sidan av Torsbyvägen, ovanför befinligt bostadsområde Mellantega. Området ligger ca 900 m från detaljplanen för skola/förskola. Planen gör det möjligt att bygga cirka fyrtio friliggande bostadshus. KOMMUNLEDNINGSSEKTORN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(4) Befolkningsutveckling och lokalresursplan De närmaste åren ökar elevtalen något i de yngsta skolåren. Därefter sker en ökning först när fler bostäder byggs i Ytterby, vilket kommer att ske inom de närmsta åren enligt ovan nämnda detaljplaner Vena 1:3 och Tega 2:5. Sektor Skolas planering utgår från befolkningsprognosen samt faktiska elevtal. Förändrad lagstiftning gällande skollag och andra styrdokument är faktorer som kan påverka sektorns behov av lokaler. Den samlade bilden av grundskolans lokalbehov visar att lokalkapaciteten behöver öka i de flesta serviceorter för att möta behovet, då antal elever kommer att öka. Grundskolans förskoleklass till årskusr 6 har mycket hög beläggning. Lokaler för grundskola rymmer förskoleklass, grundskola och fritidshem. Behov av en ny skola i Ytterby finns inom perioden 2015-2018. Under tiden fram till den är byggd löses lokalbehovet för skolan med inhyrda lokaler samt i lokaler på Kyrkskolan. Bedömning Med hänsyn till befintligt elevantal och kommande elever i de nya bostadsområdena behöver Ytterby en ny grundskola. Placeringen är på en för ändamålet detaljplanelagd byggrätt i västra Ytterby. Detaljplanen för skola antogs 2008. Tomten ligger mellan bostadsområdena Stället/Sparrås och Övre Tega, med omdelbar närhet till det nya bostadsområde som just nu planläggs i detaljplanen för Tega Ängar. Skolan som föreslås byggas kommer att vara en flexibel byggnad som innehåller både förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Lokalerna och skolgårdens utformning Byggnaden utformas för skola förskoleklass till årskusr 6 inklusive fritidshem samt flexibla lokaler för förskola. I anslutning till skolan föreslås en idrottshall med måtten 23 m x 43 m som kan användas både i skolundervisning och för föreningsaktiviteter kvällstid och helger. Bedömning görs att Ytterby har behov av fler bokningsbara idrottsytor. Placeringen av idrottshallen blir i norra delen av tomten där hallen delvis sänks ner för att klara tillåten byggnadshöjd i enlighet med detaljplanen. Genom att placera idrottshallen där kan ljuset flöda in över skolgården från väster. På själva skolgården kommer ytor för lek och samvaro, angöring, parkering och skolbuss att lösas. Idag finns en bäck på tomten som kommer att kulverteras. I samband med detta anläggs groddammar i grönområdena på båda sidor om skolgården, vilket är ett krav för att få tillstånd att kulvertera bäcken. I närheten av skolan finns ett strövområde med skog och stigar samt närhet till både hällristningar och gravfält/utgrävningar som kommer att utgöra en tillgång för skolans verksamhet. Längs den planerade byggnationen av Sparråsvägens förlängning kommer en gång-och cykelbana att byggas. Den flexibla byggnaden möjliggör för såväl förskolan som grundskolan och fritidshem att växa och minska i volym med hjälp av marginell anpassning av lokalerna. Byggnaden utformas så att den klarar olika arbetsätt och pedagogiska inriktningar. Flexibiliteten ska inte sätta hinder för att de olika verksamhetsformerna kan utforma sin verksamhet utifrån styrdokumenten.
3(4) Målet är att erbjuda både trygghet och lagom stora utmaningar och underlätta det goda mötet mellan elever och lärare. Barn och elever ska uppleva delaktighet och social trygghet. Lokaler och utrustning ska inbjuda till lärande och vara utrustade med ett brett urval av teknisk och pedagogisk kunskapshjälp. Den nya skolan ska vara en förebild såväl pedagogiskt, interaktivt och lokalmässigt och skall bli skolan mitt i byn. Lokalernas kapacitet Den nya skolan kommer att ha en kapacitet för totalt tolv klasser. Vid planerad skolstart höstterminen 2016 kommer skolverksamheten att vara tvåparallellig (två klasser i varje årskurs) och erbjuda undervisning för elever åk F-3 fördelat på åtta klasser med totalt ca 200 elever. Eftersom verksamheten använder endast åtta klasshemvister från start och lokalerna är flexibelt utformade kommer övriga hemvister att användas till förskola och fritidshem. På så sätt finns kapacitet att möta behovet av förskoleplatser vid inflyttning i de nya bostadsområdena i västra Ytterby. Planerad fritidshemsverksamhet i lokalerna dimensioneras för att ca 95% av barnen i denna åldersgrupp går på fritids. Kastellegårdsskolan i centrala Ytterby kommer fortsättningsvis att rymma tjugo klasser i årskurs F-6. Elever som går i den nya skolan, Sparråsskolan, (F- åk3) flyttas över till Kastellgårdsskolan inför åk 4. Ytterby Kyrkskola och de inhyrda modulerna på Kastellegårdsskolan avvecklas när den nya skolan i västra Ytterby står klar. Ytterby Kyrkskola är såld till en privat entreprenör för bostadsexploatering i Ytterby centrum. Detta i enlighet med detaljplanen för Magasinet mfl antagen 2005. Tidplan Målsättningen är att efter politiskt beslut kunna gå ut på upphandling i januari 2015 och en möjlig byggstart blir då under första kvartalet 2015. Då kan skolan stå klar inför skolstart höstterminen 2016. Ekonomisk bedömning Den nya skolan i västra Ytterby finansieras inom ramen för investeringsplanen 2015-2016. Investering skola: Driftkostnad skolbyggnad ink kapital: Investering idrottshall: Driftkostnad idrottshall ink kapital: Total investering: Total årlig driftkostnad ink kapital: Lokalkostnader som avgår för sektor skola: Avgående hyreskostnader moduler: Avgående kostnader för Ytterby kyrkskola 130,0 mkr 8,3 mkr 29,0 mkr 2,2 mkr 159,0 mkr 10,5 mkr 1 500,0 tkr 400,0 tkr
4(4) Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen får i uppdrag att bygga en ny skola/förskola samt idrottshall i västra Ytterby. Finansiering sker inom befintlig investeringsram för år 2015 och 2016. Magnus Gyllestad Sektorschef Patrik Skog Enhetschef Expedieras till: För kännedom till: Patrik Skog, Maria Andersson, Karin Fahleson, Åsa Berglie, Lennart Karlsson Lars-Gunnar Pettersson, Andreas Wilander, Cristine Lysell, Lisa Strandberg-Werlenius
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-26 Sida 1 (1) 431/2014 Förlängning av giltighetstid för styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun (Dnr KS2014/2194) Styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun upphör att gälla från och med 2014-12-31. Styrdokumentets giltighetstid behöver därmed förlängas att gälla längst till och med 2015-12-31. Framtids- och utvecklingsberedningen ansvarar för att revidera Marknadsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förlängning av giltighetstid för styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun 2014-11-10 Bilaga KS2010-595-8 Marknadsplan_KF_2010-06-17.pdf 204175_1_1.pdf 2014-11-10 Förslag till kommunfullmäktige 1. Styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun förlängs att gälla längst till och med 2015-12-31. 2. Framtids- och utvecklingsberedningen ansvarar för revideringen. Expedieras till: Håkan Karlsson, Patrik Skog, Magnus Gyllestad KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Håkan Karlsson 2014-11-10 Förlängning av giltighetstid för styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun (Dnr KS2014/2194-1) Sammanfattning Styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun upphör att gälla från och med 2014-12-31. Styrdokumentets giltighetstid behöver därmed förlängas att gälla längst till och med 2015-12-31. Framtids- och utvecklingsberedningen ansvarar för att revidera Marknadsplanen. Bakgrund Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska beredningarna utarbeta övergripande långsiktiga mål- och inriktningsdokument för de verksamheter som finns inom beredningens verksamhetsområde. Marknadsplanen är ett av flera styrdokument inom Framtids- och utvecklingsberedningens ansvarsområde. Marknadsplanen för Kungälvs kommun har ett satt slutdatum 2014-12-31 Verksamhetens bedömning Marknadsplanen är ett av flera styrdokument inom Framtids- och utvecklingsberedningens ansvarsområde men är det enda som har ett tydligt slutdatum och behöver därmed förlängas längst till och med 2015-12-31 för att möjliggöra en revidering. Ekonomisk bedömning Beslutet för inte med sig några ekonomiska konsekvenser. Förslag till kommunfullmäktige 1. Styrdokumentet Marknadsplan för Kungälvs kommun förlängs att gälla längst till och med 2015-12-31. 2. Framtids- och utvecklingsberedningen ansvarar för revideringen. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef Expedieras till: Håkan Karlsson, Patrik Skog, Magnus Gyllestad ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 Innehåll Varför en marknadsplan? 3 Mål och syfte 4 Marknadsförutsättningar 5 Processer, styrning och organisation 6 Politisk styrning 7 Politisk styrning, illustration 8 Bilder framsida: Johan Live, Jan Rancken, Johan Live, bildarkivet.se 2
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 Varför en marknadsplan? Kungälvs kommun är inne i en stark utvecklingsfas. De senaste fem åren har folkmängden ökat med cirka 2 000 personer Sista december 2009 var vi 40 655 invånare i Kungälvs kommun. Samtidigt har många företag startat, flyttat hit eller bytt lokaler i kommunen. Kommunledningens avsikt är en fortsatt tillväxt, vilket bekräftas av förslaget till ny översiktsplan. Den kommer att vara klar i början av 2011. Kungälvs tillväxt möjliggörs av vårt läge i den expansiva Göteborgsregionen och att vi själva erbjuder en god livsmiljö. Kungälv och övriga kommuner i Göteborgsregionen är varandras framgångsfaktorer. Det räcker dock inte med det. Vi måste berätta om oss och vi måste synas. Vi måste visa vad vi har att erbjuda - vi måste marknadsföra oss. Vi har flera samarbetspartners som har samma intresse. Det gäller kommunens egna bolag, exploatörer och företag i Kungälv. I det här dokumentet visar vi förutsättningar och strategier för vår roll i marknadsföringen. Detta skall påverka vårt varumärke positivt och bidra till en utveckling som gynnar livsmiljön för Kungälvsborna och näringslivet här. Kenth Johansson, kommunchef Kungälv april 2010 3
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 Mål och syfte Övergripande mål för marknadsföring av Kungälvs kommun Kungälvs kommun uppfattas som en positiv plats att verka, bo och vistas i Kungälvs kommun upplevs som en intressant och attraktiv destination Marknadsföringen bidrar till en balanserad utveckling av boende, näringsliv och besöksnäring i Kungälvs kommun Syfte med marknadsplanen Den skall vara kommunstyrelsens övergripande styrdokument för marknadsföring av Kungälvs kommun och gälla i 1-4 år. Marknadsplanen skall: stödja genomförandet av Översiktsplanen, beskriva marknadsföringens syfte och roll samt förhållande till styrkekedjan, beskriva förutsättningar, parametrar och strategier som skall beaktas vid planering och genomförande av marknadsaktiviteter där Kungälvs kommun medverkar, beskriva hur besluts-, organisations-, lednings- och uppföljningsstruktur ser ut i Kungälvs kommun, genom årlig revidering av årsplanen ge möjlighet till politisk styrning och inriktning, vara vägledande för kommunchefens uppdrag att ta fram en årlig aktivihtetsplan (kopplat till årsplanen). Vägledning För att uppnå de övergripande målen arbetar kommunstyrelsen med utgångspunkt från bland annat följande dokument/ processer Översiktsplanen (ÖP) Bostadsförsörjning i Kungälvs kommun Kommunfullmäktiges strategiska mål och förutsättningar samt budget Informationspolicy, Informationsstrategi Grafisk profil för Kungälvs kommun Policy för turism- och besöksnäring i Kungälvs kommun Riktlinjer för ekonomiskt stöd till evenemang i Kungälvs kommun Ägardirektiv till kommunala bolag 4
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 Marknadsförutsättningar Marknadsförutsättningar Nedanstående förutsättningar och strategier skall beaktas vid planering och genomförande av marknadsaktiviteter där Kungälvs kommun medverkar. Strategier för marknadsföring av Kungälvs kommun Stödja och/eller samordna - Arrangemang - Events - Händelser Kommunicera - Positiva värden - Varumärke - Värderingar Följa upp, mäta, analysera och utvärdera - Egna satsningar - Trender, utveckling Omvärldsbevakning Betoningen ligger på att kommunicera och stödja/samordna. Framgångsrik marknadsföring kräver att det finns fysiska förutsättningar att locka med och att dessa utvecklas över tid. Detta gäller även inre värden så som bemötande och värdskap. Nuläge och förändring måste mätas för att planen skall bli ett instrument för styrning. Målgrupper Följande grupper är identifierade som viktiga för Kungälvs kommun: Boende Företag/företagare Besökare Kanaler Följande kanaler är exempel på vägar att nå ut med ett budskap - Hemsida - Massmedia - Affischering/skyltning - Direktmarknadsföring - Mässor och utställningar - Evenemangsstöd/sponsring - Representation/profilering - Utbildning - Aktiviteter/gerillamarknadsföring 5
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 Processer, styrning och organisation Samarbetspartners Marknadsföringen av Kungälvs kommun är ett gemensamt intresse för fler aktörer än Kungälvs kommun. Kommunen arbetar genom flera organisationer och samarbetsformer för att stödja den positiva utvecklingen av Kungälv. Följande lokala aktörer är naturliga samarbetspartners: Kommunens bolag Södra Bohusläns Turism AB Näringslivet i Kungälv Föreningslivet Kung11:an, med bland annat Upptäck Kungälv Inriktningsbeslut Kommunstyrelsen har möjlighet att komplettera marknadsplanen med inriktningsbeslut som ger kommunchefen anvisningar om vad kommunstyrelsen vill prioritera. Inriktningsbesluten formuleras och fastställs i årsplanen. Marknadsplanen bör revideras årligen. Aktivitetsplan I samband med årsplanearbetet arbetar kommunchefen fram en aktivitetsplan med utgångspunkt från marknadsplanen. Denna är kopplad till årsplanen och beskriver vad man vill uppnå under året, de aktiviteter som man planerar att genomföra, tillsammans med vem, kostnad/budget, vem som är ansvarig och vilken/vilka delar av förvaltningen som skall bidra till genomförandet. Organisering Kommunchefen har kommunstyrelsen uppdrag att omsätta marknadsplanen i handling (aktivitetsplanen). Kommunens näringslivsutvecklare, informationschef och evenemangssamordnare bildar en marknadsgrupp som har uppdraget att genomföra aktivitetsplanen. Kommunchef utser tillsammans med marknadsgrupp ansvariga för respektive aktivitet i planen. 6 Berörd sektor/verksamhet/enhet svarar för insatser enligt plan och rapporterar till aktivitetsansvarig och närmaste chef. Marknadsgruppen har naturliga kopplingar till våra samarbetspartners och för en kontinuerlig dialog om vilka aktiviteter som man vill samarbeta kring. Medfinansiering av evenemang Budget regleras i årsplanen Insatta egna resurser; exempelvis i form av personal och materiel från hamnverksamhet, kultur och info Samarbete med andra aktörer Rabatt på våra tjänster Uppföljning Varje aktivitet skall följas upp med utgångspunkt från uppställda mål och budget/ekonomiska riktlinjer. Ekonomin följs upp genom en projektkod i ekonomisystemet. Kostnader och intäkter bokförs på respektive ansvar men särredovisas. Rapport till kommunstyrelse sker i samband med tertial- och årsbokslut. Beslutsordning 1. Kommunfullmäktige fastställer strategiska, långsiktiga riktlinjer för marknadsföring av Kungälvs kommun 2. Kommunstyrelsen fastställer marknadsplan för Kungälvs kommun (1-4 år), rapporterar till kommunfullmäktige 3. Kommunchefen lämnar förslag på aktivitetsplan (1 år), fastställs av kommunstyrelsen Riktlinjer för stöd till evenemang Riktlinjerna fastställs av kommunfullmäktige och ger kommunstyrelse och kommunchef vägledning vid beslut om kommunalt stöd till evenemang. Evenemang som stöds av kommunen bör ur marknadsföringssynpunkt ha en god framförhållning för att kommunen skall kunna planera för sin insats och de bör finnas med i aktivitetsplanen för året.
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 Politisk styrning I Kommunstyrelsens budgetdirektiv kan politiska riktlinjer och inriktningsbeslut för marknadsföringen under året formuleras. Dessa riktlinjer arbetas in i årsplanen och marknadsplanen. De kan revideras årligen. Positionering av marknadsföringen Det fungerar inte i marknadsföringssammanhang att föra fram allt positivt med Kungälvs kommun på en gång. Därför fokuserar vi nu på följande unika styrkor/tillgångar: En tillväxtort nära Göteborg Två städer med medeltida anor Två fästningar och deras historia En seglingsarena i världsklass En evenemangskommun Ledande friluftslivskommun En framträdande musikkommun Kommunfullmäktiges styrande dokument Översiktsplanen Bostadsförsörjning i Kungälvs kommun Kommunfullmäktiges strategiska mål och förutsättningar samt budget Informationspolicy, Informationsstrategi Grafisk profil för Kungälvs kommun Policy för turism- och besöksnäring i Kungälvs kommun Riktlinjer för ekonomiskt stöd till evenemang i Kungälvs kommun Övergripande mål för marknadsföringen av Kungälvs kommun Ägardirektiv till kommunala bolag Inriktningsmål utifrån våra styrkor/tillgångar: Vi vänder oss främst till dem som bor eller vill bo inom Göteborgsregionen Vi stödjer minst två stora evenemang på Fästningsholmen per år Vi stödjer minst två stora mästerskapsseglingar per år Resultatmål Samordna de olika aktörer som marknadsför Kungälvs kommun Skapa en paraplyorganisation som samordnar och servar näringslivs- och företagsorganisationer inom kommunen Öka näringslivets andel av Södra Bohuslän Turisms finansiering 7
marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014 Politisk styrning Styrkedjan Marknadsföring av kommunen Aktivitetsplan Ansvar, avtal, effekt, ekonomi, genomförande Organisationsstruktur Strategiska mål Förutsättningar Budget Övergripande mål Styrdokument däribland ÖP Kommunfullmäktige n Resultatmål Inriktningsmål Budget n Årsplan överenskommelse politiska mål och inriktningsbeslut Budget n Verksamhetsplan i Marknadsplan 1-4 år Förutsättningar, strategier och politisk inriktning i n Kommunstyrelse n Kommunchef n Sektorschef n Handlingsplan n Enheter Medarbetare 8
9 marknadsplan kungälvs kommun 2010-2014
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-26 Sida 1 (1) 436/2014 Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal (Dnr KS2014/1458) Den nationella trenden att omvandla servicehus från särskilt boende till ordinärt bostadsbestånd fortgår. De servicehus som finns kvar i Kungälvs kommun är Rexegården och Sörgården. Servicehusen är i praktiken ett ordinärt boende där brukaren ansöker om hemtjänst på samma sätt som övriga hemtjänstbrukare. Även hemsjukvårdsinsatser bedöm individuellt på dessa boenden. Klassningen som särskilt boende ger en missvisande bild av verksamheten samtidigt som kommunen tar på sig ett utökat ansvar för hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel i form av grundutrustning. Detta utökade ansvar har ingen koppling till kvalitet för brukaren. Det finns däremot en klar koppling till ett utökat ekonomiskt åtagande för kommunen i förhållande till andra vårdgivare. Servicehusen är inte längre lämpliga att driva som särskilt boende och förvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att servicehusen Rexegården och Sörgården succesivt ska övergå till att bli ett ordinärt boende genom att varje ledig lägenhet hyrs ut utan biståndsbeslut från 1 januari 2015. Ärendet behandlades på kommunstyrelsens sammanträde den 19 november och återemitterades med uppdraget att komplettera med en tydligare ekonomisk bedömning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal 2014-10-12 Bilaga KS2014-1458-5 Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade av 278766_254108_0---1.docx 2014-10-12 Bilaga Protokollsutdrag 2014-10-12 Protokollsutdrag - Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal - Sociala utskottet 2014-11-05 Förslag till kommunfullmäktige Servicehusen Rexegården och Sörgården skall succesivt övergå till att bli ett ordinärt boende genom att varje ledig lägenhet hyrs ut utan biståndsbeslut från 1 januari 2015. Expedieras till: Elisabeth Sjöberg, Denny Kraft För kännedom till: Birgitta Bjärsved, Kristina Söderlund, Rickard Persson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal (Dnr KS2014/1458-5) Förvaltningen har från Sociala utskottet fått i uppdrag att återkomma med en ekonomisk bedömning inför kommunstyrelsens sammanträde den 19 november 2015. Bedömningen skall vara överlämnad till politiken den 17 november. Ekonomisk bedömning 1. Servicehusen övergår succesivt till att bli ordinärt boende genom att varje ledig lägenhet hyrs ut utan biståndsbeslut från 20150101. På grund av att avtalet mellan Västra Götalandsregionen och Kungälvs Kommun avseende arbetsterapi- och neurologopedi på primärvårdsnivå upphör att gälla från årsskiftet tillkommer kostnader för att hantera grundutrustning med kommunala medel för boende på servicehusen. Boende på servicehusen har hittills hanterats som personer i ordinärt boende, och därmed främst som primärvårdspatienter. Från och med 2015-01-01 kan inte Kungälvs Kommun längre hantera boende på servicehusen som primärvårdspatienter, då beslut om plats på servicehus likställs med ett beslut om särskilt boende enligt Socialtjänstlagen och är därmed kommunens ansvar. Uppskattade kostnader kommer att finnas kvar under utfasningsperioden men minska årligen då andelen primärvårdspatienter ökar. Kostnaderna avser inköp av grundutrustning, administration och hantering samt transporter. Beräknad kostnad 2015 är 600 tkr som beräknas gå ner till 0 kr år 2020. Nya lagkrav gällande tillgänglig personal som har uppsyn över personer med demenssjukdom görs bedömningen att ingen personal behöver tillsättas permanent om byggnaden är under utfasning till ett ordinärt boende. Om och när behov ändå skulle uppstå får tillfälliga personalförstärkningar tillföras. 2. Servicehusen förblir Särskilt boende På grund av att avtalet mellan Västra Götalandsregionen och Kungälvs Kommun avseende arbetsterapi- och neurologopedi på primärvårdsnivå upphör att gälla från årsskiftet tillkommer kostnader för att hantera grundutrustning med kommunala medel för boende på servicehusen. Boende på servicehusen har hittills hanterats som personer i ordinärt boende, och därmed främst som primärvårdspatienter. Från och med 2015-01-01 kan inte Kungälvs Kommun längre hantera boende på servicehusen som primärvårdspatienter, då beslut om plats på servicehus likställs med ett beslut om särskilt boende enligt Socialtjänstlagen och är därmed kommunens ansvar. Kostnaderna avser inköp av grundutrustning, administration och hantering samt transporter.
Uppskattad årlig kostnad 600 tkr. Nya lagkrav gällande tillgänglig personal som har uppsyn över personer med demenssjukdom görs bedömningen att personal behöver tillsättas. Byggnaderna är inte ändamålsenligt utformade och därför ställs högre krav på bemanning för att garantera den enskildes rätt till tillräckligt stöd och hjälp utifrån biståndsbedömda behov. Uppskattad årlig kostnad 8 mkr. Angivna kostnader avser två servicehus. För att möjliggöra fortsatt verksamhet i form av Särskilt boende krävs dessutom genomgripande ombyggnationer av båda fastigheterna. Det största problemet med att fortsätta att driva servicehusen som särskilt boende är utformningen av boendena. Slutsats: Kvarstår servicehusen Rexegården och Sörgården som ett särskilt boende kommer kostnaderna troligen att öka med drygt 8 miljoner kronor from mars 2015. 2014-11-12 Denny Kraft Sektorchef Elisabeth Sjöberg Verksamhetschef
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-10-29 Sida 1 (1) 86/2014 Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal (Dnr KS2014/1458) Den nationella trenden att omvandla servicehus från särskilt boende till ordinärt bostadsbestånd fortgår. De servicehus som finns kvar i Kungälvs kommun är Rexegården och Sörgården. Servicehusen är i praktiken ett ordinärt boende där brukaren ansöker om hemtjänst på samma sätt som övriga hemtjänstbrukare. Även hemsjukvårdsinsatser bedöm individuellt på dessa boenden. Klassningen som särskilt boende ger en missvisande bild av verksamheten samtidigt som kommunen tar på sig ett utökat ansvar för hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel i form av grundutrustning. Detta utökade ansvar har ingen koppling till kvalitet för brukaren. Det finns däremot en klar koppling till ett utökat ekonomiskt åtagande för kommunen i förhållande till andra vårdgivare. Servicehusen är inte längre lämpliga att driva som särskilt boende och förvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att servicehusen Rexegården och Sörgården succesivt ska övergå till att bli ett ordinärt boende genom att varje ledig lägenhet hyrs ut utan biståndsbeslut från 1 januari 2015. Tilläggsyrkande Mona-Britt Gillerstedt (S): Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en ekonomisk bedömning inför kommunstyrelsens sammanträde den 19 november. Proposition Ordföranden ställer proposition på tilläggsyrkandet och finner att utskottet beslutar att anta Mona-Britt Gillerstedt (S) tilläggsyrkande. Omröstning begärs inte. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från sektor vård och äldreomsorg daterad 12 oktober 2014 Beslut Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en ekonomisk bedömning inför kommunstyrelsens sammanträde den 19 november. Förslag till kommunfullmäktige Servicehusen Rexegården och Sörgården skall succesivt övergå till att bli ett ordinärt boende genom att varje ledig lägenhet hyrs ut utan biståndsbeslut från 1 januari 2015. Expedieras till: Elisabeth Sjöberg, Denny Kraft För kännedom till: Birgitta Bjärsved, Kristina Söderlund, Rickard Persson SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Elisabeth Sjöberg 2014-10-12 Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal (Dnr KS2014/1458-5) Sammanfattning Den nationella trenden att omvandla servicehus från särskilt boende till ordinärt bostadsbestånd fortgår. De servicehus som finns kvar i Kungälvs kommun är Rexegården och Sörgården. Servicehusen är i praktiken ett ordinärt boende där brukaren ansöker om hemtjänst på samma sätt som övriga hemtjänstbrukare. Även hemsjukvårdsinsatser bedöm individuellt på dessa boenden. Klassningen som särskilt boende ger en missvisande bild av verksamheten samtidigt som kommunen tar på sig ett utökat ansvar för hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel i form av grundutrustning. Detta utökade ansvar har ingen koppling till kvalitet för brukaren. Det finns däremot en klar koppling till ett utökat ekonomiskt åtagande för kommunen i förhållande till andra vårdgivare. Servicehusen är inte längre lämpliga att driva som särskilt boende och förvaltningen föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att servicehusen Rexegården och Sörgården succesivt ska övergå till att bli ett ordinärt boende genom att varje ledig lägenhet hyrs ut utan biståndsbeslut från 1 januari 2015. Bakgrund Det har sedan långt tillbaka funnits olika benämningar på boenden för äldre nationellt. De många namnen bidrar till att olika förväntningar finns från boende, anhöriga och allmänhet. I ett försök att likrikta boendeformer inom äldreomsorgen föreslog Boendedelegationen 2008 i sitt slutbetänkande att boenden för äldre delas in i två former icke biståndsbedömda bostäder, Senior- och Trygghetsbostäder samt biståndsbedömda Vård- och Äldreomsorgsboenden (särskilt boende). De biståndsbedömda boendeformerna är socialtjänstens ansvarsområde och regleras via Socialtjänstlagen, medan de icke biståndsbedömda bostadsformerna finns och hanteras på den ordinarie bostadsmarknaden. I Servicehusen bodde från början pigga pensionärer som hade inget eller litet behov av vård och omsorg. Boendeformen fungerade då som en mellanform till det vanliga boendet och ålderdomshemmet. Bostadspolitiskt var Servicehusets roll att tillgodose behovet av tillgängliga och handikappanpassade bostäder för äldre då tillgängligheten i många vanliga bostäder var låg på 1970- talet. 1992 genomfördes ädelreformen som bl a innebar att olika boendeformer skulle jämställas vilket gjordes under benämningen särskilt boende. Här gjordes olika val i olika kommuner där vissa kommuner redan då valde att inte definiera sina servicehus som särskilt boende. Den tidigare modellen att äldre på servicehus flyttade till ålderdomshem stred nu mot lagstiftarens intension att kvarboende skulle vara möjligt. En ytterligare flytt skulle inte behövas. Servicehusen byggdes inte för att vara utpräglade vårdmiljöer som de kom att blir ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(3) utan för att vara tillgängliga bostäder. Konsekvensen blev att många kommuner som valt att låta servicehusen sortera under särskilt boende började att omvandla dessa till ordinärt boende. I många fall utan att verksamheten förändrades. Vissa kommuner har också byggt om sina servicehus till moderna särskilda boendeformer. Servicehusen har också i många kommuner byggts om till Trygghetsboenden. Fastigheterna där Rexegården och Sörgården är belägna ägs av Stiftelsen Kungälvsbostäder respektive Förbo. Kommunen blockhyr ett visst antal lägenheter i varje fastighet 20 respektive 15 stycken. Dessutom hyr kommunen ytterligare lokaler som används som personalutrymme, matsal samt kök. De som bor på servicehus i Kungälvs kommun har ett separat beslut om bistånd för sin lägenhet. Detta beslut enligt socialtjänstlagen styr att boendet klassas som särskilt boende. Den boende har också ett separat beslut om hemtjänstinsatser som fungerar precis på samma sätt som för alla andra som har hemtjänst i ordinärt boende. Behov av hemsjukvård i form av sjuksköterskeinsatser och rehabilitering bedöms individuellt. Att bo på ett servicehus innebär att personen hyr en lägenhet av sektor Vård och äldreomsorg som sköter hela hanteringen från kontrakt till att vara hyresvärd. Lägenheten är en integrerad del i fastigheten och skiljer sin inte från övrigt ordinärt bostadsbestånd. I fastigheten finns en Träffpunkt med möjlighet att äta lunch i den gemensamma matsalen som också vänder sig till andra äldre med detta behov. Det finns också möjlighet att umgås med andra pensionärer i dessa lokaler andra tider på dagen. Det finns ingen aktiveringspersonal avsedd för servicehusen. På Rexegården bedrivs även annan utåtriktad verksamhet där möjligheten att delta finns för de boende och närboende när aktiviteter ordnas. Alla insatser utifrån biståndsbeslut är individuella och utförs av hemtjänstpersonal. Nattinsatser utförs av kommunens mobila nattpatruller. Det finns ingen stationär personal i huset. Trygghetslarmen på Rexegården och Sörgården går till Trygghetslarmet. Verksamhetens bedömning Utredningen har inte tagit ställning till om boendena bör omvandlas till någon typ av mellanboendeform för äldre. Utredningen omfattar endast att Servicehusens klassning som särskild boendeform bör omprövas i ljuset av de nya avtal och kommande lagkrav som träder i kraft 1 januari 2015. De nya lagkraven som börjar gälla 2015 kommer att omfatta särskilt boende där servicehusen ingår. Hur påverkan kommer att se ut är ännu inte klart. Även hemsjukvårdsinsatserna avseende rehabilitering påverkas från årsskiftet då avtalet mellan Västra Götalandsregionen och Kungälvs kommun upphör att gälla. I praktiken innebär dessa förändringar ökade kostnader som varken är kopplade till kvalitet för brukaren eller effektiva processer. Personer som har beviljats särskilt boende har rätt till den formen av boende. Ett verkställt beslut går inte att ompröva eller förändra. Det enklaste sättet att förändra servicehusen från särskilt boende till ordinärt boende är att göra en succesiv omvandling där endast lediga lägenheter berörs. En succesiv förändring kommer att ta flera år innan utväxlingen av samtliga lägenheter är klar. När omvandlingen är klar kan blockhyran avslutas och kontraktet sägas upp. Frågan om blockhyra av kommunen eller uthyrning via Kungälvsbostäder och Förbo är en förhandlingsfråga som kan hanteras i ett senare skede. Det är vanligt att andra kommuner i liknande ärenden har lämnat uthyrning av bostäder till allmännyttan.
3(3) Att ta bort klassningen som särskilt boende förändrar ingenting i praktiken för boende på servicehusen. All verksamhet kommer att fortgå som tidigare. Tydligheten ökar däremot för alla äldre medborgare och anhöriga men även den interna förvaltningen samt för andra aktörer. Ekonomisk bedömning Att låta servicehusen vara kvar som särskilt boende skulle innebära att kommunen tar över det totala ansvaret och kostnaden från primärvården när det gäller hälso- och sjukvårdsinsatser samt inköp av hjälpmedel i form av grundutrustning. Att kostnadsberäkna de nya lagkraven är inte möjligt innan kraven har specificerats av lagstiftaren. Förslag till kommunfullmäktige Servicehusen Rexegården och Sörgården skall succesivt övergå till att bli ett ordinärt boende genom att varje ledig lägenhet hyrs ut utan biståndsbeslut från 1 januari 2015. Denny Kraft Sektorchef Elisabeth Sjöberg Verksamhetschef Expedieras till: Denny Kraft, Elisabeth Sjöberg För kännedom till: Birgitta Bjärsved, Kristina Söderlund, Rickard Persson
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-11-19 Sida 1 (1) 401/2014 Svar på motion om gång- och cykelbana (Dnr KS2012/2189) Ingemar Thorsson (V) och Harriet Blomqvist (V) har i november 2012 inkommit med en motion om att de önskar en asfalterad gång och cykelbanan på Göteborgs sida vid Nordre Älvbron ner till Eriksdal. I samband med att det lades ned en fjärrvärmeledning år 2009 lyftes frågan redan då om att anlägga en gång- och cykelbana ovan på ledningen. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå målen i K2020 och K2020-lokalt. Förvaltningen och därefter samhällsbyggnadsutskottet föreslår att motionen avslås eftersom E6-brons köryta behöver disponeras om för att ge möjlighet för att bygga kollektivtrafikkörfält. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om gång- och cykelbana 2014-02-06 Bilaga Motion om GC-bana.pdf 2014-02-06 Bilaga Bilaga svar på motion ang GC 2189.pptx 2014-02-06 Bilaga Protokollsutdrag 2014-02-06 Protokollsutdrag - Motion om gång- och cykelbana till Eriksdal - Samhällsbyggnadsutskottet 2014-11-06 Förslag till kommunfullmäktige Expedieras till: Motionen avslås. SHB Henrik Levin, Jenny Björnnes Bergdahl KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-10-30 Sida 1 (1) 154/2014 Svar på motion om gång- och cykelbana (Dnr KS2012/2189) Ingemar Thorsson (V) och Harriet Blomqvist (V) har i november 2012 inkommit med en motion om att de önskar en asfalterad gång och cykelbanan på Göteborgs sida vid Nordre Älvbron ner till Eriksdal. I samband med att det lades ned en fjärrvärmeledning år 2009 lyftes frågan redan då om att anlägga en gång- och cykelbana ovan på ledningen. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå målen i K2020 och K2020-lokalt. Förvaltningen avslår motionen eftersom E6-brons köryta behöver disponeras om för att ge möjlighet för att bygga kollektivtrafikkörfält. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om gång- och cykelbana 2014-02-06 Bilaga Motion om GC-bana. 2014-02-06 Bilaga svar på motion ang GC 2014-02-06 Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till: SHB Henrik Levin, Jenny Björnnes Bergdahl SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign
Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Bjönness Bergdahl 2014-10-06 Svar på motion om gång- och cykelbana (Dnr KS2012/2189-6) Sammanfattning Ingemar Thorsson (V) och Harriet Blomqvist (V) har i november 2012 inkommit med en motion om att de önskar en asfalterad gång och cykelbanan på Göteborgs sida vid Nordre Älvbron ner till Eriksdal. I samband med att det lades ned en fjärrvärmeledning år 2009 lyftes frågan redan då om att anlägga en gång- och cykelbana ovan på ledningen. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå målen i K2020 och K2020-lokalt. Förvaltningen avslår motionen eftersom E6-brons köryta behöver disponeras om för att ge möjlighet för att bygga kollektivtrafikkörfält. Bakgrund Sträckan mellan Kvarnen och Eriksdal består av en gång- och cykelbana som ligger på den östra sidan på E6-bron. Gång- och cykelbana mynnar ut i en mindre grusväg under E6 i riktning mot Säve. Grusvägen mynnar ut i sin tur vid Kongahällavägen strax väster om Rödbo motet. En sträcka på ca 1300 meter. I det ärendet från år 2009 Låt arbetsvägen för fjärrvärmeledningen på Rödbo bli en gångväg handlande det om en sträcka på 200 meter. Förslaget från samhällsbyggnad var att inte anlägga gång- och cykelväg ovan på fjärrvärmeledningen på grund av bland annat ekonomi och alternativet till genväg är begränsad på grund av kuperad terräng och belysning. Skillnaden mellan sträckan genom Kungälv och via bron är ca 300 meter. I motionen beskrivs en stäcka på 500 meter som är en krokig och oasfalterad, önskemålet är att denna sträcka asfalteras. Verksamhetens bedömning Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå målen i K2020 och K2020-lokalt och vi vill också bidra med att stärka kollektivtrafikstråket genom Kungälv. Förvaltningen planerar för ett nytt resecentrum vid E6 som kommer bidra till att kopplingen mellan Kungälvs resecentrum och Göteborg förstärks. En framkomlighets förbättring är att öka kapaciteten för kollektivtrafiken på E6-bron över Nordre älv genom att bygga kollektivtrafikkörfält på E6- bron. Vilket innebär att nuvarande gång- och cykelbana tas i anspråk. Ekonomisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se