Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel (Dir 2016:92, S 2016/07) IHE Forum 7 september 2017
Kort tillbakablick på utredningens mål och direktiv Kostnadskontroll - långsiktig hållbarhet Samhällsekonomisk effektiv användning av läkemedel Bidra till en modern och jämlik vård Tydlig ansvarsfördelning mellan stat och landsting Jämlik och patientcentrerad vård Förutsägbara processer Goda förutsättningar för forskning och innovation till nytta för patienten
Förbättrad finansieringsmodell Analysera om nuvarande system med ett sa rskilt statsbidrag fo r la kemedel inom fo rma nen a r a ndama lsenligt eller om det bo r fo ra ndras O verva ga om systemet med ett sa rskilt statsbidrag fo r la kemedel inom fo rma nen bo r beha llas i sin nuvarande form eller om det i sin helhet eller i delar bo r inordnas i det generella statsbidraget fo r kommuner och landsting. Analysera hur finansieringssystemet fo r la kemedel kan go ras la ngsiktigt ha llbart, effektivt, tydligt och mer fo rutsa gbart. Analysera och o verva ga om det finns ett fortsatt behov av uppdelning av la kemedel i o ppenva rdsla kemedel respektive slutenva rdsla kemedel eller na gon annan form av uppdelning.
De flesta landsting finansierar kostnadsfritt mellan 21-25 år Stat finansierar kostnadsfritt upp till 21 år (ingår då i statsbidraget) Vissa läkemedel solidariskt finansierade mellan landsting Preventivmedel Kostnadsfria insuliner och läkemedel till personer som saknar sjukdomsinsikt Läkemedel inom förmånen utan egenavgift Momsbefriat Vissa överflyttar Förbrukningsartiklar Kostnadsfritt för barn upp till 18 år (ingår då i statsbidraget) Speciallivsmedel ersätts ej helt Dostjänsten Som tidigare hanterades inom förmånen Vissa slutenvårdsläkemedel Vissa smittskyddsläkemedel Låg tidigare felaktigt inom förmånen Oenighet om vem som har finansieringsansvar Läkemedel mot Hepatit C 70% av kostnaden finansieras av staten, 865 miljoner 2016 läkemedel mot HIV KOMPROMISS Patienter ojämnt fördelade mellan landsting Stor budgetpåverkan för det enskilda landstinget Fördelas till landstingen genom socioekonomisk modell Finansiering av läkemedel Statsbidrag för läkemedelsförmåner 23,9 miljarder 2016 SAMMA LÄKEMEDEL KAN FÖRSKRIVAS UNDANTAG Finansieras helt av landstingen Landstingsskatt Kommunal utjämning Landstingsskatt UNDANTAG Landsting finansierar helt själva Läkemedel inom slutenvård Patienter Läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen Egenavgifter för läkemedel inom förmånen Kostnadsfritt för patienten Läkemedel till asylsökande och papperslösa finansieras via Migrationsverket Kommunal utjämning Receptfria Receptbelagda läkemedel utan förmån UNDANTAG Receptfritt förskrivet på recept med förmånsgrundande pris UNDANTAG Landsting finansierar vissa
Förbättrad finansieringsmodell Analysera om nuvarande system med ett sa rskilt statsbidrag fo r la kemedel inom fo rma nen a r a ndama lsenligt eller om det bo r fo ra ndras O verva ga om systemet med ett sa rskilt statsbidrag fo r la kemedel inom fo rma nen bo r beha llas i sin nuvarande form eller om det i sin helhet eller i delar bo r inordnas i det generella statsbidraget fo r kommuner och landsting. Analysera hur finansieringssystemet fo r la kemedel kan go ras la ngsiktigt ha llbart, effektivt, tydligt och mer fo rutsa gbart. Analysera och o verva ga om det finns ett fortsatt behov av uppdelning av la kemedel i o ppenva rdsla kemedel respektive slutenva rdsla kemedel eller na gon annan form av uppdelning.
Förbättrad finansieringsmodell (2) Analysera och o verva ga om det kan beho vas en fo ra ndrad ansvarsfo rdelning mellan stat och landsting kring finansieringen av nya effektiva la kemedel. I det fall utredaren bedo mer att sa a r fallet ska a ven fo rslag pa a tga rder la mnas. Analysera behovet av kostnadsutja mning mellan landstingen vad det ga ller la kemedel. Va ga fo r- och nackdelar med de olika alternativen och da refter la mna de fo rslag till a tga rder som bedo ms kunna uppfylla ma len pa ba sta saẗt.
Förbrukningsartiklar Analysera om det a r a ndama lsenligt att fo ra o ver den del av det sa rskilda statsbidraget som ga ller fo rbrukningsartiklar till det generella statsbidraget till kommuner och landsting. Analysera och va ga fo r- och nackdelar med olika mo jliga alternativ ga llande fo rbrukningsartiklar och da refter la mna de fo rslag till a tga rder som utredaren bedo mer som mest la mpliga. Fo rslagen ska i denna del a ven beakta att tillra cklig sortimentsbredd kan sa kersta llas samt att det finns utrymme fo r nya och effektiva produkter.
Förbättrat subventions- och prissättningssystem, ändamålsenlig tillgång Genomfo ra en noggrann analys av nuvarande subventions- och prissaẗtningssystem och det utvecklingsarbete som har genomfo rts, fo r att kunna ta till vara la rdomar om vad som har fungerat va l och vad som har fungerat mindre va l, bl.a. i det utvecklingsarbete som TLV och landstingen gemensamt har bedrivit Utva rdera tillga ng till och faktiska priser pa la kemedel i Sverige i fo rha llande till andra ja mfo rbara la nder Utva rdera de samlade effekterna pa priser och tillga ng till la kemedel i Sverige av att Sverige anva nds eller inte an- va nds som referensprisland i andra la nder, och vid behov fo resla a tga rder fo r att minimera eventuella negativa effekter Analysera vilka konsekvenser som apotekens fo rhandlingsraẗt har pa subventions- och prissaẗtningssystemet och vid behov fo resla a tga rder fo r att hantera eventuella negativa konsekvenser
Förbättrat subventions- och prissättningssystem, ändamålsenlig tillgång (2) Analysera, o verva ga och eventuellt la mna fo rslag pa na gon form av priskontroll fo r samtliga offentligt finansierade la kemedel. Analysera och o verva ga olika prissaẗtningsmodeller innan eventuella fo rslag till a tga rder utformas. Fo resla ett subventions- och prissaẗtningssystem som skapar en god och ja mlik tillga ng till och anva ndning av effektiva la kemedel i Sverige samtidigt som det inte ger o kade kostnader ja mfo rt med dagens system. Analysera och redogo ra fo r hur bero rda myndigheters och landstingens roll pa verkas av fo rslagen.
Några strategiska vägval Komplexitet respektive enkelhet Förutsägbarhet eller möjligheter till anpassning efter situation Fokus på innovation eller optimera befintlig arsenal Transparens kontra förhandlingsstyrka Avvägning kring kostnader för läkemedel och övriga insatser Snabb tillgång eller säkra planeringsförutsättningar Nationell styrning i perspektivet av lokal självstyrelse
Delrapport i november Hur vi resonerar inför delbetänkandet i november Med sikte på de närmaste 15-20 åren Landsting och stat Beslutsformer och ansvarsfördelning (priser, införande och utvärdering) Finansiering (också exempelvis när den ekonomiska påverkan är störst utanför hälso- och sjukvården) Ska staten ha ett fortsatt ansvar för vissa delar (ex. särläkemedel och smittskyddsläkemedel) Subvention och prissystem Nya läkemedel och regulatoriska utmaningar Flexiblare hantering mellan olika system (rekvisition/förmån, sluten och öppen vård) Priser i livscykelperspektiv Är vi ensamma?
Delrapport i november Hur vi resonerar inför delbetänkandet i november Med sikte på de närmaste 15-20 åren Landsting och stat Beslutsformer och ansvarsfördelning (priser, införande och utvärdering) Finansiering (också exempelvis när den ekonomiska påverkan är störst utanför hälso- och sjukvården) Ska staten ha ett fortsatt ansvar för vissa delar (ex. särläkemedel och smittskyddsläkemedel) Subvention och prissystem Nya läkemedel och regulatoriska utmaningar Flexiblare hantering mellan olika system (rekvisition/förmån, sluten och öppen vård) Priser i livscykelperspektiv Är vi ensamma?