Lerums kommun budget 2014 Verksamhetsplan Årsredovisning
Omslagscollage: Mattias Christenson Nu pågår arbetet med att skapa tätorter för framtiden. Floda, Gråbo och Lerum centrum är under omvandling för att möta framtida behov på ett hållbart sätt. Lerums kommun Budget 2014 Plan 2015 2016 Fastställd i kommunfullmäktige 2013-08-29
Innehåll Kommunens övergripande styrdokument 4 Förord 5 Vision 2025 6 Viljeinriktningar, mål och uppdrag 7 Mittenbudget 10 God ekonomisk hushållning 12 Budgetmodell 14 Tillämpning av budgetmodell 15 Mittenbudgetens satsningar och effektiviseringskrav 18 Finasiella rapporter 20 Bilaga 1: Volymutveckling 28 3
Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål vision budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. årsredovisning verk - samhetsplan Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen utifrån budgeten under året som gått. 4
Förord Lerum är en attraktiv och välmående kommun. Dock befinner sig kommunen i en oroande ekonomisk situation. Kärnverksamheterna har svårt att hålla sig inom budgetramarna och låneskulden ökar. För att klara de ekonomiska utmaningar vi står inför nu, och i framtiden, krävs en politisk styrning som gör tydliga och rätt prioriteringar. Den här budgeten fokuserar på skolan, omsorgen och bostadsbyggandet. I ett trängt ekonomiskt läge tycker vi att kärnverksamheterna ska prioriteras så att dagens och framtidens invånare i Lerums kommun kan erbjudas service och levnadsvillkor av hög kvalitet. Därför ska rationaliserings- och besparingskrav i första hand ställas på de delar av verksamheten som gäller annat än kommunens kärnverksamheter. Lerums kommun ska som en modern organisation kontinuerligt arbeta med att effektivisera sin verksamhet genom att löpande reflektera och utvärdera hur uppdrag kan utföras bättre, utveckla arbetsmetoder, använda ny teknik och involvera personal. Skatteintäkter ska användas på ett optimalt och ansvarsfullt sätt. Ekonomiska besparingar, som följer av effektiviseringar, i skolan och omsorgen, ska under kommande år återinvesteras i verksamheterna. För att klara det behöver organisationen ses över, både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. I denna budget uppmärksammas att inköps- och upphandlingsområdet har förbättringspotential. Kommunens upphandlingar ska uppmuntra till fler anbud än idag, inte minst från mindre leverantörer, och därmed öka konkurrensen. Budgeten tar sikte på att skapa förutsättningar för Lerums kommun att växa och utvecklas till en ännu mer attraktiv och modern kommun, med bra och effektiva kärnverksamheter av hög kvalitet. 5
Vision 2025 Vision 2025 Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa Kommunen att medborgarna har ett viktigt i Lerums uppdrag kommun i att säkerhetsställa har tillgång till stöd att medborgarna och service i inom Lerums viktiga kommun områden har tillgång som till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen infrastrukturen fungerar fungerar och arbeta och för arbeta att den grundläggande för att Lerums Lerums kommun i sin helhet utvecklas ska utvecklas positivt. positivt. Lerums kommunfullmäktige antog den 19 november 2009 en ny vision. Den ska bidra till att göra För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas Lerum till av för en attraktiv vara kommun en attraktiv leva, kommun arbeta och att bo leva, arbeta i. Visionen och bo slår i fast har att kommunfullmäktige Lerum ska bli Sveriges antagit ledande Vision miljökommun och att kommunen ska kännetecknas av 2025. Visionen slår fast att Lerum ska bli Sveriges hållbarhet, kreativitet och inflytande. ledande Visionen miljökommun, ska vägleda arbetet och att i kommunens kommunen verksamheter och av alla hållbarhet, verksamheter kreativitet ska tillsammans och inflytande. bidra till att ska kännetecknas den förverkligas. LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLLBARHET KREATIVITET INFLYTANDE Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. Här är vi öppna och välkomnande gentemot nytänkande och gente- utveckling.vi som bor och verkar här engagerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 7 6 LeVP_1210d.indd 7 2010-12-10 11:10:14
Viljeinriktningar, mål och uppdrag Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och målsättningar för kommunens verksamheter. Dessa ligger till grund för upprättande av budgeten. Vilja och Mål innehåller en beskrivning av viljeinriktningarnas och målens tänkta effekter och resultat. Dessa ska användas som vägledning i förverkligandet av Vilja och Mål. De inriktningar, mål och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras nedan utifrån följande tre ledord: hållbarhet, kreativitet och inflytande. Utöver viljeinriktningar och mål finns ytterligare mål och uppdrag som inte sorteras utifrån de tre ledorden. Dessa återfinns under rubriken Övriga mål och uppdrag på sidan 8 9. Hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom att användandet av material effektiviseras och återanvändningen av varor ökas. Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns levande demokrati med allas rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill arbeta för en hälsosammare livsstil med aktiv rörelse i alla åldrar och värna en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så att fler köper upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktiga för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts man på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill verka för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktig för en hållbar värld och därför tänker vi på vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Miljö och klimat Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället. Minska skadegörelse och nedskräpning. Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning. Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt. Minska buller och vibrationer från väg och järnväg. Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen. Socialt Intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar. Minska ohälsa bland ungdomar. Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden. 7
Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Minska antalet missbrukare. Kulturellt Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden. Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015. Öka antalet anställda och antalet nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015. Kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för en nyfikenhet som leder till fortsatt, livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användandet av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan. Lerum ska verka för minskad resursåtgång och för övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgarna, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där detta är definierat. Ledarskapet hos rektorer och lärare ska utvecklas. Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet. Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas. En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan. Teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning. Fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen ska skapas. Inflytande Lerums arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering, valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet för medborgarna ska vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig inriktning för kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheterna, vilket påverkar både medborgarna och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna trygghet i att man får en likvärdig service, vård och omsorg när man behöver och oavsett vilken bakgrund man har. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen samt vem som ska utföra den. En större mångfald av olika mellanboenden för äldre ska skapas. Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information och dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Övriga mål Utöver målen från Vilja och Mål 2011 2014, finns ett antal mål specifika för olika verksamhetsområden. Skola Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår. Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2. Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet per år. En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras. Omsorg 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården. Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka. 8
Stödet till anhöriga ska fortsätta att utvecklas. Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis. Bostadsplanering Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen. Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boende. Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden. Miljö Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation. Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling, det vill säga kombinationen miljö och affärer. Näringsliv Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda. Tidigare uppdrag ej genomförda Volontärstöd inom matematik för elever, som sker i skolans lokaler. Utreda möjligheter för ridanläggning, inklusive kringaktiviteter. Teknikutveckling Lärande En till en -datorer utvidgning till att även omfatta skolor utöver Gråbo skolor. Bostadsbyggandet i kommunen ska öka genom en snabbare hantering. Därigenom förväntas en ökad befolkning och intäktsökning i form av skatter och statsbidrag. 9
Mittenbudgeten prioriterar skola, omsorg och bostadsbyggande Skola och förskola Lerums kommun har idag en bra skola och förskola, men vi kan bättre. Alla ska klara uppsatta mål och lämna skolan med betyg i alla ämnen. Skolan måste också bli bättre på att tillmötesgå de elever som behöver extra utmaningar. Alla elever i skolan ska erbjudas en möjlighet att lyckas och att få använda sig av sin fulla potential. Alltför många barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa, något vi måste ta på största allvar. Lerum ska kännetecknas av att vara en framgångrik skolkommun för alla elever och för den personal som arbetar där. Vi vill: förstärka arbetet kring elever i behov av särskilt stöd att antalet barn i förskolegrupperna ska minska göra en översyn av hur elevhälsan ska stärkas långsiktigt genom samarbete över verksamhetsområdena att En till en -datorer-utvidgningen fortsätter enligt plan för alla Lerums skolor och att utvecklingsområden prioriteras i enlighet med slutrapport från Beredningen för skola och utbildning. Omsorg Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet håller hög kvalitet. Undersökningar visar att de som får stöd från äldreomsorgen i kommunen är mycket nöjda. De senaste åren har dock kommunen haft en brist på platser i särskilt boende samt oroande kostnadsökningar för hemtjänsten. I Lerums kommun ökar, precis som i övriga Sverige, andelen äldre under de närmaste åren. Vår äldreomsorg står inför stora utmaningar. Hemtjänsten har ett viktigt arbete framför sig med att vidareutveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi behöver öka vårt samarbete med externa verksamheter, organisationer och individer för att möta de stora behov vi står inför. Det behövs en kraftansamling kring byggandet av bostäder som är särskilt anpassade efter äldre människors behov, bland annat olika former av trygga boenden. Kommunen behöver även bli bättre på att använda sig av modern teknik inom hela omsorgen. Teknik som gör livet enklare för kommunens omsorgstagare och teknik som underlättar för personalens planering och arbete. Vi vill: öka användandet av ny teknik i omsorgen vidareutveckla hemtjänsten till en långsiktigt hållbar verksamhet i samarbete med omsorgstagare, deras anhöriga och personal. Bostadsbyggande Lerums kommun ska vara en kommun där man kan bo under alla livets skeden och en kommun som välkomnar nya invånare. Detta kan inte erbjudas i tillräcklig utsträckning idag. Alltför många äldre hänvisas till stöd och service från hemtjänsten, eftersom deras bostäder inte är rätt anpassade efter deras behov. Vi vill även att unga ska kunna välja att flytta hemifrån och bo kvar i kommunen. Människor i medelåldern ska inte behöva söka sig till andra kommuner för att hitta passande boenden. Vi vill skapa en bostadsmarknad som tillgodoser olika behov. 10
Här behövs politisk styrning och tydlighet med vilken typ av bostäder vi vill se i kommunens olika delar. Detta förutsätter att kommunen underlättar för företag som vill bygga bostäder. Såväl lokala mindre företag som större företag och investerare välkomnas att delta i kommunens bostadsbyggande. Vi vill: kontinuerligt föra en öppen dialog med invånare, organisationer och företag i kommunen hitta lösningar för de behov som inte blir tillgodosedda med dagens bostadsplan bygga trygga boenden för äldre i alla kommundelar. Utveckling av den politiska organisationen I likhet med jämförbara kommuner med en förändrad politisk organisation ska även den politiska arenan förbättras och utvecklas för ökat demokratiskt ansvarstagande och bättre beslutsprocesser. Lerums kommun behöver en förändrad styrning och ledning för att driva och genomföra hållbara beslut. I en ökad föränderlig omvärld är det nödvändigt att formulera strategier för att möta konjunktursvängningar, klimatförändringar och förändrade prognoser. I en ansträngd ekonomi är det nödvändigt med systematisk uppföljning och analys av kommunens verksamheter. Dessa ska kontinuerligt redovisas och värderas så att tillgängliga resurser används på ett optimalt sätt. För att bättre ta tillvara kommunens intressen och uttrycka en gemensam identitet behöver vi öka dialogen mellan förvaltning och politiker samt med föreningsliv och intressegrupper. 11
God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: 1. God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. 2. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. 3. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål, vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet erhållas. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. Analys av finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget- och planperioden. Under de senaste åren har kommunen haft kostnadsökningar i verksamheten, låga resultatnivåer och hög investeringstakt vilket påverkat de finansiella nyckeltalen negativt. Under 2012 uppgick soliditeten till 46 procent. Budgeterad soliditet för 2013 är 41 procent 12
men kostnadsökningar inom omsorgsverksamheten och högre pensionsskuld på grund av förändrade förutsättningar för beräkningarna har påverkat resultatet och således även soliditeten till en lägre nivå än budgeterat. Parallellt med detta har kommunen svårt att nå upp till målet om en enprocentig befolkningsökning över en tioårsperiod. Det svaga resultatet 2012 innebär att kommunen har ökat den externa belåningen. Enligt budget för 2014 uppgår soliditeten till 41 procent. Då kostnadsökningarna i verksamheten är fortsatt höga, liksom behoven av investeringar, är effekten att kommunen inte längre uppfyller soliditetsmålet. Trenden fortsätter även under planåren och då beräknas soliditeten uppgå till cirka 38 procent. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2012 till cirka 21 000 kronor. Men enligt budget och plan för 2013 2015 kommer den externa upplåningen att öka. Dock kommer kommunen att klara målet att vara bland de 25 procent kommunerna i landet som har lägst långfristiga lån per invånare under 2014. För planåren beräknas kommunen inte uppnå målet. Långfristiga skulder (kr) 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2003 2005 2007 Tak Lerum Golv 2009 2011 2013 2015 Långfristiga skulder per invånare Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 % av kommunerna med lägst långfristiga skulder per invånare Budget ska vara i linje med beslutad modell för god ekonomisk hushållning det vill säga att tillhöra de 25 procent finansiellt starkaste kommunerna. Men eftersom konjunkturen fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och tillväxttakten är låg innebär det endast en svag ökning av skatter och statsbidrag. Då kommunen har volymökningar i verksamheten och stora investeringsbehov uppnår inte kommunen det finansiella nyckeltalet soliditet för budgetåret 2014. Mittenbudgeten sätter ett riktat effektiviseringskrav på 23,5 mnkr. Effektiviseringarna ska göras genom mer kostnadseffektiva upphandlingar, minskade kostnader för externa konsulttjänster och samordning av förvaltningsfunktioner och administrativt ledarskap på central nivå. I effektiviseringskraven ingår även den politiska organisationen. Inför 2015 och 2016 fortsätter vi med riktade effektiviseringar. Det innebär ett resultat på 15,9 mnkr 2014 och 4,3 mnkr respektive 46,0 mnkr för 2015 och 2016. Nettoinvesteringarna enligt budget och plan 2014 2016 uppgår till 675 mnkr och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 375 mnkr. Av den totala låneskulden är cirka 200 mnkr kopplade till investeringsprojektet Gryaab-tunneln inom den affärsfinansierade vattenverksamheten. År 2013 2014 2015 2016 Nettoinvestering 297,1 250,0 225,0 200,0 Nyupplåning 200,0 150,0 125,0 100,0 Soliditet (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2003 2005 2007 Tak Lerum Golv 2009 2011 2013 2015 Soliditet Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 % av kommunerna med högst soliditet 13
Budgetmodell Kommunen använder sedan tre år en budgetmodell för resursfördelning. Arbetet med att ta fram budget utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten och att förvaltningen har en gemensam budget. Dessa resurser utgörs av skatter och statsbidrag samt taxor och avgifter. Det innebär att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar i någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden tydliggörs (kommungemensamt ansvar) och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen (sektorsspecifikt ansvar). Utgångspunkten i hur resurserna fördelas är föregående års budgetram. Skatter Kommunens styrdokument och omvärldsanalys Pengar in Statsbidrag Volym, pris och lön I modellen ovan omfattar kommun- och förvaltningsövergripande kostnader : löneökningar revision räddningstjänst finansförvaltning skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet skattefinansiering av icke hyrestäckta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Sektorerna tilldelas resurser utifrån föregående års budget efter att en analys gjorts utifrån följande faktorer: Produktionsvolym Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) Löneutveckling Lagkrav och avtal Infrasupport Prioriteringar, satsningar och fördelning Kommun- och förvaltningsövergripande Samhällsbyggnad Lärande Stöd och omsorg De tillgängliga resurser som återstår när kommungemensamma kostnader är täckta och fördelning till sektorer är gjord, gör det möjligt att genomföra satsningar enligt fastställda prioriteringar. Det som därefter återstår av de tillgängliga resurserna är årets resultat, vilket analyseras i enlighet med god ekonomisk hushållning. 14
Tillämpning av budgetmodellen Tillgängliga resurser Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Befolkningsutveckling 2012 2013 2014 2015 2016 Antal personer 39 070 39 259 39 660 40 157 40 587 Procentuell utveckling 0,7 0,5 1,0 1,3 1,1 Källa: Lerums kommun Kommunen har ett mål att befolkningen i snitt ska öka med en procent över en tioårsperiod. Under 2014 förutspås befolkningstillväxten bli 1,0 procent medan en högre tillväxt väntas ske under 2015 och 2016. Befolkningsprognosen är starkt kopplad till centrumutvecklingen i de tre tätorterna, där Gråbo prioriteras. Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land, inom både privat och offentlig verksamhet, under ett år. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen i kommunen. BNP 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell utveckling 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 13:17 Efter ett starkt första halvår försvagades tillväxten i Sverige under hösten 2012. BNP-tillväxten landade på 0,8 procent för helåret, vilket kan jämföras med drygt 4 procent år 2011. För 2013 förväntas BNP öka något, till 1,4 procent. Under resten av planperioden stabiliseras BNP på en nivå på dryga 3 procent då det från och med 2015 antas bli bättre fart i svensk ekonomi. Öppen arbetslöshet 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell nivå 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 13:17 Arbetslösheten i Sverige steg under 2012 och beräknas öka ytterligare under 2013. Den öppna arbetslösheten förväntas öka något fram till 2014, för att därefter minska något i takt med den ekonomiska återhämtningen. Bedömningen att arbetslösheten ska ligga kring 7 procent för planåren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras, att såväl konsumtionen som investeringarna ökar. 15
Skatter och statsbidrag Nedan framgår den historiska intäktsutvecklingen och prognos för kommande år. 2012 2013 2014 2015 2016 Skatter 1 603,4 1 682,3 1 732,2 1 801,5 1 886,2 Statsbidrag 201,7 190,8 179,8 179,3 180,5 Summa 1 805,1 1 873,1 1 912,0 1 980,8 2 066,6 Ökning, % 1,9 % 3,6 % 2,0 % 3,5 % 4,2 % Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden 2014 2016. Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats. Förra året växte skatteunderlaget med knappt 2 procent. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är den svaga utvecklingen i omvärlden. Trots den något gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknaden 2014 än 2013 växer skatteunderlaget mer i år. Det beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013 men verkar återhållande 2014. Under planåren, när arbetslösheten minskar ytterligare i takt med den ekonomiska återhämtningen, växer skatteunderlaget med cirka 4 procent. Dock är det långt ifrån lika hög tillväxt som åren före lågkonjunkturen. Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Taxor och avgifter har rätt att justeras enligt gällande indexutveckling. Justeringar utifrån föregående års budgetram Följande områden föranleder en justering av budgetram: Produktionsvolymer Förskola och skola Befolkningsprognosen för barn och unga är positiv. Prognosen visar en ökning av antalet barn och unga totalt sett men vissa variationer i åldersgrupperna finns. Den kraftigaste ökningen sker i grundskoleåldrarna medan antalet ungdomar i gymnasieåldern fortsätter att minska under perioden. Antalet barn i åldern 1 5 förväntas öka marginellt fram till och med 2016. Prognoserna visar ett ökat antal 1 2-åringar och ett minskat antal 3 5-åringar. Vad gäller barn i åldern 6 11 visar prognosen en ökning under hela planperioden. Även barn och ungdomar i åldersgruppen 12 15 förväntas öka under perioden. Den största förändringen sker inom grundskolan, där antalet elever prognostiseras öka med 408 elever mellan åren 2013 och 2016. Gruppen ungdomar 16 18 år förväntas däremot att fortsatt minska fram till och med år 2016. Antalet ungdomar i gymnasieåldern bedöms minska från år 2013 fram till år 2016 med totalt 124 elever. Kostnaderna för volymförändringen inom förskola och skola beräknas under 2014 öka med 1,8 mnkr respektive 17,7 mnkr medan volymminskningen inom gymnasie-verksamhet väntas innebära en kostnadsminskning motsvarande 3,6 mnkr. Sektor lärandes ram justeras för volymförändringar i barn- och elevantal på totalt 15,9 mnkr i budget 2014. Motsvarande justering görs för planperioden. Äldreomsorg Antalet äldre, vad gäller alla ålderskategorier, förväntas öka under budget- och planperioden (se bilaga 1, diagram 2). Trenden har varit, och förväntas fortsätta vara, relativt konstant, vilket i allt större utsträckning kommer att påverka kostnadsutvecklingen under lång tid framöver. Det är främst personer över 85 år som behöver stöd i hemmet genom hemtjänst. Från 2011 till 2012 ökade antalet vårdtagare över 85 år och behovet av hemtjänst förväntas fortsätta öka under budget- och planperioden. Under 2014 tillkommer 32 nya äldreboendeplatser men trots det finns ett underskott av platser, varför insatser i ordinärt boende också kommer att öka. Från 2013 till 2014 förväntas antalet timmar inom hemtjänsten öka. Förväntad kostnadsökning uppskattas till 8,6 mnkr, varför Sektor stöd och omsorgs ram justeras för 2014. Vad gäller planperioden kommer det att vara fortsatta men inte lika stora volymökningar inom hemtjänsten. Motsvarande justering görs för planperioden. Övriga volymförändringar Kommunen har genom finansiering från Sveriges Kommuner och Landsting sedan juni 2012 en jämställdhetscontroller anställd för att aktivt arbeta med kommunens jämställdhetsarbete. Det är viktigt att aktivt fortsätta utveckla kommunens jämställdhetsarbete. Det fortsatta 16