Framtid Ödeshögs kommun Översiktsplan 2010 2030 Miljökonsekvensbeskrivning, MKB UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-06-30 Del 5
Innehåll Inledning 0 Miljökonsekvenserna av översiktsplanen 3 Noll-alternativ 10 Alternativa lokaliseringar 10 De nationella miljömålen 11 Icke teknisk sammanfattning 15 Genomförandet 15 Denna MKB tillhör Framtid Ödeshögs kommun översiktsplan 2010-2030 Inledning MKB:ns syfte Syftet med en MKB är att införa miljöperspektivet tidigt i ett projekt som har miljöpåverkan och att underlätta för allmänheten, berörda och myndigheter att bilda sig en uppfattning om projektets miljökonsekvenser. Tanken är att miljöfrågorna ska följa och påverkar projektet genom hela dess process. MKB:n är själva uppsummeringen av hur det slutliga projektet påverkar miljön. Syftet med översiktsplanen är att kommunen i en bred samrådsprocess skall diskutera och besluta sig för viktiga ställningstagande beträffande markanvändningen inom kommunen. Syftet är att underlätta för dem som vill bygga eller exploatera inom kommunen. Om översiktsplanen är tydlig kan den underlätta och bidra till ett beslutsunderlag i samband med olika initiativ till byggprojekt eller verksamheter. Ett annat viktigt syfte med översiktsplanen är att den skall vara vägledande vid olika myndighetsbeslut som berör tillstånd och lovgivning. Det har betydelse vad kommunen anser i sin översiktsplan. Hur genomförs en MKB-process Den upprättade MKB:n följer översiktsplanen som en bilaga i hela dess process. Synpunkter på MKB:n och översiktsplanen sammanställs samtidigt i samma samrådsredogörelse. Efter utställningen får planen ett utlåtande och MKB:n får istället en särskild sammanställning. Av den särskilda sammanställningen skall framgå 1) hur miljöaspekterna har integrerats i planen, 2) hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, 3) skälen till att planen antagits istället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och 4) de åtgärder som avses vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Vad en MKB ska innehålla En MKB ska beskriva och värdera planens konsekvenser för miljön. Det är de föreslagna, nytillkommande projektens konsekvenser för miljön som ska beskrivas och värderas. Vanligt är att MKB:n för en översiktsplan ger en översiktsbild över miljöfrågorna i planeringsområdet. Konsekvenser ska belysas för biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv (MB 6:12 pkt 6). En MKB ska om möjligt redovisa lokaliseringsalternativ och noll-alternativ. Ett noll-alternativ är det fallet då inget nytt föreslås men där samhällsutvecklingen i övrigt rullar på som prognoserna förutsäger.
MKB:n ska ta upp problem inom planområdet som kan finnas beträffande bevarandeområden enligt 7 kapitlet i miljöbalken. Det handlar om naturreservat, vattenskyddsområden etc. För att belysa miljökonsekvenserna av planen brukar ofta ÖP värderas utifrån de nationella miljömålen. I denna MKB finns en genomgång av de nationella miljömålen sist i rapporten. När krävs MKB Vilka planer och program som ska ha miljökonsekvensbeskrivning, MKB, framgår av MKBförordningen (1998:905). Där framgår att obligatoriska planer som exempelvis en översiktsplan, ÖP, ska ha MKB om den innehåller vissa miljöfarliga projekt som är listade i förordningen om miljöfarlig verksamhet eller om den innehåller projekt enligt MKB-förordningen bilaga 3 som bedöms ha betydande miljöpåverkan. I praktiken är det miljöstörande tillståndspliktiga verksamheter som finns listade i förordningen av miljöfarlig verksamhet som utlöser en MKB. Större vindkraftverk och gruppstationer är listade i förordningen. I MKB-förordningens bilaga 3 finns verksamheter listade av mindre miljöstörande natur. För dessa uppstår MKBkrav om de bedöms medföra betydande miljöpåverkan enligt definitionen i MKB-förordningens bilaga 4. Ett bostadsområde som inte i sig självt har en betydande miljöpåverkan kan utlösa en MKB om det berör nationellt listade hotade arter eller nationellt eller internationellt listade bevarandeområden. Vanligast är det fråga om riksintressen. Ett Natura 2000-område är ett exempel på ett gemenskaps- (EU) område. Denna översiktsplanen föreslår viss bebyggelse inom riksintressen och verksamhetsområden med tillåten miljöstörande verksamheter som ska redovisas i en MKB. Samråd En MKB-process innehåller samråd med allmänheten. En MKB till en PBL-plan följer de två samrådsrundor som ännu gäller för PBLplaner. (Den kommande PBL-reformen möjliggör en remissomgång). Minimikravet enligt miljöbalken är ett samråd och det kravet uppfyller alla planprocesser enligt PBL. Avgränsning av MKB:n Enligt miljöbalken 6 kap. 13 ska kommunen samråda med länsstyrelsen beträffande MKB:ns avgränsning och omfattningen av. Ett samråd har hållits med länsstyrelsen, den 22 mars 2007, angående översiktsplanens avgränsning och innehåll med bitr. länsarkitekt Jan Persson. Kommunstyrelsen beslutade den 17 april 2007 om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen enligt nedan. Tyngdpunkten i MKB:n skall därför ligga på de frågor som belyses i dokumentet Avgränsnings av miljökonsekvensbeskrivning, miljöbedömning av Översiktsplan Ödeshögs kommun. Kommunen och Länsstyrelsen har i ovan nämnda samråd uppmärksammat följande miljöaspekter som kan vara av betydande miljöpåverkan: - Påverkan på Vätterns vatten-, strandoch naturområden av föreslagna nya bostads/ verksamhetsområden samt utvecklingsområden. Dessa områden är ekologiskt känsliga och omfattas bitvis av riksintressen, naturvårdsområden och naturreservat. - Påverkan från föreslagna utvecklingsområden på värdefull landskapsbild längs Vätterstranden. - Påverkan från föreslagna nya bostads/verksamhetsområden samt utvecklingsområden på befintliga kulturvärden och riksintressen för kulturmiljövården. Den geografiska avgränsningen följer planområdet d.v.s. utgår från kommunens gällande kommungräns. MKB:n tar upp de områden som i planen föreslås få en ändrad markanvändning och som har utpekade bevarandeintressen idag samt områden med projekt som bedöms innebära en betydande miljöpåverkan. Utredningsområdet för bostäder längs Vätterstranden är ett exempel som beskrivs i denna MKB. Även områden kring riksintressen för kulturmiljövården, så som Hästholmen, Svanshals Kyrk- 2
by, Rök Kyrkby och Häjla och Heda kyrkby belyses i MKB:n. Miljökonsekvenserna av översiktsplanen Här följer en genomgång av de förslag i översiktsplanen som kan antas medföra betydande miljöpåverkan vid planens framtida genomförande. Utbyggnadsområden inom riksintressen Översiktsplanen föreslår utbyggnad av bebyggelse inom riksintresseområden. Det är utbyggnad Hästholmens tätort och attraktiva bostäder, fritidshus vid Vätternstranden, kyrkbyarna Heda och Rök samt Svanhals. Bedömning av projekt inom riksintresseområden och strandskyddsområden Vid bedömningen av projekt mot de nationella riksintressena bedöms skadans art och omfattning gentemot riksintressena i kapitel 3 i miljöbalken. En så kallad påtaglig skada på riksintresset får inte uppstå. I prövningar gentemot kapitel 4 sker en regelrätt tillåtlighetsprövning. Strandskyddet hanteras genom beviljande av strandskyddsdispens eller genom en planbestämmelse som upphäver strandskyddet för ett område. För strandskyddsdispens erfordras särskilda skäl. Riksintresset för turismen och det rörliga friluftslivet När det gäller exploateringar i riksintressen som är utpekade med geografisk avgränsning i själva lagen i 4 kapitlet i miljöbalken så görs en tillåtlighetsprövning av länsstyrelsen i dess granskningsprocess av planärenden. Av lagreglerna och dess förarbeten i 4 kapitlet framgår att riksdagen har bestämt att natur- och kulturvärdena som huvudregel ska ges företräde när andra konkurrerande markanspråk prövas. I förarbetena finns riktlinjer för vad som särskilt ska beaktas för varje typområde. Eftersom prövningen gentemot detta riksintresse avgör om det är lönt att gå vidare och pröva ett intresse även mot andra riksintressen så följer här en genomgång av de exploateringar som föreslås i ÖP inom detta riksintresse. Attraktiva bostadshus vid Vätternstranden I översiktsplanen föreslås nya grupper av bostadshus inom riksintresset väster om väg E4. Dessa områden har utgallrats genom en lång och noggrann urvalsprocess. Kommunens uppfattning har varit att endast vissa mindre delar kan bebyggas medan resten av de strandnära områdena skall lämnas oexploaterade. Kommunen har framhållit att de föreslagna områdena är små och de får en underordnad betydelse för hela upplevelsen av området. Flera områden är placerade så att de inte exponeras mot de färdvägar där turister rör sig. Enligt förarbetena och en utvecklad praxis beträffande tolkningen av riksintresset för turism och det rörliga friluftslivet innebär inte riksintresset ett totalstopp för byggande i området. En planerad, begränsad och underordnad komplettering av bebyggelsen kan ske inom riksintresset. I ÖP saknas detaljerade fakta för respektive område som gör att avvägningarna inte slutgiltigt kan värderas. Avgörandet beträffande respektive område måste ske i ett senare fördjupat skede. Exploateringsområden för bebyggelse kommer i konflikt med syftet med riksintresset för turism och det rörliga friluftslivet. Syftet är att bevara landets bästa områden dit turister söker sig från ingrepp och exploateringar som minskar områdets värde som turistlandskap. De aktuella utbyggnadsområdena är små och undanskymt placerade vilket utifrån en helhetsbedömning innebör en begränsad påverkan på landskapets värde som turistlandskap. Attraktiva fritidshus för uthyrning vid Vätternstranden I översiktsplanen föreslås ny bebyggelse bestående av uthyrningsstugor, och i något fall camping, inom riksintresset väster om väg E4. Bebyggelsegrupperna kommer i konflikt med rubricerat riksintresse som inrättats för att hålla tillbaka exploateringar som drar ner värdet på området som turistlandskap. Men eftersom det föreslås uthyrningsstugor som utgör ett komplement till en lokal markägare vars arbete innebär att landskapet hålls öppet och vackert för turister och friluftsidkare kan undantagsregeln i MB 4:1 tillämpas. För att kunna vara kvar och verka på landsbygden behövs ofta flera ben att 3
stå på. I dessa fall som är aktuella vid Vätternstranden kommer en utbyggnad av uthyrningsstugor vara en kompletterande inkomst för en befintlig lokal näringsidkare. Under förutsättning att inte påtaglig skada uppstår på fauna och flora eller på bergterrängen kan dessa byggnationer tillåtas eftersom de utgör ett nödvändigt utbud för att turister och besökare ska ha någonstans att bo. I denna översiktliga MKB kan inte de detaljerade förutsättningarna för en tillståndsansökan redovisas. Varje projekt får prövas utifrån sina lokala förutsättningar i ett senare mer detaljerat planskede. Exploateringsområden för fritidshus kommer i konflikt med syftet med riksintresset för turism och det rörliga friluftslivet. Syftet är att bevara landets bästa områden dit turister söker sig från ingrepp och exploateringar som minskar områdenas värde som turistlandskap. Samtidigt måste det finnas övernattningsmöjligheter för turisterna vilket innebär att dessa projekt är i linje med syftet med riksintresset. De aktuella utbyggnadsområdena är små och undanskymt placerade vilket utifrån en helhetsbedömning innebär en begränsad påverkan på landskapets värde som turistlandskap. Utbyggnad av Hästholmen Tätorten Hästholmen föreslås byggas ut med framförallt bostäder. Orten ligger på en plats som varit bebyggd sedan mycket lång till tillbaka. Inte särskilt mycket återstår från den riktigt gamla bebyggelsen. Karaktärsfulla byggnader finns från sent 1800-tal och senare. Övervägande bebyggelsen är från 1900-talet. Även nu i modern tid är det attraktivt att bo och leva i orten som har den enda hamnen på en lång sträcka av Vätterns västra strand. Hästholmen är kommunens andra största ort. Där finns ett grundutbud av kommunal service och en väl utbyggd kollektivtrafik samt en bekväm cykelväg till centralorten Ödeshög. Det finns många skäl att bygga ut tätorten Hästholmen. Orten har en grundstruktur på vilken en utveckling kan byggas. Alternativkostnaden att bygga upp en kommunal infrastruktur på nya platser överstiger vida kostnaden för att bygga ut Hästholmen. Att bygga ut Hästholmen möjliggör att upprätthålla och utveckla en frekvent kollektiv förbindelse till huvudorten Ödeshög. Alternativet att samla nybebyggelse till attraktiva Hästholmen är en hållbar lösning jämfört att sprida ut nytillkommande bebyggelse till utspridda platser som saknar grundutbudet och vilket innebär ett vida större transportarbete som orsakar resursförbrukning och en miljöbelastning. Bedömningen av intrånget i rubricerade riksintresse skall ses mot den ovan skisserade bakgrunden. En utbyggnad av Hästholmen är sammantaget ett exempel på en bra och lämplig samhällsutveckling. Mot bakgrund av ovan sagda framstår en utbyggnad av tätorten Hästholmen som ett acceptabelt intrång i riksintresset för turismen och det friluftslivet som gäller runt hela Vättern. Undantagsregeln i MB 4:1 att riksintresset inte ska stå i vägen för angelägen och nödvändig tätortsutbyggnad är tillämplig för en utbyggnad av Hästholmen i alla riktningar dock med respekt för Alvastra klosterruin i nordost. En utbyggnad av Hästholmen blir synlig från turistvägen och utbyggnaden påverkar upplevelsen av de stora landskapsrummen kring Alvastra klosterruin, Omberg och de medeltida kyrkomiljöerna på slätten. Om Hästolmen växer bildar bebyggelsen en barriär som hindrar utblickar ut över Vättern för resenärer som rör sig längs väg 50. Påverkan på kärnområdena beträffande kulturvärdena inom bevarandeområdet blir liten då det fortfarande avståndet till Alvastra ruinområde blir mellan 1,2 till 1,6 km. En annan positiv konsekvens att en utbyggnad av Hästholmen representerar en hållbar utveckling. Boende i Hästholmen kan erbjudas realistisk kollektivtrafik med buss. Orten blir tillräckligt stor för att hålla basutbudet av service. Dessa två aspekter leder till ett betydligt mindre transportarbete vilket leder till lägre resursförbrukning och en lägre belastning på miljön jämfört med att bygga motsvarande tillskott utspritt i kommunen. 4
Riksintresset för kulturmiljövården Inom detta riksintresse får exploateringar inte ske som påtagligt skadar riksintresset. Utbyggnad av Hästholmen Hästholmen gränsar till rubricerat riksintresse. Funktionellt har området för riksintresset lagts ut inom området kring Alvastra och medeltidsbebyggelsen på slätten - fram till tätortsgränsen för Hästholmen. Därför kan riksintressegränsen flyttas ut för att ge plats för en lämplig och angelägen tätortsutvidgning så länge inte respektavstånden till kulturområdets kärnområden blir för små. De närmaste kärnobjekten är Alvastra Klosterruin och Sverkerskapellet. Den föreslagna utvidgningen lämnar fortfarande tillräckliga avstånd för att inte upplevas som påträngande. Beskrivningen av Hästholmens utvidgning gentemot riksintresset Turism och det rörliga friluftslivet gäller även för detta riksintresse. Samma skäl och konsekvenser som beskrevs ovan är relevanta även under riksintresset för kulturmiljövården. En utbyggnad av tätorten Hästholmen påverkar upplevelsen av kulturlandskapet. Så länge tillräckliga avstånd finns kvar till klosterruinen och historiska platser som Sverkerkapellet och Ellen Keys bostad blir påverkan liten. En utvidgning av tätorten Hästholmen bedöms vara rimlig utifrån riksintressets övergripande perspektiv. Riksintresset för naturvården Värdeomdömet för riksintresset, nr NRO 050 02, Vätternstranden lyder som följer: Den imponerande förkastningsbranten med sitt gynnsamma lokalklimat hyser en mycket artrik och bitvis exklusiv flora och fauna. Bland biotoperna kan nämnas alm ask hassellund, torräng och hällmarkstallskog. Stranden utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. Utbyggnad av Hästholmen En utbyggnad av Hästholmen kommer inte i konflikt med riksintresset för naturvården så länge inte intrång i strandskyddsområdet aktualiseras. En utbyggnad av Hästholmens tätort har inga eller endast begränsad påverkan på naturvärden inom riksintresset för naturmiljön. Attraktiva bostadshus vid Vätternstranden Översiktsplanen föreslår en begränsad utbyggnad av fritidsboenden och även permanenta bostadshus utmed Vätternstranden. Omfattningen av utbyggnaden är liten och de aktuella områdena är placerade med hänsyn tagen till riksintressets syften. Mot bakgrund till att föreslagets intrång är litet till sin omfattning innebär förslaget att påtaglig skada på riksintresset inte torde uppstå. Sakförhållandena på varje plats kan inte blottläggas i denna översiktliga MKB. En prövning utifrån de lokala förhållandena får ske i varje enskilt fall i de följande PBLprövnings-stegen. Bebyggelse inom område för riksintresse natur berörs av ÖP. Intrång i riksintresseområde föreslås. Intrången berör små områden. I varje prövning av respektive bebyggelsegrupp får det klarläggas om skada uppstår på riksintresset. Strandskyddet Attraktiva bostadshus vid Vätternstranden Översiktsplanen föreslår begränsade intrång i strandområden där strandskydd råder. I huvudsak föreslås byggnadsområden utanför strandskyddet men strandskyddat område berörs också. Varje strandskyddsdispens behöver bedömas utifrån de speciella förhållanden som råder just på den aktuella platsen. Det går inte inom ramen för översiktsplaneringen att säga hur utfallen kan komma att bli. Prövningen får ske i de prövningsprocesser som kommer inför detaljplaneläggning samt lov- och dispensprövning. En strandskyddsdispens bedöms i förhållande till om inskränkning sker beträffande allmänhetens möjligheter att komma fram i strandområ- 5
dena och om faunan och floran i strandområdet påverkas på ett negativt sätt. För att erhålla en strandskyddsdispens erfordras särskilda skäl som finns angivna i lagtexten. Attraktiva bostadshus i övriga sjönära lägen Flera områden för fritidsbebyggelse redovisas i inlandet. All ny bebyggelse prövas mot strandskyddslagen. I samband med en detaljplan kan strandområdet regleras. Nya fritidshusområden kan förändra en tidigare obruten oexploaterad karaktär för ett område. Prövningar gentemot strandskydd och andra bevarandeintressen får ske i kommande detaljskeden. Miljöfarlig verksamhet Logistikcenter Ett nytt område för verksamheter och logistik planeras vid Backasand i östra Ödeshög. Området planeras att ställas i ordning för att finnas i beredskap om det dyker upp intressenter för att etableras sig invid väg E4. Området är mycket lämpligt för lastbilcentral, omlastning lagring av gods och andra verksamheter som knyter an till transporter eller som vill ha ett välannonserat läge invid E4:an. Området som är aktuellt att utveckla ligger både norr och söder om väg E4. En expansion av verksamheter och transporter till området innebär en trafikökning i och kring infarten till området. Det föreslagna området bidrar med buller och en belastning på luftmiljön. Om en logistikanläggning lokaliseras till Ödeshög eller till en annan ort medför att samma tillväxt inom transportnäringen får lokal påverkan i Ödeshög eller på den alternativa platsen. Det är utvecklingen inom transportnäringen och andra verksamheter som leder till en ökad miljöbelastning. Om mycket verksamheter lokaliseras till Ödeshög blir belastningen lokalt större i Ödeshög. Miljöbelastningen leder inte till att några gränsvärden, riktvärden eller miljökvalitetsnormer överskrids. En fördubblad trafik på en gata leder exempelvis till att decibelvärdet ökar tre enheter. Ett nytt verksamhetsområde i Backasand får en begränsad och rimlig miljöpåverkan. När konkreta projekt uppstår får respektive verksamhet miljöprövas i vanlig ordning. I övrigt redovisas inga områden för verksamheter av nämnvärd omfattning i översiktsplanen. Störande verksamheter En befintlig motorbana finns vid Kulltorp i Ödeshög. En motorbana har stor omgivningspåverkan beträffande motorbuller. Eftersom det handlar om befintlig verksamhet görs ingen konsekvensbedömning i MKB:n. Motorbanan har dock stor betydelse för utformningen av dess omgivningar särskilt när det gäller störningskänslig verksamhet som exv. boendemiljöer. Farligt gods För samhällets försörjning rullar farligt gods på vägnätet även i Ödeshögs kommun. Väg E4 är utpekad av Vägverket som en farligtgodsled och det finns en iordningställd parkeringsplats för farligt godstransporter vid Östgötaporten. Farligt godstransporter är alltid förknippade med risker. Olämpliga ämnen kan rinna ut i värdefulla vattenområden eller förorena grundvattnet. Olyckor på väg E4 kan genom bäckar och åar nå Vättern som är vattentäkt för bl.a. Ödeshög m.fl. tätorter. Vägverket är verksamhetsansvarig för det som sker på vägarna och Vägverket arbetar fortlöpande med risk- och miljöfrågor. Översiktsplanen föreslår inga åtgärder som ändrar på de förekommande farliga godstransporterna. Övrig miljöpåverkan Då det är få nytillkommande miljöpåverkande verksamheter i Ödeshögs kommun som beräknas tillkomma blir det inte någon nämnvärd miljöpåverkan av planens genomförande. 6
Miljökvalitetsnormer VATTEN Vattendirektivet EU:s direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder inom vattenpolitiken kallas ofta för "Vattendirektivet". Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn på Europas och de enskilda ländernas vattenresurser. Vattendirektivet gör att Europas länder närmar sig en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för vatten. Syftet med den Svenska vattenförvaltningen är att nå god status (ungefär god kvalitet) på ett antal utpekade vatten. Vattenförvaltningen skall styras genom att en förvaltningsplan tas fram för varje vattendistrikt. Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler. Under innevarande cykel tas underlag fram som ligger till grund för den förvaltningsplan som skall gälla under nästkommande cykel. Innevarande cykel sträcker sig från 2004-2009. Vattenförvaltningen upprepar sig genom att alla cykler innehåller samma delmoment. Förvaltningscykeln bygger på en måldriven process som innebär att man beskriver utgångsläget (Kartlägga), utvärderar måluppfyllelse (Övervakning), bestämmer nya mål (Mål och normer), utformar åtgärder (Åtgärdsprogram) och sammanfattar i en ny plan för nästkommande cykel (Förvaltningsplan). De olika stegen i den 6-åriga förvaltningscykeln. Illustration: Kreation AB. Vattenförvaltningen skall inte utföras av myndigheter. Det finns en stark betoning både i EGs ramdirektiv och i den Svenska vattenförvaltningsförordningen på att berörda intressen skall involveras och stimuleras att delta i samtliga steg i förvaltningscykeln. En genomgång av vilka vatten som finns inom varje vattendistrikt ska göras. Vad har de för status, påverkan och risk för att de ska försämras? I arbetet ingår även att registrera skyddade områden och göra ekonomiska analyser som underlag för prissättning av vattentjänster. Varje vattendistrikt ska upprätta en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram. Den första förvaltningsplanen finns framme som remissförslag år 2009. För att tvinga fram förbättringar sätts en minsta kvalitetsnivå i form av miljökvalitetsnormer. På nedanstående karta visas vattnets status i Ödeshögs kommun hämtat ur förslag till förvaltningsplan för södra Östersjöns vattendistrikt dit Ödeshögs kommun tillhör. Vattenmyndigheterna beslutade 22 december 2009 att nya miljökvalitetsnormer skall gälla för de vattenområden som är definierade som vattenförekomster. I Ödeshög finns tre vattendrag, två sjöar och en grundvattenförekomst. Miljökvalitetsnormer är en mycket skarp gräns i den Svenska miljölagstiftningen. En miljökvalitetsnorm får inte överskridas. Miljökvalitetsnormer för luftmiljön har försvårat byggprojekt i storstäderna som skulle innebära att någon av miljökvalitetsnormerna överskreds. Miljökvalitetsnormer för vatten kan också försvåra något projekt som uppenbart har påverkan på vattenmiljön. I Ödeshögs kommun är det ganska långsökt att något projekt direkt skulle påverka vattenmiljön i Lorbybäcken eller Disevidån som har otillfredsställande vattenkvalitet. Ett projekt inom lantbrukssektorn skulle kunna få problem eftersom det är övergödningen som är ett av de större problemen. För att underlätta för enskilda projekt är det en fördel om kommunen bedriver ett arbete för att allmänt sett förbättra vattenkvaliteten inom kommunens område. Jordbrukssektorn driver sedan länge ett förbätt- 7
ringsarbete för vattenmiljön med stöd av Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Miljökvalitetsnormer och motiven till klassningen redovisas nedan under respektive rubrik. Den sammanfattande omdömet om en vattenförekomst kvalitet är ekologisk status. Ekologisk status är en sammanfattning av biologisk status, kemisk status och fysiska hinder i vattenmiljön. Miljöfrågorna beträffande kommunens vattenförekomster ligger i huvudsak utanför kommunens förvaltning och påverkansmöjlighet. Miljö och byggnämnden kan få ärenden som påverkar vattenkvaliteten. Om miljökvalitetsnormerna inte är uppfyllda år 2021 finns det ingen särskild utpekad part som kan ställas till svars förutom svenska staten som är bunden att följa EU:s regelverk. Inga förslag i översiktsplanen innebär att någon av de miljökvalitetsnormer som gäller luftkvaliteten riskerar att överskridas. När det gäller de nya miljökvalitetsnormerna för vatten som härstammar från EU:s vattendirektiv och det arbete som vattenmyndigheterna har lagt ner kan följande konstateras. Vattenmyndigheterna har beslutat om en miljökvalitetsnorm för varje enskild vattenförekomst i december 2009. Följande gäller för vattenförekomsterna i Ödeshögs kommun. Vättern Vättern har god ekologisk status (grön färg). Vattenförekomsten uppfyller minimikravet enligt EU-direktivet om vattenförvaltning och har inte tilldelats en miljökvalitetsnorm. Tåkern Tåkern har måttlig ekologisk status (gul färg). Enligt beslut om miljökvalitetsnorm för Tåkern skall god ekologisk status uppnås senast år 2021. Det är kvicksilverhalten som är för hög. Detta är ett generellt problem för alla svenska vatten framförallt beroende på det höga nedfallet från luften. Även Tåkern är påverkad av övergödning beroende av sitt läge mitt i en större odlingsbygd. Kvicksilverhalten kan bara åtgärdas genom nationellt internationellt miljöarbete. Orrnäsån Orrnäsån har god ekologisk status (grön färg). Vattenförekomsten uppfyller minimikravet enligt EU-direktivet om vattenförvaltning och har inte tilldelats en miljökvalitetsnorm. Disevidån Disevidån har måttlig ekologisk status (gul färg). Enligt beslut om miljökvalitetsnorm för Disevidån skall god ekologisk status uppnås senast år 2021. Det är kvicksilverhalten som är för hög. Detta är ett generellt problem för alla svenska vatten beroende på det höga nedfallet från luften. Även Disevidån är påverkad av övergödning och relativt stora vattenuttag för bevattning. Kvicksilverhalten kan bara åtgärdas genom nationellt internationellt miljöarbete. Lorbybäcken Lorbybäcken har dålig ekologisk status (röd färg). Enligt beslutet om miljökvalitetsnorm skall statusen höjas till god ekologisk status senast 2021. Kvicksilverhalten är för hög, övergödningen är för stor samt så finns vandringshinder i vattendraget. Kvicksilver är ett problem för alla svenska vatten mycket beroende på nedfall från luften. Övergödningen ändras inte heller i en handvändning och det är mot den bakgrunden som miljökvalitetsmålet har en förlängd tidsfrist till 2021 innan god ekologisk status måste vara uppnådd. Vandringshinder kan åtgärdas men på grund av nivåförhållandena mellan Tåkern och dess omgivningar så är även den aspekten komplicerad för Lorbybäcken. Kvicksilverhalten kan bara åtgärdas genom nationellt internationellt miljöarbete. Heda grundvattenförekomst För Heda grundvattenförekomst har en miljökvalitetsnorm beslutats. Nuvarande god kemisk och kvantitativ status skall bibehållas fram till år 2015. Vid statusklassningen har schablonmässiga antaganden gjorts. Grundvattentäkten kan på lång sikt påverkas av jordbruket beträffande gödningsämnen och besprutningsämnen. Kommunen som ägare av grundvattentäkten kan avgränsa ett vattenskyddsområde för att långsiktigt säkerställa vattentäkten. Inga förslag i ÖP riskerar att äventyra kvaliteten på grundvattenförekomsten. 8
Tåkern Heda grundvattenförekomst Vättern Vättern Disevidån Orrnäsån 9
Föslagets konsekvenser för miljökvalitetsnormerna: Särskilt Lorbybäcken har dålig ekologisk status men även Disevidån har måttlig ekologisk status som enligt de tvingande miljökvalitetsnormerna måste vara åtgärdade före år 2021. Översiktsplanen föreslår nya bostadsområden och verksamheter i liten utsträckning. Kommunens förslag inverkar inte på de uppsatta miljökvalitetsmålen för vatten i någon omfattning som går att mäta eller på annat sätt går att konstatera. Jordbruk och skogsbruk är till ytan stora delar av kommunens yta. Dessa redan pågående verksamheter påverkar på olika sätt vattenkvaliteten. Det är angeläget att respektive bransch jobbar målmedvetet med vattenkvalitetsfrågor i den takt som Europas länder föresatt sig att jobba med frågan. Vägtrafiken har en negativ miljöpåverkan i många avseenden beträffande miljön så även när det gäller vattenkvaliteten. Kommunen föreslår i översiktsplanen inga åtgärder som nämnvärt ökar vägtrafiken. Vägtrafikens utveckling beror på faktorer som inte kommunen rår över med sin planering. Kommunen har en stark strävan att förbättra kollektivtrafik samt erbjuda möjligheter till rationella godslösningar i det nya logistikcentrat i syfte att förbättra miljön. Sammantaget har ÖP ingen negativ påverkan på någon av miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet miljöbalken. Påverkan på känsliga arter eller miljöer De förslag till tätortsutvidgning eller nya bebyggelse och verksamhetsområden som föreslås i ÖP innebär inte något nämnvärt hot mot hotade arter eller känsliga biotoper. Noll-alternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska belysa möjliga relevanta s.k. noll-alternativ för att belysa skillnaden mellan exploatering och icke exploatering. Ett noll-alternativ ska spegla situationen då exploateringen inte sker men att samhällsutvecklingen i övrigt fortskrider precis som man ser att det sker i ett framtida utvecklingsprojekt. Mot bakgrund av de få och blygsamma utvecklingsförslagen som finns i denna översiktsplan blir det inte särskilt belysande att fördjupa en analys av ett noll-alternativ. Osäkerheterna i såväl utvecklingsplanerna som osäkerheterna beträffande tillväxt och utveckling är för stora. Alternativa lokaliseringar Precis som gäller för noll-alternativet så är det inte särskilt belysande att fördjupa alternativa lokaliseringar. När det gäller bebyggelseområden så föreslår ÖP både utveckling av tätorterna och så föreslås ny spridd bebyggelse på landsbygden. Om dessa två bebyggelsestrategier ställs mot varandra så kan följande konstateras. Ny spridd bebyggelse på landsbygden bidrar till att bibehålla en levande landsbygd genom att underlag för service av olika slag förbättras. Spridd bebyggelse kräver ett betydligt större transportarbete än tätortslokaliseringar. Att skillnaden blir betydlig kommer av att det är dagliga transporter som krävs under hela bebyggelsens livslängd. Att utveckla bostadsbebyggelse i tätorterna innebär motsatsen att de som bor där har möjlighet att bo och arbeta utan transportmedel. För den som behöver arbetspendla finns möjligheter att välja kollektiva transportmedel med rimlig frekvens. Detta utvecklingsalternativ har en lägre miljöbelastning och medför en bättre grund för fortsatt hållbar utveckling. 10
De nationella miljömålen De nationella miljökvalitetsmålen kan användas som en checklista för att spegla hur en plan påverkar de olika uttalade målen i det nationella miljömålsarbetet. Arbetet med miljömål sker på nationell och länsvis och kommunal nivå. Här nedan i tabellen speglas en bild av hu läget är för respektive miljömål och hur denna översiktsplan påverkar de olika målen. Kommunens möjligheter att överhuvud påverka målen speglas också i tabellen. Utvärderingarna med glada och ledsna gubbar kommer från miljömålsportalens utvärdering. Denna ÖP har fått sin egen gubbe utifrån ÖP:s roll för miljömålet. I högra spalten visar handen om någon nämnvärd påverkan sker på miljömålet på grund av förslagen i ÖP. * Tummen markerar att ÖP inte innebär en försämring beträffande miljömålet. Glada och ledsna gubbar markerar att miljömålet inte förväntas uppnås under målperioden enligt utvärderingen som redovisas på miljömålsportalen. Den undre gubben speglar kommunens roll för miljömålet som speglas i översiktsplanen.. De 16 nationella miljömålen: Här bedöms miljömålets dagsaktuella status i förhållande till de uppsatta målen samt en bedömning av kommunens roll beträffande respektive miljömål. Här visas ÖP:s påverkan på miljömålet 1.Begränsad klimatpåverkan miljömålsportalen Utvecklingen allmänt sett är negativ för detta miljömål. Koldioxid och andra växthusgaser släpps ut i ökad utsträckning. Energianvändningen per person ökar alltjämt i länet. Utsläpp från uppvärmning av bostäder har minskat. Körsträcka för invånarna i Ödeshög ökar alltjämt och nivån ligger högre än riksgenomsnittet. * ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen nämnvärd förändring beträffande miljömålet. kommunens ansvar Planerat logistikcenter omfördelar transporter på vägnätet. Etableringen av logistikcentret innebör i sig ingen ökning av trafik eller transporter. Det är i grunden marknadens efterfrågan som avgör transportvolymerna i regionen och i landet. Om ett logistikcenter ligger i den ena eller i den andra kommunen har ur den synvinkeln ingen betydelse för helheten. Byggande av bostäder långt från tätorter och kollektivtrafik innebär en ökning av trafikarbetet och de emissioner som den orsakar. 2. Frisk luft miljömålsport Marknära ozon, Svaveldioxid, kvävedioxid, flyktiga organiska ämnen, partiklar och bensopyren är några ämnen som observeras särskilt. Kollektivtrafiken ökar inte enligt utvärderingarna inom miljömålsarbetet. Väg E4 och vägarna genom kommunen är en stor föroreningskälla. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen nämndvärd förändring beträffande miljömålet.
3. Bara naturlig försurning miljömålsport. Problemet är inte stort i kommunen tack vare högre förekomst av kalk i jordarna. En allmän positiv trend innebärande en återhämtning har noterats. Utsläppet av kväveoxider är alltjämt stort vilket motverkar målet. Dessa utsläpp härrör i huvudsak från vägtrafiken. kom. ansv. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. 4. Giftfri miljö miljömålsport Miljömålen inom denna del beräknas inte uppnås på nationell eller regional nivå. Andelen ekologiskt odlad åkermark är i länet ca 17 %. Andelen väntas stagnera eller minska. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar i inte de sektorer samhället som påverkar giftbelastningen av miljön. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 5. Skyddande ozonskikt kom. an. miljöport. I detta miljömål har påtagligt goda resultat uppnåtts av samhället. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. 6. Säker strålmiljö miljömålsport Målet för en säker strålmiljö ligger bra till. Strålning omfattar radioaktiv- och elektromagnetisk strålning. Strålning från rymden i form av solens UV-strålning är ett problem. Radon särskilt i bostäder är ett kvarstående problem. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar strålmiljön med undantag av radon i bostäder. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 7. Ingen övergödning miljömålsport. Miljömålet är svårt att uppnå. Näringsämnen som kväve och fosfor tillförs mark och vatten i minskad omfattning men tillståndet i miljön har inte återhämtat sig. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativförändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar övergödningen av miljön. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 12
8. Levande sjöar och vattendrag miljömålsp. Åtgärder som aktualiserats i detta mål är att göra skyddsområden, restaurering av vattendrag, hantera oönskad utsättning av djur och växter kom. ansv. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Vattenskyddsområden för ytvattentäkter i Ödeshög behöver upprättas för att säkerställa dricksvattentillgångarna. 9. Grundvatten av god kvalitet kom. ansvar miljömålsport Skyddet av dricksvattenreserver i grundvattnet går långsamt ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Vattenskyddsområden för grundvattentäkter i Ödeshög behöver upprättas för att säkerställa dricksvattentillgångarna. När väg 50 flyttas minskar risken för läckage vid olyckor med farliga ämnen i Heda grundvattenförekomst. 10. Hav i balans Miljömålet är inte relevant för Ödeshög. 11. Myllrande våtmarker miljömålsportalen Det finns sedan 2005 en nationell strategi för Myllrande våtmarker som fått genomslag i bl.a. landsbygdsprogrammet. En regional myrskyddsplan är upprättad. Målet att samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplanen ska ha ett skydd senast 2010 uppnås inte. För skötsel av Sumpskogar har Naturvårdsverket tagit fram en nationell strategi. Målet om ett långsiktigt skydd mot våtmarker är inte uppnått. Hotade arters livsmiljöer i våtmarksområden är inte säkerställda. Kulturhistoriska lämningar i våtmarker är inte dokumenterade. En regional strävan att utöka arealen våtmarker gör framsteg. Strävan att inte bygga skogsbilvägar i våtmarker går trögt. Länet är tämligen aktivt med att tillskapa nya våtmarker. Läckaget av kväve och fosfor är kartlagt i länet vilket styr prioriteringarna. kommunens ansvar. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Översiktsplanen kan peka på några strategiska punkter beträffande målet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar mångfalden i våtmarksområden. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 13
12. Levande skogar miljömålsp. kom. ansv. Målet är svårt att uppfylla fullt ut inom planperioden. Åtgärder för bevarande av den biologiska mångfalden är för få. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar skogarnas mångfald. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 13. Ett rikt odlingslandskap miljömålsport. Det nationella målet med delmål bedöms uppnåeligt. Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader ska uppmärksammas och bevaras. Ängs och betesmarker har stor artrikedom. Dessa marker får ett gott stöd i landbygdsprogrammet. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar mångfalden i odlingslandskapet. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda ansvar 14. Storslagen fjällmiljö Miljömålet är inte relevant för Ödeshög. 15. God bebyggd miljö miljömålsportal Det nationellt uppställda målet bedöms svårt att uppnå. I målet ingår att kommuner skaffar sig strategier för resurssnål bebyggelse och transporter. Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska senast 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. kom. ansvar ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Kommunen arbetar med energirådgivning och med inomhusklimat. Kommunen arbetar med kommunens kulturella värden i olika sammanhang. 16. Ett rikt växt och djurliv Miljömålsport. kommunens ansvar Det nationella målet uppnår inte uppsatta delmål. ÖP och de förslag som finns redovisade i ÖP medför ingen negativ förändring beträffande miljömålet. Kommunen kämpar för en levande landsbygd med lokala brukare som håller kulturlandskapet i skick vilket också gynnar den biologiska mångfalden. Eklandskapet hålls i skick med stöd av landsbygdprogrammet. Inom länet finns en svagt vikande trend beträffande antalet fåglar i odlingslandskapet. Den fysiska planeringen och de sektorer som kommunen rår över omfattar inte de sektorer i samhället som påverkar den biologiska mångfalden. Tillsyn och tillstånd i dessa frågor är statligt styrda. 14
Icke teknisk sammanfattning En översiktsplan ska som huvudregel ha en MKB. En MKB ska redovisa konsekvenserna för det som föreslås i översiktsplanen. Översiktsplanen för Ödeshögs kommun innehåller förslag på ny bebyggelse, nya verksamheter samt möjliggör vindkraftsprojekt. Konsekvenserna beskrivs systematiskt i MKB:n. Avslutningsvis redovisas översiktsplanen Sammanfattningsvis kan konstateras att det framförallt är förslag som berör bevarandeintressen beträffande natur och kultur samt turismen som behöver konsekvensbedömas. I Ödeshögs kommun finns stora områden med riksintressen för natur, kultur och turismen, särskilt utmed Vätternstranden och i området Omberg Tåkern. Det är också i dessa områden som trycket på att bygga nytt finns. handlar snarare om nyanser av en framtida utveckling utifrån miljöperspektivet. Avslutningsvis görs en genomgång av de 16 nationella miljökvalitetsmålen med en kort lägesavstämning för vart och ett av dem. De relativt små förändringarna som föreslås i Ödeshög kommuns översiktsplan påverkar inget av miljömålen på ett nämnvärt sätt. Genomförandet Denna MKB har upprättats för Framtid Ödeshögs kommun Översiktsplan 2010 2030. MKB-författaren har medverkat under arbetsprocessen och i slutändan upprättat denna MKB. Medverkande MKB-författare har varit Didrik Weber, landskapsarkitekt MSA, vid WSP samhällsplanering Östergötland. Kommunen har i sin översiktsplan redovisat vissa områden som ligger inom riksintresseområden. Kommunen har valt ut vissa mindre avgränsade område där den anser att påverkan på riksintressena är liten. Kommunen anser att påverkan på riksintressena därigenom är liten och avgränsad och att den torde kunna accepteras av staten och andra företrädare för dessa intressen. MKB:n beskriver konsekvenserna beträffande påverkan i riksintressena i dessa fall men konstaterar samtidigt att en avgörande prövning först kan ske när varje projekt utretts fullt ut. Det är först då som frågan om påtaglig skada gentemot riksintressena kan avgöras. Samma gäller för vindkraftsprojekt. Det är först när en ansökan kommer in som helhetsbilden klarnar och fallen kan avgöras. Beträffande policy för vindkraft finns ett tidigare och ett pågående program för vindraftens utveckling. Vidare beskrivs konsekvenser för nya verksamhetsområden som föreslås i Backasand i östra Ödeshög. Sekundära konsekvenser av översiktsplanen beskrivs i slutet av dokumentet. Det är konsekvenser som kan förutses i andra eller tredje led. Det är som regel inte skarpa konsekvenser som kan stoppa eller ändra något gjort val. Det 15
16