STADE RUT R 5 September 2015 - AKTUELL PLAERIG I OSKARSHAM Planproram för Södra Infarten Saltviks Hamn Storskoens Industriområde Ica Maxi Inre hamnen Med flera Samhällsbynadskontoret
DET KOMMUALA PLAMOOPOLET Bebyelse och markanvändninsplanerin har en mycket amla tradition i Sverie. Redan under medeltiden fanns reler för hur marken skulle användas och husen byas. Över hela Europa uppstod från 1000-talet och framåt ett nätverk av nyrundade städer. Dessa tillkom främst som resultat av läntan hos människorna efter tryhet. Stadsplanerinen under medeltiden byde på de enkla rundformerna rektaneln, cirkeln, trianeln, kvadraten och oktoonen, och med hjälp av hamparep och träplu planerade man sina städer. Utvecklinen under1800- och 1900-talet med en stark inflyttnin till städerna, allt effektivare metoder att exploatera naturtillånarna, industrialiserinen och stor välståndsöknin ledde till ett behov av att få städerna och tätorterna ordnade och att hushålla med mark och vatten. Den första eentlia planlastiftninen i Sverie kom med 1874 års bynadsstada. Ett av huvudsyften var att motverka riskerna för brand och underlätta bekämpandet av bränder med bland annat bredare ator och trädplanterade esplanader. Man planerade också för trafikens behov av utrymme och bekvämlihet, sundhetens fordran på ljus och frisk luft samt skönhetssinnets anspråk på fritt utrymme, omväxlin och prydlihet. Genom 1907 års stadsplanela laen om stadsplan och utvecklin fick planerna rättslit stöd. Bynadsstadan fortsatte att älla, men kommunerna fick både rätt och skyldihet att lösa in mark som skulle användas till atumark och mark för allmänna platser. Stadsplanerna skulle fastställas av kunen eller reerinen, men kunen fick inte avvika från planen utan kommunens medivande. Detta var upprinnelsen till det som nu kallas det kommunala planmonopolet. 2
Ida är det kommunerna som enom Plan- och bylaen har ansvar för planerinen av mark- och vatten, och detta kan ske enom olika slas planer: Översiktsplan, som kan älla hela kommunen Fördjupad översiktsplan, t ex över ett helt samhälle Planproram, som föreår en eller flera detaljplaner Detaljplan samt enom by- rivnins- och marklov. Läs mer på Boverkets hemsida www.boverket.se Illistrationsritnin till Försla till Stadsplan och Stadsplanebestämmelser för del av Oskarshamns Stad, uppjort år 1922 av förste stadsinenjör A Lilienbor. 3
L L L L L PLAPROGRAM SÖDRA IFARTE I den översiktlia planerinen för Oskarshamn beskrivs den södra infarten som ett område där nya områden för industri, laer, kontor mm kan växa fram. ärheten till vä och järnvä samt att det är relativt lånt till större bostadsområden ör platsen lämpli för detta. På sikt finns planer på att riksvä 37/47 får en ny sträcknin och istället ansluter till E22:an vid den södra trafikplatsen i Oskarshamn. Detta blir en bra knutpunkt för transporter och företasetablerinar och skulle hjälpa till att avlasta delar av centrum från tun trafik. Ida är det inte beslutat hur området ska utvecklas och för att underlätta för kommande detaljplaner håller ett proram till detaljplan på att tas fram. Ett proram till detaljplan är steet mellan översiktsplan och detaljplan och är ett dokument där kommunen på ett tidit stadium beskriver planens utånspunkter och mål för att underlätta det kommande detaljplanearbetet. J J A Grönområde UTREDIGSOMRÅDE Y DRAGIG AV RIKSVÄG 37/47 J J J E TECKEFÖRKLARIG Verksamhetsområde Kombiterminal Tekniska anläninar Davattendamm Grönområde Planområdesräns J K G T E Industri/laer Kontor Drivmedelsförsäljnin Kombiterminal Tekniska anläninar J T 1 GJK JK J J JK MARKRESERVAT KUSTJÄRVÄG 0 0,5 1 Inom området finns flera olika intressen som behöver beaktas i kommande Km planerin. Dessa är bland annat: Framtida kustjärnvä y dranin av riksvä 37/47 Lokaliserin av kombiterminal för omlastnin mellan järnvä och lastbil ya verksamhetsområden för industri, kontor m m Bättre av- och påfarter till E22 4
I proramförslaet finns cirka 180 hektar ny verksamhetsyta söder och norr om järnväen. Inom det södra området föreslås en ny kombiterminal inrymmas. I anslutnin till kombiterminalen föreslås ytor för industri, där placeras lämplien laer- och loistikverksamheter som har en direkt nytta av närheten till terminalen. Markanvändninen inom proramområdet är i första hand industri men kontor föreslås kunna uppföras i oda skyltläen utmed E22 och riksvä 37/47. Planprorammets skede: Ett planproram håller på att upprättas och handlinar kommer att presenteras vid samrådet som förväntas ske under hösten 2015. Planprorammet bedöms kunna antas: under början av 2016 STORSKOGES IDUSTRIOMRÅDE ÖSTRA DELE Parallellt med planprorammet för den södra infarten kommer en detaljplan att öras som behandlar en del av det större proramområdet. Eftersom industrimarken på Kvastmossen nu är såld så är Oskarshamns kommun i behov av ny industrimark i centralorten. Genom att detaljplanera ny industrimark så har kommunen planberedskap när det dyker upp en intressent. Förutom ny industrimark bör detaljplanen behandla möjliheten för en eventuell anslutnin över/under E22 för att skapa möjli anslutnin till nytt framtida verksamhetsområde öster om E22. Detaljplanens skede: tidit skede Detaljplan bedöms kunna antas: 2016/2017 5
ICA MAXI Syftet med detaljplanen är att skapa möjlihet att utöka handeln vid ICA Maxi. Den befintlia ICA Maxi-bynaden kan komma att utökas. Den utökade byrätten för handel kan användas för cirka tre nya butiker med sällanköpsvaror som komplement till ICA Maxi. Detaljplanen hanterar även trafiksituationen i området och möjliör en säkrare trafiklösnin. Infart till parkerinsplatsen flyttas länre in på Syrénväen och där möjliörs även utfart. Vid den befintlia utfarten mot orra Fabriksatan planeras att även infart ska kunna ske. Planen antos av kommunfullmäktie 2013-10-07, men beslutet att anta detaljplanen överklaades till Länsstyrelsen av närboende. 2014-01-22 avslo Länsstyrelsen överklaan. Länsstyrelsens beslut att avslå överklaan överklaades till mark- och miljödomstolen vid Växjö tinsrätt. I september 2014 beslutade domstolen att ändra Länsstyrelsens beslut och därmed upphäva kommunfullmäkties beslut att anta detaljplanen. Ett nytt detaljplaneförsla med trafikutrednin och bullerutrednin har därefter taits fram och odkänts av samhällsbynadsnämnden. Kommunfullmäktie tar upp det nya detaljplaneförslaet för antaande i september. Detaljplanens skede: antaande Detaljplan bedöms kunna antas: under september 2015 6
ITERVÄG FÖR SCAIA Kommunens ambition är att förbättra framkomlihet och trafiksäkerhet på Åsaväen som är av riksintresse för kommunikationer (miljöbalken 3 kap 8). I detaljplanen möjliörs en ny vä som löper under E22:an. Väen kopplar ihop Scanias hyttfabrik i Västra industriområdet med nytt loistikcenter för Scania på Kvastmossen. Därienom behöver inte 224 tuna transporter,ofta lånsamtående, trafikera det allmänna vänätet i staden när detta loistikcenter är i full drift. Särskilt Åsaväen som ida är hårt trafikerad avlastas väsentlit, vilket skulle bidra till ökad trafiksäkerhet och framkomlihet. Med en ny vä minskar dessutom miljöpåverkan från Scanias interna transporter eftersom transportsträckan förkortas avsevärt. För att förverklia en ny vädranin krävs ombynation av den tunnel som ida finns under E22:an. Det innebär bland annat att den fria höjden i tunneln behöver utökas för att tuna fordon ska kunna ta si ienom. Det innebär även att tunneln behöver förses med trafikljus eftersom bredden inte är tillräckli för att tuna fordon ska kunna mötas. y vädranin och förbättrad tunnel under E22 ska vara tillänli för allmänheten, förutsatt att man kommer till fots eller med cykel. Föreslaet planområde består i huvudsak av mark som redan är planlad som naturmark men även som mark för industriändamål. Därmed ryms åtärderna bara delvis inom ällande detaljplaner,varför en ny detaljplan behöver tas fram som möjliör en ny vä. Detaljplanens skede: tidit skede Detaljplan bedöms kunna antas: under 2016 7
HAME VAD HÄDER U? Det är en omfattande stadsomvandlin på ån. Industrimark ska bli stadsmiljö, och inom området finns måna aspekter att ta hänsyn till. Därför har vi jort ett planproram som håller ihop helheten. är planprorammet är spikat så styr det utvecklinen av Inre hamnen. Under hösten kommer planprorammet att tas upp i de politiska instanserna för odkännandeprövnin. Parallellt med den processen fortsätter arbetet på samhällsbynadskontoret och närmast väntar bland annat detaljplanelänin. Lite av det som händer under hösten och vintern: - Planprorammet tas upp i kommunstyrelsen för odkännande i höst - De första detaljplanerna påbörjas i höst - Markanvisninar enomförs i vinter - Offentlia miljöer estaltas färdt under hösten Och sen hoppas och tror vi fortfarande på en bystart 2017 8
Idéskiss över hur toret och badet på Brädholmen kan komma att se ut. Vi ser ärna att det växer fram nåra serverinar och andra verksamheter runt toret. Bynaderna får ärna vara av trä, och arkitekturen varierande och inte höre än fyra våninar. Bild: yréns Arkitektkontor. IRE HAME - E ATURLIG DEL AV STADE OCH STADSLIVET Stadsdelen Inre hamnen är oskarshamnarnas plats. Här kan man bo, träffas för att fika, sola och bada, promenera läns kajen, å på konsert, hyra en båtplats, åka skridskor och bli kär. Ambitionerna är höt satta på alla områden. Det äller miljöhänsyn, arkitektur, lösninar för trafik och atumiljö, bostäder till olika målrupper och platser för allmänheten. Genom att förädla det strandnära läet får Oskarshamn ytterliare kvaliteter. Ida dominerar trafik och asfalt. u sätter vi människan i centrum. Med ånstråk, rönska och levande kajsträckor lockar Inre hamnen både invånare och turister. Bostäder för 1 000 personer Det finns ett stort behov av fler läenheter i Oskarshamn. Att förtäta staden är det mest hållbara sättet att planera nya bostäder. I Inre hamnen finns redan mycket av infrastrukturen på plats vilket ör det till ett resurssnålt område att utveckla. Dessutom är läet attraktivt, med närhet till både hav och centrum. är stadsdelen är fullt utbyd kan cirka 1 000 personer bo här. 9
Idéskiss över framtidens Inre hamn när den är fullt utbyd. Oriinalbilder från yréns Arkitektkontor samt Mandaworks/Adept Grön miljö Klimatsmart tänkande och innovativa enerilösninar ska styra all nybynation. Allt material ska uppfylla krav på bra miljöval. Takytor och väar ska användas klimatsmart de kan kläs med solpaneler eller öras till biotoptak eller röna väar. ya ån- och cykelstråk och cykelparkerinar ska ynna miljövänlia transporter. Den nya stadsdelen kan bli en plats där Oskarshamn kan visa framtidens röna lösninar på klimatanpassat byande och för spridnin av tekniker och kunskaper krin framtidens enerilösninar. Den röna miljön skall också prälas av växtlihet, träd och sköna, röna miljöer. 10
Området Inre hamnen är ett stort planområde som kommer att byas under tiotals år innan det står helt klart. Det lier mer eller mindre mitt i staden med ett par minuters promenad till stadens båda tor. Den totala ytan är ca 12 ha och består bland annat av mer än 1200 meter kajsträcka. Hela området kommer att delas upp i olika etapper för olika detaljplaner, varav den första planeras att bli i den norra delen av området med en park och för att skapa förutsättninar för bostäder i vattennära läen. ästan samtidit startar detaljplanen för Brädholmen och det planerade nya toret. Markanvändninskartan väleder oss i det fortsatta planerinsarbetet det är så här vill vi att området ska utvecklas. 11
KULTURHUSET I samband med att nuvarande resecentrum bys om till parkerinsytor ska nya busshållplatser anläas läns Södra Lånatan. Här ska samtlia bussar i linjetrafik passera och hållplatserna bedöms bli bland de mest använda i staden. ya busshållplatser är en vikti del av utvecklinen av centrum och planen är att kunna enomföra dessa under 2015. Stratein i utvecklinen är att ersätta parkerinsplatserna som försvinner från Mejeriplan på nuvarande resecentrum. Busstrafiken flyttar då till nämnda nya hållplatser samt till ett nytt resecentrum vid järnvässtationen. I samband med att en ny detaljplan upprättas finns också anlednin att se över entréyta, välösnin och parkerinsplatserna vid Kulturhuset. Det finns möjlihet att förbättra såväl trafiksäkerhet, ån- och cykeltillänlihet samt stadsbild. Målet är att e Kulturhuset ett bättre och mer annonserat entréområde och i detaljplanen föreslås att ett tor skapas framför Kulturhusets entré. Dessutom möjliörs i detaljplanen även för en mindre utbynad av entrén. Detaljplanen innefattar en förändrad sträcknin av Hantverksatan där förslaet är att anläa en årdsata för att skapa en mer attraktiv trafikmiljö för ående och cyklister. Detaljplanens skede: inför antaande Detaljplan bedöms kunna antas: under hösten 2015 12
y Översiktsplan för hela Oskarshamn kommun Tidsplan Översiktsplanen är ett handlinsproram som visar kommunens vilja när det äller användnin av mark och vatten och bebyelseutvecklin för att nå målet att skapa en od livsmiljö. Översiktsplanerinen styrs i huvudsak av Plan- och bylaen och Miljöbalken. Planen är inte rättslit bindande, men är tynre än andra beslutsunderla enom sin förankrin i en planerinsprocess som aranterar samråd och insyn. 13
Vad innebär detta för Oskarshamn? Översiktsplanen byer på vår Vision 2030: År 2050 är vi 33 000 invånare i kommunen. Reionalt samarbete och ett starkt närinsliv är nåra av framånsfaktorerna i utvecklinen. Oskarshamn är ett internationellt erkänt teknikcentrum. Här sker såväl elproduktion som forsknin och utvecklin av morondaens miljö- och eneriteknik. I Oskarshamns kommun finns förutsättninar för att leva med hö livskvalitet. Här erbjuds attraktiva boenden för alla, oda uppväxtmiljöer och skolor för barn och una och närhet till natur, hav och skärård. Översiktsplanens uppift Medverka till en lämpli struktur för bebyelse, rönområden, kommunikationsleder och andra anläninar. Främja oda miljöförhållanden och en lånsiktit od hushållnin med mark- och vattenområden, eneri och råvaror. Främja en od livsmiljö ur socialt, ekoloiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv. Visa hur kommunen tänker tillodose riksintressen och hantera ällande miljökvalitetsnormer. Vara ett dialoinstrument mellan kommun och stat, medborare och andra aktörer. Exempel på analyskarta 14
THE CIRCLE RESORT I FIGEHOLM Planerinsarbetet med den stora semesteranläninen år framåt. Området har delats upp i tre detaljplaner: - Etapp ett - den första planen, som bland annat möjliör 300-400 stuor och fritidsområdets centrumanlänin, har antaits av kommunfullmäktie och vunnit laa kraft efter ett avörande på reerinsnivå. - Detaljplanen för etapp två, som framförallt omfattar stubebyelse i området närmast strandlinjen, odkändes av samhällsbynadsnämnden i april 2013. Den 10 februari 2014 anto kommunfullmäktie detaljplanen. Därefter har detaljplanen överklaats till Länsstyrelsen som avslo överklaandena. Länsstyrelsens beslut har i sin tur överklaats till mark- och miljödomstolen i Växjö samt till mark- och miljööverdomstolen som ännu inte beslutat om prövninstillstånd i målet. - Detaljplanen för den tredje och sista etappen har varit utställd för ransknin april-maj 2014. De inkomna synpunkterna har sammanställts och planhandlinarna har därefter reviderats. Planen kan komma att möjliöra bland annat hamnanlänin och fler stuor. 1:50 1:20 Gran 1:27 1:30 väe n 1:46 1:54 1:21 en Hasse 1:53 lväen 1:48 1:26 Bokvä 1:47 1:28 1:29 1:55 1:43 1:49 1:44 1:45 1 II e12000 1:52 vy 1:51 en ä B II e12900 ev llar Ra Golfbana 1:31 II l n väe nads Hä e11200 1:41 1:33 1:42 e lvä e Få 1:40 n 1:38 Golfbana Golfbana 2:84 2:41 Golfbana 1:34 1:37 1:39 BII e12200 FOR 1:32 1:35 l n1 1:36 l 1:8 Golfbana l n1 parkerin Golfbana II Golfbana vy 2:33 E 1:12 1:9 W1vy x FOR BII e13900 m1 E HÄGAD 1:18 H1 I Seelv äen e11200 Em1 x H1 I B II e12500 4.5 BI 2:13 2:19 WV x x H1 I x e1150 e11500 2:10 e1150 1:10 x Skotväen II BI e1200 e1150 2:50 y BII e13300 x e11200 BI FOR 4.5 W x W 2:12 2:48 2:49 x x 2:79 2:46 FOR m1 FOR Kölväen UTHAMMAR I 1:13 BII e11400 2:47 2:43 2:44 2:45 E x 2:42 E m1 e1150 1:14 BII e12800 BII e18000 FOR B e1810 vass vy vy BII e12000 BII e1900 vass vy p1 e4 7.0 u Planområdesräns Användninsräns Eenskapsräns B BEGRÄSIGAR AV MARKES BEBYGGADE Beteckninar till rundkarta: se särskild bilaa Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 16 30 Koordinatsystem i höjd: RH 1970/1981 Tekniska anläninar H1 Café och restauran Friluftsområde 1 Läerskola W Öppet vattenområde W1 Område där skapande av öppet vattenområde får ske WB1 Vattenområde där brya för flytande villor får anordnas med en maximal bredd av 7 meter WB Flytande villor WV Brya får anläas Marken skall vara tillänli för emensamhetsanlänin för vä l Marken skall vara tillänli för allmän luftlednin, äller så läne luftledninen finns kvar. Inom med l betecknat område får inte byas anlänin eller bedrivas verksamhet som hindrar bibehållandet av elektriska ledninar, ej heller finnas veetation, flastäner eller dylikt som enom sin höjd kan utöra fara för ledninen u Marken skall vara tillänli för allmänna underjordiska ledninar x Marken skall vara tillänli för allmän ån- och cykeltrafik y Marken skall vara tillänli för utfart från anränsande fastiheter 0.0 Hösta sammanlada bynadsarea Maximal byrätt för 1 vånin är 110 m2 bynadsarea, maximal byrätt för 2 våninar är 80 m2 bynadsarea I Hösta totalhöjd i meter Bynader med 1 vånin får uppföras med en totalhöjd av 4,5 meter, bynad med 2 våninar får uppföras med en totalhöjd av 8 meter Hösta antal våninar Leif Carlsson Kart- och planchef 0 10 20 30 40 50 60 70 Joakim Johansson Mätninsinenjör 80 90 100 Skala 1:2000 (A1) Bynadsteknik Bynad skall uppföras i radonsäkert utförande Lästa färdia olvhöjd vid nybynation inom planområdet skall vara minst +2,7 meter över normal vattennivå. STÖRIGSSKYDD Till planen hör: Planproram Planbeskrivnin Miljökonsekvensbeskrivnin Fastihetsförtecknin Samrådsredoörelse Illustrationskarta Granskninsutlåtande ADMIISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid I området ska anläninar för davattenhanterin i form av infiltrationsanläninar och dammar anordnas. Dessa ska utformas på sådant sätt att de utör ett tillskott till attraktiviteten för friluftsområdet och dess skoskaraktär. Huvudmannaskap parkerin Parkerinsplats skall finnas Kommunen är inte huvudman för allmän plats Genomförandetiden är 15 år från den da planen vinner laa kraft Behovsbedömnin Antaandehandlin Ina brännbara bynadsdelar eller brännbart uppla får upprättas inom 5 meter från transformatorstation. n1 UTYTTJADEGRAD/FASTIGHETSIDELIG e1 0,0 m1 MARKES AORDADE (utformnin av kvartersmark) Mark och veetation Kart- och planavdelninen 2012-11-13 Utformnin Marken får inte bebyas Bostäder Vattenområden Oskarshamns kommun Grundkartan upprättad på Samhällsbynadskontoret Marken får endast bebyas med uthus och arae E Hänad 1:18 m.fl. fastiheter Fieholms feriepark, Fieholm Mätklass II 1:11 Fornlämninsområde Kvartersmark 6361600 detaljplan för Etapp ett: laa kraft 2012-03-29. Etapp två: antos av kommunfullmäktie 2014-02-10. Länsstyrelsen avslo inkomna överklaanden. Länsstyrelsens beslut överklaades till mark- och miljödomstolen i Växjö samt till mark- och miljööverdomstolen som ännu inte beslutat om prövninstillstånd. Etapp tre: inför antaande, beräknas ske under början av 2016ter och mål för att underlätta det kommande detaljplanearbetet. AVÄDIG AV MARK OCH VATTE Allmänna platser FOR GRUDKARTA till E 156000 Fåelfjärd Sammanfattnin av detaljplanernas skede: GRÄSER E 155800 HÄGAD 1:18 E 155400 E 155200 E 155000 E 154800 Följande äller inom områden med nedanstående beteckninar. Endast aniven användnin och utformnin är tillåten. Bestämmelser utan betecknin äller inom hela planområdet. E 155600 WB WB1 p1 e3 e4 7.0 PLABESTÄMMELSER Detaljplan för del av Hänad 1:18 m.fl. fastiheter Fieholm, Oskarshamns kommun, Kalmar Län Beslutsdatum Instans Samrådsbeslut 2012-11-14 SB Granskninsbeslut 2013-02-12 SB Antaande e3 Maximalt antal flytande villor inom område betecknat WB är 70 stycken e4 PLACERIG, UTFORMIG, UTFÖRADE Placerin Flytande villor får byas på en kassun med en maximal storlek av 7x14 meter p1 Avståndet mellan två intilliande flytande villor skall vara minst 8 meter Strandskydd Strandskyddet upphävs inom kvartersmark betecknat med B, E, H1 och 1, i vattenområden betecknade med W1, WB, WB1 och WV samt inom områden betecknade med (emensamhetsanlänin). BEGRÄSIGAR AV MARKES BEBYGGADE 15 Upprättad november 2012 Reviderad januari 2013 2014-02-10 Laa kraft Bodil Liedber Jönsson Samhällsbynadschef Ida Aronsson Planarkitekt KF
BÄSTEMASBACKE En ny detaljplan håller i nuläet på att tas fram på kommunäd mark i anslutnin till Bästemansbacken i norra delen av Saltvik. Det obebyda området är ida planlat för sammanbyda bostäder som till exempel parhus. Den nya detaljplanen ska anpassas mer efter vilken typ av hus som efterfråas och kommer därför vara flexibel och tillåta fler typer av bostäder, så som villor, radhus, parhus och kedjehus. I planen föreslås bland annat varierande tomtstorlekar och byrätter om området exploateras med villor. I detaljplanen föreslås även Varvsplanen kopplas ihop med de fina naturområdena norr om Saltvik enom att det skapas ett allmänt tillänlit ånstråk rakt enom området. Den äldre träbynad i planområdets södra delar som ida används för båtförvarin föreslås omfattas av en varsamhetsbestämmelse för att bidra till att bynadens karaktär bevaras. Detaljplanens skede: inför samråd Detaljplan bedöms kunna antas: under 2016 16
SALTVIKS HAM Detaljplaneläninen av området nordöst om Saltvik påår för fullt. I nuläet sammanställs kommunens svar på de yttranden som kommit in under samrådet i en samrådsredoörelse. I detaljplanen möjliörs för ett femtiotal villatomter. Fastihetsäaren har även visat intresse av att utveckla Glabo hamn med fler båtplatser och en hamnbynad inrymmande bland annat möteslokal. I detaljplanen planläs även befintli bebyelse i området och befintlia väar föreslås breddas och höjas där det är möjlit. Planen syftar till att fastläa mark- och vatten användninen inom ett befintlit fritidshus- och bostadsområde. Genom detaljplanelänin avses att möjliöra en utbynad av nya, att raktiva och naturnära bostadstomter inom cykel avstånd till centralorten Oskarshamn. Kommunens intentioner är att naturvärden och tillänliheten för allmänheten till såväl vatten som sko ska bevaras och utvecklas inom plan området. Vidare ska vatten- och avloppsförsörjninen säkerställas i samband med detaljplanerinen, i avsikt att förbättra möjliheten att uppnå miljö-kvalitetsnormen för kustvattenområdet. Detaljplanens skede: inför ransknin Detaljplan bedöms kunna antas: under våren 2016 17
JYSK Samhällsbynadskontoret har under året arbetat med att ta fram en ny detaljplan för området krin JYSK. Planens syfte är att möjliöra handel och en viss andel kontor inom hela planområdet samt en utökad byrätt. Vidare är syftet att skydda de ekar som finns inom planområdet. Planändrinen behandlar också särskilda fråor rörande parkerins- och infartsförhållanden. I samband med planarbetet har bland annat en naturinventerin jorts i rönområdet mellan JYSK och Arena Oskarshamn för att tydliöra vilka naturvärden som finns i området. Detaljplanens skede: inför antaande Detaljplan bedöms kunna antas: under hösten 2015 18
PÅSKALLAVIK Samhällsbynadskontoret arbetar just nu med en ny detaljplan i Påskallavik. Planen omfattar i nuläet endast området bakom Herrården, som äs av en privat exploatör. Tidiare var även marken där bandyplanen och förskolan lier en del av planområdet men bedömninen har jorts att avvakta med planerinen av dessa båda områden. I samarbete med den privata markäaren tittar nu samhällsbynadskontoret på hur området ska utvecklas. Detaljplanen ska öra det möjlit att bya nya bostäder i Påskallavik. Detaljplanen kommer att vara flexibel så att det finns möjlihet att bya olika typer av bostäder så som villor, radhus, parhus och kedjehus. Detaljplanens skede: inför samråd Detaljplan bedöms kunna antas: under 2016 19
Y DETALJPLA FÖR E BÄTTRE TRAFIKLÖSIG VID GOTLADSFÄRJA Samhällsbynadskontoret jobbar med en detaljplan som ska möjliöra en ny trafiklösnin och nya uppställninsplatser för trailers och lastbilar till Gotlandsfärjan. Syftet är att styra bort trafiken från de centrala delarna enom att leda ut alla fordon mot Åsaväen när färjan töms, samt ta bort befintli traileruppställnin på Skeppsbrokajen. På så vis möjliör vi för stadsutvecklinsprojektet Inre hamnen samtidit som vi får en bättre och säkrare trafikförin till och från färjan. En vikti del av lösninen är att anläa en ny vä läns med järnvässpåren från färjeterminalen till Lokatan. Detaljplanen kommer att samrådas under hösten 2015. Ambitionen är att planen enomförs under 2017. 20
YTT RESECETRUM Under andra halvan av 2015 hoppas kommunen kunna börja med ombynationen av området runt järnvässtationen för att skapa ett samlat resecentrum. Här kommer tå, bussar, taxi och färjetrafik finns på samma plats och länkas samman. Dessutom arbetar vi med att öra stationsbynaden till ett litet nav i området. Flytten av resecentrum friör ytan för det nuvarande busstoret utanför Forum. Här planeras en stor och mycket strateisk parkerinsplats. Parkerinsplatsen ska serva centrumhandeln och ör att Mejeriplan kan bebyas. Det kommer även i fortsättninen att finnas kvar hållplatser för busstrafiken i centrum. Läns Södra Lånatan vid Forum och Kulturhuset skapas nya hållplatser där alla bussar i linjetrafik ska passera. Att ta si till och från vårt centrum med buss blir alltså lika enkelt och nära som tidiare. 21
DETALJPLAER SOM VUIT LAGA KRAFT är samrådstiden är slut och berörda har fått e sina synpunkter på en detaljplan så ska den antas i kommunfullmäktie. Efter antaandet så tar det nåra veckor innan den nya detaljplanen har vunnit laa kraft, det vill säa, när beslutet inte länre kan överklaas. En detaljplan vinner laa kraft tidiast tre veckor efter att beslutet att anta planen har tillkännaetts på kommunens anslastavla. Det senaste året har bland annat dessa detaljplaner vunnit laa kraft: DETALJPLA FÖR SIDESVASE 4, DEL AV SIDESVASE 7 OCH DEL AV OSKARSHAM 3:3 - KIKEBOSKOLA Syftet med detaljplanen är att bidra till en förtätnin av Oskarshamns centrala delar enom att se till att skolområdet kan användas till andra ändamål än enbart skola. Genom att ändra detaljplanen kan området i framtiden användas för bostäder, vård, skola eller centrumändamål. Centrumändamål kan vara till exempel mindre butiker, restauraner, hotell/vandrarhem eller annan service. Detaljplanen vann laa kraft den 17 februari 2015. Illustrationerna nedan visar två olika exempel på hur området skulle kunna bebyas om skolan bevaras respektive rivs. 22
BIG BAG öjesanläninen The Bi Ban har haft ett tidsberänsat bylov för att bedriva sin verksamhet i en före detta industrilokal. För att kunna fortsätta bedriva verksamheten på oberänsad tid krävdes att den ällande detaljplanen ändrades. Syftet med detaljplanen är att komplettera den tidiare tillåtna användninen småindustri på fastiheterna Blåbäret 10 och 11 med användninarna centrum och handel. Syftet med detaljplanen är även att möjliöra säkrare och mer lättillänlia infarter till Blåbäret 10 och 11. Detaljplanen vann laa kraft den 15 juni 2015. UDDE HAVSLÄTT, DEL AV KOLBERGA 2:1 M FL Detaljplanens syfte är att öka tillänliheten för allmänheten vid Udden i Havslätt samt att ordna upp förhållandena vid befintlia bryplatser. Detaljplanen inår i Havslätts fritidsområde. Planen överensstämmer med översiktsplanens intentioner att området ska utöra rekreationsområde. y parkerin föreslås vid Illerväens vändplan och flera åtärder för att öka tillänliheten. Detaljplanen vann laa kraft den 17 februari 2015 23