RiXISTERI3LAD 1989-01-30 O ~ D AV E RIKSINTRESSE FOR KITLTURMINSVÅRD I HALLANDS LM Nr KN 31 Namn : v~~pnödalen WTADS KOMMUN KARTA: 4C NV AREAL: Större an 100 ha KULnmGMX=RAFISK rni0n: 2 Sydsvenska odlingsbygderna NATLIRGEXXRAFISK REGION: 10 Södra Hallands kustland DWEHkL (sektorsvis, tidsskede, sökord): Jordbruk Bronsålder-1700-tal-nutid Herrgårdslandskap F~RUTSAT~~GAR FÖR ATT ~~~VÄRDENA SRALL BIBE~~~~AS: upprättande eller ändring av detaljplan/områdesbest~elser varvid särskild hänsyn tas till områdets kulturhistoriska varden. Uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Förändring av befintlig bebyggelse inom området bör ske med varsamhet och, liksom nybebyggelse, ansluta till lokal byggnadstradition bl a vad galler skala, fasadutformning, materialval och färgsättning. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar Övervägs som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska värden. Inom det öppna odlingslandskapet bör landskapsförändrande åtgärder som huvudregel inte medges. Möring av jordbruksmark eller annan väsentlig förändring av markanvändningen prövas restriktivt. Byggnader för jordbrukets behov anpassas till landskapsbild och kulturmiljö. Äldre hägnader och gränsmarkeringar bör underhallas. De gamla vägsys temen och märgelgravarna bevaras. PrAmElum m SÄKERSTALLAMIE: Vapnö gods är byggnadsminne. Fornminneslagens skyddsbestämmelser omfattar såväl ovan mark synliga som under mark dolda fornlämningar. Föreskrifter i kungörelsen rörande det offentliga byggnadsväsendet reglerar vården av kyrkan. Föreskrifter i begravningskungörelsen reglerar begravningsplatsen. Miljön ar redovisad i förslag till KMV-program, 1988 OMRÅDGTS HUVUDDRAG: Området är belaget i fullåkersbygd och sträcker sig från Heagård invid gamla kustvägen i sydväst upp mot Holms by i nordöst. I väster begränsas det av Nyårsasen och i öster av Halmstads flygplats, Galgberget, Norra utmarken samt vägen mot Holm (gamla E6:an). Det kraftigt uppodlade landskapet innehåller ett stort antal niargelgravar.
Ornradet innefattar Vapnö gods med kyrka, Holms gård, Kallstorp, Staelsbo, B jallbo, Agarp och Tiarp. Inom oni.rådet ligger ocksa I-Ieagard och Stora Bolunda, vilka dock ej hör till Vapnö gods. Jordbruket på Vapnö drives i dag som en odlingsenhet. De forna arrendegårdarna ar indragna till godset. Söder om Vapnö kyrka på krönet av en grusås ligger Skalms hög (raa nr 1). Denna ar en av Hallands största gravar, 40 x 35 meter och 4 meter hög. I området söder om gravhögen, dar grustaget nu ligger har fyrahögar tidigare legat. Dessa har undersökts och dateras till mellersta delen av bronsåldern (ca 1000 f Kr). I östra delen av området, invid korsningen mellan vägen från Vapnö och gamla kusthuvudvagen (E6) ligger en stensättning och en skålgropsförekomst (raä nr 72) på krönet av en moranhöjd. Vapnö kyrka ligger i ett högt läge på nordsluttningen av grusåsen Galgberget. Kyrkan ar av medeltida ursprung. Tornet blev ombyggt på 1870-talet. Stonnnen utgöres av gråsten och fasaden är vitputsad. Vid den östra gaveln finns det Stael von Holsteinska gravkoret, uppfört under 1700-talet. Intill kyrkan ligger en vaktmästarbostad samt norr därom det f d ålderdomshemmet en röd tegelbyggnad med brutet tak och awalmade gavelspetsar. Vapnö ar omnämnt redan från början av 1300-talet. 1379 testamenterades godset till Vadstena kloster. Det friköptes 1409 men drogs in till kronan 1410 och var så fram till 1419. Det ursprungliga Vapnö ödelades vid en brand 1733. Sateriet ägdes då av Magnus Stenbocks söner, Fredrik Magnus och Carl Stenbock. omkring 1740 sålde Fredrik Magnus Stenbock sin del till Georg Bogislaus Stael von Holstein. Senare köpte denne aven resten av säteriet på executiv auktion. Under 1750-talet lat han förmodligen uppföra den nuvarande huvudbyggnaden med två flyglar. Vapnö har sedan dess varit i Stael von Kolsteins ägo. Man lat uppföra de nya byggnaderna på den gamla borgholmen. I äldre tid begränsades denna på ena sidan av en liten sjö, dar nu trädgården är belägen och på de andra sidorna av grävda kanaler. Under medeltiden och aven under nyare tid var det vanligt att anlägga byggnaderna på en holme, för att skydda sig mot fiender och ovälkomna gäster. Slottet omges av en stor parkanläggning bestående av stora gräsmattor med symmetriskt anlagda hackar och buskar samt stora lövträd runt om i parken. Framfor huvudbyggnaden finns en rektangulär d m och grusbelagda gångar leder runt i parken. I västra delen av parken finns fruktträd och bärbuskar samt tradgardsodlingar. En allékantad vag leder upp mot och förbi godset. Söder om den västra flygeln finns en runsten (raa nr 6). Vapnöstenen ar den enda hallandska runsten som helt säkert varit rest och tillika förmodligen också den äldsta av dem, från tidig medeltid. Huvudbyggnaden i två våningar, flankeras av två från början friliggande envånings flyglar, varav den sydöstra nu ar sammanbyggd med huvudbyggnaden. En stenlagd stenbro leder över den torrlagda vallgraven till en stenlagd gårdsplan, vilken inramas av de tre byggnaderna. Dessa har gult avfärgade putsfasader med vita detaljer. Taken ar brutna med awalmade gavelspetsar och kladda med kopparplåt. Socklarna ar svartmalade.
REGISTERBLAD I väster ochsydöstligger ekonomidelen vilken domineras av det stora f d kostallet från 1819 samt den stora ladugården från 1902. Båda ar uppförda i natursten och byggda i cirkel, så att de avskiljer gårdsplanen från allén upp mot slottet. Bland övriga ekonomibyggnader marks ett äldre magasin i korsvirkeskonstruktion med fyllning av tegel samt ett häststall från 1835. I ett högt läge väster om ekonomibyggnaderna ligger den f d inspektorsbostaden samt nedanför denna ett par arbetarbostäder. Längs en mindre vag nordväst ut från godset finns ytterligare en rad arbetarbostäder. I parkens västra del återfinns tradgårdsmasteri och trädgårdsrnästarbostad. Vid Holms kyrkby ligger Holms gård i en sluttning väster om vägen. Denna tillkom vid storskiftet omkring 1860 genom sammanslagning av några mindre gårdar. Mangårdsbyggnaden, som ligger i en park, är uppförd i början av 1860-talet i ett- och ett halvt plan på dubbel rumsbredd. Fasaden består av gulputsad tegel. Ekonomibyggnaderna uppförda 1921 och senare,.ligger skilda från huvudbyggnaden av parken. Staelsbo är belägen på nordsidan av Galgberget. Mangårdsbyggnaden, från början av 1870-talet, ar en salsbyggnad på dubbel rumsbredd iett-och ett halvt plan. I södra delen av omradet, gränsande intill I-Ialmstadsflygplats,ligger Bjällbo. Manbyggnaden är i ett- och ett halvt plan och uppförd vid mitten av 1800-talet i vitputsad tegel. Norr om gården ligger en ansamling av arbetarbostäder, de flesta enfamiljshus från 1920-30-tal men även ett äldre flerfamiljshus. Här finns också ett par f d skolhus. Invid foten av Nyårsåsens sydöstra del ligger Tiarps gård. Vägen förbi Tiarp kantas av en allé. Gårdsbebyggelsen uppfördes 1878 av Gustaf Wilhelm Pripp, son till grundaren av Pripp-bryggeriet, som gifte in sig i familjen Stael von Holstein. Huvudbyggnaden är en gul tegelbyggnad i två våningar i medeltidsstil Den har sadeltak och ar försedd med två diagonalt belägna hörntorn. Den östra långsidan samt det runda tornet är försedda med gavelprydda burspråk. Till Tiarp hör också ekonomibyggnader och en del arbetarbostäder med traditionellt rödmålade panelade fasader. Nordöst om Tiarp ligger karps gård, även den vid Nyårsåsens fot. Byggnaderna är uppförda omkring 1900. En allé leder upp mot huvudbyggnaden, som är en envånings träbyggnad med fasad i vitmålad locklistpanel. Mellan huvudbyggnaden och ekonomidelen ligger ett magasin i korsvirkeskonstruktion med fyllning av tegel. I områdets nordvästra del ligger gårdarna Stora och Lilla Bolunda. Den förra har tidigare tillhört Sperlingsholms gods och friköptes 1878, medan den senare tillhör Vapnö gods. Mangårdsbyggnaden på Stora Bolunda ar i ett- och ett halvt plan och på dubbel rumsbredd. Framsidan krönes av en frontespis samt en inglasad veranda. Ekonomibyggnaderna ligger öster om huvudbyggnaden och vägen, vilken tillkom på 1950-talet. Lilla Bolunda ligger en bit upp i östsluttningen av Nyårsåsen. Gården ar märklig på så vis att det är en s k dubbelgård. Två brukare har haft var sin halva
REGISTERBLAD av mangårdsbyggnaden samt var sin. ekonomibyggnad på södra respektive norra sidan av gårdsplanen. Mangårdsbyggnaden, från förra hälften av 1800-talet, är en länga i skiftesverkskonstruktion med fasadklädsel av rödmålad stående locklistpanel. Ekonomibyggnaderna är uppförda under perioden 1850-1920. Heagård (Heagård 2:l) är belägen invid gamla kustvägen väster om Halmstad och söder om Vapnö. Enligt jordeboken 1646 bestod Heagård av ett kronohemman om ett mantal. Det nuvarande Heagård bildades i slutet av 1700-talet genom sammanslagning av två gårdar, Lundsgård och Heagård. Dessa inköptes av en affärsman, Hammar från Halmstad. 1867 köptes Heagård av Carl Wilhelm Wallberg. Under denna epok uppfördes den stora ladugården och häststallet/logen samt en byggnad innehållande mejeri och magasin. Likaså lät Wallberg bygga fem längor för lantarbetare öster om gården. 1915 förstördes mangårdsbyggnaden vid en brand och någon ny uppfördes aldrig. Därefter har det f d mejeriet gjort tjänst som bostad. 1877 låt Wallberg uppföra två pampiga byggnader i huggen sten, vilka flankerar var sin långsida av gårdsplanen, som är öppen mot vägen i norr. Den västra byggnaden innehåller ladugård med tegelvalv och där ovanpå loge. Den östra längan har från början inrymt häststall och logutrymme. Efter att ha uppfört de stora ekonomibyggnaderna lat Wallberg 1882 bygga ytterligare en stor stenbyggnad. Denna kom att innehålla mejeri och magasin samt bostadsdel för mejeripersonalen. Byggnaden avgränsar gårdsplanen åt söder och tjänstgör nu delvis som mangårdsbyggnad. I parken väster om gården finns en trädgårdsmästarbostad med växthus. Här ligger också ett mindre lusthus. Ca 250 meter öster om gården, längs kustvägen, har ursprungligen legat fem tegellängor för lantarbetare. Av dessa återstår två, ombyggda till enfamiljshus Till byggnaderna hör även ett brygghus och en lang uthuslänga. SAMMANFATTANDE VÄRDFXEXT: Fullåkersbygd med gods och tillhörande storgårdar, kyrka med intilliggande förhistorisk storhög samt övrig jordbruksbebyggelse i en under 1800-talet intensivt uppodlad dalgång. Det sammanhängande öppna odlingslandskapet har fått sin prägel av de stora brukningsenheterna. Vapnö illustrerar senmedeltidens danska storgårdsbildningar medan Heagård är ett exempel på 1800-talets jordbrukssatsning från köpmannaaristokratins sida. KAZILOR : Program för kulturminnesvård, Halmstads kommun. Koncept 1988. Slott och herresäten i Sverige; Halland, Bohuslän, Blekinge. I övrigt se utförlig litteraturhänvisning i programmet.