OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN"

Pernilla Arvidsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK RM;ION: 2 Sydsvenska odlingsbygderna NATURGEXXXAFISK RM;ION: 10 Södra Hallands kustlandskap SPECIFICKATION AV NATURFORUTSATIININGAR : Ätrans västra strandbrink strax uppströms utflöde t i väs terhave t DWEHÅU (sektorsvis, tidsskede, sökord) : Medeltid - nutid Agrar köpstadsmiljö/innerstad, bebyggelsemiljö F~RUTSA- FOR m RULTURVARDENA mm BIBEHÅLUS: Nya detaljplaner tas fram enligt intentionerna i riksintresseredovisningen och bevarandeplanen. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar Övervägs som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska varden. FUWWNG (X% cäkeeetällande: Falkenbergs äldre stadsområde utgör känd, under mark dold fast fornlwing. Området ar markerat på specialkarta (raä). Tullbron ar byggnadsminne. Fornminneslagens skyddsbestämmelser omfattar såväl ovan mark synliga som under mark dolda fornlämningar. Föreskrifter i kungörelsen rörande det offenliga byggnadsvasendet reglerar vården av kyrkan. Föreskrifter i begravningskungörelsen reglerar begravningsplatsen. Miljön är redovisad i förslag till KMV-program, Bevarandeplan antagen i fullmäktige OMRbm IIUVUDDRAG: Området utgörs av det centrala Falkenberg, motsvarande det äldre stadsområdet invid och väster om Ätran, Tullbron och borgruinen " Falkenbergshus", på ös t ra sidan av Ätran ("Gamla Falkenberg"). Miljön innehåller främst bebyggelsen med trädgårdar, parker, gator m m inom det aldre stadsområdet i Falkenberg, koncentrerat till kvarteren kring Storgatan, som utgjort livsnerv sedan medeltid. Först med den första stadsplanen 1899 utvidgas staden utanför dessa "kvarter för gammal stadsdel", som de kom att kallas i 1915 års stadsplan. Namnet Falkenberg förekommer första gångenår1288, då platsen utses som mötesplats omtalas en fogde i Falkenberg och 1307 utfärdar hertig Kristoffer av Halland brev från Falkenberg. I ett fredsdokument från 1310 omtalas "Castro Fal kenber th". Under l4oo- tale t raserades ilorgen Falkenbergshus.

utflöde t i väs terhave t DWEHÅU (sektorsvis, tidsskede, sökord) : Medeltid - nutid Agrar köpstadsmiljö/innerstad, bebyggelsemiljö F~RUTSA- FOR m RULTURVARDENA mm BIBEHÅLUS: Nya detaljplaner tas fram

2 REGISTERBLAD Omkring år 1300 uppfördes S: t Laurentii kyrka på Ätrans västra åstrand. Den första säkra stadsindikationen uppträder forst år 1444, då en borgmästare omtalas i Falkenberg. Under 1400-talets andra hälft omtalas både "Gamla" och "Nya" Falkenberg och sannolikt har de båda stadsbildningarna då existerat samtidigt. Nya Falkenberg låg 1 lan uppströms Ätran. (Stadens kyrka var S: t Gertruds kyrka, av vilken grundmurarna finns bevarade i kv Nöjet, öster om Garvareforsen omtalas Nya Falkenberg som öde.) Den äldsta kanda kartan över Falkenberg, från 1600-talets mitt, visar stadsområdet på Ätrans västra strand, svagt S-fornt som Ans lopp. Bebyggda var kvarteren utefter Storgatan, från kv Rian i söder till kv Vitan i norr. J Söderlings Falkenbergskarta från 1754 visar att stadens område utökats upp till kv Tullstugan i norr, dvs i stort motsvarande det innerstadsområde som in i sen tid uppfattas som den ganila staden. Över Ätran har sedan tidigt funnits träbroar, t ex vid Garvareforsen byggdes den första stenbron, Tullbron, efter ritningar av arkitekt Carl HarlemadCarl Cronstedt under ledning av murmästare Fridrich August Rex. Tullbron är en stenvalvsbro i fem spann med ett mittspann om ca 10 m längd. De mellanstående bropelarna ar åt båda sidor försedda med triangulära isbrytare. Bron är omkring 80 m lång och 6 m hög och uppförd av gråsten i kalkbruk. Byggnadsminne sedan Från 1700-talet sker en förskjutning av tyngdpunkten i staden från det g da torget vid S:t Laurentii kyrka i söder mot norr anlades Rådhustorget, "Stadens Nya Torg", och här byggdes ett nytt rådhus En ny förskjutning av tyngdpunkten inträffar genom framdragandet av Mellersta Hallands Järnväg år 1885 och uppförandet av en stor stationsbyggnad i tegel och puts. Strax invid uppfördes så 1892 Nya Kyrkan. Först i och med 1899 års stadsplan utvidgas stadsområdet utanför den gamla staden, genom att sex nya kvarter utlades väster om Nygatan. Innerstadens stadsplan är den som i sina grunddrag bildades under medeltiden, en naturligt, organiskt franivuxen stadsplan, anpassad till topografin och Ätrans lopp. Huvudgatan, Storgatan, löper parallell t med Ätran, svagt S-formad. Ned mot ån och ut mot landet i väster bildades tidigt små tvärvagar. Senare omgivna av bebyggelse blev de gator och gränder ("sträter"). Vid kyrkan i söder utbildades det äldsta torget. Under den nuvarande bebyggelsen i relativt stora delar av området finns bevarade kulturlager efter Gamla Falkenberg. Bebyggelsen i innerstaden utgörs framför allt av aldre trähus från och fränist 1800-talet. De äldre bostadshusen har direkta paralleller på landsbygden och består av en enplans länga (långloftsstuga) på enkel rumsbredd, med den s k framkammarstugans planlösning, och sadeltak. Gardarna var inbyggda, i gatuhuset fanns en körport in till gården. Runt denna låg uthuslängor utmed tomtgränsen- Efter 1800-talets mitt blir bostadshusen mer symmetriska i sin uppbyggnad och under talet uppfördes större, fristående bostadhus på dubbel rumsbredd med rikt utsmyckade fasader och utan tillhörande ekonomilängor ( t ex kv Falken och Le jonet ).

(Stadens kyrka var S: t Gertruds kyrka, av vilken grundmurarna finns bevarade i kv Nöjet, öster om Garvareforsen. 1552 omtalas Nya Falkenberg som öde.

3 REGISTERBLAD Merparten av den aldre bebyggelsen ar uppfördavträ, i timer eller skiftesverkskonstruktioner, med endast ett par stenhus (gamla gästgiveriet i kv Gästgivaregården 9, Hvitan i kv Vitan 4). Vid 1800-talets mitt började tegelhus att uppföras (t ex Borgmästaregården i kv Kronan). Omkring 1880 började större bostadshus av sten att uppföras, med början i hörnlagen vid Storgatans korsning med kusthuvudvagen (Brogatan) och en mindre "stenstad" vaxer här upp, som ett totalt nytt inslag i stadsbilden (kv Centralen, Gastgivaregården och Kärnan). Trähus med trafasader dominerar innerstadsområdet. Den vanligaste paneltypen ar liggande fasspont- och staende locklistpaneler. Vanligt var förr en kombination av två paneltyper, med en för byggnaden i övrigt avvikande panel under fönstren (bevarade exempel finns i kv Brännugnen, Lasten 2 och Drejaren 14). Från och med 1800-talets andra hälft började oljefärgen ersätta rtidfargen som fasadbehandling på bostadshus. Sammanfattningsvis kan innerstadens bebyggelse karakteriseras som småstadens småskaliga träbebyggelse i de norra och södra delarna, med inbyggda gardar. och låga bostadshus, delvis sammanbyggda med grannfastigheten, ibland genom en körport eller ett plank. I omradets mitt, kring Rådhustorget och korsningen Storgatan-Brogatan, finns en större stenbebyggelse, av helt annan karaktär än övriga områdets. Viktiga inslag i miljön ar vidare offentliga platser som torgen, parken i kv Bodarne, trädplanteringar som utefter Agatan, gatubeläggningar samt, inte minst, fastigheternas gårds- och trädgårdsanläggningar. SAMMANFATIIAM)E VÄRDFIIEXT: Falkenbergs innerstad är ett ovanligt välbevarat aldre stadsområde, representerande främst 1800-talets agrara köpstad och småskaliga trastad. Falkenberg ar den sydligaste utposten i Sydvästsverige för den sydskandinaviska träbyggnadstraditionen. Staden har vidare en väl bevarad stadsplan av medeltida karaktär, bevarade lämningar efter medeltida borg och kyrka samt en för landet unik stenvalvsbro. KAWLOR: Bevarandeplan för Falkenbergs innerstad, Program för kulturminnesvård, Falkenbergs kommun. Koncept I övrigt se utförlig litteraturhdnvisning i detta.

Omkring 1880 började större bostadshus av sten att uppföras, med början i hörnlagen vid Storgatans korsning med kusthuvudvagen (Brogatan) och en mindre "stenstad" vaxer här upp, som ett totalt nytt

4 102 Förordnande enligt 1 lagen om byggnadsminnen Skala 1 :

Relevanta dokument

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:

Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS: REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden